Hur vet man att sitt bidrag har kommit med? Valet mellan reflexivt och personligt pronomen i bloggar.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur vet man att sitt bidrag har kommit med? Valet mellan reflexivt och personligt pronomen i bloggar."

Transkript

1 Kandidatuppsats Hur vet man att sitt bidrag har kommit med? Valet mellan reflexivt och personligt pronomen i bloggar. Författare: Johanna Novaković Eklund Handledare: Jan Einarsson Examinator: Maria Lindgren Termin: VT13 Ämne: Språkrådgivning och textvård Nivå: Kandidat Kurskod: 2SV20E

2 Sammandrag I denna uppsats presenteras en undersökning av det reflexiva pronomenet sin i konstruktioner där ens borde användas. Undersökningen koncentreras till meningar där sin syftar tillbaka på subjektet man i en överordnad sats. Eftersom skribenten är inkluderad i detta man borde istället genitivformen ens användas. Materialet består av 60 meningar från Språkbankens Bloggmix. Undersökningen är kvantitativ och består dels av en frekvensundersökning, dels av analys av syntax, semantik och tempus. Analysen utgår i viss mån från de undersökningar som har gjorts om valet mellan sin och hans. Ett par slutsatser kan dras av undersökningen. För det första ser man att användningen av reflexivt pronomen istället för ens har ökat något mellan år 2005 och För det andra kan man konstatera att bisatserna i materialet oftast fungerar som objekt i satsen. För det tredje kan man se att det ord som sin syftar på vanligen utgörs av ett substantiv som är konkret, humant, icke sammansatt och kort. Ett vanligt åsyftande ord i materialet är barn. Av 60 undersökta meningar innehåller 20 ordet barn. Slutsatsen av analysen blir att det inte är enkelt att säga vilka faktorer som påverkar resultatet men språkbruket i det här avseendet är möjligen på väg att förändras. Nyckelord Reflexiva pronomen, pronomen, man, ens, sin, språkvård, bloggar, bloggspråk English title A study of the choice between a reflexive and a personal pronoun in Swedish blogs i

3 Innehållsförteckning 1. Inledning..s Syfte och frågeställning...s Material och metod..s Material..s Urval...s Metod.s. 5 4 Bakgrund man..s Syftning och betydelse...s Form och funktion..s. 6 5 Tidigare forskning och grammatiska beskrivningar..s Reflexiva pronomen i forskning och språkvård.s Reflexiva pronomen i grammatiken...s Syntax och perspektiv.s Semantik och morfologi..s. 9 6 Analys.. s Frekvens s Sammanfattning Reflexivt pronomen istället för ens ökar.s Syntax...s Att-satsens funktion....s Avstånd mellan man och sin...s Sammanfattning Att-satsen är oftast objekt.....s Semantik.s Man:s referent..s Vilken typ av ord är huvudordet i nominalfrasen i att-satsen?...s Verbens aktionsart..s Sammanfattning Substantiven är konkreta och animata..s Tempus...s Sammanfattning Verben står i presens.s Diskussion.s Frekvens...s Syntax s Att-satsens funktion s Avstånd mellan man och sin.s Semantik...s Man:s referent. s Substantivets betydelse....s Verbets aktionsart..s Tempus.. s Avslutning..s. 22 Källförteckning...s. 23 Bilaga Bilaga A: Sökresultat av sökningar på att sin, att sitt och att sina 2

4 1 Inledning Användningen av personligt pronomen är en fråga som länge har diskuterats inom svensk språkvård. Det tas till exempel upp såväl i Erik Wellanders klassiska Riktig svenska (1963) som i den modernare Språkriktighetsboken (2005). Den fråga det då främst har gällt är valet mellan sin och hans/hennes, det vill säga valet mellan reflexivt possessivt pronomen och personligt pronomen i genitiv. Detta exemplifieras till exempel i artikeln Vems är huset på moderaternas valaffisch? (Tingsell 2003), där Tingsell diskuterar Moderaternas valaffisch med texten Varför vill (s) driva Britta från sitt hus? Här är det inte helt tydligt vems hus man talar om är det Brittas eller Socialdemokraternas? Den grammatiska huvudregeln för valet mellan reflexivt och personligt pronomen säger att sin, sitt och sina syftar tillbaka på subjektet i satsen medan hans, hennes, dess och deras används för att syfta på något annat än subjektet. Dock finns det många undantag från denna regel, vilket syns bland annat i meningen ovan med Brittas hus. Enligt huvudregeln skulle det vara Socialdemokraternas hus som Britta kastas ut från. Men andra faktorer som till exempel pragmatik i det här fallet vad vi känner till om valdebatten och perspektiv det är Brittas perspektiv som skildras gör att vi förstår att det är Brittas eget hus det handlar om (Tingsell 2003 s. 15). Ett mindre diskuterat ämne inom språkvården är valet mellan sin och ens i syftning på pronomenet man. Sökningar i Språkbankens Bloggkorpusar visar dock att det från år 2005 och framåt finns exempel på meningar där sin, sitt eller sina används istället för ens (se kapitel 6). En av dessa är Klart man tycker att sitt barn är det sötaste. Huvudregeln här säger att när talaren eller avsändaren är inkluderad i man:et används genitivformen av en, det vill säga ens, i anaforisk syftning (Hultman 2003 s. 121). Gunlög Josefsson (2012) diskuterade detta fenomen på Grammatikdagen 2012 och tog som exempel upp meningen: Hur vet man att sitt barn har det bra hos den andre föräldern? från sajten Familjelivs 1 forum. Hon menar att sin, sitt och sina kanske kommer att ersätta ens. Också Sofia Tingsell (2003 s. 14) spår en sådan utveckling 1 En sajt på internet där man kan läsa om och diskutera familjeliv, föräldraskap, graviditet och barn. 3

5 och menar att om bruket av ens försvinner så kan vi förvänta oss att sin vinner mark på dessa områden. I den analys som här presenteras undersöker jag i vilken slags meningar man hittar sin, sitt och sina istället för ens. Jag gör dels en grammatisk analys där jag undersöker syntax, semantik och tempus, dels en frekvensundersökning. Allt material är hämtat från Språkbankens Bloggkorpusar. 2 Syfte och frågeställning I detta avsnitt presenterar jag de frågor som ligger till grund för min undersökning såväl den grammatiska analysen som frekvensundersökningen. Jag diskuterar också valet av dessa frågor och tänkbara analysfrågor för eventuella framtida undersökningar. Syftet med analysen är dels att undersöka bruket över tid, dels att ta reda på hur de konstruktioner där bloggskribenten väljer pronomenet sin, sitt och sina framför det regelrätta ens grammatiskt ser ut. Frågeställningarna är: Vad kännetecknar de konstruktioner där reflexivt pronomen sin, sitt och sina används istället för ens? Hur har bruket av ovan nämnda konstruktion förändrats under tidsperioden ? För att svara på frågan om vilka konstruktioner som föredrar reflexivt pronomen istället för ens gör jag en analys utifrån syntax, semantik och tempus. I metodkapitlet nedan redovisas analysfrågorna för de respektive områdena. Denna undersökning bör närmast ses som en pilotstudie inför en vidare analys. Det är också anledningen till att jag inte väljer ett enda grammatiskt område för analysen, utan gör analyser inom syntax, semantik och tempus. Analysen kan ge vägledning för inom vilket område det skulle vara intressant att göra en fördjupad analys. Vissa av frågorna baseras på tidigare forskning och språkvårdsdiskussion om valet mellan sin och hans/hennes (se kapitel 5) andra inte. 4

6 3 Material och metod I detta kapitel presenterar jag det material som används i undersökningen. Jag diskuterar också hur urvalet gjorts och vilka begränsningar som finns i materialet. I metodkapitlet går jag igenom de frågor som ligger till grund för den grammatiska undersökningen. 3.1 Material Allt undersökningsmaterial är hämtat från Språkbankens textkorpus Bloggmix. Bloggmix består av 16 korpusar med svenska bloggar från år och en korpus med bloggtext från okänt datum. Det rör sig om sammanlagt cirka 25 miljoner meningar (Göteborgs universitet 2009). Bloggmix uppdateras kontinuerligt och det bör därför nämnas att detta material är hämtat i mars Det material som används i den grammatiska analysen består av 60 meningar från samtliga 17 korpusar i Bloggmix. För undersökningen av frekvens används Bloggmix-korpusarna från år År 2013 är inte inräknat eftersom sökningarna gjordes så tidigt på året. En blogg kan beskrivas som en webbplats med inlägg, ibland i form av dagboksanteckningar eller liknande, som uppdateras löpande (Forsberg 2012 s. 6). Fördelen med att använda bloggtext som undersökningsmaterial är att dessa utgör så kallad spontandata, det vill säga ett material som består av ett naturligt språk och som, till skillnad från enkäter eller intervjuer, är opåverkat av forskaren (Tingsell 2007 s. 42). Bloggspråket är också ett språk där gränserna mellan tal- och skriftspråk suddas ut (Forsberg s ), och därför kan en undersökning av bloggar också visa vilka tendenser som finns i talat språk. Tyvärr är det inte möjligt att göra någon textanalys av bloggtexterna som helhet då dessa inte alltid finns tillgängliga i korpusen. Det finns inte heller tillräckligt med fakta om skribenten för att dra några större slutsatser om avsändaren. 5

7 3.2 Urval De 60 meningarna i den grammatiska analysen är jämnt fördelade mellan de tre reflexiva pronomenen sin, sitt och sina. Materialet består alltså av 20 meningar med respektive pronomen. Sökningar har gjorts på att sin, att sina och att sitt. En konsekvens av denna sökning blir att materialet består enbart av konstruktioner med man i en överordnad sats plus ett tillbakasyftande sin i en att-sats. Samtliga meningar innehåller också ett man som inkluderar skribenten, eftersom det endast är när talaren är inkluderad som ens kan användas (se den grammatiska beskrivningen i kapitel 4.1). Endast en träff per skribent och pronomen tas med för att undvika upprepningar som kan leda till obalans i analysmaterialet. Anledningen till denna uppdelning är att jag vill synliggöra eventuella skillnader i användning av de olika formerna av sin. 3.3 Metod Den metod som används är grammatisk analys med fokus på områdena syntax, semantik och tempus. Definitionen av grammatik är densamma som den i Nusvensk grammatik (Jörgensen och Svensson, 1998 s.10 15), där syntax, semantik och tempus ingår i det övergripande begreppet grammatik. Analysfrågor inom syntax är: Vilken syntaktisk funktion har att-satsen? Är den subjekt, objekt, predikativ, rektion eller attribut 2? Hur långt är avståndet mellan subjektet man och det reflexiva pronomenet? De semantiska analysfrågorna är: Vilken betydelse har pronomenet man? Används det generiskt eller med en personreferens? Vilken typ av substantiv syftar det reflexiva pronomenet på? Är det långt eller kort? Humant eller inhumant? Enkelt eller sammansatt? Abstrakt eller konkret? Vem är empatibärare i satsen? Vems perspektiv är det som skildras? Eventuellt! 2 Att-satser kan även fungera som huvudsatser, men inte i denna typ av konstruktion. 6

8 Vilken aktion betecknar verbet i huvudsatsen respektive bisatsen? Tillstånd, händelse eller process? Kategoriseringen av verbens aktionsarter följer den i Svenska Akademiens språklära (2003 s. 141) och delas in i tre grupper beroende på om verben betecknar tillstånd, händelser eller processer. Indelningen är inte helt självklar och blir därför i tveksamma fall en tolkning från min sida. Exempel på sådana tveksamheter är att lära sig (här tolkat som en process). Analysen som berör tempus utgörs av två frågor: Vilket tempus har verbet i den överordnade satsen med man? Vilket tempus har verbet i den underordnade att-satsen? 4 Bakgrund man I detta kapitel ger jag en kort grammatisk beskrivning av pronomenet man. Kapitlet är indelat i en del om syftning och betydelse (4.1) och en del om form och funktion (4.2). 4.1 Syftning och betydelse Man är ett så kallat generaliserande pronomen som syftar på personer, antingen på en allmän mängd där talaren är inkluderad eller på en mängd som är given i talsituationen eller kontexten och där talaren kan men inte behöver vara inkluderad. I de fall där talaren är inkluderad kan man även syfta på ett jag. Utöver detta kan man användas som platshållaren för ett subjekt (Hultman 2003 s ). Man kan alltså ha följande betydelser: 1. Vem som helst över huvud taget talaren är inkluderad Exempel: Man ska självfallet tala sanning om det är möjligt. 2. Vem som helst inom en given grupp talaren kan vara inkluderad Exempel: På invandrarverket vill man ännu inte göra något uttalande. 3. Någon som man inte vill eller kan precisera Exempel: Man har mördat Palme (SAG del 2 s ). 7

9 4.2 Form och funktion Man kan endast användas i nominativ och ersätts i genitiv av ens och i vissa fall av sin, sitt eller sina. När talaren är inkluderad bör ens användas: Hur duktig man än är på engelska kan ens språkförmåga aldrig mäta sig med en infödd engelsmans. När talaren inte är inkluderad används sin: Det var uppenbart att man satte in sina resurser omedelbart (Hultman 2003 s ). Det är således bara den första typen av meningar, där talaren är inkluderad, som jag undersöker. 5 Tidigare forskning och grammatiska beskrivningar Huvuddelen av den forskning och diskussion som finns om reflexiva pronomen behandlar valet mellan sin och hans/hennes/deras/dess (hädanefter hans). I detta kapitel redogör jag för något av det som har sagts och sägs inom svensk språkvård och forskning gällande denna fråga. I kapitel 5.1 ges en kort introduktion och i kapitel 5.2 presenteras frågan om sin eller hans ur ett mer grammatiskt perspektiv. Valet mellan sin och ens får här endast ett litet utrymme eftersom det nästan inte alls diskuterats, varken som forskningsfråga eller språkvårdsproblem. 5.1 Reflexiva pronomen i forskning och språkvård Användningen av det reflexiva pronomenet sin är ett känt och omdiskuterat problem inom svensk språkvård. Det tas till exempel enligt Wellander (1963 s. 233) upp redan år 1901 i C.A. Ljunggrens artikel Om bruket av sig och sin i svenskan 3. Den fråga som framför allt diskuteras, både förr och idag, är valet mellan sin och hans. Wellander ger en utförlig analys av frågan i Riktig svenska (1963 s ). Språkriktighetsboken ägnar ett kapitel åt detta val (Svenska språknämnden 2005 s ), och Svenska Akademiens språklära diskuterar sin vs. hans (Hultman, Tor G 2003 s. 111). Även i Språkrådets frågelåda på webben (Språkrådet 2007) finns frågor om pronomenbruk. En sökning ger vid handen att tre av de fem frågor som finns där behandlar frågan sin eller deras/hans/hennes, medan de resterande två frågorna tar upp valet mellan sin och dess. En omfattande undersökning av pronomen presenteras i Sofia Tingsells avhandling Reflexivt och personligt pronomen Anaforisk syftning hos ungdomar i flerspråkiga 3 Artikeln finns att läsa i Språk och stil I 1901 s. 109 ff. 8

10 storstadsmiljöer (Tingsell 2007). Också här ligger fokus på valet mellan sin och hans. Tingsells undersökning koncentreras till talat språk, och hennes informanter består framförallt av ungdomar. Hon analyserar främst fall där hans, hennes och deras ersätter sin, och det är också den variation som är vanligast i hennes material. Till exempel förekommer meningar av typen Hon skulle laga middag till hennes killkusiner i materialet (Tingsell 2007 s ). Man kan se två tendenser vad gäller bruket av reflexiva pronomen: Dels, som Tingsell också konstaterar i sin undersökning, att hans används istället för sin, dels att sin ersätter hans. (Svenska språknämnden 2005 s ). Den förstnämnda tendensen, att hans ersätter sin, är vanligast i ungdomsspråk och bruket är förmodligen inspirerat av både engelska och invandrarspråk. Ett exempel på detta är meningen De kunde inte hitta deras klassrum. Den andra tendensen, att sin ersätter hans förekommer i meningar där sin kan ses markera ett slags närhet: En tendens är att sin allt mer kan sägas markera närhet och hans/hennes distans. Det handlar dock inte så mycket om vilket ord som står närmast, utan mer om vems perspektiv man intar (Svenska språknämnden 2005 s. 222). Exempel på detta är meningen Boken handlade om Annas liv i sin älskade sommarstuga. Här borde, enligt huvudregeln, hennes användas eftersom boken utgör satsens subjekt. Men eftersom vi ser Anna som huvudperson snarare än boken, används sin (se vidare i kapitel 5.2.1). Ytterligare en trend som man kan se är att orden ens och dess är ovanliga bland ungdomar (Tingsell 2003 s. 14). I det talspråksmaterial som Tingsell undersökt är dessa två pronomen sällsynta, och Tingsell menar att om dessa former är på väg att försvinna så kommer de med största sannolikhet att ersättas av sin. På Grammatikdagen i Lund nämner Gunlög Josefsson (2012) ett exempel på detta fenomen att sin ersätter ens i meningen Hur vet man att sitt barn har det bra hos den andre föräldern? Josefsson tyckte sig se ett ökat bruk av denna typ av konstruktion. 5.2 Reflexiva pronomen i grammatiken Här presenteras valet mellan sin och hans ur ett grammatiskt perspektiv. Kapitlet är indelat i avsnittet syntax och perspektiv och semantik och morfologi. De olika 9

11 kategorierna överlappar dock varandra, och det kan ibland vara svårt att dra en klar gräns mellan dem Syntax och perspektiv Valet mellan sin och hans är problematiskt vid framför allt två konstruktioner. Den första konstruktionen är den när en mening innehåller flera satser, och pronomenet syftar över satsgränserna. Huvudregeln säger att sin syftar på subjektet i samma sats, och om en mening innehåller flera satser blir det därför oftast fel att använda sin syftande på subjektet i en annan sats i meningen. Till exempel är det fel att använda sin i följande mening: Olle trodde att det hade regnat på sin tvätt, då meningen består av en huvudsats och en bisats (Svenska språknämnden 2005 s ). Det är alltså denna typ av meningar jag undersöker. Den andra konstruktionen är den när satsen innehåller flera subjektsliknande element som i exempelvis De lät barnen bo i sitt föräldrahem där sitt kan syfta både på de och på barnen (Svenska språknämnden 2005 s. 220). Tingsell (2003 s. 14) talar om empatibärare och menar att den ur vars perspektiv innehållet skildras får ta rollen som subjekt, även om den inte är det grammatiska subjektet. Man kan alltså säga att vårt perspektiv styr pronomenvalet. Olle Josephson (2008) menar att vi också kan tolka fraser som sammanhängande element. Detta är vanligt framför allt när det gäller prepositionsfraser, och det är därför, menar Josephson, som vi idag ser exempel på meningar som Hon lagade middag till hennes killkusiner. Psykologiskt tolkar talaren prepositionsfrasen till hennes killkusiner som en egen sats här. Wellander kallar dessa självständiga satser och ger exemplet Tavlan föreställer kejsarinnan Eugénie med sina hovdamer. Wellander ser här kejsarinnan Eugénie med sina hovdamer som en självständig sats (Wellander 1963 s ). Tingsell beskriver dessa satser som ordgrupper som liknar satser men som saknar subjekt och verb (Tingsell 2003 s. 12). En annan aspekt av den syntaktiska strukturen som skulle kunna påverka pronomenvalet är avståndet mellan subjekt och pronomen. Wellander säger att i den mån som pronomenet är skilt från subjektet av flera eller mera innehållsmättade ord blir vi osäkra på vilket pronomen som ska användas. Han påpekar dock att det inte är avståndet i sig som komplicerar utan snarare det faktum att orden eller satsen före pronomenet innehåller mycket information. I en av de meningar som Wellander ger 10

12 som exempel skjuts en bisats in i huvudsatsen, och det är först därefter som pronomenet kommer: Han hade träffat henne, då de båda voro unga, hos hans gamle vän B. Wellander (1963 s. 235) Semantik och morfologi En semantisk aspekt som påverkar valet mellan sin och hans är till exempel om den som pronomenet syftar på är en levande varelse eller inte: Åtminstone i passiva satser verkar det vara relevant [ ] om referenten är animat eller inanimat. När referenten är animat är det vanligare att sin används, som exempelvis i meningen Barnen togs om hand av sina föräldrar. Jämför med meningen: Lägenheterna värderades efter sitt/deras skick (Tingsell 2003 s. 14). Man kan säga att sin markerar närhet, medan hans markerar distans (Svenska språknämnden 2005 s. 222). Wellander menar att ord som betecknar händelser kan påverka valet av pronomen: Innehåller ordgruppen intet uttryck för ett skeende eller en egenskap, vartill ett subjekt måste tänkas, har den svårare att hävda en syntaktisk särställning gentemot satsen i övrigt (1963 s. 244). Tingsell (2003 s. 12) beskriver dessa ordgrupper som substantiv och tillhörande bestämningsord som betecknar händelser och skeenden, s.k. nomen actions. Det kan till exempel vara substantiverade verb som besök och vistelse. Exempel på detta är meningen Anna hörde om Kevins besök hos sin sjuka mormor där vi förmodligen tolkar att det är Kevins mormor som besöks, inte Annas. Sammanfattningsvis ser vi att valet mellan sin och hans har diskuterats och diskuteras både inom forskningen och språkvården. Sofia Tingsell (2007) undersöker det allt vanligare bruket att använda hans istället för sin. Utöver detta förekommer också det från normen avvikande bruket att använda sin istället för hans. Valet mellan sin och ens är inte lika utrett, men Gunlög Josefsson (2012) och Tingsell (2003) har visat att formerna dess och ens minskar i bruk. 6 Analys I detta kapitel presenteras resultaten dels från frekvensundersökningen, dels från den grammatiska undersökningen. Frekvensundersökningen görs i Språkbankens Bloggmix och visar bruket under tidsperioden Den grammatiska undersökningen disponeras enligt följande: Jag inleder med syntax, fortsätter med 11

13 semantik och avslutar med tempus. I slutet av kapitlet görs en sammanfattning av analysen. 6.1 Frekvens I frekvensundersökningen som presenteras i detta kapitel visas förekomsten av meningar med sin istället för ens i bloggar mellan 1998 och Mellan 1998 och 2004 är förekomsten av meningar med reflexivt pronomen istället för ens noll på samtliga genus. Detta kan möjligen bero på att materialet i korpusen är litet under dessa år. Det finns en stadig ökning av meningar med reflexivt pronomen istället för ens, från år 2005 till 2011 och den största ökningen skedde mellan år 2008 och 2009, när antalet meningar gick från 9 stycken till 17, d.v.s. en ökning med 8 förekomster. Mellan 2011 och 2012 har bruket däremot minskat. Högst sammanlagd förekomst finns på det reflexiva pronomenet sin i utrum; det totala antalet meningar alla år sammantaget är för att sitt 29 stycken, för att sina 22 stycken och för att sin 40 stycken. Det är dock bara år 2009 och 2011 som utrumformen sin har flest belägg (se tabell 1). Tabell 1: Antal meningar med reflexivt pronomen sin, sitt, sina istället för ens År sin sitt sina Totalt Sammanfattning Reflexivt pronomen istället för ens ökar Undersökningen av användning över tid av reflexivt pronomen istället för ens sträcker sig från år och omfattar 15 bloggkorpusar. Resultatet visar att fenomenet inte förekommer mellan år 1998 och Mellan 2005 och 2011 förkommer det däremot och förekomsten ökar något från år till år. Mellan de två sista undersökta åren, 2011 och 2012, minskar dock bruket. 12

14 6.2 Syntax I den syntaktiska analysen undersöks dels att-satsernas funktion i satsen som helhet, dels avståndet mellan man och de reflexiva pronomenen sin, sitt och sina Att-satsens funktion Den vanligaste funktionen hos att-satserna i de undersökta meningarna är att de fungerar som objekt (se tabell 2). Tabell 2: Att-satsens funktion, fördelning mellan att-satser med sin, sitt, och sina, angivet i antal Objekt Predikativ Rektion Attribut att sin att sitt att sina Totalt Av 60 meningar har 47 stycken, eller 78 %, att-satser som är objekt. Det förekommer inga att-satser som fungerar som attribut. Den totala fördelningen mellan predikativ och rektioner är lika, liksom fördelningen mellan de olika formerna av sin när det gäller rektioner. Predikativen varierar däremot lite mer i antal mellan de olika sinformerna Avstånd mellan man och sin Avståndet mellan man och de reflexiva pronomenen i meningarna är i genomsnitt för alla meningar totalt på 3,3 ord (se tabell 3). Tabell 3: Avstånd mellan subjektet man och de reflexiva pronomenen sin, sitt och sina. Genomsnitt i antal ord, längsta avstånd och kortast avstånd. Genomsnittligt avstånd Längsta avstånd man sin 3, man sitt 3, man sina 2,9 8 1 Kortast avstånd 13

15 Längst avstånd (med 18 ord) mellan sin och man finns i meningen: Dagens ilandsproblem måste vara att man vaknar av sin sambons väckarklocka och inser att det inte är någon ide att somna om för att sin egen klockan skulle ringa 20 minuter senare. Kortast avstånd är 1 ord. Man bör ta i beaktande att snittet påverkas av det finns en mening där avståndet är så pass långt som 18 ord Sammanfattning Att-satsen är oftast objekt I undersökningen av meningarnas att-satser analyseras dessa satsers syntaktiska funktion. Att-satser kan fungera som objekt, predikativ, rektion, attribut eller huvudsats. Huvudsatsfunktion förekommer inte i detta undersökningsmaterial och inte heller attributiv funktion. Däremot är förekomsten av att-satser som fungerar som objekt stor. Fördelningen mellan satser som är predikativ och rektion är ganska jämn. Den andra delen av den syntaktiska undersökningen gäller avståndet mellan man och det reflexiva pronomenet sin. Analysen visar att avståndet endast i ett fåtal fall är långt; i genomsnitt är avståndet mellan man och sin, sitt och sina 3,3 ord långt. 6.3 Semantik I den semantiska delen av analysen undersöker jag subjektets syftning, huvudordet i att-satsens nominalfras och aktionsarten hos att-satsens verb. Eftersom formen ens bara kan användas när talaren är inkluderad i man:et är det bara syftningar på generellt man och jag som tas upp. När det gäller substantivet som utgör huvudord i att-satsens nominalfras undersöker jag om ordet är långt eller kort, humant eller inhumant, abstrakt eller konkret, enkelt eller sammansatt samt om det har framförställda eller efterställda attribut och hur många i så fall. Verben kategoriseras utifrån om de betecknar tillstånd, händelser eller processer, med andra ord vilken aktionsart de har Man:s referent Det är allra vanligast i mitt material att man används som generiskt man (se tabell 4). I vissa fall å andra sidan, är det tydligt att man används istället för jag. Ett exempel på detta är meningen: lagom dum man känner sig när man smyger runt här hemma aslänge för man tror att sin syster ligger och sover, och så upptäcker man att det bara är hennes väldigt charmiga byxor som ligger kvar. 14

16 Tabell 4: Pronomenet man:s syftningar, fördelat på de reflexiva pronomenen sin, sitt och sina samt i samtliga 60 meningar. Generiskt man Jag att sin 13 7 att sitt 15 5 att sina 14 6 Totalt Vi ska dock komma ihåg att detta är tolkningar och att det inte alltid är helt enkelt att, utan kontext, avgöra syftningen Vilken typ av ord är huvudordet i nominalfrasen i att-satsen? Majoriteten av orden i mitt material är korta. Av 60 ord är 14 långa och 45 korta (se tabell 5). Tabell 5: Att-satsens huvudord kategoriserade utifrån längd Långa Korta sin 7 13 sitt 2 18 sina 6 14 Totalt Ord i utrum (med bestämningen sin) är generellt lite längre. Här förekommer ordet partner två gånger och ordet pojkvän två gånger. Det vanligaste ordet totalt är barn, de utgör 20 av 60 ord, 12 stycken i utrum och 8 stycken i plural. Som långa ord räknas de med fler än sex bokstäver (d.v.s. samma definition som används för läsbarhetsindexet LIX). Som långt ord räknar jag även uttrycket andra hälft eftersom det bara fungerar om de två orden står tillsammans. Vidare undersöker jag om substantiven är animata eller inanimata. Resultatet visar att huvudorden i de underordnade satserna utgörs av framför allt animata substantiv, i genomsnitt 13 animata och 7 inanimata ord per reflexivt pronomen. Vanligast även här är ordet barn som utgör hälften av de animata orden. Andra vanliga animater är ord som tillhör ett familj- eller väntema som till exempel pappa, bror, syster, pojkvän, 15

17 partner, vän, vänner, dotter. Exempel på inanimata substantiv i materialet är centrifug, text och blogg (se tabell 6). Tabell 6: Att-satsens huvudord, antal animata respektive inanimata substantiv Animat Inanimat sin 13 7 sitt 12 8 sina 15 5 Totalt Undersökningen av abstrakta respektive konkreta substantiv i att-satsen visar att andelen abstrakta ord är försvinnande liten, bara 4 av 60 ord är abstrakta (se tabell 7). Tabell 7: Att-satsens huvudord, antal abstrakta respektive konkreta substantiv Abstrakta Konkreta sin 1 19 sitt 1 19 sina 2 18 Totalt 4 56 De fyra abstrakta substantiven är: liv, önskan, drömmar och problem. Bland de konkreta substantiv som inte betecknar familj eller vänner finns till exempel hår, blogg, text och bilder. Majoritet av orden i det undersökta materialet är enkla (se tabell 8). Tabell 8: Att-satsens huvudord, antal sammansatta respektive enkla substantiv Sammansatta Enkla sin 2 18 sitt 1 19 sina 2 18 Totalt 5 55 Endast 7 av totalt 60 ord är sammansatta. De sammansatta är halsband, pojkvän, andra hälft och favoritbyxor. 16

18 6.3.3 Verbens aktionsart Verb som betecknar tillstånd är vanligast i både den överordnade och den underordnade satsen. Allra vanligast är det i den överordnade, där de utgör 40 av 60 meningar. Näst vanligast är de aktionsarter som betecknar händelser: I de överordnade satserna är de sammanlagt 13 stycken och i bisatserna 20 (se tabell 9 och 10). Det vanligaste verbet i båda satserna är vara. Tabell 9: Verbens aktionsarter i den överordnade satsen fördelat på meningar med sin, sitt och sina. Tillstånd Händelse Process sin sitt sina Totalt Tabell 10: Verbens aktionsarter i bisatsen fördelat på meningar med sin, sitt och sina. Tillstånd Händelse Process sin sitt sina Totalt Sammanfattning Substantiven är konkreta och animata Den semantiska delen av undersökningen koncentreras till pronomenet man:s referent, sin:s referent och verbens aktionsarter. Kortfattat kan man konstatera att man allra oftast används som generiskt man i materialet. Det typiska ord som sin syftar på i bloggarna är ett kort, animat, konkret och enkelt substantiv. Verbens aktionsart varierar något, men vanligast är de verb som betecknar tillstånd. 17

19 6.4 Tempus I undersökningen av tempus i meningar med reflexivt pronomen istället för ens, görs av en kategorisering av verben där tempus undersöks dels i den överordnade satsen, dels i den underordnade satsen. Den överordnade satsens tempus är så gott som alltid presens. Så är fallet i 57 av totalt 60 meningar (se tabell 12). Tabell 11: Verbens tempus i den överordnade satsen Presens Preteritum Perfektum Pluskvamparfektum Futurum sin 19 1 sitt 20 sina 18 2 Totalt Futurum preteritum En gång står verbet i perfektum och två gånger i futurum. När det gäller bisatserna är variationen något större: 34 av 60 meningar innehåller verb i presens, 22 verb står i futurum, 1 i perfektum och 1 i futurum preteritum. Tabell 12: Verbens tempus i den underordnade satsen Presens Preteritum Perfektum Pluskvam- perfektum Futurum Futurum preteritum sin sitt 13 7 sina 13 7 Totalt Sammanfattning Verben står i presens Den vanligaste tempusformen för både överordnade och underordnade satser är presens. Näst vanligast är futurum, ett fåtal verb står i perfektum och ett står i futurum preteritum. I materialet förekommer varken preteritum eller pluskvamperfektum. 18

20 7 Diskussion I detta kapitel kommenterar jag resultatet av analysen i kapitel 6. Inledningsvis kommenterar jag frekvensundersökningen och därefter analysen av syntax, semantik och tempus. 7.1 Frekvens Resultatet av frekvensundersökningen visar att det inte finns några belägg för bruket att använda sin istället för ens i Språkbankens Bloggkorpusar fram till år Mellan 2005 och 2012 finns det däremot belägg. Bruket ökar stadigt mellan de första 6 åren, men mellan 2011 och 2012 minskar det istället något. Att det inte finns belägg i de äldre korpusarna kan bero på att dessa är mindre än de nyare. Trots detta ger undersökningen förmodligen en liten hänvisning om hur bruket ser ut. Resultatet stämmer även överens med den tes som Tingsell lägger fram år 2003, där hon spår en minskning av pronomenen dess och ens till förmån för sin. 7.2 Syntax Att-satsens funktion De undersökta meningarna i analysen består alla av en överordnad sats och en attbisats. Av 60 undersökta meningar har 47 stycken, eller 78 %, att-satser som är objekt. Den totala fördelningen mellan predikativ och rektioner är lika, medan det inte finns några att-satser som fungerar som attribut. När det gäller valet mellan sin och hans kan sin oftast inte syfta över satsgränser. Här är ju alla satser av denna typ, men frågan är varför det är vanligare att att-satsen är objekt. Den frågan är dock svår att besvara utifrån den här undersökningen, ett större material skulle behöva undersökas och kanske ett material med andra typer av meningar för att kunna se hur vanlig denna konstruktion är mer generellt Avstånd mellan man och sin Avståndet mellan subjektet och sin kan göra att man använder hans i meningar där det grammatiskt sett borde vara sin (se kapitel 5). Att detta skulle påverka även valet mellan sin och ens, är inte troligt. Wellander tar som exempel på detta meningen: Han hade träffat henne, då de båda voro unga, hos hans gamle vän B. Här är avståndet 19

21 mellan subjektet (han) och pronomenet (hans) mycket längre än i de flesta meningar i mitt analysmaterial. Det genomsnittliga avståndet mellan man och sin är 3,3 ord. Wellander menar i och för sig att det inte är avståndet i sig som spelar roll, utan vilka ord det innehåller och hur informationstäta det är. Men inte heller detta kan man hitta belägg för i mitt material. Det förkommer sällan inskjutna bisatser mellan subjektet och sin, utan handlar oftast bara om verb och bestämningar till objektet, som exempelvis i meningen När man tycker att sin egen bror är den snyggaste och roligaste på utestället har det gått för långt (min fetstil). Det är snarare troligt att andra syntaktiska aspekter påverkar pronomenvalet här. Man skulle till exempel kunna tänka sig att skribenten ser hela nominalfrasen som en enhet, på samma sätt som det fenomen Josephson (2008) beskriver i artikeln Skrev (m) fel på sina affischer? Han menar att hen som säger Hon lagade middag till hennes killkusiner psykologiskt tolkar prepositionsfrasen hennes killkusiner som en egen sats. På samma sätt menar jag att bloggaren som skriver Samtidigt som man inte vill att sin pappa ska dö så kände man att det måste få ta slut snart ser nominalfrasen sin pappa som ett slags enhet. 7.3 Semantik Man:s referent Det är bara när talaren är inkluderad i man som ens kan användas, men syftningen kan antingen vara generell eller syfta på ett jag. Analysen av pronomenet man visar att det i de flesta fall handlar om ett generiskt man, det vill säga en syftning på vem som helst. Dessa utgör 42 av 60 meningar. Resterande 18 syftar således på ett jag. I valet mellan sin och hans påpekar bland andra Tingsell att skribentens perspektiv påverkar pronomenvalet. Även någon som inte nödvändigtvis är det grammatiska subjektet i satsen kan ses som meningens handlande subjekt eller huvudperson som exempelvis i meningen Varför vill (s) driva Britta från sitt hus? Möjligen skulle man i mitt analysmaterial kunna hävda att det, även när man har generisk syftning, finns ett jagperspektiv hos bloggaren, som exempelvis i meningen Man vill ju att sin centrifug ska fungera länge. Detta skulle i sin tur kunna påverka att man använder sin som en närhetsmarkör. För att dra sådana slutsatser skulle man dock behöva göra en annan 20

22 typ av undersökning med ett material där man har mer kontext och kanske mer information om skribenten Substantivets betydelse Som en del av analysen studerar jag det ord, eller den referent, som sin syftar på. Tingsell menar att vi hellre, i valet mellan sin och hans, använder sin om referenten är human eller animat. Detta verkar stämma också i valet mellan sin och ens; av 60 substantiv är 40 stycken animata. Vidare är de flesta substantiv också konkreta, korta och enkla. Ett vanligt förekommande ord är barn och det är också det exempel som Tingsell tar upp på animat referent. Detta ordval skulle man också kunna koppla till bloggspråksgenren och påstå att det tillhör ett vardagligt talspråk Verbets aktionsart I analysen av verbens aktionsarter undersöker jag dels de överordnade satser som innehåller man, dels de underordnade satserna. Resultatet visar att verb som betecknar tillstånd är vanligast i båda satstyperna och i synnerhet i huvudsatserna där de utgör 40 av 60 verb. Det finns inga undersökningar som behandlar verbens aktionsarter i relation till valet mellan sin och hans. Däremot säger bland annat Tingsell att vissa typer av ord, till exempel substantiverade verb, som betecknar händelser eller skeenden kan påverka pronomenvalet. I hennes exempel påverkar dessa ord vår tolkning så att det reflexiva pronomenet nödvändigtvis inte måste syfta på satsens subjekt. Om verbens aktionsarter i detta material påverkar pronomenvalet är svårt att säga klart är i alla fall att de verb som betecknar tillstånd är vanligast. 7.4 Tempus Vanligast tempus är presens, både i satserna med man och de underordnade attsatserna. I de överordnade satserna används presens i 57 av 60 satser och i de underordnade satserna förekommer presens i 34 av 60 satser. Näst vanligast är tempusformen futurum. Det förekommer inga verb som står i preteritum och inte heller i pluskvamperfektum. Att presens är vanligt i huvudsatserna beror förmodligen på att presens kan användas för att uttrycka generella förhållanden (Svenska Akademiens språklära s. 263), och därför används tillsammans med generiskt man. 21

23 8 Avslutning Analysresultatet i undersökningen som presenteras här visar några typiska drag för de meningar där bloggskribenter föredrar att använda sin istället för ens i syftning på man. När det gäller pronomenet man kan man inte se några tydliga avvikelser från vad som får anses vara normalt bruk: man syftar i de flesta fall på ett generiskt man. Inte heller avståndet mellan man och reflexiven sin som syftar tillbaka på man, är anmärkningsvärt: Det överstiger i genomsnitt inte fler än 3 ord. Syntaktiskt sett innehåller alla meningar i materialet en att-bisats och majoriteten av dessa är objekt. Josephson menar att vi framför allt vid prepositionsfraser har lätt att se själva frasen som en självständig enhet. Kanske är det på liknande sätt med några av dessa att-satser. Man skulle t.ex. kunna tänka sig att satsen att sitt barn har det bra uppfattas som en enhet av skribenten. Verben i materialet står huvudsakligen i presens. Detta kan höra samman med att det är just subjektet man som används. Presens kan nämligen användas för generell syftning. Typiskt för verben är också att de betecknar olika typer av tillstånd. Möjligen påverkar detta att skribenten använder sin istället för ens, men det krävs en vidare undersökning för att ta reda på om så är fallet. Analysresultatet från undersökningen av de substantiv som sin syftar på visar att det allra oftast rör sig om konkreta, enkla, korta och animata substantiv. Ordet barn förekommer många gånger och inanimater är över lag ovanliga. Detta hänger sannolikt ihop med att sin hellre än hans används om animater. Kanske upplever vi också ordkombinationer som sitt barn, sin bror, sin pappa, sin pojkvän som mer fasta än kombinationer med sin och en inanimat. Slutligen tror jag att det faktum att materialet består av bloggar påverkar pronomenvalet. Jenny Forsberg skriver i boken Blogga, tvittra och fejsbucka (2012) att gränserna mellan tal- och skriftspråk suddas ut när vi kommunicerar i sociala medier. Att använda personliga pronomen i stället för ens är förmodligen ett språkbruk som är vanligare i talat språk. Att det finns en förändring i pronomenbruket är tydligt, det ser vi både i Tingsells undersökning av valet mellan sin och hans och i denna studie av sin och ens. 22

24 Källförteckning Forsberg, Jenny (2012), Blogga, tvittra och fejsbucka. E-bok, Stockholm: Norstedts. Göteborgs universitet (2009), Om Språkbanken. hämtat Hultman, Tor G, red. (2003), Svenska Akademiens språklära. Stockholm: Svenska Akademien. Josefsson, Gunlög (2012), Beskriva eller va rdera? Grammatikens dilemma eller mo jlighet? Föredrag på Grammatikdagen i Lund den 3 februari 2012, Lunds universitet. Josephson, Olle (2008) Skrev (m) fel på sina affischer? Språkspalten i Svenska dagbladet. 2 februari 2008, Stockholm. Jörgensen, Nils och Svensson, Jan (1998), Nusvensk grammatik. Malmö: Gleerups Förlag. Svenska språknämnden (2005), Språkriktighetsboken. Stockholm: Norstedts. Tingsell, Sofia (2003), Vems är huset på moderaternas valaffisch? Språkvård nr S Tingsell (2007), Reflexivt och personligt pronomen Anaforisk syftning hos ungdomar i flerspråkiga storstadsmiljöer. Göteborg: Göteborgs universitet. Språkrådet (2007), Frågelådan om sin. hämtat Wellander (1963), Riktig svenska. Stockholm: Svenska Bokförlaget Norstedts. 23

25 Bilaga Sökresultat: Sökningar på att sin, att sitt och att sina Sökningar på att sin 1. Man vill ju att sin centrifug ska fungera länge. 2. Samtidigt som man inte vill att sin pappa ska dö så kände man att det måste få ta slut snart. 3. Då får den andre en chans att ändra sitt beteende eftersom man ofta inte vill att sin älskade ska må dåligt. 4. Stilfigurer gör att man kan lätt se till att sin text blir mer rolig, intressant, glamourös och professionell. 5. De är då inte pinsamt utan, om man vill att sin blogg ska synas och komma ut till många personer så är ett sätt att skriva till olika bloggar och berätta om sin blogg eller helt enkelt vara trevlig till personer.. 6. Visst, jag har bara ca läsare om dagen, men alla vill ju att sin blogg ska växa... = uppdatera ofta. 7. Man tror även att sin respektive ska ärva hela huset osv. 8. när man tycker att sin egen bror är den snyggaste OCH roligaste på utestället har det gått för långt. 9. Vet man inte att sin kompis fyller år tidigare? 10. : P Blev ett litet konstigt smile när man får vänta i ett år på att sin pojkvän ska ta fotot. 11. Dagens ilandsproblem måste vara att man vaknar av sin sambons väckarklocka och inser att det inte är någon ide att somna om för att sin egen klockan skulle ringa 20 minuter senare. 12. lagom dum man känner sig när man smyger runt här hemma aslänge för man tror att sin syster ligger och sover, och så upptäcker man att det bara är hennes väldigt charmiga byxor som ligger kvar. 13. När man önskar att tiden inte räckte till för att tänka, för då märker man att sin nya önskan är sin gångna verklighet. 14. Jag kan jämföra den med den första reaktionen och klumpen man får, om man just fått reda på att sin partner varit otrogen. 15. Varför visar man inte sitt stöd genom ett ynka samtal eller nåt fint meddelande när man vet att sin vän är otröstlig? 16. Man tycker det är jobbigt att ha vissa ex, o man tycker det är jobbigt att sin pojkvän har det. 17. Såklart att den andra personen kan älska än men det är svårt att känna sig älskad om man inte älskar sig själv för hela tiden tror man att sin partner bara hittar på, man måste få bekräftelse hela tiden och det förstör ett förhållande. 18. Vill man att sin kille ska ha kläder man tycker om så varför inte köpa några härliga T-shirt med sköna tryck på, eller kanske ett par coola jeans. 19. När man sitter och proppar i sig små fruktbitar som man vet att sin 3åriga dotter har stått och skurit med en bordskniv hur länge som helst så noga hon bara kunde så klår det det ALLT! 20. Hur vet man att sin häst har HSS?

26 Sökningar på att sitt 1. Man kan köpa till berlocker & väljer därmed hur man vill att sitt halsband ska se ut. 2. Och hur mycket jobbiga tankar som kommer när man tvingas vänta på att ett annat barn ska dö för att sitt eget ska kunna räddas. 3. I sin egna kris och sorg tror man lätt att man är ensam om att sitt barn har missbildningar och inte är livsdugligt, men tyvärr är det flera som drabbas. 4. Jag tycker det är det rätta ordet, men alla tycker väll att sitt egna ord är det rätta, haha! 5. Klart man tycker att sitt barn är det sötaste.. 6. Väldigt jobbig känsla, man vill ju att sitt barn ska må bra och de känns jobbigt att inte veta vad detta beror på. 7. Frågan jag tänkte ställa var, att alla bäbisar är ju INTE Pampers-söta KAN man se det som mamma, eller tycker man ALLTID att sitt barn är sötare än alla andras ( fast det inte är det ). 8. Man "missar" inte att sitt barn vaknar, klättrar ur vagnen och inte minst ut på motorvägen! 9. När man går in i den smyckesaffären har man en vision om hur man vill att sitt smycke skall se ut. 10. Och att dagligen vara rädd för att sitt barn ska dö är en helt sjuk påfestning. 11. Man upplever nog inte att sitt jobb är så högintressant om man lyckas missa att det ; dels står " Fittgratäng " över hela paketet, dels finns en inredigerad vagina i själva gratängfotot när man jobbar med en annons. 12. Man ser ju liksom att löshåret bara sitter pang på och att sitt egna hår sticker fram under!?!? 13. Här kommer ett diagram med milstolpar på vad man kan vänta sig att sitt barn kan vid olika åldrar. 14. Klart man tycker att sitt eget/egna barn är finast i hela världen, men man måste väl kunna säga att andra barn är söta som inte är ens kött och blod och ens vänner? 15. Men när det börjar bli att man är fördömande, att man säger att det är fel att inte leva efter Bibeln / Koranen ( eller någon annan skrift ), att man säger att sitt liv är det enda rätta - då går man lite väl långt på något sätt. 16. Klart man tycker att sitt barn är det sötaste Ska man behöva skämmas för att man vill att sitt barn ska gå på förskola? 18. Givetvis vill man att sitt enda barn ska lyckas här i världen. 19. Alla har vi säkert en plan hur man vill att sitt bröllop ska vara,så även jag= ) 20. Man känner att sitt hår är torrt och livlöst, det bara hänger. Sökningar på att sina 1. När man vet att sina vänner väntar barn börjar man automatiskt tänka på hur det skulle vara för en själv om man skulle bli gravid. 2. Man får tillåta att sina bilder blir bra haha : ) 3. Jag svarar: Haha nej jag skäms inte, får man inte tycka att sina barn är jobbiga eller? 4. Man tycker ju alltid att sina barn är finast & bäst, men helt nyfödda bebisar är sällan jättesöta.

27 5. Är man femton-sexton år anser man knappast att sina några år yngre kamrater är barn. 6. Att vara chef kräver att man ser till att sina anställda aldrig tröttnar, har motivation och framtidsplaner inom företaget, och det är det vi ska gå igenom för nu sista tiden har det varit oerhört mycket jobb för oss alla. tveksam mening? 7. Men sånt spelar ingen roll sålänge man vet själv vem man är, att man vet att sina vänner vet vem jag är osv.. 8. Vill man inte att sina barn ska sälja dessa tidningar är väl o bara säga nej. 9. Med det menar jag att det är så enkelt att glömma bort att uppskatta sitt eget liv och börja försöka leva någon annans eller så glömmer man bort att sina egna drömmar i livet faktiskt är lika bra som någon annans. 10. Igår blev det fiml + mys hemma hos oss : ) vi hyrde en ny komedi som hete Zack and Mini make a porno och det är väl de närmaste porr man kan komma utan att fimen ska gå under kategorin erotik, men den va bra man fick sig många glada skratt, efteråt var ja tvungen å kolla vilken ålder filmen rekomenderades från och det var 15 och ja tycker nog att alla som hyr den ska tänka på det om man inte vill att sina barn ska få en skruvad syn på sex, eller hur man på ett enkelt sätt kan betala sina räkningar : ) så inga under 15 år! 11. det är vid sånna här tillfällen man vill att sina syrror ska bo närmare hehe : ) 12. Jag menar ska man inte i stället vara glad att sina andra hälft lever och mår bra? 13. När man ser den så känner man att sina problem är ingenting med jämfört med deras sjukdom. 14. Om man vill att sina barn skall lära sig att cykla så tycker jag att man skall lära dem rätt från början. 15. Om man lägger upp en liten klurighet eller något annat skoj där man vill att sina läsare ska svara. 16. Ska man inte ens kunna gå på toa utan att sina favorit byxor går sönder?? 17. om man inte vill att sina barn ska se ut som precis alla andra. (obs inlägget finns inte kvar, så jag kan inte se kontexten). 18. Men vad gör man inte för att sina pojkar ska få uppleva livets goda sidor? 19. Men som föräldrar önskar man ju att sina barn är sams och leker hela tiden, men riktigt så funkar det inte. 20. Att man tycker att sina egna barn är de finaste som finns VET jag

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

Varför vill (s) driva Britta från sitt hus?

Varför vill (s) driva Britta från sitt hus? Vems är huset på moderaternas valaffisch? Sofia Tingsell, doktorand i svenska Hur skall vi tolka moderaternas budskap på denna valaffisch? Vad är det de menar att socialdemokraterna vill? Bli av med Britta

Läs mer

Skriva berättande texter

Skriva berättande texter Skriva berättande texter Skriva berättande texter stavning, stor bokstav och punkter styckeindelning och struktur utvecklade svar textbindning och ett varierat språk grammatik Stavning, stor bokstav och

Läs mer

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum? Maia Andréasson, Susanna Karlsson, Erik Magnusson och Sofia Tingsell Att de finita formerna av verbet ha, dvs. har och hade, kan utelämnas när

Läs mer

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk

Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk Beteckning: Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk Emma Selin December 2009 Examensarbete med didaktisk

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Har du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

KLARSPRÅK PÅ WEBBEN riktlinjer för webbskribenter

KLARSPRÅK PÅ WEBBEN riktlinjer för webbskribenter *Skatteverket 1(10) KLARSPRÅK PÅ WEBBEN riktlinjer för webbskribenter Våra webbtexter, liksom alla texter vi producerar för externt bruk på Skatteverket, ska vara skrivna på ett sätt som gör att läsaren

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

POJKPAKETET Handledningar Varför Pojkpaketet?

POJKPAKETET Handledningar Varför Pojkpaketet? POJKPAKETET Böckerna i pojkpaketet är fokuserade på pojkrollen. Det går idag att hitta bredare roller för flickor inom barnböcker. Flickor som går i Pippis fotspår. Men böcker som gestaltar pojkar på ett

Läs mer

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Kira och hennes band Funky ska vara med i en tävling som heter Talang. Kira hoppas på att hon och Nico ska blir

Läs mer

Hej, snälla! ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Hej, snälla! ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 1 väntar barn, (sida 5, rad 8), är gravid bultar, (sida 6, rad 5), slår hårt för säkerhetsskull, (sida 6, rad 13), för att vara säker maten

Läs mer

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Lunds universitet Kandidatuppsats Institutionen för nordiska språk Svenska som andraspråk Jonna Pleijel Vt 2013 Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Handledare: Gunlög Josefsson Innehållsförteckning

Läs mer

Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling

Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk C-uppsats 15 hp Svenska som andraspråk C VT 2013 Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling Anna Arvidson

Läs mer

12 Programstege Substantiv

12 Programstege Substantiv Det här är en programstege för substantiv. Du kan alltså lära dig om substantiven på ett enkelt sätt, en liten bit i taget. Varje sida innehåller fakta om substantiv, tillsammans med uppgifter som du också

Läs mer

Har du funderat något på ditt möte...

Har du funderat något på ditt möte... Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt

Läs mer

Språket är konkret och enkelt. Alla kan känna igen sig i de varma känslorna som förmedlas.

Språket är konkret och enkelt. Alla kan känna igen sig i de varma känslorna som förmedlas. Om boken Boken är skriven i diktform. Berättelsen förmedlar en känsla. Känslan är glädje, lycka och kärlek till en annan person. Språket är konkret och enkelt. Alla kan känna igen sig i de varma känslorna

Läs mer

Studiebrev 6. lära dig skillnaden mellan substantiviska och adjektiviska pronomen. lära dig de vanligaste underkategorierna för pronomen

Studiebrev 6. lära dig skillnaden mellan substantiviska och adjektiviska pronomen. lära dig de vanligaste underkategorierna för pronomen Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 6 Nu har vi lärt oss de flesta av de tunga ordklasserna. Pronomen är dock

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS På en timme Henrik Fexeus Tidigare utgivning Konsten att läsa tankar När du gör som jag vill Alla får ligga Konsten att få mentala superkrafter Bokförlaget Forum, Box 3159, 103

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Lilla förskolepaketet

Lilla förskolepaketet Lilla förskolepaketet Böckerna i lilla förskolepaketet har stor igenkänningsfaktor och koppling till barns vardag och visar lekar, fantasier och erfarenheter som många barn delar. Flera av böckerna visar

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Motsvarar en högre språklig utvecklingsnivå ett högre betyg på nationella provet?

Motsvarar en högre språklig utvecklingsnivå ett högre betyg på nationella provet? UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk C UPPSATS Svenska som andraspråk C Motsvarar en högre språklig utvecklingsnivå ett högre betyg på nationella provet? En jämförelse mellan elevers språkliga

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Tankar om språkundervisning

Tankar om språkundervisning in Lingua Nr 1, 1983.. 1 Tankar om språkundervisning Jens Allwood, Inst. för lingvistik, Göteborg universitet Om man funderar över undervisning inom något visst område, är det naturligt att ta sin utgångspunkt

Läs mer

Inledning. Övning 1: Frågestund

Inledning. Övning 1: Frågestund Kamratskap Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

MITT LIV SOM DIABETIKER

MITT LIV SOM DIABETIKER 20/11 2012 2/12 2012 MITT LIV SOM DIABETIKER För exakt 7 år, 1 månad, 2 veckor och 1 dag sedan hände något som skulle ändra mitt liv. Jag fick en sjukdom som heter diabetes. Jag hade börjat i första klass

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Tema: 24-timmarsdygnet

Tema: 24-timmarsdygnet Tema: Om våra barn mår bra, rör på sig, har goda mat- och sömnvanor, har de goda förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt och trivas med sig själva. Chansen är även stor att de fortsätter ha

Läs mer

TEST POZIOMUJĄCY Z JĘZYKA SZWEDZKIEGO NA POZIOMIE B2. Lycka till!!!

TEST POZIOMUJĄCY Z JĘZYKA SZWEDZKIEGO NA POZIOMIE B2. Lycka till!!! TEST POZIOMUJĄCY Z JĘZYKA SZWEDZKIEGO NA POZIOMIE B2 Lycka till!!! 1 Verb: s-passiv Skriv om meningarna till s-passiv. 1 Man ska exportera den nya bilmodellen till hela världen. 2 Så här startar man programmet:

Läs mer

Scen 1. Personer. 1977 är Emma 38 och. emma jerry robert en servitör

Scen 1. Personer. 1977 är Emma 38 och. emma jerry robert en servitör 1978 Scen 1. Personer emma jerry robert en servitör 1977 är Emma 38 och Jerry och Robert 40. * Betrayal hade premiär på National Theatre i London, 15 november 1978, i regi av Peter Hall. Pub. 1977. Vår.

Läs mer

En vanlig dag på jobbet

En vanlig dag på jobbet En vanlig dag på jobbet Läs texten många gånger! Träna på att läsa meningarna högt tio gånger. Morgon Mitt alarm ringer klockan 05.20. Jag brukar ligga kvar en stund och tänka på vad jag ska göra under

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 Innehållsförteckning till Svenska Online Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 ABC kapitel 1, Alfabetisering 1 Skriv bokstaven a/a Se och lyssna Mus 2 Skriv bokstaven b/b Se och lyssna Mus 3 Skriv

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Att analysera andraspråkstexter

Att analysera andraspråkstexter Handledare: Britta Herder Examinator: Sofia Ask G3 GO1183 15 hp 2011-01-30 G2 G3 Avancerad nivå Att analysera andraspråkstexter En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

Hur har ni informerat om stödet från Leader Bergslagen? Bifoga affisch eller liknande!

Hur har ni informerat om stödet från Leader Bergslagen? Bifoga affisch eller liknande! SLUTRAPPORT HAGGE SOMMARCAFE Projektets namn Genomförare Mitt sommarprojekt/ Hagge sommarcafé Selma Hedberg Hur fick du idén till Hagge sommarcafé? Jag fick idén till caféet tack vare att jag bor i Hagge,

Läs mer

Satsdelar. Carina

Satsdelar. Carina Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen. Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017

Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen. Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017 Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017 Den nye/nya Nils Erik den helige Anna den allsmäktig?

Läs mer

Barn för bjudet Lärarmaterial

Barn för bjudet Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Oscar K. Vad handlar boken om? Boken handlar om en kille och en tjej som brukar träffas och spela spel. En dag när de träffas, börjar de prata om barn och om hur barn blir till. De

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Underlag för bedömning enskilda elevsvar

Underlag för bedömning enskilda elevsvar bedömning av delprov b och c enskilda elevsvar Underlag för bedömning enskilda elevsvar Poäng anges för varje fråga. Inga andra poängsummor ges. Inga minuspoäng delas ut. De flesta 0-svaren kommenteras

Läs mer

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Träningshäfte ordklasser (Venus) Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Dennis kamp. Läsförståelse - Kapitel 1. Elevmaterial. Elevmaterial. Frågor på raden (Du kan läsa och hitta svaret i texten.)

Dennis kamp. Läsförståelse - Kapitel 1. Elevmaterial. Elevmaterial. Frågor på raden (Du kan läsa och hitta svaret i texten.) SIDAN 1 Läsförståelse - Kapitel 1 1. Varför tycker Dennis att det är skönt att bo själv? 2. Vad är det för dag, i kapitel 1? 3. Hur länge har Dennis varit arbetslös? 4. Varför blev Dennis mamma galen på

Läs mer

Skriftlig kommunikation. Att väcka och behålla läsarnas intresse

Skriftlig kommunikation. Att väcka och behålla läsarnas intresse Skriftlig kommunikation Att väcka och behålla läsarnas intresse Verktyg för skrivande! Innehåll! Språk! Struktur! Layout! Vetenskaplighet Innehåll! Det som ska förmedlas! Vad efterfrågas?! Vad förväntas?!

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen

Läs mer

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta? Maria Ottosson & Linda Werner Examensarbete 10 p Utbildningsvetenskap 41-60 p Lärarprogrammet Institutionen för individ och samhälle

Läs mer

Namn: Det här är jag (Här kan du rita eller skriva)

Namn: Det här är jag (Här kan du rita eller skriva) Min värld Namn: Det här är jag (Här kan du rita eller skriva) Gramse, Mallo och mamma Gramse är ganska liten med långa öron och bor i en skog i landet Hittapou. Gramse brukar vara lila men byter färg ibland,

Läs mer

Jag går till jobbet nu. Hon försvann igen, ville inte vakna. Där inne var smärtan mjuk. Där inne i sömnens dimma var han kvar

Jag går till jobbet nu. Hon försvann igen, ville inte vakna. Där inne var smärtan mjuk. Där inne i sömnens dimma var han kvar finns, finns inte. En så mycket bättre värld. Den var vadderad, full av förmildrande omständigheter. Hon ville aldrig vakna mer och behöva återvända till det där andra till verkligheten. Nej, hellre då

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 7 LÄSFÖRSTÅELSE KORTA SVAR

Ali & Eva KAPITEL 7 LÄSFÖRSTÅELSE KORTA SVAR KAPITEL 7 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har sovit dåligt därför att han har ont i kroppen. 2. Den här måndagsmorgonen är det vackert väder. 3. Eva gav ett blå- och vitrandigt

Läs mer

PASCALE VALLIN JOHANSSON & EDITH HELSNER

PASCALE VALLIN JOHANSSON & EDITH HELSNER PASCALE VALLIN JOHANSSON & EDITH HELSNER Malte är en clown Av Pascale Vallin Johansson & Edith Helsner ISBN 978-91-637-3863-0 Copyright 2013 Text: Pascale Vallin Johansson Copyright 2013 Bild: Edith Helsner

Läs mer

Grammatisk teori III Praktisk analys

Grammatisk teori III Praktisk analys Grammatisk teori III Praktisk analys 1. Satser Till skillnad från fraser har satser inga givna strukturella huvuden. Olika teorier gör olika antaganden om vad som utgör satsens huvud. Den lösning som förespråkas

Läs mer

Likabehandling och trygghet 2015

Likabehandling och trygghet 2015 Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland

Läs mer

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande 2013-02-06 Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport,

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

Svenska från början. 1 Studieförbundet Vuxenskolan

Svenska från början. 1 Studieförbundet Vuxenskolan Svenska från början 1 1 Hej! - Vad heter du? - Jag heter. - Hur gammal är du? - Jag är år. - Var bor du? - Jag bor på. - Hur många barn har du? - Jag har barn. - Vilket land kommer du ifrån? - Jag kommer

Läs mer

Parkour! Lärarmaterial

Parkour! Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Kalle Güettler Vad handlar boken om? Isak är en blyg kille som går i nian. Han har ett stort intresse för att åka bräda och på nätet brukar han kolla parkour. Han gillar när de hoppar

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

Verb. "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord".

Verb. Verb är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen ord. Verb Verb "Verb" är ord som är namn på en handling eller visar att någon eller något är i ett visst tillstånd. Ordet verb betyder ursprungligen "ord". Verb som är namn på en handling Springa, hoppa, studsa,

Läs mer

Fjäderns Bokslut 2015

Fjäderns Bokslut 2015 Fjäderns Bokslut 2015 Utforska vär(l)den genom böcker. Fokus under året På Fjädern har vi i år lyft det språkliga, det etiska och det demokratiska lärandet i förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje

Läs mer

Vad innebär en uppskjutandeproblematik?

Vad innebär en uppskjutandeproblematik? Vad innebär en uppskjutandeproblematik? På kyrkogården i Ravlunda i det skånska Österlen, ligger författaren Fritiof Nilsson Piraten begravd. På sin gravsten lät han inrista: Här under är askan av en man

Läs mer

NKI - Särskilt boende 2012

NKI - Särskilt boende 2012 NKI Särskilt boende (boende) 2012 1(7) NKI - Särskilt boende 2012 Enkät till boende 1.1 Nöjd Kund Index Tabell 1.1 Färgformatering i tabellen: Genomsnitt mellan svarsalt 1 & 2 RÖD Genomsnitt mellan svarsalt

Läs mer

www.viljaforlag.se Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet!

www.viljaforlag.se Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet! ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN SOM Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet! Kapitel 1 1. Jim och Amir studerar på en folkhögskola. Vet du vad en folkhögskola är? Vad är

Läs mer

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar

Läs mer

Planeringsspelets mysterier, del 1

Planeringsspelets mysterier, del 1 Peter Lindberg Computer Programmer, Oops AB mailto:peter@oops.se http://oops.se/ 28 februari 2002 Planeringsspelets mysterier, del 1 Om jag ska spela ett sällskapsspel för första gången så vill jag att

Läs mer

meddelanden från bangladesh 2012

meddelanden från bangladesh 2012 meddelanden från bangladesh 2012 Vi tycker om fabriken. Det är bra ljus och luft där. Vi skulle vilja att det ser ut så hemma. Fast lönen är för liten. Och vi jobbar för långa dagar! Vi vill bli befordrade

Läs mer

Vandrande skolbussar Uppföljning

Vandrande skolbussar Uppföljning Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)

Läs mer

Vad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling

Vad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling sidan 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Boken handlar om Dennis Strid. Han är en kille som bor ensam i en lägenhet tillsammans med sin pitbull, Blixt. Dennis är arbetslös och fyller sina

Läs mer

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Henrik Einspor Vad handlar boken om? Max har en rymdvarelse, Allan Zongo hemma hos sig. Den har råkat landa i deras trädgård med sitt rymdskepp. Max mamma är på sjukhuset,

Läs mer

kapitel 4 en annan värld

kapitel 4 en annan värld Hej! kapitel 1-hej Jag heter Amy. Jag är 10 år gammal. Jag har brunt hår och gröna ögon. Jag har bott här i Sverige i snart 1 månad. Innan jag flyttade hit var mitt liv som vanligt. Just nu är min mamma

Läs mer

Det bästa som hänt under min tid som boklånare

Det bästa som hänt under min tid som boklånare Stockholms stadsbibliotek Det bästa som hänt under min tid som boklånare Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek tycker om att låna e-böcker från biblioteket.se.

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr -11: Författare: Gertrud Malmberg

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr -11: Författare: Gertrud Malmberg sidan 1 Författare: Gertrud Malmberg Vad handlar boken om? Saras mamma ska ut och handla och Sara har inget att göra. Mamma föreslår att Sara ska ringa Maja som hon har sällskap med till skolan. Men mamma

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette

Läs mer

STUDIETEKNIK. Till eleven

STUDIETEKNIK. Till eleven STUDIETEKNIK Till eleven Tro på dig själv! För att du ska lyckas riktigt bra med dina studier, måste du tro på din egen förmåga. Försök tänka på något som du är bra på, för då stärker du ditt självförtroende

Läs mer

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun Säg STOPP en temateater kring mobbning Bakgrund Kulturskolan och DuD:s teatergrupp har under

Läs mer

Från sömnlös till utsövd

Från sömnlös till utsövd SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:

Läs mer

Ordbok arabiska - svenska

Ordbok arabiska - svenska 1 Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/arabiska/index.html 2 Chapter 1 Inledning 1.1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska

Läs mer

Välkommen till din loggbok!

Välkommen till din loggbok! Loggbok för: 1 Välkommen till din loggbok! Den här boken är till för dig som ska träna med Minneslek. I loggboken får du information om arbetsminnet, veta hur träningen går till och ett schema där du kan

Läs mer

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19 Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad

Läs mer

Kejsarn av Portugallien

Kejsarn av Portugallien en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Kejsarn av Portugallien - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor, skriv ett författarporträtt Det här är en serie lektioner

Läs mer

BARNS SPRÅKUTVECKLING

BARNS SPRÅKUTVECKLING BARNS SPRÅKUTVECKLING BARNS SPRÅKUTVECKLING Hur lär sig barn sitt språk? Vad skiljer barns språkutveckling från vuxnas språkinlärning? Hur kan vi forska om barns språkutveckling? Vad säger språkutvecklingen

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6 Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM En lärarhandledning Rekommenderad från åk. 3-6 1 TILL DIG SOM LÄRARE En historia kan berättas på många sätt. Ja, ibland berättas samma historia på flera olika vis.

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer