Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd"

Transkript

1 En situation Syntax 4: Satsledens ordning ( ordföljd ) Föreläsning 11 Ordföljdens funktioner generellt Centrala drag i svenskans ordföljd Huvudsatsschemat Ordföljdsvariationer Litteratur: Nusvensk Grammatik , Rune Andreasson En modell för satsproduktion Fri ordföljd Fri ordföljd innebär att ordföljden inte är grammatikaliserad utan bestäms av externa faktorer t.ex. textsammanhang. Latin satsled kan vara diskontinuerliga Japanska ordningen mellan alla satsled utom verbleden är fri Källa: Johan Althoff & Robert Nyberg: Språklådan. Finska kasus Bunden ordföljd talo (huset) talon (husets) talossa (i huset) talosta (ur huset) talona (som ett hus) etc. Ordföljden i ett språk kan vara mer eller mindre grammatikaliserad, dvs en sats är välformad bara om satsleden står i en viss ordning. signalera särskilda grammatiska egenskaper som t.ex. att vara subjekt. Ordföljden har då en liknande funktion som kasus. Sidan 1 1

2 Svenskans ledföljd Olika sätt att beskriva bunden ordföljd Svenska kallas V2-språk efter den fasta positionen för det finita verbet: Erik fick antagligen vänta länge på Malin Antagligen fick Erik vänta länge på Malin Länge fick Erik antagligen vänta på Malin På Malin fick Erik antagligen vänta länge Malin fick Erik antagligen vänta länge på Men:*Erik antagligen fick vänta länge på Malin Omskrivningsregler S --> Subj FinitVb Obj S --> FinitVb Subj Obj Precedensregler S --> {Subj, FinitVb, (Obj)} Subj < Obj; FinitVb < Obj Scheman Satsscheman Ett satsschema är en linjär struktur av fält och positioner som beskriver den möjliga ordningsföljden i satsen genom att de olika satsleden bara tillåts i vissa positioner. Paul Diderichsen, Elementær Dansk Grammatik, 1946 Satsscheman kan användas för att karaktärisera olika satstyper. För svenska är två scheman tillräckligt för att beskriva alla vanliga ordföljder. Satsschema Satschemana innehåller ett antal positioner av olika typ: V - position för verbfrasled N - position för led som utgör av nominalfraser (och nominalsatser) som innehar verbberoende roller A - position för adverbiella led, satsadverbial och TSR-adverbial Ett satsschema har ett nexusfält och ett innehållsfält Huvudsatsschemat för svenska Positionernas typiska innehåll Fundamentfält Nexusfält Innehållsfält V1 N1 A1 V2 N2 A2 Erik fick vänta på Malin i en halvtimme I en halvtimme fick Erik vänta på Malin Hur länge fick Erik vänta på Malin V1 Det finita verbet N1 Subjektet, när det inte är fundament A1 Satsadverbial, lätta TSR-adverbial I bisatser även tyngre adverbial Sidan 2 2

3 Positionernas typiska innehåll Positionernas typiska innehåll V2 Infinita verbled, verbpartiklar N2 Alla sorters objekt, predikativ A2 TSR-adverbial Fundamentet Subjekt Adverbial Nästan vilken hel satsdel som helst Även vissa underordnade led: Malin tror jag inte att du har träffat förut Kungen står numret till inte i katalogen Men: *Numret står till kungen inte i katalogen Satsflätor Fundamentets möjligheter Ett satsled som flyttats ut från en bisats eller satsvärdig fras till fundament eller fogeordsfält skapar en satsfläta : Grammatik är det många som har svårt att förstå. Grammatik är objekt till förstå, inte till är. Jag vet inte vem Erik tyckte att vi skulle välja. vem är objekt till välja, inte till tyckte. Ett led som inte tillåter utflyttningar utgör en syntaktisk ö, dvs ett satsled som bara kan flyttas som en helhet: Samordnade fraser *Nätterna jobbar han både på dagarna och. Sammansatta namn *Karlsson heter den nye vd:n för IDL Peter. ok: Peter Karlsson heter den nye vd:n för IDL Extraposition Extrapositionsfält Det är vanligt att s.k. tunga led flyttas till slutet av en sats (extraponering) Adverbial före objekt: Jag såg i tidningen att Johnsson ska avgå vid årsskiftet. Utflyttad relativsats: Vi träffade en kille där som verkligen tände på idén. Fundamentfält Nexusfält Innehållsfält Extrapositionsfält V1 N1 A1 V2 N2 A2 Vi träffade en kille där som verkligen tände... Sidan 3 3

