Olika typer av satser

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Olika typer av satser Översikt i stolpform. Terminologin följer Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur, med tillägg vad gäller dependensanalys från Universal Dependencies (UD), 1 Olika typer av satser 1.1 Huvudsatser och bisatser Två huvudtyper: huvudsatser och bisatser. Kriterier för att skilja dessa åt: Självständiga kontra underordnade andra satser, ordföljd (BIFF-regeln), tillåtna delar. Blandformer kan förekomma. Ex. Det var därför jag sade att jag vet inte hur är med Sodanos inblandning. Infinitivfraser, m.m. (och andra satsförkortningar ) är nära besläktade med satser. Kategorin sats är den mest varierade och komplicerade vad gäller syntaktiska konstruktioner i svensk grammatik. Det finns många olika versioner av mer finkorniga analyser. 1.2 Satser (och kopula) i Universal Dependencies I Universal Dependencies är utgångspunkten för satsanalys s.k. clausal predicates (satspredikat). I dependensanalys blir fångas satser liksom andra fraser av dependensrelationer mellan ord och en sats svarar mot delträd som utgörs av ett satspredikat och de ord som är underordnade (via dependens i ett eller flera led) ta. Satspredikaten har som dependenter dels core dependents (t.ex., ), dels non-core dependents (t.ex., ). Satspredikaten är i de flesta fall verb, men p.g.a. analysen av konstruktioner med kopula kan även adjektiv och substantiv bli satspredikat. 1

2 cop amod PROPN AUX DET ADJ NOUN Bill är en ärlig man (Swedish UD treebank online documentation.) aux cop punct NOUN ADP DET NOUN AUX AUX ADV ADJ PUNCT Skillnaderna inom ett land kan vara mycket stora. (Swedish UD treebank.) Notera att kopulaverbet analyseras som en AUX som är dependent (relationen cop) till satspredikatet. Traditionell grammatik, som Josefsson (2009), skulle räkna kopulaverbet som predikat och betrakta en ärlig man och mycket stora som exempel på en särskild typ av stasdel ( subjektiv predikativ ). 1.3 Meningar Grafisk mening: Ordsekvens med inledande versal och avslutande skiljetecken. Vad som helst kan i princip stå som en mening. Fullständig mening : huvudsats (som kan inkludera bisatser), inkl. samordnade huvudsatser. 1.4 Typer av huvudsatser Huvudsats: syntaktiskt självständig (normalt ej underordnad). Deklarativa huvudsatser. Chefen ringer varje dag. Ja-nej-frågor (SAG: rogativa huvudsatser) Ringer chefen varje dag? Frågeordsfrågor (SAG: kvesitiva huvudsatser) Vem ringer varje dag? Hur ofta ringer chefen? Imperativa (direktiva) huvudsatser. Saknar subjekt. 2

3 Ring varje dag! 1.5 Typer av bisatsatser Bisats: har ej syntaktiskt självständig form (normalt underordnad). Att-satser (narrativa bisatser). T.ex. Jag trodde/vet att chefen ringer varje dag. ccomp PRON VERB SCONJ NOUN VERB DET NOUN Jag vet att chefen ringer varje dag Indirekta frågesatser Inledda av frågande subjunktion (om, huruvida) (SAG: rogativa bisatser) (om inleder dock ofta villkorssatser.) T.ex. Jag undrar om chefen ringer varje dag. Inledda av frågande pronomen (vem, vad) eller adverb (när, var, hur, varför) (SAG: kvesitiva bisatser) T.ex. Jag undrar/vet vem som ringer varje dag. ccomp mwe PRON VERB PRON PRON VERB DET NOUN Jag undrar vem som ringer varje dag Jag undrar/vet vem du ringer varje dag. ccomp PRON VERB PRON NOUN VERB DET NOUN Jag undrar vem du ringer varje dag Jag undrar/vet varför chefen ringer varje dag. 1.6 Infinitivfraser Infinitivfraser liknar i hög grad bisatser, men de saknar subjekt. Likheterna består i att de är underordnade konstruktioner med ett predikat (första verbformen i infinitiv) som huvudbeståndsdel. För övrigt kan alla satsdelar ingå i dem. Josefsson räknar infinitivfraserna som satsförkortningar, bland dem ingår även ett antal andra satsbesläktade konstruk- 3

