Bedömda elevexempel i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bedömda elevexempel i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan"

Transkript

1 TALAT SPRÅK STEG 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING

2 1 GRUPPSAMTAL OM EN FILM 2 Klassen har sett dansfilmen Martha och Niki och ska nu gruppvis samtala om den. Stöttning har de i form av skriftliga frågor och läraren som går runt i grupperna och reder ut oklarheter. Tillsammans ska gruppen på en och samma dator skriva ner hur de resonerat om frågorna och sedan skicka till läraren. Frågorna är dels faktabetonade som Vilka platser besöker de i filmen?, dels reflekterande som Martha säger: Det är bara i dansen mitt riktiga jag kommer fram. Förklara! De går tillbaka till himlend (hemland) och dansar tillsammans med barn överanvänder vanliga, betydelsesvaga verb förenklar genom att använda oböjda substantiv Men i USA de har match de dansar match förenklar genom att konsekvent använda rak ordföljd inte bara vänner de är samma bröder dom bor med varandra och äter med varandra också går promenera göra allt dansa också Nu måste (vi) skriva samma sak tillsammans sen skicka (det) till Monica förenklar genom att vara inkonsekvent med verbens böjningsformer förenklar genom att utelämna subjektspronomen, vi, och objektspronomen, det Det räcker om ni skriver på en dator. uppmuntrar till förhandling Dom tillbaka till Afrika och dansa med alla förenklar genom att utelämna finit verb, åker; förenklar genom att använda infinitiv i stället för presens I framtiden i framtiden de vill lära sig dansa alla de säger nej de sa de sa de sa vi måste vinner förenklar genom att använda rak ordföljd; Vi måste vinna ta bort dom deltar med stöttning i enkla samtal; därför ja de vill de vill ja lära sig de vill lära sig andra använder ord på ett förenklat sätt, lära sig dansa alla (lära alla dansa) erna deltar i ett kontextbundet samtal. Det talade språk eleven producerar är av begränsat omfång. Samtal med en kamrat utgör en resurs för att klargöra ett innehåll och förhandla om mening. erna har med stöd av sammanhanget ett i huvudsak begripligt uttal. erna placerar ofta annat satsled än subjektet på första plats i huvudsatsen (i tema position), och då ska inversionsregeln tillämpas, men den regeln börjar eleverna upptäcka sent på steg 2. Tillämpning av den kommer oftast först på steg 3. I samtalet visar eleverna också några exempel på steg 2, till exempel omskrivningar: dansar match (danstävling) samma bröder (som syskon) börjar använda modala hjälpverb följt av infinitiv: måste skriva; vill lära sig; måste vinna börjar använda enkla partikelverb: ta bort

3 2 BILDBERÄTTELSE 3 Klassen arbetar ämnesintegrerat med temat Vem är jag i SO-ämnena, svenska som andraspråk och bild. På bildlektionerna har eleverna fått måla bilder som illustrerar texten som de skriver om sig själva. I det här exemplet förklarar en elev för sin lärare i svenska som andraspråk vad han vill visa med sin bild. Kan du beskriva din bild? Vad är det du har målat? läraren anpassar språket genom att omformulera frågan Jag har målat här fin utsikt och fin miljö och sen elever där inne så det är en skol använder flera tempusformer (perfekt och presens) skolan där i Pakistan som jag bodde börjar använda substantivets olika former, men reglerna för artikelbruket är på detta steg för komplicerat läraren stöttar genom att visa lyssnarstöd och över taket två flaggor från olika länder Pakistan och Afganistan och elever där inne de studerar jag tänkte att jag ska måla min skolan som jag var.. studerade där i Pakistan substantivets pluraländelser är många i svenskan, men eleven väljer här rätt så det visar en gemensamt hus avvikande genus (en/ett) Just det för alla människor alla elever så det visar två flaggor säker på pluraländelserna som vi ser över taket börjar använda olika pronomen (som, vi, det, min) så från Pakistan och Afganistan deltar med stöttning i enkla samtal t.ex. genom att berätta om upplevda erfarenheter Jaha så det visar min min hemland och min nytt hemland mitt nya hemland Ja en har börjat använda substantivets böjningsfomer och hanterar olika numerus korrekt, menhan kan ännu inte hantera bestämdhet. Att förstå när substantivet används i bestämd resp. obestämd form kan ta mycket lång tid (en skol, skolan, min skolan, min hemland) att lära sig. en använder personliga pronomen (jag, vi, det) men bara subjektsformen. Han använder även possessivt pronomen (min) men endast i utrum (en). Substantivens olika genus (en/ett) är han osäker på, men det är lexikalt betingat och inget att fästa vikt vid i bedömningen. Att adjektivet har olika former har han upptäckt men reglerna för kongruensböjningen börjar tillämpas först på steg 3. en har stöttning i bilden och i lärarens lyssnarstöd i form av hummanden och bekräftande jaha och just det.