4 Några andra variationer Några andra variationer Dubbelt fundament Om du skriver färdigt så kan jag gå och hämta kaffe. Erik han är inte riktigt klok. Satsadverb före subjekt Där är ju Malin. Objektspronomen i N1 Erik såg henne inte. Subjekt i innehållsfältet (N2) Här har funnits en kvarn förr i tiden. Bisatsschema Bisatsschema: ett fogeordsfält ett nexusfält N1 A1 V1 innehåller nexusförbindelsen och satsadverbialen (ibland andra adverbial) ett innehållsfält V2 N2 A2 Fogeordsfält Nexusfält Innehållsfält N1 A1 V1 V2 N2 A2 att Erik fick vänta på Malin i en halvtimme hur länge Erik fick vänta på Malin som fick vänta på Malin i en halvtimme innehåller övriga led Skillnad mot huvudsatsschemat Annan ordning på nexusfältets positioner Inget fundament som accepterar vilka satsled som helst utan fogeordsfält som håller bisatsinledare (subjunktioner, relativfraser, frågefraser) En text SEB slopar manuell kassaservice. Från och med 2003 ska kunderna bara kunna ta ut och sätta in pengar via automater. Banken anser att den manuella kassahanteringen är för dyr. Servicen slopas vid samtliga 207 kontor som i stället blir försäljnings- och rådgivningskontor. SEB ser slopandet av servicekassorna som ett led i arbetet att bli en kvalitativ rådgivningsbank och inte en traditionell kassabank. Sidan 4 4

5 Mångtydighet Igår sköt jag en hare med gevär på 100 meter. Hade du ett så långt gevär? Nej, jag menar att jag sköt med gevär en hare på 100 meter. Jaså, finns det så långa harar? Nej, jag sköt på 100 meter en hare med gevär. Då hade du tur att haren inte sköt först. Sidan 5 5

Sidan 1. Mångtydighet. Ordföljd och informationsstruktur. En situation. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd

Sidan 1. Mångtydighet. Ordföljd och informationsstruktur. En situation. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd Mångtydighet Ordföljd och informationsstruktur Föreläsning 9 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-16 Igår sköt jag en e med gevär på 100 meter. Hade du ett så långt gevär? Nej, jag menar att jag

Läs mer

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ?

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ? Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-13 Greta Jansson är 96 år. Han växte upp på landsbygden när man hade

Läs mer

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb

Läs mer

Fundament i gymnasisttexter

Fundament i gymnasisttexter Svenska som andraspråk Handledare: Gudrun Svensson Examinator: Elisabeth Zetterholm G3 2SS10E 15 hp 2012-05-05 G2 G3 Avancerad nivå Fundament i gymnasisttexter En jämförelse av andraspråks- och förstaspråkselevers

Läs mer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion

Läs mer

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Världens språk, 7,5hp vt 2012 Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 2. Språkets arkitektur I: Texter, meningar och satser; Huvud- och bisatser; Samordning och underordning; Grammatiska relationer;

Läs mer

Satsdelar. Carina

Satsdelar. Carina Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Satsled och satstruktur

Satsled och satstruktur Innehåll Satsled och satstruktur Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-14 Repetition: Ordklasser och fraser Satsled Satsledsanalys Syntaktiska kategorier vs. Syntaktiska relationer Satser

Läs mer

Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller?

Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller? Mening En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller? Sats Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. är en mening men 2satser. En sats har

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Vad står i fundament? Omvänd ordföljd i inlärarsvenska

Vad står i fundament? Omvänd ordföljd i inlärarsvenska Vad står i fundament? Omvänd ordföljd i inlärarsvenska Johanna Mäenpää Avhandling pro gradu Nordiska språk, Linjen för språkinlärning och språkundervisning Institutionen för språk- och översättningsvetenskap

Läs mer

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser 1. Form och funktion I språklig analys gör man en skillnad mellan en konstituents form, dvs hur den är morfologiskt och syntaktiskt uppbyggd, och dess funktion,

Läs mer

Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar

Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar Byggstenar Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar Föreläsning 6-7 Bolander kapitel 6 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 15 september & 17 september Sats Satsled Fraser s Ord Morfem

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Syntax Fras, sats, mening

Syntax Fras, sats, mening Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).

Läs mer

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet. MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Förhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring *

Förhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring * David Petersson Förhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring * Sammandrag. Vid direkt anföring uppvisar såväl anföringssats som anförd sats huvudsatsegenskaper och det är inte

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Kursens namn LGS012 Svenska för alla SVAL vt 12 Provmoment: Enskild skriftlig tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: 21 högskolepoäng Studenter på lärarprogrammet inriktning GSME T6 Tentamensdatum:

Läs mer

Satsgrammatisk ordföljd inklusive frågor och negationer

Satsgrammatisk ordföljd inklusive frågor och negationer venskan i tvärspråkligt perspektiv atsgrammatisk ordföljd inklusive frågor och negationer olveig Malmsten venskans satsgrammatiska ordföljdsregler Påstående huvudsatser & frågeordsfrågor Fundament Finit

Läs mer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas och dömas till böter

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

Målspråksriktig svenska - en studie kring betydelsen av fri och bunden ordföljd

Målspråksriktig svenska - en studie kring betydelsen av fri och bunden ordföljd Målspråksriktig svenska - en studie kring betydelsen av fri och bunden ordföljd Accurate target language in Swedish - a study on the importance of free and bound word order Martin Nordborg Institutionen

Läs mer

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

EN FUNKTIONELL TRADITION?

EN FUNKTIONELL TRADITION? EN FUNKTIONELL TRADITION? Språklig feeling som bas i laborativ grammatikundervisning Agnes Anderson Ämneslärare i svenska, historia och svenska som andraspråk DAGENS Översiktlig genomgång av min undersöknings

Läs mer

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Maia Andréasson, Susanna Karlsson, Erik Magnusson och Sofia Tingsell Att de finita formerna av verbet ha, dvs. har och hade, kan utelämnas när

Läs mer

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser. 729G49 23 april

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser. 729G49 23 april Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser 729G49 23 april Form och funktion Primära satsdelar Satser Form och funktion Formklassifikationen berori huvudsakpå konstituenternas interna strukturella egenskaper

Läs mer

Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57

Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57 Studiehandledning vt 2018 Svenska språket 1, Delkurs Språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Svenska språket Svenska språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Välkommen till grammatikdelen i Svenska språket

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

14. Sammansatta satser

14. Sammansatta satser 14.1 Samordning och underordning Förutom att de används självständigt för att uttrycka påståenden, frågor, uppmaningar etc. kan satser ingå som delar i större, sammansatta satser. Jämför följande exempel:

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman Marke&a Sundman SVENSKANS STRUKTUR Inledning Denna text är avsedd som en översikt över svenskans grammatiska struktur, i första hand svenskans syntax, dvs. dess sats- och fraslära. Här beskrivs hur svenska

Läs mer

Textgrammatisk ordföljd

Textgrammatisk ordföljd Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Textgrammatisk ordföljd Solveig Malmsten Sammanhang i text Fullständiga och språkligt korrekta meningar är i sig inte nog för att utgöra en text Exempel: Sveriges kung

Läs mer

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner

Läs mer

11SV20 vt-17: Språkkunskap B. 11SV20 vt-16: Språkkunskap B. Tillfälle 4) 11SV20 vt-16 (LASEAht15)

11SV20 vt-17: Språkkunskap B. 11SV20 vt-16: Språkkunskap B. Tillfälle 4) 11SV20 vt-16 (LASEAht15) Svenska med didaktisk inriktning för ämneslärare i grundskolans årskurs 7-9 4,0 högskolepoäng Provmoment: Språkkunskap B: Språkets egenskaper och funktioner II Ladokkod: 11SV20 vt-17: Språkkunskap B 11SV20

Läs mer

CSVE L39V8- och 11SV L24V7-

CSVE L39V8- och 11SV L24V7- CSVE20 / 11SV20 / C1SV60 Provmoment: Språkkunskap B TEN2 4 högskolepoäng Ladokkod: CSVE20-20181-L39V8- och 11SV20-20171-L24V7- Tentamen ges för: CSVE20 (LASEA17, tillfälle 1), 11SV20 (LASEA16, tillfälle

Läs mer

Hur går det till att lära sig svensk ordföljd? En studie av hur polska elever utvecklar svenskt skriftspråk.

Hur går det till att lära sig svensk ordföljd? En studie av hur polska elever utvecklar svenskt skriftspråk. GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Hur går det till att lära sig svensk ordföljd? En studie av hur polska elever utvecklar svenskt skriftspråk. Ewa Pawlowska Specialarbete, 15 hp Svenska

Läs mer

Det beror nog på att idag måste man vara lite tuffare.

Det beror nog på att idag måste man vara lite tuffare. UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk C-UPPSATS Svenska som andraspråk C VT 2010 Tiina Onkamo Flogstavägen 77 D 421 752 72 Uppsala tiina.onkamo@gmail.com Det beror nog på att idag måste

Läs mer

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

729G09 Språkvetenskaplig databehandling 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Modellering av frasstruktur Lars Ahrenberg 2015-05-04 Plan Formell grammatik språkets oändlighet regler Frasstrukturgrammatik Kontextfri grammatik 2 Generativ grammatik

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket. Introduktion till frasstrukturgrammatik

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket. Introduktion till frasstrukturgrammatik GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Introduktion till frasstrukturgrammatik Benjamin Lyngfelt 2004 Innehåll 1. Introduktion 1 1.1. Jämförelse med traditionell satsdelsanalys 2 1.2.

Läs mer

Ordföljdsproblematik hos andraspråksinlärare

Ordföljdsproblematik hos andraspråksinlärare AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI Avdelningen för humaniora Ordföljdsproblematik hos andraspråksinlärare Inlärarnas transferering av modersmålets ordföljd till svenskan Catarina Olsson Nicoleta Radoi

Läs mer

Lunds universitet VT 2013 Handledare: Gunlög Josefsson. En undersökning om hur varken eller och vare sig eller används i autentiskt skriftspråk

Lunds universitet VT 2013 Handledare: Gunlög Josefsson. En undersökning om hur varken eller och vare sig eller används i autentiskt skriftspråk Svenska språklig inriktning Anna Smålander Språk- och litteraturcentrum Lunds universitet Handledare: Gunlög Josefsson En undersökning om hur varken eller och vare sig eller används i autentiskt skriftspråk

Läs mer

Ordföljd i andraspråksinlärares svenska

Ordföljd i andraspråksinlärares svenska GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Ordföljd i andraspråksinlärares svenska Anna Bjerkstig Specialarbete, 15 hp Svenska som andraspråk, SSA133 Vårterminen 2012 Handledare: Roger Källström

Läs mer

Bisats eller infinitivfras?

Bisats eller infinitivfras? UPPSALA UNIVERSITET EXAMENSARBETE, 15 HP Institutionen för nordiska språk Svenska 4 VT 2017 Bisats eller infinitivfras? Fria adverbial med ett inledande för att Anna-Karin Rodhe Handledare: Mikael Kalm

Läs mer

Så nu kanske ni vet varför? Placering av satsadverbialet kanske i deklarativa huvudsatser

Så nu kanske ni vet varför? Placering av satsadverbialet kanske i deklarativa huvudsatser GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket 1 Så nu kanske ni vet varför? Placering av satsadverbialet kanske i deklarativa huvudsatser Katja Hellmig Specialarbete, 15 hp Fördjupningskurs SSA133

Läs mer

Välkommen till den första delkursen i svenska!

Välkommen till den första delkursen i svenska! Välkommen till den första delkursen i svenska! Som lärare i svenska är språket ditt främsta arbetsredskap, oavsett om du arbetar med läsning, skrivande eller muntliga aktiviteter. Denna delkurs syftar

Läs mer

Topikalisering i texter skrivna av inlärare av svenska

Topikalisering i texter skrivna av inlärare av svenska Topikalisering i texter skrivna av inlärare av svenska Kristoffer Kehrer 2012 Uppsats högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk B 30 hp, VT 2012 Handledare: Ulrika Serrander Examinator:

Läs mer

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg 2014-05-05 1 Översikt Introduktion generativ grammatik och annan syntaxforskning Att hitta mönster i satser

Läs mer

Finita verbets placering i (överordnade) påståendesatser

Finita verbets placering i (överordnade) påståendesatser LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum SVE K12, VT 2011 Kandidatuppsats Handledare: Gisela Håkansson Finita verbets placering i (överordnade) påståendesatser en kvantitativ studie av andraspråksinlärares

Läs mer

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1.

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1. Svenska i fokus 1 Svenska i fokus 1 är ett nybörjarläromedel med snabb och tydlig progression. Boken är framtagen för vuxna och tonåringar med studievana. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet

Läs mer

Trädrepresentation. Parentesrepresentation

Trädrepresentation. Parentesrepresentation - 17 - BENGT SIGURD Inst för Fonetik och Lingvistik, LUNDS Universitet Helgonabacken 12, S-22362 LUND REFERENTGRAMMATIK - EN KORT PRESENTATION Satsdelsanalvs (funktionell analvs) I analys av meningar och

Läs mer

Fraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser

Fraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser Språkets uppbyggnad Fraser och satsled Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-11 Ord som bildar Fraser som bildar Satser som bildar Meningar/yttranden som bildar Texter/dialoger/monologer

Läs mer

Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser?

Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser? Lunds universitet Språk- och Litteratur centrum Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser? Av Johanna Söderlund

Läs mer

Byggstenar. Fraser och satsled. Sammanhang. Definitioner

Byggstenar. Fraser och satsled. Sammanhang. Definitioner Byggstenar Fraser och satsled Föreläsning 7 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-09 Sats Satsled Fraser Ord Morfem Fonem 1 2 Sammanhang Fonem/grafem bildar Morfem som bildar Ord som bildar Fraser

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Aso Asinger www.asinger.net. Satslära

Aso Asinger www.asinger.net. Satslära Satslära الجملة تشكيل 1 En mening Man börjar en mening med stor bokstav på första ordet. Efter sista ordet i meningen sätter man punkt, frågetecken eller utropstecken. Vi kan inte hitta Olle! Han tyckte

Läs mer

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Magnus Merkel Lars Ahrenberg Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet RÄTTNINGSMALL TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 p ger säkert

Läs mer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code: Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. En dag upptäcker min treåriga dotter (1) att det finns kärnor i äpplen. En snabb (2) genomgång av hur och varför visar (3) sig bli

Läs mer

Ord och fraser: Familjen. Uttal. Fraser om familjen. Grammatik:

Ord och fraser: Familjen. Uttal. Fraser om familjen. Grammatik: Lektion 6 Ord och fraser: Familjen Uttal Fraser om familjen Grammatik: Verb: Hjälpverb + infinitiv Som Satsadverbial Possessiva pronomen Familj och släkt Jag heter Åsa och är gift med min man som heter

Läs mer

Bedömda elevexempel i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan

Bedömda elevexempel i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan TALAT SPRÅK STEG 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 GRUPPSAMTAL OM EN FILM 2 Klassen har sett

Läs mer

4. Bedömning av delprov C

4. Bedömning av delprov C 4. Bedömning av delprov C Bedömningen av delprov C genomförs utifrån bedömningsmatriser, kommentarer till bedömningsmatriserna samt med hjälp av exempel på elevlösningar med analys. På grund av skillnader

Läs mer

Grammatisk teori III Praktisk analys

Grammatisk teori III Praktisk analys Grammatisk teori III Praktisk analys 1. Satser Till skillnad från fraser har satser inga givna strukturella huvuden. Olika teorier gör olika antaganden om vad som utgör satsens huvud. Den lösning som förespråkas

Läs mer

Då kör vi då då! En undersökning av då som adverbial och partikel

Då kör vi då då! En undersökning av då som adverbial och partikel LUNDS UNIVERSITET C-UPPSATS Språk- och litteraturcentrum Svenska, språklig inriktning Institutionen för nordiska språk SVEK11 Rebecka McKinnon Forsell VT 2015 Då kör vi då då! En undersökning av då som

Läs mer

Dom lyssnade koncentrerat på lärarens genomgång.

Dom lyssnade koncentrerat på lärarens genomgång. 1 1) När skriver man de och när skriver man dom eller dem? Subjekt Jag Du Han/hon Den/det Vi Ni De Objekt Mig Dig Honom/Henne Den/Det Oss Er Dom/Dem Stryk över dom och skriv de på rätt ställen. Tänk på

Läs mer

Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 ( )

Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 ( ) Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 (11-08-25) Skrivningen består av ett antal uppgifter (14) som ska lösas efter bästa förmåga. Uppgifterna bedöms enligt följande skala: 5p = mycket bra svar, 4p = bra svar,

Läs mer

1. a) Konsonanterna kan beskrivas utifrån tre artikulatoriska kriterier. Förklara dessa kriterier utifrån nedanstående figur. Alveolarer.

1. a) Konsonanterna kan beskrivas utifrån tre artikulatoriska kriterier. Förklara dessa kriterier utifrån nedanstående figur. Alveolarer. MITTUNIVERSITETET Avdelningen för humaniora Elzbieta Strzelecka (0611-86 175) Svenska språket GR (A) Att beskriva språket den 16 januari 2015 kl. 8.00 13.00 Kod: Försök att svara utförligt, men ändå kortfattat

Läs mer

Vad hon gjorde är fortfarande underbart

Vad hon gjorde är fortfarande underbart Kandidatuppsats Vad hon gjorde är fortfarande underbart Vuxna L1- och L2-elevers bisatsbruk i skrift som värdemätare på språklig komplexitet Författare: Maria Lundqvist Handledare: Gisela Håkansson Examinator:

Läs mer

Bedömda elevexempel i årskurs 1 3

Bedömda elevexempel i årskurs 1 3 SKRIVA STEG 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 1 3 EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 1:1 1 Eleven som går i första klass har samtalat med sin lärare om en

Läs mer

Skriva berättande texter

Skriva berättande texter Skriva berättande texter Skriva berättande texter stavning, stor bokstav och punkter styckeindelning och struktur utvecklade svar textbindning och ett varierat språk grammatik Stavning, stor bokstav och

Läs mer

Att analysera andraspråkstexter

Att analysera andraspråkstexter Handledare: Britta Herder Examinator: Sofia Ask G3 GO1183 15 hp 2011-01-30 G2 G3 Avancerad nivå Att analysera andraspråkstexter En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen

Läs mer

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84 Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04 ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars 8.15 13.15 Inga hjälpmedel! VG 114-142 G 85-113 U 0-84 Information: Skriv din anonymitetskod på denna sida samt högst upp

Läs mer

Om ordföljd i germanska språk

Om ordföljd i germanska språk Om ordföljd i germanska språk Halldór Ármann Sigurðsson SOL, Lunds universitet 2013 1 Inledning * Denna uppsats beskriver och analyserar den ordföljdsvariation i de germanska språken som kan betraktas

Läs mer

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9 Innehåll Förord 5 Så här arbetar du med På G Grammatikövningar 7 Minigrammatik 9 1 Ordföljd i huvudsatser 9 2 Ordföljd i bisatser 10 3 Satsadverb 11 4 Indirekt tal 11 5 Substantivets former 12 6 Obestämd

Läs mer

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015 Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap STUDIEHANDLEDNING 2014-12- 15 714G01 Svenska språket 1, grundkurs 91SV11 Svenska (1-30hp)

Läs mer

11SV20 vt-16: Språkkunskap B. C1SV60 vt-16: Språkkunskap B. Tillfälle 1) 11SV20 vt-16: C1SV60 vt-16 Tillfälle 4) 11SV20 vt p

11SV20 vt-16: Språkkunskap B. C1SV60 vt-16: Språkkunskap B. Tillfälle 1) 11SV20 vt-16: C1SV60 vt-16 Tillfälle 4) 11SV20 vt p Svenska med didaktisk inriktning för ämneslärare i grundskolans årskurs 7-9 4,0 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Språkkunskap B 11SV20 vt-16: Språkkunskap B C1SV60 vt-16: Språkkunskap B 11SV20 vt-15:

Läs mer

Veckobrev v Konjunktion och, men Satsadverbial inte

Veckobrev v Konjunktion och, men Satsadverbial inte Veckobrev v47-49 Flykten Diktamensmeningar De var mycket kära och de planerade att gifta sig i september. Efter bion sa de hej då till varandra. Erika pekade på ett hus bakom soldaterna. Hon försökte gå

Läs mer

Inlärning av inversion och placering av negationen i inlärarspråk

Inlärning av inversion och placering av negationen i inlärarspråk Uppsatsarbete Grundnivå 2 Inlärning av inversion och placering av negationen i inlärarspråk En studie av svenskans ordföljdsinlärning vid topikalisering och placering av negationen hos vuxna andraspråksinlärare

Läs mer

LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II. Satsdelar

LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II. Satsdelar LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II Satsdelar Ord av olika ordklasser sä.s samman för a. bilda satser. För a. kunna analysera hur satsen är uppbyggd brukar man dela in den i olika satsdelar beroende på vilken

Läs mer

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn:

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna rak ordföljd. Subjektet är först. Verbet är alltid på andra plats. Subjekt Verb Objekt Zlatan spelar fotboll.

Läs mer

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Lunds universitet Kandidatuppsats Institutionen för nordiska språk Svenska som andraspråk Jonna Pleijel Vt 2013 Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Handledare: Gunlög Josefsson Innehållsförteckning

Läs mer

Svenska språket GR (A) Att beskriva språket Den 7 mars 2014 kl. 8.00 13.00

Svenska språket GR (A) Att beskriva språket Den 7 mars 2014 kl. 8.00 13.00 MITTUNIVERSITETET Avdelningen för humaniora Elzbieta Strzelecka (0611-86 175) Svenska språket GR (A) Att beskriva språket Den 7 mars 2014 kl. 8.00 13.00 Kod: Försök att svara utförligt, men ändå kortfattat

Läs mer

Olika typer av satser

Olika typer av satser UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Olika typer av satser Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Det finns mycket som kan vara konstigt och annorlunda när man kommer till ett nytt land eller möter en ny kultur. Det behöver inte vara bara traditioner, utan

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Om ordföljd i germanska språk: en studie i språkvariation *

Om ordföljd i germanska språk: en studie i språkvariation * 1 Inledning Om ordföljd i germanska språk: en studie i språkvariation * Halldór Ármann Sigurðsson SOL, Lunds universitet 2005 Denna uppsats beskriver och analyserar den ordföljdsvariation i de germanska

Läs mer

Neurolingvistik - Grammatik

Neurolingvistik - Grammatik Neurolingvistik - Grammatik Innehåll Grammatik-störningar vid afasi: syndrom, agrammatism och paragrammatism Verbets roll Morfologi - forskning och resultat från olika språk 3 teorier om agrammatism -

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

Viskningar och rop eller hur vi undrar och förundras

Viskningar och rop eller hur vi undrar och förundras Viskningar och rop eller hur vi undrar och förundras Lars-Olof Delsing Bakgrund I denna uppsats tar jag upp två försummade talakter och den språkliga variation vi finner i dessa i skandinaviska språk och

Läs mer

Satsadverbialplacering

Satsadverbialplacering Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk Examensarbete, 15 hp Svenska som andraspråk C HT 2013 Satsadverbialplacering En studie av skillnader i satsadverbialplacering mellan receptiva och produktiva

Läs mer

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken 1 Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken En huvudsats kan ensam bilda en mening Flera huvudsatser kan bilda en mening En huvudsats + en bisats kan bilda en mening

Läs mer

forkyid sjuk normaltillstand 3 oktober B2 del 1 Hur mår du?

forkyid sjuk normaltillstand 3 oktober B2 del 1 Hur mår du? 3 oktober B2 del 1 Idag: Hur mår du? Frågor på ordkorten Grammatikläxan Lyssna på Höstvisa 19.05-19.15 PAUS Ordkort Hur mår du? Frisk Inte hundra, inte på topp Hängig Inte helt kry Krasslig Sjuk Dunderförkyld

Läs mer

Fraser och frasstruktur Sigurdsson, Halldor Armann

Fraser och frasstruktur Sigurdsson, Halldor Armann Fraser och frasstruktur Sigurdsson, Halldor Armann!!Unpublished: 2006-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Sigurðsson, H. A. (2006). Fraser och frasstruktur. [Publisher information

Läs mer

NÅGRA OVÄNTADE SATSFLÄTOR Jens Allwood 0)

NÅGRA OVÄNTADE SATSFLÄTOR Jens Allwood 0) I Nysvenska Studie Årg. 55-56 (1975-1976) NÅGRA OVÄNTADE SATSFLÄTOR Jens Allwood 0) En av grundtankarna i generativ grammatik har varit att människan besitter ett i vissa stycken medfött språksystem, den

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Elementa i Allmän grammatik

Elementa i Allmän grammatik Institutionen för romanska språk Avdelningen för franska & italienska FD Pauli Kortteinen! pauli.kortteinen@rom.gu.se " +46 (0)31-786 18 02 Elementa i Allmän grammatik Teorikompendium övningar med facit

Läs mer