4 tioner. Infinitivfraser motsvarar närmast imperativsatser. T.ex. Ring inte varje dag! neg VERB ADV DET NOUN Ring inte varje dag Jag råder dig att inte ringa varje dag. ccomp neg PRON VERB PRON SCONJ ADV VERB DET NOUN Jag råder dig att inte ringa varje dag ( BIFF -beteende hos negationen.) 2 Ordföljden i satser 2.1 Ordföljden i huvudsatser Grundordföljd: den i rogativa huvudsatser (ja-nej-frågor). I deklarativa och kvesitiva (frågeordsfrågor) huvudsatser står en satsdel (ganska godtyckligt, mest frekvent subjektet) före finita verbet (fundamentsposition). Imperativa, som rogativa, fast utan subjekt. Ordföljden kan åskådliggöras i satsscheman. 2.2 Satsschema: ordföljden i huvudsatser fund v N1/subj A1 N2 A2 Har du inte läst boken ordentligt? Boken har du inte läst ordentligt. Du har inte läst boken varje dag. Ordentligt har du inte läst boken. Till vem gav du inte någon present? Vad gav du till dem? Läs boken varje dag! 4

5 2.3 Satsschema: ordföljden i bisatser BIFF-regeln: bisats inte före finita (verbet). inl. N1/subj A1 v N2 A2 att du inte har läst boken varje dag hur ofta du har läst boken till vem du inte gav någon present som du inte har läst ordentligt vars mor har läst boken 3 Fler typer av bisatser 3.1 Relativa bisatser Relativa bisatser är besläktade med kvesitiva, men fungerar normalt som bestämning till ett nominalt ord. Detta kallas korrelat. Om ett objekt relativiseras kan bli så här: acl:relcl NOUN PRON PRON VERB hunden som de köpte korrelat relativ bisats Den fullständiga typen av en relativ bisats har en inledare med ett relativt pronomen. Men den relativiserade satsdelen i bisatsen kan vara underförstådd, som här (se fullständig version ovan): acl:relcl NOUN PRON VERB hunden de köpte korrelat relativ bisats När är subjektet som är relativiserat så måste relativa pronomenet vara utsatt, som här: acl:relc NOUN PRON VERB NOUN hunden som bet katten korrelat relativ bisats 5

6 Mer komplexa inledare/användningar av relativa pronomen är möjliga: acl:relc NOUN PRON NOUN PRON MÖTTE hunden vars ägare vi mötte korrelat relativ bisats Ännu lite mer komplicerat: hunden med vars ägare vi talade och hunden vars ägare vi talade med. 3.2 Temporala bisatser Exempel: medan/innan du läste boken igår. Kan tydligt vara relativ: medan föreställningen varade (medan verkar utgöra ett obligatoriskt komplement till varade). 3.3 Komparativa bisatser Exempel: viktigare än talang. Bisatstolkning: viktigare än talang (är) [viktigt]. Men vi kan även uppfatta än som en preposition. I UD-manualen: The analysis in this is unclear: Should the comparative complement still be analyzed as an extremely reduced complement clause or analyzed as simply a nominal modifier? Detta är alltså alternativen: acl ADJ SCONJ PRON viktigare än talang ADJ ADP PRON viktigare än talang Vi kan testa med ett pronomen: I bisatstolkningen borde vara subjekt och subjektsform, annars styrt av preposition (adposition), vilket normalt ger objektsform. acl ADJ SCONJ PRON viktigare än han ADJ ADP PRON viktigare än honom Här hamnar vi i en gammal språkvårdfråga: En del anser att han är korrekta 6

7 i en kontext som denna, vilket stöder bisatstolkningen. Å andra sidan säger nog de flesta honom, vilket pekar mot en prepositionstolkning av än. lika fint som du har [nt] oftare än (han träffar) dig [ofta] Ingenting blir som man har tänkt sig []. Även dessa har en relativ karaktär. Inledaren matchar ett underförstått led. 3.4 Ännu fler typer av bisatser Konditionala bisatser (rikt område) Kan man äta ost om den har möglat? Napoleon hade inte tågat mot Moskva om han hade varit svensk. Frågeformade konditionala bisatser Är du under 18 år och har flyttat hemifrån får du också handla saker till ditt eget hushåll. Synonym med: Om du är under 18 år.... Kausala bisatser Lönebidrag behövs eftersom alla behövs. MEN eftersom mandel, pistage, jordnöt och cashew INTE är nötter så KAN jag äta dom. Äldre vita män lämnar s därför att Sahlin står för något nytt. Konsekutiva bisatser Förändra arbetsrätten så att unga får en chans! Finala bisatser Falska grupper på Facebook byter namn för att skämma ut medlemmarna. Koncessiva bisatser Sökmotoroptimering är viktigt oavsett om du förstår eller inte. Proportionala bisatser Ju mindre du gör desto mer får du gjort. 3.5 Infinitivfraser som satsdelar Verb som skola, komma, kunna, få, måsta, börja, m.fl. kombineras med infinitiv i tempusrelaterade (futurala), modala och andra konstruktioner. (Semantiken är komplex.) Vi får då två möjliga situationer: ett hjälpverb (t.ex. kommer i en futurum-konstruktion) som är dependent (aux) till huvudverbet i infinitiv, eller för mer innehållsrika verb (som tyckas) en infinitivfras som är dependent till innehållsverbet. 7

8 punct aux nummod PRON AUX SCONJ VERB ADV ADP NUM NOUN PUNCT Du kommer att bo tillsammans med kamrater. (Swedish UD treebank.) csubj conj cc compound:prt xcomp neg amod SCONJ NOUN VERB ADP CONJ ADV VERB ADV VERB DET ADJ NOUN ADP NOUN Om mannen är med eller ej tycks inte spela någon större roll för smärtupplevelsen (Swedish UD treebank delvis ändrad.) Notera dessutom i ta exempel: Konditional bisats som subjekt (csubj); vara med som partikelverb; i samordningen med eller ej kan ej ansses vara en reducerad sats (diskutabel analys); 4 Predikativ, lite mer 4.1 Subjektiv predikativ Vad gäller analysen av den vanligaste typen av subjektiv predikativ och kopula i Universal Dependencies, se avsnitt 1.2. Några ytterligare påpekanden: När en adjektivfras fungerar som subjektiv predikativ så kongruerar den med subjektet. De typiska kopulaverben är vara, bli(va) och förbli(va). Subjektiv predikativ kan dock förekomma med diverse tillstånds- och processverb. I Universal Dependencies blir då subjektiva predikativet en dependent till verbet med etiketten xcomp ( open clausal complement, eftersom utgörs av ett predikativt ord utan eget subjekt): 8

9 xcomp cc conj NOUN VERB PRON ADJ CONJ ADJ Hunden känner sig säker och trygg Barnet säkert och tryggt Barnen säkra och trygga Andra liknande exempel: De står helt tysta. Potatis o cirkelbetor klyftas och steks gyllenbruna i ugnen. 4.2 Objektiv predikativ Det finns även objektiv predikativ, som kongruerar med och syftar på direkta objektet. Universal Dependencies analyserar även denna typ av satsdel i termer av en xcomp-dependent till verbet. Exempel: punct xcomp amod VERB ADV NOUN ADJ ADV DET ADJ NOUN PUNCT Lämna aldrig spädbarn ensamma hemma någon längre stund! ett barn ensamt en hund ensam Notera att verbet är i imperativ och därför saknar subjekt. (Swedish UD treebank.) 9