Del A 2005 Språkform och språknorm (Maja Lindfors Viklund)
|
|
- Inga Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Del A 2005 Språkform och språknorm (Maja Lindfors Viklund) 1. Personer som är födda före andra världskriget, har säkert ett speciellt förhållande till radion. <Personer som är födda före andra världskriget har säkert ett speciellt förhållande till radion.> 2. Talet räknades ut genom att ställa upp två ekvationer. <Talet räknades ut genom att man ställde upp två ekvationer.> <Talet räknades ut genom uppställning av två ekvationer.> 3. Sjukdomen leder ofta till döden, och man räknar med att c. en miljon människor dör av den varje år. <Sjukdomen leder ofta till döden, och man räknar med att ca en miljon människor dör av den varje år.> <Sjukdomen leder ofta till döden, och man räknar med att cirka en miljon människor dör av den varje år.> 4. Initiativtagare till konferensen var ett antal engelskalärare som vurmade för viktoriansk litteratur. <Initiativtagare till konferensen var ett antal engelsklärare som vurmade för viktoriansk litteratur>. 5. Historikerna tvistar ännu om Napoleons betydelse för Franska revolutionen. <Historikerna tvistar ännu om Napoleons betydelse för franska revolutionen.> 6. Eleverna fick instruktioner om vad de skulle ta med på skolresan till Abisko; sovsäck, extra ombyten, gummistövlar och myggmedel. <Eleverna fick instruktioner om vad de skulle ta med på skolresan till Abisko: sovsäck, extra ombyten, gummistövlar och myggmedel.> 7. Till hans landsmäns glädje kom fransmannen trea i Vasaloppet. <Till sina landsmäns glädje kom fransmannen trea i Vasaloppet.> <Till landsmännens glädje kom fransmannen trea i Vasaloppet.>
2 8. Det framgår av artikeln att ju mer exponerad för solen man är, ju större risker utsätter man sig för. <Det framgår av artikeln att ju mer exponerad för solen man är, desto större risker utsätter man sig för.> 9. Om jag inte hinner med denna bussen, tar jag nästa istället. <Om jag inte hinner med denna buss, tar jag nästa istället.> <Om jag inte hinner med det här bussen, tar jag nästa istället.> 10. Man bedömde att risken för rymning var mycket stor, dessutom visste man att han hade nya planer på gång. <Man bedömde att risken för rymning var mycket stor. Dessutom visste man att han hade nya planer på gång.> <Man bedömde att risken för rymning var mycket stor, och dessutom visste man att han hade nya planer på gång.> 11. Vi tänkte ofta på de som suttit där hemma och var oroliga. <Vi tänkte ofta på de/dem som satt där hemma och var oroliga>. <Vi tänkte ofta på de/dem som suttit därhemma och varit oroliga>. Kommentar: det finns, förutom den nödvändiga korrigeringen av tempusform(er), ytterligare en sak i originalmeningen som är värd att diskutera, nämligen på de som. Vissa bedömare anser att de som här är ett fast uttryck, som inte påverkas av prepositionen på. Andra anser att det inte är ett fast uttryck, och därför skall det vara på dem som, eftersom prepositioner normalt följs av objektsformer av personliga pronomen. 12. TT uppger att Ukrainas regering har ännu inte avgått men förväntas göra det inom kort. <TT uppger att Ukrainas regering ännu inte har avgått men förväntas göra det inom kort>. <TT uppger att Ukrainas regering ännu inte avgått men förväntas göra det inom kort>.
3 13. Enligt många kritiker är detta den aldra bästa film som någonsin har spelats i Göteborg. <Enligt många kritiker är detta den allra bästa film som någonsin har visats i Göteborg>. Kommentar: här finns ett korrekturfel. Verbet spelats passar inte in i sammanhanget. Ett bättre alternativ är visats. Alternativt kan man tänka sig att använda partikelverbet spelats in, men då bli betydelsen en annan. 14. En uppretad hyresgäst har mätt upp ljud nivån i lägenheten till över 80 decibel. <En uppretad hyresgäst har mätt upp ljudnivån i lägenheten till över 80 decibel.> 15. Som vanligt kom Kalle farandes i full fart nedför den svåraste backen i hela liftsystemet. <Som vanligt kom Kalle farande i full fart nedför den svåraste backen i hela liftsystemet.>
4 Del B 2005 Språkbruk (Maja Lindfors Viklund) 1. b 2. c 3. a 4. b 5. c 6. a 7. c 8. a 9. d 10. c 11. d 12. c 13. d 14. b 15. d
5 Del C 2005 Textbearbetning: kort kommentar (Hans Landqvist) I ursprungstexten finns det minst 20 saker (ortografi, interpunktion, ordval och ordbildning samt fraser, satser och meningar) som kan förbättras för att uppnå det angivna målet [...] en god idiomatisk svensk text [...]. Högsta antal poäng för bearbetningen är 20 poäng. Varje poänggivande förbättring är markerad med 1 i bearbetningen. Enbart helpoäng anges. De följande punkterna är en kontrollista för bedömningen av bearbetningen. I en del fall finns det enbart en möjlig förbättring av originalet, medan det i andra fall finns flera möjligheter. I sådana fall förtecknar kontrollistan inte alltid samtliga tänkbara möjligheter. (1) Placeringen av brandvarnaren Problemet i rubriken är den bestämda formen placeringen. Man kan tänka sig att lösa det genom att ändra speciesformen: placering av brandvarnare/ brandvarnaren. En andra möjlighet är att välja en annan frastyp med genitivattribut + huvudord: brandvarnarens placering. Däremot kan man inte byta ut placeringen mot installation, för det är skillnad på att installera något och att placera något. (2) Helst bör brandvarnaren monteras mitt i tak, minst 15 cm från vägg eller hörn. Det första problemet i den här meningen gäller ordföljden med det inledande satsadverbialet helst. Här föredras rak ordföljd med subjektet som fundament, dvs. brandvarnaren bör helst monteras osv. Det andra problemet gäller adverbfrasen mitt i tak. En lösning är att ändra specieformen på substantivet: mitt i taket. Man kan också fundera över om det går att välja andra konstruktioner, där den bestämda formen taket används: takets mitt och takets centrum. Däremot kan man inte byta preposition hur som helst: frasen mitten på taket ger en annan betydelse än den som originaltexten har.
6 (3) Vid väggmontaging 15 cm från taket och på vindar, vilka har takås, 90 cm av center. Den här meningen innehåller sammanlagt fem saker som måste åtgärdas. Det första problemet gäller textbindningen. Sambandet till den föregående meningen måste framgå klarare än i originaltexten. Detta kan man uppnå med olika konstruktioner som är mindre nominala än originalets Vid väggmontaging. Två möjliga lösningar är När brandvarnaren monteras bör/ skall det göras osv., dvs. bisats + huvudsats, och Vid väggmontering bör/ skall brandvarnaren fästas osv., dvs. satsförkortning + huvudsats. Det andra problemet blir förhoppningsvis löst samtidigt med det första. Ordbildningen montaging fungerar inte i svenskan, utan antingen får man använda ett substantiv, montering, eller ett verb i aktiv/passiv diates, montera/monteras. Det tredje problemet i meningen gäller pronomenet vilka. Detta relativpronomen tynger stilen och bör ersättas. En lösning är att använda det stilistiskt mer neutrala som, dvs. som har takås. En annan väg är att låta relativsatsen, vilka har takås, ersättas av en prepositionsfras: med takås. Det fjärde och femte problemet finns inom prepositionsfrasen av center. Prepositionen av måste ersättas med från. Substantivet center passar inte här utan man kan tänka sig olika alternativ, i första hand 90 cm från mitten eller 90 cm från takåsen. Däremot är det inte lämpligt med 90 cm från takåsens centrum. (4) För undvikande av oönskade larm, bör inte brandvarnare placeras där naturliga förbränning partiklar förekommer (t.ex. i garage, dåligt ventilerade kök, och bredvid öppna spisar). Liksom den närmast föregående meningen innehåller den här ett antal problem. Det första gäller den tunga nominalkonstruktionen ( substantivsjukan ), som inleder meningen. Olika lösningar kan användas, men enklast är att ersätta För undvikande av oönskade larm med För att undvika oönskade larm. Det därpå följande problemet gäller negationen inte, som inte [!] har en korrekt placering utan som skall stå efter subjektet i huvudsatsen och före det infinita verbet i verbfrasen: bör brandvarnaren inte placeras.
7 Det tredje problemet är det märkliga naturliga förbränning partiklar, som ersätts med en sammansättning med fogemorfem, dvs. naturliga förbränningspartiklar. Däremot kan man inte börja laborera med konstruktioner som naturlig förbränning av partiklar, där förbränning normalt sker etc., eftersom sådana uttryck förändrar betydelsen av den information som ges i originaltexten. Den fjärde svårigheten i den här meningen är den felaktiga kommateringen med kommatecken före och i den avslutande uppräkningen. Kommatecknet avlägsnas alltså. Man kan dessutom tänka sig att byta ut den samordnande konjunktionen och mot det likaledes samordnande eller för att starkare framhäva kontrasten mellan de olika platser där naturliga förbränningspartiklar förekommer. (5) Montera inte brandvarnare inom dammiga eller smutsiga lokaler och inte heller i närheten av lysrörsarmaturer. Prepositionen inom ersätts med i till den idiomatiska prepositionsfrasen i dammiga eller smutsiga lokaler. (6) Rumstemperatur samt luftfuktighet bör vara normalt. I den här meningen finns det två problem. Den samordnande konjunktionen samt är inte lämplig här, och predikatsfyllnaden/predikativet normalt skall kongruensböjas efter det plurala subjektet i satsen, dvs. normala. När det gäller det första problemet, finns det olika lösningar. Allra enklast är att ersätta samt med det stilistiskt mer neutrala och, men man kan också göra lite mer genomgripande förändringar, t.ex. Såväl rumstemperatur som luftfuktighet bör vara normala. (7) På brandvarnaren får inte målas, då funktionen inte skall lovas i så fall. I den här meningen finns det fem saker som bör åtgärdas. För det första skall prepositionen på avlägsnas. Det är fråga om att man inte får måla brandvarnaren generellt, inte måla på vissa partier av brandvarnaren. Det andra problemet gäller den underordnande konjunktionen/subjunktionen då, som kan fylla flera olika funktioner i svenskan (temporal, konditional osv.). I det här sammanhanget bör då ersättas med eftersom, som tydligare anger orsaken till att brandvarnaren inte får målas.
8 Därefter följer tre problem som gäller en och samma verbfras. Det modala hjälpverbet skall i verbfrasen skall lovas måste ersättas med kan, och huvudverbet lovas måste bytas ut mot garanteras. Frasen i så fall kan behållas eller möjligen bytas ut mot det kortare då. Men en flyttning av detta adverbial måste göras för att ordföljden skall bli korrekt: eftersom funktionen i så fall inte kan garanteras.
(1) Tvätta dina händer grundligt före applicerande och rengör telefonen från smuts och damm noggrant.
1 MÅLSPRÅK SVENSKA Delprov B. Textbearbetning (2014) RÄTTNINGSMALL I ursprungstexten finns det minst 20 saker (ortografi, interpunktion, ordval och ordbildning, fras-, sats- och meningsstruktur samt textstruktur)
Läs merDatorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Läs merSYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas
Läs merFundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).
Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb
Läs merFörord KERSTIN BALLARDINI
Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion
Läs merDelprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL
1 MÅLSPRÅK SVENSKA Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL Anvisningar I var och en av de följande tjugo meningarna finns det ett brott mot olika slags skriftspråksnormer som gäller för
Läs merSatser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer
Läs merSatslära introduktion
Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen
Läs merDatorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Läs merHemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin
Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara
Läs merLingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser
Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser 1. Form och funktion I språklig analys gör man en skillnad mellan en konstituents form, dvs hur den är morfologiskt och syntaktiskt uppbyggd, och dess funktion,
Läs merSyntax Fras, sats, mening
Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).
Läs mer4. Bedömning av delprov C
4. Bedömning av delprov C Bedömningen av delprov C genomförs utifrån bedömningsmatriser, kommentarer till bedömningsmatriserna samt med hjälp av exempel på elevlösningar med analys. På grund av skillnader
Läs merLingvistik IV Konstituenter och frasstruktur
Lingvistik IV Konstituenter och frasstruktur Dagens föreläsning kommer att ta upp: Konstituenter (Fraser och satser) Fraser Frasstrukturer 1. Konstituenter När vi tittar på hur en mening är uppbyggd kan
Läs merDatum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Då jag föddes i juli 1918 hade mor (1) spanska sjukan, jag var i dåligt skick och (2) nöddöptes på sjukhuset. En dag fick familjen
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem
Läs merSpråkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:
Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket
Läs merAtt analysera andraspråkstexter
Handledare: Britta Herder Examinator: Sofia Ask G3 GO1183 15 hp 2011-01-30 G2 G3 Avancerad nivå Att analysera andraspråkstexter En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen
Läs merMening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller?
Mening En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller? Sats Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. är en mening men 2satser. En sats har
Läs mer14. Sammansatta satser
14.1 Samordning och underordning Förutom att de används självständigt för att uttrycka påståenden, frågor, uppmaningar etc. kan satser ingå som delar i större, sammansatta satser. Jämför följande exempel:
Läs merDelprov B. Textbearbetning
1 MÅLSPRÅK SVENSKA Delprov B. Textbearbetning Anvisningar Den korta texten nedan är en monteringsanvisning för ett displayskydd till en mobiltelefon. Texten har rubriken Appliceringsinstruktioner och indelningen
Läs merGrim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8
Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,
Läs merRÄTTNINGSMALL. Delprov A. Språkform och språknorm (2013) MÅLSPRÅK SVENSKA. Anvisningar
1 MÅLSPRÅK SVENSKA Delprov A. Språkform och språknorm (2013) RÄTTNINGSMALL Anvisningar I var och en av de följande tjugo meningarna finns det ett brott mot olika slags skriftspråksnormer som gäller för
Läs merKort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998
Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.
Läs merSvenska som andraspra k
Svenska som andraspra k bedo mning enligt Skolverkets Bygga svenska, bedo mningssto d fo r nyanla nda elevers spra kutveckling i a rskurs 7-9 Elevens namn Personnummer Fyll i matrisen nedan. Eventuella
Läs merBRUKSANVISNING BRANDVARNARE, 230 V SAMMANKOPPLINGSBAR MED PAUSFUNKTION
BRUKSANVISNING BRANDVARNARE, 230 V SAMMANKOPPLINGSBAR MED PAUSFUNKTION Art.nr 94.4235 OBS! Brandvarnaren skall installeras av en behörig installatör. Läs bruksanvisningen noggrant innan installationen.
Läs merDet kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod.
Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod. Semikolon Hans Larsson Jag har försökt att sluta men det är alldeles för svårt. Sluta att använda semikolon alltså. Detta
Läs merBedömda elevexempel i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan
TALAT SPRÅK STEG 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 GRUPPSAMTAL OM EN FILM 2 Klassen har sett
Läs merDelprov B. Textbearbetning
MÅLSPRÅK SVENSKA Delprov B. Textbearbetning Anvisningar Den korta texten nedan är ett avsnitt ur en bruksanvisning för en kaffebryggare. Avsnittet har rubriken Säkerhetsanvisningar. Numreringen av de grafiska
Läs merDatum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. En dag upptäcker min treåriga dotter (1) att det finns kärnor i äpplen. En snabb (2) genomgång av hur och varför visar (3) sig bli
Läs merBedömda elevexempel i årskurs 1 3
SKRIVA STEG 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 1 3 EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 1:1 1 Eleven som går i första klass har samtalat med sin lärare om en
Läs merDenna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden
Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas och dömas till böter
Läs merOrdföljd i andraspråksinlärares svenska
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Ordföljd i andraspråksinlärares svenska Anna Bjerkstig Specialarbete, 15 hp Svenska som andraspråk, SSA133 Vårterminen 2012 Handledare: Roger Källström
Läs merGrundläggande syntaktiska funktioner och roller
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande
Läs merMotsvarar en högre språklig utvecklingsnivå ett högre betyg på nationella provet?
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk C UPPSATS Svenska som andraspråk C Motsvarar en högre språklig utvecklingsnivå ett högre betyg på nationella provet? En jämförelse mellan elevers språkliga
Läs merFörord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.
Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen
Läs merGrammatik skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
Läs merNågra skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
Läs merSVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman
Marke&a Sundman SVENSKANS STRUKTUR Inledning Denna text är avsedd som en översikt över svenskans grammatiska struktur, i första hand svenskans syntax, dvs. dess sats- och fraslära. Här beskrivs hur svenska
Läs merDatum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. (1) Tidigt i gryningen påbörjade han sin (2) förvandling. Han hade (3) noga planerat allting för att (4) ingenting (5) skulle kunna
Läs merNågra skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter
Läs merKamratbedömning. Fokusera på följande:
Kamratbedömning Läs följande texter som dina klasskamrater har skrivit. Nu ska du ge konstruktiv kritik till dessa texter. Det vill säga, du ska kunna säga vad som är positivt och vad som är bra i texten,
Läs merTexter skrivna på svenska av studenter med annat modersmål
Kapitel 9 Texter skrivna på svenska av studenter med annat modersmål Camilla Forsberg Inledning Att skriva akademiska texter kan vara svårt för alla ovana studenter. De vanligaste avvikelserna från ett
Läs merArbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4
Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Det finns mycket som kan vara konstigt och annorlunda när man kommer till ett nytt land eller möter en ny kultur. Det behöver inte vara bara traditioner, utan
Läs merOmtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84
Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04 ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars 8.15 13.15 Inga hjälpmedel! VG 114-142 G 85-113 U 0-84 Information: Skriv din anonymitetskod på denna sida samt högst upp
Läs merRyska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat
Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på
Läs merANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET
ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan
Läs merSatsdelar. Carina
Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig
Läs merDatum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Kylan förstärkte alla ljud och lade sig som en osynlig men ogenomtränglig kupa över den (1)domnande staden. Den grep tag i kvällen
Läs mer2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.
Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,
Läs merSfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv
Lunds universitet Kandidatuppsats Institutionen för nordiska språk Svenska som andraspråk Jonna Pleijel Vt 2013 Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Handledare: Gunlög Josefsson Innehållsförteckning
Läs merFraser, huvuden och bestämningar
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin
Läs merKommentarer till bedömningsmatris för Skriva Kurs C
Kommentarer till bedömningsmatris för Skriva Kurs C Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar ett första intryck och är en övergripande
Läs merRättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:
Kursens namn LGS012 Svenska för alla SVAL vt 12 Provmoment: Enskild skriftlig tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: 21 högskolepoäng Studenter på lärarprogrammet inriktning GSME T6 Tentamensdatum:
Läs merSvensk minigrammatik
Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merStudiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 12 Nu är det dags att börja repetera inför provet! I detta studiebrev kommer
Läs merKODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual
KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual Jens Allwood Maria Björnberg Alexandra Weilenmann Version 1, januari 1999 1. Principer för kodning av maximala grammatiska enheter När man kodar maximala
Läs merBedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser?
Lunds universitet Språk- och Litteratur centrum Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser? Av Johanna Söderlund
Läs merStudiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite
Läs merBedömning av delprov A diskussion och information
Bedömning av delprov A diskussion och information Delprov A prövar elevens förmåga att skriva en utredande text som är anpassad till den vetenskapliga texttypens krav. Denna typ av skrivande har en framskjuten
Läs merBedömda elevexempel i årskurs 1 3
TALAT SPRÅK STEG 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 1 3 EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 SAMTAL OM EN SKOLGÅRDSBILD 1 UPPGIFT I det här exemplet pratar
Läs merResa med barn bila otroligt mycket ordentligt så gott du kan det här är lättare sagt än gjort oförutsägbara vandra i bergen sola
Resa med barn Ja, Joanna, det här är den sista dagen för mig innan semestern. Ska du åka på semester snart? Ja, jag jobbar en vecka till men sen ska jag resa ganska mycket. Och vi kommer både att åka båt
Läs merFå ett utökat ordförråd och därmed förbättrad läsförståelse och förmåga att uttrycka sig.
Mål med Mango Språk Få ett utökat ordförråd och därmed förbättrad läsförståelse och förmåga att uttrycka sig. Kunna förstå och använda uttryck såsom idiom, ordpar och ordspråk. Behärska olika strategier
Läs merSvenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57
Studiehandledning vt 2018 Svenska språket 1, Delkurs Språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Svenska språket Svenska språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Välkommen till grammatikdelen i Svenska språket
Läs merSyntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar
Byggstenar Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar Föreläsning 6-7 Bolander kapitel 6 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 15 september & 17 september Sats Satsled Fraser s Ord Morfem
Läs merMorfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,
Läs merKonstituenter och frasstruktur. 729G49 16 April
Konstituenter och frasstruktur 729G49 16 April Dagens föreläsning Konstituenter (Fraser och satser) Fraser Frasstrukturer Vad hände? Mannen bet hunden man -> man (rot) + en (suffix) [bestämd betydelse]
Läs merTräningshäfte ordklasser (Venus)
Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte
Läs merÖvningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP
Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.
Läs merSatsled och satstruktur
Innehåll Satsled och satstruktur Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-14 Repetition: Ordklasser och fraser Satsled Satsledsanalys Syntaktiska kategorier vs. Syntaktiska relationer Satser
Läs merOlika typer av satser
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Olika typer av satser Översikt i stolpform. Terminologin
Läs merSvenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt
Läs merBisats eller infinitivfras?
UPPSALA UNIVERSITET EXAMENSARBETE, 15 HP Institutionen för nordiska språk Svenska 4 VT 2017 Bisats eller infinitivfras? Fria adverbial med ett inledande för att Anna-Karin Rodhe Handledare: Mikael Kalm
Läs merGrammatisk teori III Praktisk analys
Grammatisk teori III Praktisk analys 1. Satser Till skillnad från fraser har satser inga givna strukturella huvuden. Olika teorier gör olika antaganden om vad som utgör satsens huvud. Den lösning som förespråkas
Läs merSvenska i fokus 2. provlektion. Svenska i fokus 2 ( ) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 LÄRARHANDLEDNING 2
Stefan Andersson Gullvi Weijk-Carlert Svenska i fokus LÄRARHANDLEDNING 2 Cd-rom med pdf-fil med kopieringsfritt material. Best. nr 47-10407-9 2013 Författarna och Liber AB Kopiering av cd-skivan förbjuden
Läs merSubstantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.
Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas
Läs merCSVE L39V8- och 11SV L24V7-
CSVE20 / 11SV20 / C1SV60 Provmoment: Språkkunskap B TEN2 4 högskolepoäng Ladokkod: CSVE20-20181-L39V8- och 11SV20-20171-L24V7- Tentamen ges för: CSVE20 (LASEA17, tillfälle 1), 11SV20 (LASEA16, tillfälle
Läs merORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan
Läs merHar/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?
Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Maia Andréasson, Susanna Karlsson, Erik Magnusson och Sofia Tingsell Att de finita formerna av verbet ha, dvs. har och hade, kan utelämnas när
Läs merMaterial från www.etthalvtarkpapper.se
Svenska 1 Litterär förståelse och litterära begrepp Centralt innehåll och kunskapskrav I det centrala innehållet för svenska 1 anges Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider
Läs merFraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser
Språkets uppbyggnad Fraser och satsled Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-11 Ord som bildar Fraser som bildar Satser som bildar Meningar/yttranden som bildar Texter/dialoger/monologer
Läs merSidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ?
Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-13 Greta Jansson är 96 år. Han växte upp på landsbygden när man hade
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket. Introduktion till frasstrukturgrammatik
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Introduktion till frasstrukturgrammatik Benjamin Lyngfelt 2004 Innehåll 1. Introduktion 1 1.1. Jämförelse med traditionell satsdelsanalys 2 1.2.
Läs merSvenska - Läxa ORD att kunna förklara
Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Substantiv är namn på ting; t ex boll och ring Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är Verb det är vad man kan göra; skriva läsa, se och höra Ordklasser som vi lärt
Läs merByggstenar. Fraser och satsled. Sammanhang. Definitioner
Byggstenar Fraser och satsled Föreläsning 7 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-09 Sats Satsled Fraser Ord Morfem Fonem 1 2 Sammanhang Fonem/grafem bildar Morfem som bildar Ord som bildar Fraser
Läs merDom lyssnade koncentrerat på lärarens genomgång.
1 1) När skriver man de och när skriver man dom eller dem? Subjekt Jag Du Han/hon Den/det Vi Ni De Objekt Mig Dig Honom/Henne Den/Det Oss Er Dom/Dem Stryk över dom och skriv de på rätt ställen. Tänk på
Läs merHuvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute
Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner
Läs merANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel
ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se Vanliga och allvarliga språkfel Dödssynd 1 Särskrivningar Ett av de allra mest frekvent förekommande språkfelen i svenskan idag är otvivelaktigt
Läs merDelkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015
Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap STUDIEHANDLEDNING 2014-12- 15 714G01 Svenska språket 1, grundkurs 91SV11 Svenska (1-30hp)
Läs merSvenska i fokus 1. provlektion. 1 5 timmar och 11 minuter. Svenska i fokus. Svenska i fokus 1 (4710404-8) Författarna och Liber AB Får kopieras 1
Svenska i fokus Producent: Dicentia Ingår i: 978-91-47-10404-8 1 5 timmar och 11 minuter Författarna och Liber AB Kopiering förbjuden Liber_CD_skiva_2.indd 1 11-04-06 13.21.42 Svenska i fokus 1 provlektion
Läs mer- Hur du knyter ihop satser med konjunktioner - Hur du med hjälp av sammanhangsord skapar samband mellan meningar
Textbindning - Hur du knyter ihop satser med konjunktioner - Hur du med hjälp av sammanhangsord skapar samband mellan meningar 1 KONJUNKTIONER Konjunktioner är bindeord som knyter ihop satsdelar. Konjunktioner
Läs merOrdklasser och satsdelar
Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera
Läs merb) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.
MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti
Läs merHur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk
Beteckning: Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk Emma Selin December 2009 Examensarbete med didaktisk
Läs merFörhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring *
David Petersson Förhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring * Sammandrag. Vid direkt anföring uppvisar såväl anföringssats som anförd sats huvudsatsegenskaper och det är inte
Läs merLingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser. 729G49 23 april
Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser 729G49 23 april Form och funktion Primära satsdelar Satser Form och funktion Formklassifikationen berori huvudsakpå konstituenternas interna strukturella egenskaper
Läs merVärldens språk, 7,5hp vt 2012
Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 3. Språkets arkitektur II: Form & funktion; Morfem, ord och ordklasser; Fraser, satser och satsanalys Form & funktion (I) Två viktiga
Läs merVetenskapligt skrivande. Några råd inför det vetenskapliga skrivandet
Vetenskapligt skrivande Några råd inför det vetenskapliga skrivandet Språkverkstaden www.sprakverkstaden.uu.se Engelska parken. Humanistiskt centrum Thunbergsvägen 3 L Rådgivning i svenska och engelska.
Läs merReglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken
1 Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken En huvudsats kan ensam bilda en mening Flera huvudsatser kan bilda en mening En huvudsats + en bisats kan bilda en mening
Läs mer