4 3 KAMRATRESPONS 4 Klassen arbetar ämnesintegrerat med temat Vem är jag i SO-ämnena, svenska som andraspråk och bild. erna har skrivit texter på temat Vem är jag och därpå har de parvis läst varandras texter och planerat ett muntligt gensvar. Som stöttning har eleverna fått en responsmall av sin lärare. Med hjälp av mallen har de med egna ord kommenterat en kamrats text. I det här exemplet ger en elev respons på en kamrats text. n finns med i samtalet och ger ibland stöttande frågor. 1 Är det någon del du tycker är för långt? är i beroende av lärarens responsmall och läser frågan innantill men svarar med egna ord. 1 1 Nej jag tror det är OK, helt OK Är det något som du inte förstår som din kamrat behöver förklara eller skriva på ett annat sätt? är i beroende av lärarens responsmall och läser frågan innantill 1 Nej det var tillräckligt tydligt, helt ok kongruensböjer adjektivet även i predikativ ställning (steg 4) Men om hon vill att hon kan inte mycket bra språk så därför hon vill välja och plugga vid naturvetenskap jag vill fråga lite grann om den m Men jag tror så om man har problem med språket då man det är bättre om man pluggar vid samhällskunskap eller ekonomi för att det finns språk man använder orden varje dag men i naturvetenskap dom är alla nya ord och man övar inte varje dag i vardagsliv men det blir lite svårt klarar inte att tillämpa inversionsregeln jämför förhållanden och erfarenheter samt uttrycker åsikter och värderingar och kan motivera dessa kongruensböjer adjektivet när det står attributiv kongruensböjer adjektivet även i predikativ ställning (steg 4) Var det något råd som du hade? stöttning Det är detsamma jag tycker att om du har problem med svenska språket då det är bättre att man pluggar vid samhällskunskap ekonomi eller något yrke så man övar mycket språket tillämpar inte inversionsregeln Aha, det var det du sa stöttning 2 Eftersom i naturvetenskap finns massor av nytt och svårt orden man måste kämpa hårdare i naturvetenskap Åh, tack Tack för förslagen! tillämpar inte inversionsregeln en klarar en språkligt utmanande uppgift med en hög grad av stöttning och håller sig till lärarens responsmall genom att läsa innantill ur den. en jämför förhållanden och erfarenheter samt uttrycker åsikter och värderingar och kan motivera dessa som i jag tycker att om du har problem med svenska språket då det är bättre att man pluggar vid samhällskunskap ekonomi eller något yrke så man övar mycket språket. en uttrycker sig med viss precision och variation och kongruensböjer ofta adjektivet både i attributiv och i prediakativ ställning, som till exempel i nya ord, det var helt tydligt, det blir lite svårt och börjar även i spontant tal använda en fungerande prosodi som i man måste kämpa hårdare i naturvetenskap, däremot har eleven ännu inte börjat tillämpa inversionsregeln.

5 4 KAMRATRESPONS 5 Klassen arbetar ämnesintegrerat med temat Vem är jag i SO-ämnena, svenska som andraspråk och bild. erna har skrivit texter på temat Vem är jag och därpå har de parvis läst varandras texter och planerat ett muntligt gensvar. Som stöttning har eleverna fått en responsmall av sin lärare. Med hjälp av mallen har de med egna ord kommenterat en kamrats text. I det här exemplet ger en elev en kamrat gensvar. n lyssnar på samtalet och stöttar när det behövs. 1 2 Jag har läst din text, men det finns ingen rubrik. Jag har inte sett. Varför har du inte rubrik? Ja, precis, men jag glömde det skulle vara men jag ska skriva det använder verbens tempusformer ändamålsenligt 1 OK, vänta, jag ska skriva rubrik måste du skriva! tillämpar inversionsregeln 1 Sen måste du rätta. tillämpar inversionsregeln 1 Du var 10 år gammal så började du skolan? Är det så här? uttrycker sig oftast med flyt och använder fungerande prosodi, d.v.s. förlänger det långa ljudet i betonade stavelser. 2 Ja, det är sant. 1 Började du ( ) var 10 år gammal. Oj, det är så. deltar i samtal genom att ställa och svara på frågor och visar förståelse genom att kommentera 2 1 Ja, eftersom du vet situationen i hemlandet är sån Jag började i skolan när jag var 10 år Känner du orolig eller rolig om framtiden? Vad ska du göra i framtiden och så här du har inte skrivit 1 Du kan skriva viktiga personer i ditt liv, som sagt idiomatiskt uttryck 1 2 Jag förstår inte vad det betyder, motionerar. Vad betyder motionerar? Motionerar? Ja, det betyder tränar. förhandlar i samtal om betydelse av ord 1 Tränar med dina kompisar? Ni går på gym och ok Nu förstår jag. tillämpar inversionsregeln 1 Min pappa gjorde mig sjukt glad. Sjukt glad? förhandlar om ords betydelse 2 1 Det betyder mycket glad. Aha, är det slang, eller? Sjukt glad, jaha. en deltar självständigt i den förberedda språkliga aktiviteten. en deltar i samtal genom att ställa och svara på frågor och visar förståelse genom att fånga upp och kommentera det kamraten sagt. en lyckas tillämpa inversionsregeln vid tre tillfällen där annan satsdel än subjektet står på första plats i huvudsatsen. Denna satsdel består då endast av ett ord som i följande exempel:. Rubrik måste du skriva. Objektet inleder huvudsatsen och följs av omvänd ordföljd (inversion). Sen måste du rätta. Kort, enkelt tidsadverbial inleder huvudsatsen, följs av inversion Nu förstår jag. Kort, enkelt tidsadverbial inleder huvudsatsen och eleven tillämpar helt riktigt inversionsregeln. Det går inte att säga utifrån exemplet att eleven behärskar inversionsregeln fullt ut eftersom det saknas mer komplicerade satsled i temaposition* som till exempel Om jag tänker på framtiden känner jag mig ibland orolig. * temaposition dvs. första ledet i en huvudsats

6 5 SAMTAL OM GLOBALISERING 6 En elev som precis har börjat på ett nationellt program efter språkintroduktionen har fått i uppgift att visa sina kunskaper om globalisering. en får möjlighet att visa sina kunskaper i ett enskilt samtal med läraren i samhällskunskap. n ger stöttning genom frågorna som hjälper eleven att hålla fokus i samtalet. Du ska få börja med att få förklara ordet globalisering. Alltså globalisering betyder när många länder importerar och exporterar från varandra typ varor och, ja, det är varor, det är många som tycker att globaliseringen som den är idag... Att den inte är bra ur ett socialt perspektiv. alltså ofta så finns det typ barnarbete som har varit med i tillverkningskedja och många arbetare som får dåliga löner och som jobbar typ dygnet runt bara för att försörja sig och sina familjer när de odlar gummi så använder de många såna där giftiga giftiga kemikaler som är inte bra för deras hälsa alltså de använder utan skyddutrustning och det är det som gör att det kanske inte är bra för deras hälsa de mår inte bra kanske efteråt det finns en stor möjlighet att man påverkar människor typ socialt De som tycker att globaliseringen är bra. Vad är det de tycker att globaliseringen gör för de här fattiga länderna? Det som gör att om vi säger så här ett fattigt land har ett industri och sen så säljer de alltså industriar de saker producerar de saker och sen så säljer de sakerna och sen så investerar de pengarna och sen så öppnar de en ny industri och sen så blir det fler och fler industrier och fler och fler jobb till folket där då är det kanske inte ett fattigt land längre det är deras perspektiv kollokation grammatisk precision i pronomenval inversionsregeln tillämpas när bisats inleder huvudsatsen förklarar och motiverar på ett mer utvecklat sätt grammatisk precision, suffixet -t för att göra adjektivet social till adverbial nybildning (steg 2 3) uttrycker sig idiomatiskt även om det i vissa situationer saknas lexikal precision (industriar) och en överanvändning av sen uttrycker sig med flyt och använder fungerande prosodi, d.v.s. förlänger det långa ljudet i betonade stavelser. en deltar ledigt i spontana och styrda samtal i ämnesundervisningen samt visar förståelse och bidrar till att bredda och fördjupa samtalen genom att kommentera och bygga vidare på det andra har sagt. en producerar ett språkligt och tankemässigt komplext ämnesinnehåll och uttrycker sig då med precision, variation och större säkerhet både grammatiskt och lexikalt, men ibland saknas lexikal precision som t.ex. barnarbete som har varit med i tillverkningskedja (har förekommit) och grammatisk precision som t.ex. som är inte bra för deras hälsa (satsadverbial står före finita verbet i bisats).

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas och dömas till böter

Läs mer

Ordklasser och satsdelar

Ordklasser och satsdelar Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb

Läs mer

Bedömda elevexempel i årskurs 7 9

Bedömda elevexempel i årskurs 7 9 SKRIVA STEG 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 7 9 EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 1:1 1 Eleven har fått i uppgift att skriva en kort presentation av sig

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Det finns mycket som kan vara konstigt och annorlunda när man kommer till ett nytt land eller möter en ny kultur. Det behöver inte vara bara traditioner, utan

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter

Läs mer

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus.

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. substantivet genus och numerus. En lycklig man gick på gatan. Maskulint substantiv i plural form: Lyckliga män gick på gatan.

Läs mer

Satsdelar. Carina

Satsdelar. Carina Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig

Läs mer

Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod.

Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod. Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod. Semikolon Hans Larsson Jag har försökt att sluta men det är alldeles för svårt. Sluta att använda semikolon alltså. Detta

Läs mer

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

ENGELSKA ÅR 7-9, RISBROSKOLAN I FAGERSTA 2004-06-10

ENGELSKA ÅR 7-9, RISBROSKOLAN I FAGERSTA 2004-06-10 Delmål år 7 Delmålen för år 7 består i att eleven skall vid avlyssning kunna uppfatta huvudinnehållet i tydligt talad engelska, deltaga i muntliga parövningar, kunna muntligt berätta och beskriva något

Läs mer

TYSKA ÅR 7 9, RISBROSKOLAN I FAGERSTA efter förberedelse kunna muntligt berätta om sig själv och andra,

TYSKA ÅR 7 9, RISBROSKOLAN I FAGERSTA efter förberedelse kunna muntligt berätta om sig själv och andra, Delmål år 7 Delmålen för år 7 består i att eleven skall kunna förstå det mest väsentliga i tydligt tal i för årskursen utformade talsituationer inom kända ämnesområden, klara enkla förberedda dialoger

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9 Innehåll Förord 5 Så här arbetar du med På G Grammatikövningar 7 Minigrammatik 9 1 Ordföljd i huvudsatser 9 2 Ordföljd i bisatser 10 3 Satsadverb 11 4 Indirekt tal 11 5 Substantivets former 12 6 Obestämd

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner

Läs mer

Kunskapskraven i modersmål - kommentarmaterial

Kunskapskraven i modersmål - kommentarmaterial Kunskapskraven i modersmål - kommentarmaterial Västerås 20131030 Gunnar Stenberg Stödmaterial Skollag Skolformsförordningar Läroplan Allmänna råd Kommentarmaterial Syfte ge lärare stöd i hur de kan resonera

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 i ämnet moderna språk - spanska

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 i ämnet moderna språk - spanska Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 i ämnet moderna språk - spanska Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter händelser. Strategier för att uppfatta betydelsebärande

Läs mer

Kursplan för svenskundervisning för invandrare

Kursplan för svenskundervisning för invandrare Kursplan för svenskundervisning för invandrare Eleven ska lära sig förstå tydligt, enkelt tal i vanliga situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Du ska kunna höra och förstå instruktioner från

Läs mer

Processbarhetsteorin alltid tillämpbar?

Processbarhetsteorin alltid tillämpbar? Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk Examensarbete, 15 hp Svenska som andraspråk C HT- 2015 Processbarhetsteorin alltid tillämpbar? En undersökning av processbarhetsteorin baserad på 22

Läs mer

ADJEKTIV. En cykel kan t ex vara: stor, svart, snabb, gammal, bra, fin flerväxlad och rostig. Alla dessa ord är adjektiv.

ADJEKTIV. En cykel kan t ex vara: stor, svart, snabb, gammal, bra, fin flerväxlad och rostig. Alla dessa ord är adjektiv. ADJEKTIV Adjektiv beskriver hur något är eller ser ut. En cykel kan t ex vara: stor, svart, snabb, gammal, bra, fin flerväxlad och rostig. Alla dessa ord är adjektiv. När du jämför din cykel med en kompis

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84 Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04 ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars 8.15 13.15 Inga hjälpmedel! VG 114-142 G 85-113 U 0-84 Information: Skriv din anonymitetskod på denna sida samt högst upp

Läs mer

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.

Läs mer

Att analysera andraspråkstexter

Att analysera andraspråkstexter Handledare: Britta Herder Examinator: Sofia Ask G3 GO1183 15 hp 2011-01-30 G2 G3 Avancerad nivå Att analysera andraspråkstexter En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen

Läs mer

Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp

Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp astställda av institutionsstyrelsen 2012-05-09. Gäller fr.o.m. ht 12. elkurs 1: et talade språket, 7,5 hp örväntade studieresultat

Läs mer

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet. MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Om språkutvecklingsschemat for grundskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därftjr är språkutvecklingsschemat inte

Om språkutvecklingsschemat for grundskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därftjr är språkutvecklingsschemat inte Om språkutvecklingsschemat for grundskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därftjr är språkutvecklingsschemat inte en trappa där man gär ett steg i taget, utan i stället en check-lista

Läs mer

Lektionsplaneringar för Upptäck orden

Lektionsplaneringar för Upptäck orden KLASSRUMMET 1. (BB s. 4) Titta på klassrumsbilden i boken eller visa den på stordia/projektor. 2. Skriv på tavlan alla substantiv som eleverna redan kan. 3. Gruppera orden i t.ex. möbler, skolmaterial,

Läs mer

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1 Förmågor som eleverna ska utveckla i svenska Praktisk Svenska 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Svenska 3 Kunskapskrav i svenska Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Jag kan Formulera positiva tankar

Läs mer

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala 2010-06-14 Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och

Läs mer

Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL

Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL 1 MÅLSPRÅK SVENSKA Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL Anvisningar I var och en av de följande tjugo meningarna finns det ett brott mot olika slags skriftspråksnormer som gäller för

Läs mer

Veckobrev v4-6. Konjunktioner och Satsadverbial också

Veckobrev v4-6. Konjunktioner och Satsadverbial också Veckobrev v4-6 Zlatan Läxa med meningar till torsdag den 24 januari. Hans pappa är bosnier och hans mamma är kroat. Där fick han mat men det var ofta bråk hemma. Han älskade sin fotboll men han var inte

Läs mer

Skriva berättande texter

Skriva berättande texter Skriva berättande texter Skriva berättande texter stavning, stor bokstav och punkter styckeindelning och struktur utvecklade svar textbindning och ett varierat språk grammatik Stavning, stor bokstav och

Läs mer

"Siri och ishavspiraterna"

Siri och ishavspiraterna "Siri och ishavspiraterna" A Eleverna tränar förmågan att samtala, uttrycka åsikter och budskap om berättelser de lyssnat på, hörförståelse, föra samtalet framåt och att hålla sig till ämnet. Skapad 2014-12-08

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Bedömningsmatris i engelska Elev: Årskurs: Termin: Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hörförståelse: Uppfattar det Förstår det huvudsakliga Förstår både helhet och förstå, återge huvudsakliga innehållet och några

Läs mer

Del A 2005 Språkform och språknorm (Maja Lindfors Viklund)

Del A 2005 Språkform och språknorm (Maja Lindfors Viklund) Del A 2005 Språkform och språknorm (Maja Lindfors Viklund) 1. Personer som är födda före andra världskriget, har säkert ett speciellt förhållande till radion.

Läs mer

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!! 1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Substantiv är namn på ting; t ex boll och ring Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är Verb det är vad man kan göra; skriva läsa, se och höra Ordklasser som vi lärt

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Kursens namn LGS012 Svenska för alla SVAL vt 12 Provmoment: Enskild skriftlig tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: 21 högskolepoäng Studenter på lärarprogrammet inriktning GSME T6 Tentamensdatum:

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål: Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket

Läs mer

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Kravnivåer engelska år 8 Godkänt

Kravnivåer engelska år 8 Godkänt Kravnivåer engelska år 8 Godkänt förstå enkelt talad engelska, från olika delar av världen, som rör för eleven kända ämnen eller intresseområden. på ett begripligt sätt delta i samtal om vardagliga ämnen

Läs mer

4. Bedömning av delprov C

4. Bedömning av delprov C 4. Bedömning av delprov C Bedömningen av delprov C genomförs utifrån bedömningsmatriser, kommentarer till bedömningsmatriserna samt med hjälp av exempel på elevlösningar med analys. På grund av skillnader

Läs mer

Svenska som andraspråk, Svenska två, svenska för invandrare Vad är det? Duger det inte med vanlig svenska?

Svenska som andraspråk, Svenska två, svenska för invandrare Vad är det? Duger det inte med vanlig svenska? Svenska som andraspråk, Svenska två, svenska för invandrare Vad är det? Duger det inte med vanlig svenska? Svenskundervisning för människor med annat modersmål är en bransch som jag ägnat mig åt i drygt

Läs mer

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska

Läs mer

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn:

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna rak ordföljd. Subjektet är först. Verbet är alltid på andra plats. Subjekt Verb Objekt Zlatan spelar fotboll.

Läs mer

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011 Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011 Målen för år 1 Eleven skall kunna: alla bokstäver alla bokstavsljud läsa korta frekventa ordbilder utan att ljuda ljuda korta ord

Läs mer

Tala, samtala och lyssna

Tala, samtala och lyssna Modersmål åk 4-6 - Centralt innehåll Muntliga presentationer Uttal, betoning och satsmelodi Jämföra uttal i modersmålet med uttal i svenskan. Tala, samtala och lyssna Berättande texter och sakprosatexer

Läs mer

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken 1 Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken En huvudsats kan ensam bilda en mening Flera huvudsatser kan bilda en mening En huvudsats + en bisats kan bilda en mening

Läs mer

Texter skrivna på svenska av studenter med annat modersmål

Texter skrivna på svenska av studenter med annat modersmål Kapitel 9 Texter skrivna på svenska av studenter med annat modersmål Camilla Forsberg Inledning Att skriva akademiska texter kan vara svårt för alla ovana studenter. De vanligaste avvikelserna från ett

Läs mer

RÖDA TRÅDEN ENGELSKA ÅK 2 ÅK

RÖDA TRÅDEN ENGELSKA ÅK 2 ÅK RÖDA TRÅDEN ENGELSKA ÅK 2 ÅK 5 ÅK 2 ÅK 3 Ämnesområden som är bekanta för eleverna Intressen, personer och platser Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där engelska används Enkla instruktioner

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering) AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)

Läs mer

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik:

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik: Lektion 5 Ord och fraser Vi pratar om väder Uttal Väder-kommentarer Grammatik: När ska vi använda obestämd och bestämd form? När ska vi säga går och åker Reflexiva, possessiva pronomen (sin, sitt, sina)

Läs mer

Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte

Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte Bilaga 3 : språkutvecklingsschema ftirskolan Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte en trappa där man går

Läs mer

Bedömda elevexempel i gymnasieskolan

Bedömda elevexempel i gymnasieskolan SKRIVA STEG 1 5 Bedömda elevexempel i gymnasieskolan EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 51 1:1 1 Eleven har fått i uppgift att skriva en text om sitt tidigare

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Fraser: Vi lär oss verb Tycker om. Uttal (pronunciation) Långa ord Viktiga ord Tycker ommmmm eller Ty...cker om???

Fraser: Vi lär oss verb Tycker om. Uttal (pronunciation) Långa ord Viktiga ord Tycker ommmmm eller Ty...cker om??? Lektion 4 Fraser: Vi lär oss verb Tycker om Uttal (pronunciation) Långa ord Viktiga ord Tycker ommmmm eller Ty...cker om??? Grammatik: En/ett + den/det + Adjektiv Verb En dag: På morgonen: Vaknar Stiger

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för elever som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av språkets tempussystem, lära sig vilka former de regelbundna och oregelbundna verben

Läs mer

Ord och fraser: Familjen. Uttal. Fraser om familjen. Grammatik:

Ord och fraser: Familjen. Uttal. Fraser om familjen. Grammatik: Lektion 6 Ord och fraser: Familjen Uttal Fraser om familjen Grammatik: Verb: Hjälpverb + infinitiv Som Satsadverbial Possessiva pronomen Familj och släkt Jag heter Åsa och är gift med min man som heter

Läs mer

Ordföljd i andraspråksinlärares svenska

Ordföljd i andraspråksinlärares svenska GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Ordföljd i andraspråksinlärares svenska Anna Bjerkstig Specialarbete, 15 hp Svenska som andraspråk, SSA133 Vårterminen 2012 Handledare: Roger Källström

Läs mer

Flex Sv2gr Planering T1 Flex: Svenska som andraspråk grundläggande. Planering: del 1 Tider: 16:00-18:00

Flex Sv2gr Planering T1 Flex: Svenska som andraspråk grundläggande. Planering: del 1 Tider: 16:00-18:00 Flex: Svenska som andraspråk grundläggande Planering: del 1 Tider: 16:00-18:00 Lärare: Cécile Tartar Jönsson Mail: cecile.tartar@burlov.se Hemsidor: - www.komvux.cecile.se - itslearning.com (välj Komvux

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Lunds universitet Kandidatuppsats Institutionen för nordiska språk Svenska som andraspråk Jonna Pleijel Vt 2013 Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Handledare: Gunlög Josefsson Innehållsförteckning

Läs mer

Lokala kursmål och betygskriterier för engelska årskurs 6-9

Lokala kursmål och betygskriterier för engelska årskurs 6-9 Lokala kursmål och betygskriterier för engelska årskurs 6-9 Datum: 2010-08-11 Ämnesansvarig: John Dennis & Maria Kehlmeier Ämnets syfte Allt fler människor världen över talar engelska. Genom att tala engelska

Läs mer

ENGELSKA. Årskurs Mål att uppnå Eleven skall:

ENGELSKA. Årskurs Mål att uppnå Eleven skall: 1 SKOLHAGENSKOLAN, TÄBY OMDÖMESKRITERIER 2006-06-15 ENGELSKA Årskurs 6 Mål att uppnå Eleven skall: LYSSNA, TALA Förstå tydligt och enkelt tal samt enkla texter och berättelser. Kunna delta aktivt i enkla

Läs mer

När jag gifte mig - två gånger!

När jag gifte mig - två gånger! När jag gifte mig - två gånger! - Hej Bea, du är gift? - Ja. - Så, hur gammal var du när du gifte dig? - Första gången jag gifte mig, då var jag 34 år. Andra gången jag gifte mig, då var jag 36. - Vänta

Läs mer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge

Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge Ord Arbeta med ord A) 1. Gör fyra listor med orden från ordlistan som du hittar i slutet. En för verb, en för substantiv, en för adjektiv,

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Stockholm, 30 januari 2015 Sofia Engman och Mikael Olofsson, Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet Vår

Läs mer

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten.

1 Vilka ord är substantiv? Läs texten. 3 Ordklasser Ordklasser har du säkert hört talas om förut. Men varför finns det ordklasser? Hur ska man veta vilka ord som hör till vilken ordklass? Och varför ska man veta det? Tänk dig att du har alla

Läs mer

Der Sprung 4 WOCHE DET HÄR SKA DU ARBETA MED: DU KOMMER LÄRA DIG: LÄXA: St 3 Sevärdheter i Berlin

Der Sprung 4 WOCHE DET HÄR SKA DU ARBETA MED: DU KOMMER LÄRA DIG: LÄXA: St 3 Sevärdheter i Berlin Planering Tyska så 9 ht 2012 Ansvarig lärare: Anna Renberg anna.renberg@live.upplandsvasby.se Kommunikationens innehåll Ämnesområden som är välbekanta för eleverna. Vardagliga situationer, intressen, personer,

Läs mer

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju.

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju. Kompis Sverige Kan du berätta lite om Kompis Sverige? Absolut! Kompis Sverige vi jobbar med kompis förmedling. Ok! Vi vill att folk ska träffas och vi tycker idag att det är jättesvårt i Sverige att få

Läs mer

Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser?

Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser? Lunds universitet Språk- och Litteratur centrum Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser? Av Johanna Söderlund

Läs mer

Finita verbets placering i (överordnade) påståendesatser

Finita verbets placering i (överordnade) påståendesatser LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum SVE K12, VT 2011 Kandidatuppsats Handledare: Gisela Håkansson Finita verbets placering i (överordnade) påståendesatser en kvantitativ studie av andraspråksinlärares

Läs mer

Mål och betygskriterier i Engelska

Mål och betygskriterier i Engelska Mål och betygskriterier i Engelska Mål för år 7 För att uppnå nivån godkänd i engelska krävs förutom att eleven behärskar nedanstående moment att han/hon deltar aktivt i lektionsarbetet muntligt såväl

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL ATT UPPNÅ I ÅR 7 Delta i samtal samt lyssna på andra Redovisa ett arbete muntligt utifrån stödord om något man sett, läst, hört eller upplevt Kunna läsa och tillgodogöra

Läs mer

Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk

Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk Beteckning: Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk Emma Selin December 2009 Examensarbete med didaktisk

Läs mer

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen. Uppgifter i svenska till Harry Potter och De Vises Sten Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Läs mer

Processbarhet i ett läromedel

Processbarhet i ett läromedel Kandidatuppsats Processbarhet i ett läromedel Why don t learners learn what teachers teach? Författare: Anna Lundström Handledare: Gisela Håkansson Examinator: Gunilla Byrman Termin: VT-14 Ämne: Svenska

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer