Grundläggande textanalys, VT2013

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grundläggande textanalys, VT2013"

Transkript

1 Grundläggande textanalys, VT2013 Rum (Tack till Sofia Gustafson-Capkovâ för material.)

2 Idag - Stavningskontroll - Granska - Laboration 3 - Fördjupningsuppgift 2

3 Varför behöver vi stavnings- och grammatikkontroll? 3

4 Varför behöver vi stavnings- och grammatikkontroll? - För att upptäcka slarvfel 4

5 Varför behöver vi stavnings- och grammatikkontroll? - För att upptäcka slarvfel - Stilkontroll Är man konsekvent när man skriver: ska skall mej - mig 5

6 Varför behöver vi stavnings- och grammatikkontroll? - För att upptäcka slarvfel - Stilkontroll Är man konsekvent när man skriver: ska skall mej - mig Minusord: - talspråk - ålderdomliga - byråkratiska 6

7 Varför behöver vi stavnings- och grammatikkontroll? - För att upptäcka slarvfel - Stilkontroll Är man konsekvent när man skriver: ska skall mej - mig Minusord: - talspråk - ålderdomliga - byråkratiska - Andraspråksinlärning 7

8 Varför behöver vi stavnings- och grammatikkontroll? - För att upptäcka slarvfel - Stilkontroll Är man konsekvent när man skriver: ska skall mej - mig Minusord: - talspråk - ålderdomliga - byråkratiska - Andraspråksinlärning - Dyslexi 8

9 Varför är inte stavningskontroll tillräckligt? 9

10 Varför är inte stavningskontroll tillräckligt? - Vi kan hitta icke-ord: råf får 10

11 Varför är inte stavningskontroll tillräckligt? - Vi kan hitta icke-ord: råf får - Men vi missar följande: om lexikonet inte är tillräckligt stort missar vi särskrivna sammansättningar: hus vagn husvagn 11

12 Varför är inte stavningskontroll tillräckligt? - Vi kan hitta icke-ord: råf får - Men vi missar följande: om lexikonet inte är tillräckligt stort missar vi särskrivna sammansättningar: hus vagn husvagn stavfel som är riktiga ord (real word errors): Du er duktig på att går. 12

13 Vad gör grammatikkontroll? 13

14 Vad gör grammatikkontroll? - Accepterar de korrekta grammatiska strukturerna 14

15 Vad gör grammatikkontroll? - Accepterar de korrekta grammatiska strukturerna - Känner igen och talar om de grammatiska fel som finns i texten fokuserar på de fel som är lätt att hitta 15

16 Vad gör grammatikkontroll? - Accepterar de korrekta grammatiska strukturerna - Känner igen och talar om de grammatiska fel som finns i texten fokuserar på de fel som är lätt att hitta - Ger ersättningsförslag för: ogrammatiska strukturer felaktiga ordformer 16

17 Grammatikkontrollens faser 17

18 Grammatikkontrollens faser - Feldetektering(detection) Fel i nominalfrasen(np): den röda stolarna 18

19 Grammatikkontrollens faser - Feldetektering(detection) Fel i nominalfrasen(np): den röda stolarna - Feligenkänning (recognition) numeriusinkongruens: artikel huvudord: den röda stolarna 19

20 Grammatikkontrollens faser - Feldetektering(detection) Fel i nominalfrasen(np): den röda stolarna - Feligenkänning (recognition) numeriusinkongruens: artikel huvudord: den röda stolarna - Feldiagnos (diagnosis) artikeln står i singularis istället för pluralis: den de substantivet står i pluralis istället för singularis: stolarna stolen 20

21 Grammatikkontrollens faser - Feldetektering(detection) Fel i nominalfrasen(np): den röda stolarna - Feligenkänning (recognition) numeriusinkongruens: artikel huvudord: den röda stolarna - Feldiagnos (diagnosis) artikeln står i singularis istället för pluralis: den de substantivet står i pluralis istället för singularis: stolarna stolen - Felkorrigering(correction) de röda stolarna den röda stolen 21

22 Problem 22

23 Problem - Hur kan man hitta så många fel som möjligt utan att alltför många korrekta meningar bedöms som felaktiga? 23

24 Problem - Hur kan man hitta så många fel som möjligt utan att alltför många korrekta meningar bedöms som felaktiga? - Komplexa strukturer: Exempel: De i stycket 7 stadgade punkterna. 24

25 Problem - Hur kan man hitta så många fel som möjligt utan att alltför många korrekta meningar bedöms som felaktiga? - Komplexa strukturer: Exempel: De i stycket 7 stadgade punkterna. - Begränsning på meningsnivå: Exempel: Jag såg bra datorer i butiken. Den vara ganska dyr. 25

26 Problem - Hur kan man hitta så många fel som möjligt utan att alltför många korrekta meningar bedöms som felaktiga? - Komplexa strukturer: Exempel: De i stycket 7 stadgade punkterna. - Begränsning på meningsnivå: Exempel: Jag såg bra datorer i butiken. Den vara ganska dyr. - Hur gör man med dialekter? Exempel: Denna stolen är svart. 26

27 Granska 27

28 Granska - Utvecklat på Nada, KTH - Använder ett lexikon och en samling regler 28

29 Granska uppbyggnad Tokeniseraren Tokeniserar med hjälp av reguljära uttryck Taggaren Lexikon(SUC och SAOL) Statistik(SUC) Regelmatcharen 300 granskningsregler ordböjningsfunktion Grafiskt gränsnitt 29

30 Granska uppbyggnad Exempel på taggningar: kvinnan kvinna nn.utr.sin.def.nom hade ha vb.prt.akt.aux gått gå vb.sup.akt 30

31 Granska Körexempel Källa: 31

32 Granska Körexempel Skriv in en mening här. Skicka iväg meningen till Granska. Källa: 32

33 Granska Körexempel - Resultat Källa: 33

34 Granska Körexempel - Resultat detection Källa: 34

35 Granska Körexempel - Resultat detection diagnosis Källa: 35

36 Granska Körexempel - Resultat detection diagnosis Källa: correction 36

37 Granska Skapa regler 37

38 Granska Skapa regler - Först skapar men en kategori som man kan samla reglerna i ( jämför klass i java) 38

39 Granska Skapa regler - Först skapar men en kategori som man kan samla reglerna i ( jämför klass i java) - Sedan skapar man reglerna och talar om i vilken varje regel tillhör (jämför metoder i java) 39

40 Granska Deklarera en kategori Syntaxen för att deklarera en kategori ser ut så här: category regelkategori info("exempelregler") link ("url" "namn på länk") 40

41 Granska Deklarera en kategori Syntaxen för att deklarera en kategori ser ut så här: category regelkategori info("exempelregler") link ("url" "namn på länk") category reserverat ord som talar om att vi skapar en kategori 41

42 Granska Deklarera en kategori Syntaxen för att deklarera en kategori ser ut så här: category regelkategori info("exempelregler") link ("url" "namn på länk") category reserverat ord som talar om att vi skapar en kategori regelkategori samlingsnamn för de regler man skapar 42

43 Granska Deklarera en kategori Syntaxen för att deklarera en kategori ser ut så här: category regelkategori info("exempelregler") link ("url" "namn på länk") category reserverat ord som talar om att vi skapar en kategori regelkategori samlingsnamn för de regler man skapar info("exempelregler") innehåller en generell kommentar om reglerna 43

44 Granska Deklarera en kategori Syntaxen för att deklarera en kategori ser ut så här: category regelkategori info("exempelregler") link ("url" "namn på länk") category reserverat ord som talar om att vi skapar en kategori regelkategori samlingsnamn för de regler man skapar info("exempelregler") innehåller en generell kommentar om reglerna link("url", "namn på länk") 44 innehåller håller url:en till sidan med mer information om reglerna

45 Granska Exempel Så här skapar man kategorin minaregler: category minaregler info("mina regler") link("" "") 45

46 Granska Deklarera en regel Syntaxen för att skapa en regel ser ut så här: X_0()... X_n() konsekvens_0... konsekvens_n 46

47 Granska Deklarera en regel Syntaxen för att skapa en regel ser ut så här: X_0(),..., X_n() konsekvens_0... konsekvens_n regelnamn Namnet på regeln 47

48 Granska Deklarera en regel Syntaxen för att skapa en regel ser ut så här: X_0(),..., X_n() konsekvens_0... konsekvens_n regelnamn Namnet på regeln regelkategori Vilken kategori regeln tillhör 48

49 Granska Deklarera en regel Syntaxen för att skapa en regel ser ut så här: X_0(),..., X_n() konsekvens_0... konsekvens_n X_0(),..., X_n() Matchningsvariabler som måste vara uppfyllda innan man kan använda regeln. 49

50 Granska Deklarera en regel Syntaxen för att skapa en regel ser ut så här: X_0(),..., X_n() konsekvens_0... konsekvens_n konsekvens_0... konsekvens_n Det som ska hända när man exekverar regeln. 50

51 Granska Exempel ORD1(), ORD2(text=ORD1.text) mark(ord1 ORD2) corr(ord1.delete()) 51

52 Granska Exempel1 ORD1(), ORD2(text=ORD1.text) mark(ord1 ORD2) corr(ord1.delete()) tabortdubletter namnet på regeln 52

53 Granska Exempel1 ORD1(), ORD2(text=ORD1.text) mark(ord1 ORD2) corr(ord1.delete()) tabortdubletter namnet på regeln minaregler den kategori av regler som regeln tillhör 53

54 Granska Exempel1 ORD1(), ORD2(text=ORD1.text) mark(ord1 ORD2) corr(ord1.delete()) tabortdubletter namnet på regeln minaregler den kategori av regler som regeln tillhör ORD1 det första ordet som vi hittar 54

55 Granska Exempel1 ORD1(), ORD2(text=ORD1.text) mark(ord1 ORD2) corr(ord1.delete()) tabortdubletter namnet på regeln minaregler den kategori av regler som regeln tillhör ORD1 det första ordet som vi hittar ORD2(text=ORD1.text) den lexikala strängen för ORD2 måste vara samma som för ORD1 55

56 Granska Exempel1 ORD1(), ORD2(text=ORD1.text) mark(ord1 ORD2) corr(ord1.delete()) tabortdubletter namnet på regeln minaregler den kategori av regler som regeln tillhör ORD1 det första ordet som vi hittar ORD2(text=ORD1.text) den lexikala strängen för ORD2 måste vara samma som för ORD1 mark(ord1, ORD2) markera ORD1 och ORD2 56

57 Granska Exempel1 ORD1(), ORD2(text=ORD1.text) mark(ord1 ORD2) corr(ord1.delete()) tabortdubletter namnet på regeln minaregler den kategori av regler som regeln tillhör ORD1 det första ordet som vi hittar ORD2(text=ORD1.text) den lexikala strängen för ORD2 måste vara samma som för ORD1 mark(ord1, ORD2) ORD1.delete() markera ORD1 och ORD2 ta bort ORD1 57

58 Granska Exempel1 ORD1(), ORD2(text=ORD1.text) mark(ord1 ORD2) corr(ord1.delete()) tabortdubletter namnet på regeln minaregler den kategori av regler som regeln tillhör ORD1 det första ordet som vi hittar ORD2(text=ORD1.text) den lexikala strängen för ORD2 måste vara samma som för ORD1 mark(ord1, ORD2) ORD1.delete() corr() markera ORD1 och ORD2 ta bort ORD1 talar om att man vill ändra på något 58

59 Granska Exempel1 ORD1(), ORD2(text=ORD1.text) mark(ord1 ORD2) corr(ord1.delete()) talar om att regeln är en granskningsregel för stavnings- och grammatikkontroll 59

60 Granska Exempel1 Exekvering ORD1(), ORD2(text=ORD1.text) mark(ord1 ORD2) corr(ord1.delete()) indata: ett träd träd utdata: 60

61 Granska Exempel1 Exekvering ORD1(), ORD2(text=ORD1.text) mark(ord1 ORD2) corr(ord1.delete()) indata: ett träd träd utdata: 61

62 Granska Exempel1 Exekvering ORD1(), ORD2(text=ORD1.text) mark(ord1 ORD2) corr(ord1.delete()) indata: ett träd träd utdata: 62

63 Granska Exempel1 Exekvering ORD1(), ORD2(text=ORD1.text) mark(ord1 ORD2) corr(ord1.delete()) indata: ett träd träd utdata: ett träd träd 63

64 Granska Exempel1 Exekvering ORD1(), ORD2(text=ORD1.text) mark(ord1 ORD2) corr(ord1.delete()) indata: ett träd träd utdata: ett träd träd träd träd 64

65 Granska Exempel1 Exekvering ORD1(), ORD2(text=ORD1.text) mark(ord1 ORD2) corr(ord1.delete()) indata: ett träd träd utdata: ett träd träd träd träd träd 65

66 Ersättningsförslag 66

67 Ersättningsförslag - ORD1.delete() -- tar bort ordet ORD1 67

68 Ersättningsförslag - ORD1.delete() -- tar bort ordet ORD1 - ORD1.insert(ORD2) -- sätter in ORD2 före ORD1 68

69 Ersättningsförslag - ORD1.delete() -- tar bort ordet ORD1 - ORD1.insert(ORD2) -- sätter in ORD2 före ORD1 - ORD1.join(ORD2) -- sätter ihop ORD1 och ORD2 till ett ord ORD1ORD2 69

70 Ersättningsförslag - ORD1.delete() -- tar bort ordet ORD1 - ORD1.insert(ORD2) -- sätter in ORD2 före ORD1 - ORD1.join(ORD2) -- sätter ihop ORD1 och ORD2 till ett ord ORD1ORD2 - ORD1.replace(ORD2) -- ersätter ORD1 med ORD2 70

71 Ersättningsförslag - ORD1.delete() -- tar bort ordet ORD1 - ORD1.insert(ORD2) -- sätter in ORD2 före ORD1 - ORD1.join(ORD2) -- sätter ihop ORD1 och ORD2 till ett ord ORD1ORD2 - ORD1.replace(ORD2) -- ersätter ORD1 med ORD2 - form(ord1.särdrag:=särdragsvärde) -- ersätter särdrag med särdragsvärde 71

72 Hur känner vi igen sammansättningar? 72

73 Hur känner vi igen sammansättningar? - enklaste strategin: ord = ord + ord Exempel: hus + bil = husbil 73

74 Hur känner vi igen sammansättningar? - enklaste strategin: ord = ord + ord Exempel: hus + bil = husbil - bättre strategi: ord = förled + ord Exempel: skola + bok = skolbok tangent + bord = tangentbord 74

75 Hur känner vi igen sammansättningar? - enklaste strategin: ord = ord + ord Exempel: hus + bil = husbil - bättre strategi: ord = förled + ord Exempel: skola + bok = skolbok tangent + bord = tangentbord - positivt: minskar antal felaktiga bedömningar 75

76 Hur känner vi igen sammansättningar? - enklaste strategin: ord = ord + ord Exempel: hus + bil = husbil - bättre strategi: ord = förled + ord Exempel: skola + bok = skolbok tangent + bord = tangentbord - positivt: minskar antal felaktiga bedömningar - negativt: kan öka antalet missade fel 76

77 Granska Exempel2 ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=nn & gender!=ord1.gender), ORD3(wordcl=nn & gender=ord1.gender) mark(ord2 ORD3) corr(ord2.join(ord3.real_text)) sammansattning namnet på regeln 77

78 Granska Exempel2 ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=nn & gender!=ord1.gender), ORD3(wordcl=nn & gender=ord1.gender) mark(ord2 ORD3) corr(ord2.join(ord3.real_text)) sammansattning namnet på regeln minaregler den kategori av regler som regeln tillhör 78

79 Granska Exempel2 ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=nn & gender!=ord1.gender), ORD3(wordcl=nn & gender=ord1.gender) mark(ord2 ORD3) corr(ord2.join(ord3.real_text)) sammansattning namnet på regeln minaregler den kategori av regler som regeln tillhör ORD1(wordcl=dt) det första ordet vi hittar och som har ordklassen artikel(dt) 79

80 Granska Exempel2 ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=nn & gender!=ord1.gender), ORD3(wordcl=nn & gender=ord1.gender) mark(ord2 ORD3) corr(ord2.join(ord3.real_text)) sammansattning namnet på regeln minaregler den kategori av regler som regeln tillhör ORD1(wordcl=dt) det första ordet vi hittar och som har ordklassen artikel(dt) ORD2(wordcl=nn & gender!=ord1.gender) ordet som kommer efter ORD1 måste vara ett substantiv(nn) och inte ha samma genus(gender) som ORD1 80

81 Granska Exempel2 ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=nn & gender!=ord1.gender), ORD3(wordcl=nn & gender=ord1.gender) mark(ord2 ORD3) corr(ord2.join(ord3.real_text)) ORD2(wordcl=nn & gender!=ord1.gender) ordet som kommer efter ORD1 måste vara ett substantiv(nn) och inte ha samma genus(gender) som ORD1 ORD3(wordcl=nn & gender=ord1.gender) ordet som kommer efter ORD1 måste vara ett substantiv(nn) och ha samma genus(gender) som ORD1 81

82 Granska Exempel2 ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=nn & gender!=ord1.gender), ORD3(wordcl=nn & gender=ord1.gender) mark(ord2 ORD3) corr(ord2.join(ord3.real_text)) mark(ord2, ORD3) markera ORD2 och ORD3 82

83 Granska Exempel2 ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=nn & gender!=ord1.gender), ORD3(wordcl=nn & gender=ord1.gender) mark(ord2 ORD3) corr(ord2.join(ord3.real_text)) mark(ord2, ORD3) ORD3.real_text markera ORD2 och ORD3 - ordets teckensträng 83

84 Granska Exempel2 ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=nn & gender!=ord1.gender), ORD3(wordcl=nn & gender=ord1.gender) mark(ord2 ORD3) corr(ord2.join(ord3.real_text)) mark(ord2, ORD3) ORD3.real_text join() markera ORD2 och ORD3 - ordets teckensträng - sätter ihop två strängar till en 84

85 Granska Exempel2 ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=nn & gender!=ord1.gender), ORD3(wordcl=nn & gender=ord1.gender) mark(ord2 ORD3) corr(ord2.join(ord3.real_text)) mark(ord2, ORD3) ORD3.real_text join() corr() markera ORD2 och ORD3 - ordets teckensträng - sätter ihop två strängar till en - talar om att man vill ändra på något 85

86 Granska Exempel2 ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=nn & gender!=ord1.gender), ORD3(wordcl=nn & gender=ord1.gender) mark(ord2 ORD3) corr(ord2.join(ord3.real_text)) mark(ord2, ORD3) ORD3.real_text join() corr() markera ORD2 och ORD3 - ordets teckensträng - sätter ihop två strängar till en - talar om att man vill ändra på något talar om att regeln är en granskningsregel för stavnings- och grammatikkontroll 86

87 Granska Exempel2 Exekvering ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=nn & gender!=ord1.gender), ORD3(wordcl=nn & gender=ord1.gender) mark(ord2 ORD3) corr(ord2.join(ord3.real_text)) indata: en <dt.utr.sin.ind> spel <nn.neu.sin.ind.nom> korg <nn.utr.sin.ind.nom> utdata: 87

88 Granska Exempel2 Exekvering ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=nn & gender!=ord1.gender), ORD3(wordcl=nn & gender=ord1.gender) mark(ord2 ORD3) corr(ord2.join(ord3.real_text)) indata: en <dt.utr.sin.ind> spel <nn.neu.sin.ind.nom> korg <nn.utr.sin.ind.nom> utdata: 88

89 Granska Exempel2 Exekvering ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=nn & gender!=ord1.gender), ORD3(wordcl=nn & gender=ord1.gender) mark(ord2 ORD3) corr(ord2.join(ord3.real_text)) indata: en <dt.utr.sin.ind> spel <nn.neu.sin.ind.nom> korg <nn.utr.sin.ind.nom> utdata: 89

90 Granska Exempel2 Exekvering ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=nn & gender!=ord1.gender), ORD3(wordcl=nn & gender=ord1.gender) mark(ord2 ORD3) corr(ord2.join(ord3.real_text)) indata: en <dt.utr.sin.ind> spel <nn.neu.sin.ind.nom> korg <nn.utr.sin.ind.nom> utdata: 90

91 Granska Exempel2 Exekvering ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=nn & gender!=ord1.gender), ORD3(wordcl=nn & gender=ord1.gender) mark(ord2 ORD3) corr(ord2.join(ord3.real_text)) indata: en <dt.utr.sin.ind> spel <nn.neu.sin.ind.nom> korg <nn.utr.sin.ind.nom> utdata: 91

92 Granska Exempel2 Exekvering ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=nn & gender!=ord1.gender), ORD3(wordcl=nn & gender=ord1.gender) mark(ord2 ORD3) corr(ord2.join(ord3.real_text)) indata: en <dt.utr.sin.ind> spel <nn.neu.sin.ind.nom> korg <nn.utr.sin.ind.nom> utdata: 92

93 Granska Exempel2 Exekvering ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=nn & gender!=ord1.gender), ORD3(wordcl=nn & gender=ord1.gender) mark(ord2 ORD3) corr(ord2.join(ord3.real_text)) indata: en <dt.utr.sin.ind> spel <nn.neu.sin.ind.nom> korg <nn.utr.sin.ind.nom> utdata: en spel korg 93

94 Granska Exempel2 Exekvering ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=nn & gender!=ord1.gender), ORD3(wordcl=nn & gender=ord1.gender) mark(ord2 ORD3) corr(ord2.join(ord3.real_text)) indata: en <dt.utr.sin.ind> spel <nn.neu.sin.ind.nom> korg <nn.utr.sin.ind.nom> utdata: en spel korg spel korg spel 94

95 Granska Exempel2 Exekvering ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=nn & gender!=ord1.gender), ORD3(wordcl=nn & gender=ord1.gender) mark(ord2 ORD3) corr(ord2.join(ord3.real_text)) indata: en <dt.utr.sin.ind> spel <nn.neu.sin.ind.nom> korg <nn.utr.sin.ind.nom> utdata: en spel korg spel korg spelkorg 95

96 Granska Exempel2 Exekvering ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=nn & gender!=ord1.gender), ORD3(wordcl=nn & gender=ord1.gender) mark(ord2 ORD3) corr(ord2.join(ord3.real_text)) indata: en <dt.utr.sin.ind> spel <nn.neu.sin.ind.nom> korg <nn.utr.sin.ind.nom> utdata: en spel korg spel korg spelkorg 96

97 Kongruensfel Exempel: det stora katten Hur skriver vi en regel för att upptäcka att det ska bytas ut mot den? 97

98 Granska Exempel3 ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=jj), ORD3(wordcl=nn & gender!=ord1.gender & gender=ord2.gender & num=ord2.num & spec=ord2.spec) mark(ord1 ORD2 ORD3) corr(ord1.form(gender:=ord3.gender)) 98

99 Granska Exempel3 ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=jj), ORD3(wordcl=nn & gender!=ord1.gender & gender=ord2.gender & num=ord2.num & spec=ord2.spec) mark(ord1 ORD2 ORD3) corr(ord1.form(gender:=ord3.gender)) nykongruens namnet på regeln 99

100 Granska Exempel3 ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=jj), ORD3(wordcl=nn & gender!=ord1.gender & gender=ord2.gender & num=ord2.num & spec=ord2.spec) mark(ord1 ORD2 ORD3) corr(ord1.form(gender:=ord3.gender)) nykongruens minaregler namnet på regeln den kategori av regler som regeln tillhör 100

101 Granska Exempel3 ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=jj), ORD3(wordcl=nn & gender!=ord1.gender & gender=ord2.gender & num=ord2.num & spec=ord2.spec) mark(ord1 ORD2 ORD3) corr(ord1.form(gender:=ord3.gender)) nykongruens namnet på regeln minaregler den kategori av regler som regeln tillhör ORD1(wordcl=dt) det första ordet vi hittar och som har ordklassen artikel(dt) 101

102 Granska Exempel3 ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=jj), ORD3(wordcl=nn & gender!=ord1.gender & gender=ord2.gender & num=ord2.num & spec=ord2.spec) mark(ord1 ORD2 ORD3) corr(ord1.form(gender:=ord3.gender)) Nykongruens namnet på regeln minaregler den kategori av regler som regeln tillhör ORD1(wordcl=dt) det första ordet vi hittar och som har ordklassen artikel(dt) ORD2(wordcl=jj) det andra ordet vi hittar och som har ordklassen adjektiv(jj) 102

103 Granska Exempel3 ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=jj), ORD3(wordcl=nn & gender!=ord1.gender & gender=ord2.gender & num=ord2.num & spec=ord2.spec) mark(ord1 ORD2 ORD3) corr(ord1.form(gender:=ord3.gender)) wordcl=nn % ordet måste vara ett substantiv 103

104 Granska Exempel3 ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=jj), ORD3(wordcl=nn & gender!=ord1.gender & gender=ord2.gender & num=ord2.num & spec=ord2.spec) mark(ord1 ORD2 ORD3) corr(ord1.form(gender:=ord3.gender)) wordcl=nn % ordet måste vara ett substantiv gender!=ord1.gender % ordet får inte ha samma genus som % ORD1 104

105 Granska Exempel3 ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=jj), ORD3(wordcl=nn & gender!=ord1.gender & gender=ord2.gender & num=ord2.num & spec=ord2.spec) mark(ord1 ORD2 ORD3) corr(ord1.form(gender:=ord3.gender)) wordcl=nn % ordet måste vara ett substantiv gender!=ord1.gender % ordet får inte ha samma genus som % ORD1 gender==ord2.gender % ordet ska ha samma genus som % ORD2 105

106 Granska Exempel3 ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=jj), ORD3(wordcl=nn & gender!=ord1.gender & gender=ord2.gender & num=ord2.num & spec=ord2.spec) mark(ord1 ORD2 ORD3) corr(ord1.form(gender:=ord3.gender)) num=ord2.num % ordet ska ha samma numerus som ORD2 106

107 Granska Exempel3 ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=jj), ORD3(wordcl=nn & gender!=ord1.gender & gender=ord2.gender & num=ord2.num & spec=ord2.spec) mark(ord1 ORD2 ORD3) corr(ord1.form(gender:=ord3.gender)) spec=ord2.spec % ordet ska ha samma species som ORD2 107

108 Granska Exempel3 ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=jj), ORD3(wordcl=nn & gender!=ord1.gender & gender=ord2.gender & num=ord2.num & spec=ord2.spec) mark(ord1 ORD2 ORD3) corr(ord1.form(gender:=ord3.gender)) ORD3(wordcl=nn & gender!=ord1.gender & gender=ord2.gender & num=ord2.num & spec=ord2.spec) ORD3 är ett substantiv(nn), har inte samma genus som ORD1, har samma genus som ORD2, har samma numerus som ORD2 och samma species som ORD2. 108

109 Granska Exempel3 Exekvering ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=jj), ORD3(wordcl=nn & gender!=ord1.gender & gender=ord2.gender & num=ord2.num & spec=ord2.spec) mark(ord1 ORD2 ORD3) corr(ord1.form(gender:=ord3.gender)) indata: det <dt.neu.sin.def> stora <jj.pos.utr/neu.sin.def.nom> katten <nn.utr.sin.def.nom> 109

110 Granska Exempel3 Exekvering ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=jj), ORD3(wordcl=nn & gender!=ord1.gender & gender=ord2.gender & num=ord2.num & spec=ord2.spec) mark(ord1 ORD2 ORD3) corr(ord1.form(gender:=ord3.gender)) indata: det <dt.neu.sin.def> stora <jj.pos.utr/neu.sin.def.nom> katten <nn.utr.sin.def.nom> 110

111 Granska Exempel3 Exekvering ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=jj), ORD3(wordcl=nn & gender!=ord1.gender & gender=ord2.gender & num=ord2.num & spec=ord2.spec) mark(ord1 ORD2 ORD3) corr(ord1.form(gender:=ord3.gender)) indata: det <dt.neu.sin.def> stora <jj.pos.utr/neu.sin.def.nom> katten <nn.utr.sin.def.nom> 111

112 Granska Exempel3 Exekvering ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=jj), ORD3(wordcl=nn & gender!=ord1.gender & gender=ord2.gender & num=ord2.num & spec=ord2.spec) mark(ord1 ORD2 ORD3) corr(ord1.form(gender:=ord3.gender)) indata: det <dt.neu.sin.def> stora <jj.pos.utr/neu.sin.def.nom> katten <nn.utr.sin.def.nom> 112

113 Granska Exempel3 Exekvering ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=jj), ORD3(wordcl=nn & gender!=ord1.gender & gender=ord2.gender & num=ord2.num & spec=ord2.spec) mark(ord1 ORD2 ORD3) corr(ord1.form(gender:=ord3.gender)) indata: det <dt.neu.sin.def> stora <jj.pos.utr/neu.sin.def.nom> katten <nn.utr.sin.def.nom> 113

114 Granska Exempel3 Exekvering ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=jj), ORD3(wordcl=nn & gender!=ord1.gender & gender=ord2.gender & num=ord2.num & spec=ord2.spec) mark(ord1 ORD2 ORD3) corr(ord1.form(gender:=ord3.gender)) indata: det <dt.neu.sin.def> stora <jj.pos.utr/neu.sin.def.nom> katten <nn.utr.sin.def.nom> 114

115 Granska Exempel3 Exekvering ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=jj), ORD3(wordcl=nn & gender!=ord1.gender & gender=ord2.gender & num=ord2.num & spec=ord2.spec) mark(ord1 ORD2 ORD3) corr(ord1.form(gender:=ord3.gender)) indata: det <dt.neu.sin.def> stora <jj.pos.utr/neu.sin.def.nom> katten <nn.utr.sin.def.nom> 115

116 Granska Exempel3 Exekvering ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=jj), ORD3(wordcl=nn & gender!=ord1.gender & gender=ord2.gender & num=ord2.num & spec=ord2.spec) mark(ord1 ORD2 ORD3) corr(ord1.form(gender:=ord3.gender)) indata: det <dt.neu.sin.def> stora <jj.pos.utr/neu.sin.def.nom> katten <nn.utr.sin.def.nom> 116

117 Granska Exempel3 Exekvering ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=jj), ORD3(wordcl=nn & gender!=ord1.gender & gender=ord2.gender & num=ord2.num & spec=ord2.spec) mark(ord1 ORD2 ORD3) corr(ord1.form(gender:=ord3.gender)) indata: det <dt.neu.sin.def> stora <jj.pos.utr/neu.sin.def.nom> katten <nn.utr.sin.def.nom> utdata: det stora katten 117

118 Granska Exempel3 Exekvering ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=jj), ORD3(wordcl=nn & gender!=ord1.gender & gender=ord2.gender & num=ord2.num & spec=ord2.spec) mark(ord1 ORD2 ORD3) corr(ord1.form(gender:=ord3.gender)) indata: det <dt.neu.sin.def> stora <jj.pos.utr/neu.sin.def.nom> katten <nn.utr.sin.def.nom> utdata: det stora katten den <dt.utr.sin.def> 118

119 Granska Exempel3 Exekvering ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=jj), ORD3(wordcl=nn & gender!=ord1.gender & gender=ord2.gender & num=ord2.num & spec=ord2.spec) mark(ord1 ORD2 ORD3) corr(ord1.form(gender:=ord3.gender)) indata: det <dt.neu.sin.def> stora <jj.pos.utr/neu.sin.def.nom> katten <nn.utr.sin.def.nom> utdata: det stora katten den <dt.utr.sin.def> 119

120 Granska Exempel3 Exekvering ORD1(wordcl=dt), ORD2(wordcl=jj), ORD3(wordcl=nn & gender!=ord1.gender & gender=ord2.gender & num=ord2.num & spec=ord2.spec) mark(ord1 ORD2 ORD3) corr(ord1.form(gender:=ord3.gender)) indata: det <dt.neu.sin.def> stora <jj.pos.utr/neu.sin.def.nom> katten <nn.utr.sin.def.nom> utdata: det stora katten den <dt.utr.sin.def> stora katten 120

121 Alternativa ersättningsförslag Exempel: en dator Ersättningsförslag: en dator några datorer Hur skriver man en regel för detta? 121

122 Alternativa ersättningsförslag Exempel DT(wordcl=dt), NN(wordcl=nn & num!=dt.num) corr(dt.form(num:=nn.num)) % byt ut artikeln corr(nn.form(num:=dt.num)) % byt ut substantivet 122

123 Alternativa ersättningsförslag Exempel DT(wordcl=dt), NN(wordcl=nn & num!=dt.num) corr(dt.form(num:=nn.num)) % byt ut artikeln corr(nn.form(num:=dt.num)) % byt ut substantivet DT(wordcl=dt) det första ordet är en artikel(dt) 123

124 Alternativa ersättningsförslag Exempel DT(wordcl=dt), NN(wordcl=nn & num!=dt.num) corr(dt.form(num:=nn.num)) % byt ut artikeln corr(nn.form(num:=dt.num)) % byt ut substantivet DT(wordcl=dt) det första ordet är en artikel(dt) NN(wordcl=nn & num!=dt.num) det andra ordet är ett substantiv(nn) och har inte samma numerus(num) som artikeln 124

125 Alternativa ersättningsförslag Exempel DT(wordcl=dt), NN(wordcl=nn & num!=dt.num) corr(dt.form(num:=nn.num)) % byt ut artikeln corr(nn.form(num:=dt.num)) % byt ut substantivet corr(dt.form(num:=nn.num)) artikeln får samma numerus som substantivet 125

126 Alternativa ersättningsförslag Exempel DT(wordcl=dt), NN(wordcl=nn & num!=dt.num) corr(dt.form(num:=nn.num)) % byt ut artikeln corr(nn.form(num:=dt.num)) % byt ut substantivet corr(dt.form(num:=nn.num)) artikeln får samma numerus som substantivet corr(nn.form(num:=dt.num)) substantivet får samma numerus som artikeln 126

127 Alternativa ersättningsförslag Exempel DT(wordcl=dt), NN(wordcl=nn & num!=dt.num) corr(dt.form(num:=nn.num)) % byt ut artikeln corr(nn.form(num:=dt.num)) % byt ut substantivet 127

128 Alternativa ersättningsförslag Exempel DT(wordcl=dt), NN(wordcl=nn & num!=dt.num) corr(dt.form(num:=nn.num)) % byt ut artikeln corr(nn.form(num:=dt.num)) % byt ut substantivet indata: en <dt.utr.sin.ind> datorer <nn.utr.plu.ind.nom> 128

129 Alternativa ersättningsförslag Exempel DT(wordcl=dt), NN(wordcl=nn & num!=dt.num) corr(dt.form(num:=nn.num)) % byt ut artikeln corr(nn.form(num:=dt.num)) % byt ut substantivet indata: en <dt.utr.sin.ind> datorer <nn.utr.plu.ind.nom> 129

130 Alternativa ersättningsförslag Exempel DT(wordcl=dt), NN(wordcl=nn & num!=dt.num) corr(dt.form(num:=nn.num)) % byt ut artikeln corr(nn.form(num:=dt.num)) % byt ut substantivet indata: en <dt.utr.sin.ind> datorer <nn.utr.plu.ind.nom> 130

131 Alternativa ersättningsförslag Exempel DT(wordcl=dt), NN(wordcl=nn & num!=dt.num) corr(dt.form(num:=nn.num)) % byt ut artikeln corr(nn.form(num:=dt.num)) % byt ut substantivet indata: en <dt.utr.sin.ind> datorer <nn.utr.plu.ind.nom> 131

132 Alternativa ersättningsförslag Exempel DT(wordcl=dt), NN(wordcl=nn & num!=dt.num) corr(dt.form(num:=nn.num)) % byt ut artikeln corr(nn.form(num:=dt.num)) % byt ut substantivet indata: en <dt.utr.sin.ind> datorer <nn.utr.plu.ind.nom> utdata: några <dt.utr/neu.plu.ind> datorer 132

133 Alternativa ersättningsförslag Exempel DT(wordcl=dt), NN(wordcl=nn & num!=dt.num) corr(dt.form(num:=nn.num)) % byt ut artikeln corr(nn.form(num:=dt.num)) % byt ut substantivet indata: en <dt.utr.sin.ind> datorer <nn.utr.plu.ind.nom> utdata: en dator <nn.utr.sin.ind.nom> några <dt.utr/neu.plu.ind> datorer 133

134 Alternativa ersättningsförslag Exempel DT(wordcl=dt), NN(wordcl=nn & num!=dt.num) corr(dt.form(num:=nn.num)) % byt ut artikeln corr(nn.form(num:=dt.num)) % byt ut substantivet indata: en <dt.utr.sin.ind> datorer <nn.utr.plu.ind.nom> utdata: en dator <nn.utr.sin.ind.nom> några <dt.utr/neu.plu.ind> datorer 134

135 Hoppa mellan reglerna 135

136 Hoppa mellan reglerna - Reglerna i granska exekveras i samma ordning som de står i 136

137 Hoppa mellan reglerna - Reglerna i granska exekveras i samma ordning som de står i - För att hoppa frammåt i reglerna, kan man använda jump(läge) 137

138 Hoppa mellan reglerna - Reglerna i granska exekveras i samma ordning som de står i - För att hoppa frammåt i reglerna, kan man använda jump(läge) - För att skapa ett läge skriver man läge: 138

139 Hoppa mellan reglerna - Reglerna i granska exekveras i samma ordning som de står i - För att hoppa frammåt i reglerna, kan man använda jump(läge) - För att skapa ett läge skriver man läge: - Regelsamlingen blir då så här: regler... läge-etikett: fler regler

140 Hoppa mellan reglerna - Reglerna i granska exekveras i samma ordning som de står i - För att hoppa frammåt i reglerna, kan man använda jump(läge) - För att skapa ett läge skriver man läge: - Regelsamlingen blir då så här: regler... läge-etikett: fler regler... - Om man vill hoppa till början av reglerna kan man skriva jump(beginlabel) 140

141 Hoppa mellan reglerna - Exempel DT(wordcl=dt), NN(wordcl=nn & num!=dt.num) mark(dt, NN) jump(etikett)... etikett: När jump(etikett) körs, hoppar man ner till etikett. 141

142 Nästa gång Minsta redigeringsavstånd (för strängar) - Fler verktyg 142

Innehåll. Grammatikkontroll i Granska. Problemställning. Datorstöd för skrivande. Vilka metoder finns? Granskas uppbyggnad

Innehåll. Grammatikkontroll i Granska. Problemställning. Datorstöd för skrivande. Vilka metoder finns? Granskas uppbyggnad Grammatikkontroll i Granska Ola Knutsson knutsson@csc.kth.se Innehåll Datorstöd för skrivande Olika metoder och system för grammatikgranskning Granska Granskas regelspråk Att skriva regler i Granska Kort

Läs mer

Innehåll GRAMMATIKKONTROLL I GRANSKA. Datorstöd för skrivande. Problemställning. Ola Knutsson

Innehåll GRAMMATIKKONTROLL I GRANSKA. Datorstöd för skrivande. Problemställning. Ola Knutsson GRAMMATIKKONTROLL I GRANSKA Ola Knutsson knutsson@csc.kth.se Innehåll Datorstöd för skrivande Olika metoder för grammatikkontroll Granska Granskas regelspråk Att skriva regler i Granska Inför laborationen

Läs mer

Innehåll. Datorstöd för skrivande och grammatikkontroll Ola Knutsson DH2418 Språkteknologi. Datorstöd för skrivande. Vilka metoder finns?

Innehåll. Datorstöd för skrivande och grammatikkontroll Ola Knutsson DH2418 Språkteknologi. Datorstöd för skrivande. Vilka metoder finns? Datorstöd för skrivande och grammatikkontroll Ola Knutsson DH2418 Språkteknologi Innehåll Datorstöd för skrivande Olika metoder och system för grammatikgranskning. Granska Att skriva regler i Granska.

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

Grundläggande Textanalys VT Språkgranskning (2) Eva Pettersson

Grundläggande Textanalys VT Språkgranskning (2) Eva Pettersson Grundläggande Textanalys VT 2014 Språkgranskning (2) Eva Pettersson eva.pettersson@lingfil.uu.se Översikt Förra gången Stavningskontroll Allmänt om stavningskontroll Feligenkänning Felkorrigering Samarbetsuppgift

Läs mer

Lingvistik I Delmoment: Datorlingvistik

Lingvistik I Delmoment: Datorlingvistik Lingvistik I Delmoment: Datorlingvistik evapet@stp.lingfil.uu.se 1 Lingvistik I, 12 februari 2007 Föreläsningsöversikt Datorlingvistik/språkteknologi vad är det? Några språkteknologiska tillämpningsområden:

Läs mer

Introduktion till språkteknologi. Datorstöd för språkgranskning

Introduktion till språkteknologi. Datorstöd för språkgranskning Introduktion till språkteknologi OH-serie 2: Datorstöd för språkgranskning oktober 2008 Mats Dahllöf (efter Sofia Gustafson-Capková) Institutionen för lingvistik och filologi UPPSALA UNIVERSITET Huvudpunkter

Läs mer

Innehåll. Definition av språkgranskningsverktyg. Datorn som skrivverktyg. Ola Knutsson KTH CSC, SPRÅKGRANSKNINGSVERKTYG

Innehåll. Definition av språkgranskningsverktyg. Datorn som skrivverktyg. Ola Knutsson KTH CSC, SPRÅKGRANSKNINGSVERKTYG Innehåll SPRÅKGRANSKNINGSVERKTYG F1:INTRODUKTION Ola Knutsson KTH CSC, knutsson@csc.kth.se Språkgranskningsverktyg Språk vs. skrivet språk Språkriktighet och grammatikalitet, vad är en bra text? Felanalysens

Läs mer

Stavningskontroll. Metoder och tillämpningar inom språkteknologin. ht Allmänt om språkgranskning. Stavningskontroll.

Stavningskontroll. Metoder och tillämpningar inom språkteknologin. ht Allmänt om språkgranskning. Stavningskontroll. Föreläsningsöversikt Metoder och tillämpningar inom språkteknologin, ht 2006 Språkgranskning evapet@stp.lingfil.uu.se Allmänt om språkgranskning Stavningskontroll Grammatikkontroll Stilkontroll Några exempel

Läs mer

Grundläggande textanalys. Joakim Nivre

Grundläggande textanalys. Joakim Nivre Grundläggande textanalys Joakim Nivre Om kursen Ni har hittills läst Lingvistik Datorteknik Matematik Språkteknologiska tillämpningar Nu ska vi börja med språkteknologi på allvar Hur gör man text hanterbar

Läs mer

Grundläggande Textanalys VT 2014. Språkgranskning (1) Eva Pettersson eva.pettersson@lingfil.uu.se

Grundläggande Textanalys VT 2014. Språkgranskning (1) Eva Pettersson eva.pettersson@lingfil.uu.se Grundläggande Textanalys VT 2014 Språkgranskning (1) Eva Pettersson eva.pettersson@lingfil.uu.se Översikt Denna gång Stavningskontroll Allmänt om stavningskontroll Feligenkänning Felkorrigering Samarbetsuppgift

Läs mer

Grundläggande textanalys, VT 2011 Stavnings- och grammatikkontroll i Microsoft Word. Eva Pettersson UU/Convertus

Grundläggande textanalys, VT 2011 Stavnings- och grammatikkontroll i Microsoft Word. Eva Pettersson UU/Convertus Grundläggande textanalys, VT 2011 Stavnings- och grammatikkontroll i Microsoft Word Eva Pettersson UU/Convertus evapet@stp.lingfil.uu.se Föreläsningsöversikt Allmänt om grammatikkontroll Allmänt om stilkontroll

Läs mer

Obesvarade frågor från F1

Obesvarade frågor från F1 Obesvarade frågor från F1 Antal ord i sista upplaga av SAOL Ex. på ord som försvunnit Ex. på nyord Varför är SAOL bättre som norm för stavningskontroll än SAOB? Språkgranskningsverktyg F4: Grammatikkontroll

Läs mer

Inkongruens och särskrivna sammansättningar

Inkongruens och särskrivna sammansättningar SveBe 24/05 Domeij et al 1 Inkongruens och särskrivna sammansättningar En beskrivning av två typer av fel och möjligheten att granska dem automatiskt Rickard Domeij, Ola Knutsson och Lena Öhrman Sammanfattning

Läs mer

Word- sense disambiguation

Word- sense disambiguation KTH Word- sense disambiguation Inlämningsuppgift - DD2418 - sprakt12 Mattias Uskali & Emilia Hillert 1/8/2013 Sammanfattning Denna rapport kommer att undersöka två metoder för word- sense disambiguation,

Läs mer

språkgranskning, ht 2007

språkgranskning, ht 2007 Maskinöversättning och språkgranskning, ht 2007 Föreläsning 3 Grammatikkontroll evapet@stp.lingfil.uu.se 1 Föreläsningsöversikt Allmänt om grammatikkontroll Allmänt om stilkontroll Språkgranskningssystem

Läs mer

Varför är morfologi viktigt? Morfologisk analys och generering. Vad är ett ord (idag vs. i dag) Kan man inte lägga alla ord i en lexikonfil?

Varför är morfologi viktigt? Morfologisk analys och generering. Vad är ett ord (idag vs. i dag) Kan man inte lägga alla ord i en lexikonfil? Morfologisk analys och generering Språkteknologi för språkkonsulter Ola Knutsson 2009 Varför är morfologi viktigt? Ord är grunden i alla världens språk Alla språkteknologiska aktiviteter kräver kunskap

Läs mer

Skrivstöd. Joakim Nivre. Introduktion till språkteknologi. Skrivstöd. Inledning. Orsaker till stavfel. Detektering av icke-ord

Skrivstöd. Joakim Nivre. Introduktion till språkteknologi. Skrivstöd. Inledning. Orsaker till stavfel. Detektering av icke-ord Joakim Nivre / 30 Varför bry sig om stavning? Stavfel kan skapa missförstånd Stavfel kan dölja innehåll Standardiserad stavning underlättar många uppgifter Slå upp ord i ordbok Identifiera svårlästa ord

Läs mer

Kungliga Tekniska Högskolan 2006-03-26. Patrik Dallmann 821107-0274

Kungliga Tekniska Högskolan 2006-03-26. Patrik Dallmann 821107-0274 Kungliga Tekniska Högskolan 2006-03-26 Patrik Dallmann 821107-0274 Patrik Dallmann dallmann@kth.se Inledning Syftet med detta arbete är att undersöka metoder för att upptäcka syftningsfel i vanlig text.

Läs mer

Grundläggande textanalys, VT2013

Grundläggande textanalys, VT2013 Grundläggande textanalys, VT2013 evelina.andersson@lingfil.uu.se Rum 9-2035 http://stp.ling.uu.se/~evelina/uv/uv13/gta/ (Tack till Sofia Gustafson-Capkovâ för material.) Idag - Preprocessing - Tokeniserings-

Läs mer

Lingvistik I Delmoment: Datorlingvistik

Lingvistik I Delmoment: Datorlingvistik Lingvistik I Delmoment: Datorlingvistik evapet@stp.lingfil.uu.se 1 Lingvistik I, 9 februari 2006 Föreläsningsöversikt Datorlingvistik/språkteknologi vad är det? Några språkteknologiska tillämpningsområden:

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Lingvistik I Delmoment: Datorlingvistik

Lingvistik I Delmoment: Datorlingvistik Lingvistik I Delmoment: Datorlingvistik evapet@stp.lingfil.uu.se 1 Föreläsningsöversikt Datorlingvistik/språkteknologi vad är det? Några språkteknologiska tillämpningsområden: Korpuslingvistik Talteknologi

Läs mer

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus.

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. substantivet genus och numerus. En lycklig man gick på gatan. Maskulint substantiv i plural form: Lyckliga män gick på gatan.

Läs mer

språkgranskning, ht 2007

språkgranskning, ht 2007 Maskinöversättning och språkgranskning, ht 2007 Föreläsning 2 Stavningskontroll evapet@stp.lingfil.uu.se 1 Föreläsningsöversikt Kursöversikt Allmänt om språkgranskning Allmänt om stavningskontroll Stavningskontroll:

Läs mer

En arbetsdag på kontoret kan innehålla. Så klarar man språkkontrollen DATORER RICKARD DOMEIJ

En arbetsdag på kontoret kan innehålla. Så klarar man språkkontrollen DATORER RICKARD DOMEIJ DATORER Så klarar man språkkontrollen RICKARD DOMEIJ Är datorns språkkontroll skribentens bästa vän? Eller kommer den mest med löjliga förslag? I april gav Svenska språknämnden ut Datorn granskar språket,

Läs mer

Skrivstöd. Varför bry sig om stavning? Hur används stavningskontroll? Christian Hardmeier

Skrivstöd. Varför bry sig om stavning? Hur används stavningskontroll? Christian Hardmeier Skrivstöd Christian Hardmeier (efter Joakim Nivre) 205-- Varför bry sig om stavning? Stavfel kan skapa missförstånd Stavfel kan dölja innehåll Stavning fungerar som bildningsmarkör Standardiserad stavning

Läs mer

Målet är att ge maskiner förmågan att plocka ut information ur

Målet är att ge maskiner förmågan att plocka ut information ur Språkteknologi Mats Dahllöf & Eva Pettersson Institutionen för lingvistik och filologi Språkhantering i datorer med känslighet för språket som språk: Den språkvetenskapliga teorin: datorlingvistik Tillämpningsområdet:

Läs mer

12 Programstege Substantiv

12 Programstege Substantiv Det här är en programstege för substantiv. Du kan alltså lära dig om substantiven på ett enkelt sätt, en liten bit i taget. Varje sida innehåller fakta om substantiv, tillsammans med uppgifter som du också

Läs mer

Obesvarade frågor från F4

Obesvarade frågor från F4 Obesvarade frågor från F4 Antal ord i sista upplaga av SAOL 90 000 el 120 000? Varför har barnförbjuden tagits bort och barnförbjuda införts? Formellt singularis, reellt pluralis Mången fotbollsspelare

Läs mer

Behov av språklig granskning. Granska och automatisk språkgranskning av svensk text. Datorn som språkgranskare

Behov av språklig granskning. Granska och automatisk språkgranskning av svensk text. Datorn som språkgranskare Granska och automatisk språkgranskning av svensk text Ola Knutsson knutsson@nada.kth.se Behov av språklig granskning Datorn är det viktigaste skrivverktyget Det är enkelt att producera text som ser bra

Läs mer

Granskas regelspråk. Tentativ version, Ola Knutsson IPLab, Nada, KTH

Granskas regelspråk. Tentativ version, Ola Knutsson IPLab, Nada, KTH Granskas regelspråk Tentativ version, 1999-10-14 Ola Knutsson Innehållsförteckning 1 Ett nytt och generellare regelspråk... 1 1.1 Förbättrad och utökad funktionalitet... 1 2 Definitioner och förklaringar...

Läs mer

DATORSTÖDD SPRÅKGRANSKNING OCH

DATORSTÖDD SPRÅKGRANSKNING OCH Institutionen för lingvistik Stockholms Universitet VT-2000 DATORSTÖDD SPRÅKGRANSKNING OCH ANDRASPRÅKSINLÄRARE Lena Öhrman I denna uppsats undersöks vilka fel några andraspråksinlärare gör när de lär sig

Läs mer

Maskinöversättning och språkgranskning. F6: Grammatikkontroll

Maskinöversättning och språkgranskning. F6: Grammatikkontroll Maskinöversättning och språkgranskning F6: Grammatikkontroll Grammatikkontroll av svenska För svenska finns huvudsakligen tre olika modeller Word Scarrie Granska Scarrie och Granska är forskningsprototyper.

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Kontextfri grammatik, m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2011 Denna serie Formella grammatiker,

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

Språkgranskningsverktyg. F1: Introduktion

Språkgranskningsverktyg. F1: Introduktion Språkgranskningsverktyg F1: Introduktion Kursplan http://www.selma.uu.se/publik/main?af=0200&funktion=kplan&kurs=5ln442&startv=200804 Kurssida http://stp.lingfil.uu.se/~evapet/undervisning/sgv08/ Språkgranskningsverktyg

Läs mer

Innehåll. Språkinlärning: mänsklig och datorstödd. Olika typer av program för datorstödd språkinlärning. Varför datorer i språkutbildning?

Innehåll. Språkinlärning: mänsklig och datorstödd. Olika typer av program för datorstödd språkinlärning. Varför datorer i språkutbildning? Språkinlärning: mänsklig och datorstödd Ola Knutsson knutsson@csc.kth.se Språkteknologikursen KTH Innehåll Några olika typer av system för datorstödd språkinlärning Vad handlar språkinlärning om? Språkteknologins

Läs mer

Morfologi och automatisk morfologisk analys och generering. Varför är morfologi viktigt? Vad är ett ord (idag vs. i dag)

Morfologi och automatisk morfologisk analys och generering. Varför är morfologi viktigt? Vad är ett ord (idag vs. i dag) Morfologi och automatisk morfologisk analys och generering Språkteknologi DH2418 Ola Knutsson 2009 Varför är morfologi viktigt? Ord är grunden i alla världens språk Alla språkteknologiska aktiviteter kräver

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk

Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk Beteckning: Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk Emma Selin December 2009 Examensarbete med didaktisk

Läs mer

2. Utgångspunkter och angreppssätt för automatisk språkgranskning

2. Utgångspunkter och angreppssätt för automatisk språkgranskning Översikt och läsanvisning 2. Utgångspunkter och angreppssätt för automatisk språkgranskning Detta kapitel beskriver utgångspunkter och angreppssätt för automatisk språkgranskning för svenska. I kapitlet

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Språkteknologi och grammatiska begrepp http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2011 Lite mer om språkteknologisk

Läs mer

Grammatifix Svensk grammatikkontroll i MS Word

Grammatifix Svensk grammatikkontroll i MS Word 2D1418, Språkteknologi Grammatifix Svensk grammatikkontroll i MS Word Innehållsförteckning Sida 1 Inledning 3 2 Grammatifix 3 2.1 Detektering av grammatiska fel i Grammatifix 4 2.1.1 Förbehandling 4 2.1.2

Läs mer

Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling

Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk C-uppsats 15 hp Svenska som andraspråk C VT 2013 Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling Anna Arvidson

Läs mer

Grammatik, det fixar väl datorn?

Grammatik, det fixar väl datorn? Grammatik, det fixar väl datorn? rickard.domeij@sprakradet.se Innehåll Fixar den det? Hur? Då slipper man alltså själv? Ska man stänga av skiten då? Men hur fan ska man då göra? :/ 1 Babelfish Ska är vi

Läs mer

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock Inledning Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk Problemlösning och algoritmer 1 (14) Varför använda en dator? Genom att variera de program som styr datorn kan den användas för olika uppgifter.

Läs mer

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska

Läs mer

Morfologi, särdrag, lexikon och syntax. När är det bra med morfologi? Vad är ett ord? Morfem. Stam och affix

Morfologi, särdrag, lexikon och syntax. När är det bra med morfologi? Vad är ett ord? Morfem. Stam och affix Morfologi, särdrag, lexikon och syntax Ordbildning och ordböjning Automatisk morfologisk analys Lexikon Särdrag, attribut och värden Syntax När är det bra med morfologi? Stavnings- och grammatikkontroll

Läs mer

Språkets struktur och funktion, 7,5 hp

Språkets struktur och funktion, 7,5 hp Språkets struktur och funktion, 7,5 hp Ellen Breitholtz, ellen@ling.gu.se, Cajsa Ottesjö, cajsao@ling.gu.se ht 2010 Schema, planering Torsdag 4/11: Introduktion, historisk översikt Att läsa: Handout Tisdag

Läs mer

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg 2014-05-05 1 Översikt Introduktion generativ grammatik och annan syntaxforskning Att hitta mönster i satser

Läs mer

4. Bedömning av delprov C

4. Bedömning av delprov C 4. Bedömning av delprov C Bedömningen av delprov C genomförs utifrån bedömningsmatriser, kommentarer till bedömningsmatriserna samt med hjälp av exempel på elevlösningar med analys. På grund av skillnader

Läs mer

Två-nivåmodellen, TWOL. 2D1418 Språkteknologi, Nada KTH Höstterminen 2004 Lisa Lagerkvist, Me-01

Två-nivåmodellen, TWOL. 2D1418 Språkteknologi, Nada KTH Höstterminen 2004 Lisa Lagerkvist, Me-01 Två-nivåmodellen, TWOL 2D1418 Språkteknologi, Nada KTH Höstterminen 2004 Lisa Lagerkvist, Me-01 Inledning Morfologisk parsning är nödvändig i de flesta språkteknologiska tillämpningar eftersom man nästan

Läs mer

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?

Läs mer

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

729G09 Språkvetenskaplig databehandling 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Föreläsning 2, 729G09, VT15 Reguljära uttryck Lars Ahrenberg 150409 Plan för föreläsningen Användning av reguljära uttryck Formella språk Reguljära språk Reguljära

Läs mer

Taltaggning. Rapport av Daniel Hasselrot 781105-0157, d98-dha@nada.kth.se 13 oktober 2003

Taltaggning. Rapport av Daniel Hasselrot 781105-0157, d98-dha@nada.kth.se 13 oktober 2003 Taltaggning av Daniel Hasselrot 781105-0157, d98-dha@nada.kth.se 13 oktober 2003 Sammanfattning Denna rapport är skriven i kursen Språkteknologi och behandlar taggning av årtal i en text. Metoden som används

Läs mer

Granskaprojektet: Rapport från arbetet med granskningsregler och kommentarer. *** Rickard Domeij Ola Knutsson IPLab, Nada, KTH

Granskaprojektet: Rapport från arbetet med granskningsregler och kommentarer. *** Rickard Domeij Ola Knutsson IPLab, Nada, KTH Granskaprojektet: Rapport från arbetet med granskningsregler och kommentarer *** Rickard Domeij Ola Knutsson IPLab, Nada, KTH Domeij, R. & Knutsson, O.Rapport från arbetet med granskningsregler och kommentarer

Läs mer

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Träningshäfte ordklasser (Venus) Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

SAMMANSÄTTNINGAR Lena Öhrman

SAMMANSÄTTNINGAR Lena Öhrman Institutionen för lingvistik Stockholms universitet VT-98 FELAKTIGT SÄRSKRIVNA SAMMANSÄTTNINGAR Lena Öhrman I denna uppsats undersöks en samling felaktigt särskrivna sammansättningar som hämtats från Internet.

Läs mer

Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen. Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017

Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen. Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017 Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017 Den nye/nya Nils Erik den helige Anna den allsmäktig?

Läs mer

Användarstudie utav GRIM på SFI (Svenska För Invandrare)

Användarstudie utav GRIM på SFI (Svenska För Invandrare) Användarstudie utav GRIM på SFI (Svenska För Invandrare) Per-Olof Gatter ing01@kth.se 1 ...Abstract This document is made as an assignment in the course Speech and Gramming checker tools. It is an continuation

Läs mer

Allmänt om programvaror och filer i Windows.

Allmänt om programvaror och filer i Windows. Allmänt om programvaror och filer i Windows. Vart sparade du dokumentet? I Word. Jag har fått detta svar mer än en gång när jag försökt hjälpa någon att hitta ett dokument som de tappat bort i sin dator.

Läs mer

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning

Läs mer

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se Vanliga och allvarliga språkfel Dödssynd 1 Särskrivningar Ett av de allra mest frekvent förekommande språkfelen i svenskan idag är otvivelaktigt

Läs mer

Eva Ansell Ulrika Nilsson WORD 2008 MICROSOFT. för Mac

Eva Ansell Ulrika Nilsson WORD 2008 MICROSOFT. för Mac Eva Ansell Ulrika Nilsson MICROSOFT WORD 2008 för Mac 1. Introduktion till Word 2008 för MAc A. Docendo-pedagogiken...6 B. Hämta övningsfiler...7 C. Starta programmet...8 D. Avsluta programmet...8 E. Programfönstret...9

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Parsning i Granska. Föreläsningens innehåll. Granskas uppbyggnad. Inspiration och förebilder. Regelmatchning/parsning. Granskas regelspråk

Parsning i Granska. Föreläsningens innehåll. Granskas uppbyggnad. Inspiration och förebilder. Regelmatchning/parsning. Granskas regelspråk Parsning i Granska Ola Knutsson Språkteknologikursen ht 2001 Föreläsningens innehåll Inspiration och förebilder Målsättningar, designval Granskas regelsyntax Regler och tillämpningar Inspiration och förebilder

Läs mer

Datorn har utvecklats till vårt viktigaste. Datorn som språkgranskare SPRÅKTEKNOLOGI OLA KNUTSSON

Datorn har utvecklats till vårt viktigaste. Datorn som språkgranskare SPRÅKTEKNOLOGI OLA KNUTSSON SPRÅKTEKNOLOGI Datorn som språkgranskare OLA KNUTSSON Datorerna kan inte bara rätta stavfel utan också särskrivningar, böjningsfel, syftningsfel och grammatiska fel. Men fortfarande förslår språkgranskningsprogrammen

Läs mer

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2 Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2 Skriftsystem i världen Skriftsystem: bokstavsalfabeten Varje skrivtecken motsvarar ett separat ljud, konsonant (C) eller vokal

Läs mer

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL ATT UPPNÅ I ÅR 7 Delta i samtal samt lyssna på andra Redovisa ett arbete muntligt utifrån stödord om något man sett, läst, hört eller upplevt Kunna läsa och tillgodogöra

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

NetBeans 5.5. Avsikt. Projektfönster

NetBeans 5.5. Avsikt. Projektfönster NetBeans 5.5 Avsikt Att bekanta dig med NetBeans programmeringsmiljö, dvs att med hjälp av NetBeans 1. skapa ett nytt projekt 2. skriva in källkod (sparas som.java-fil) 3. kompilera (översätta) koden till

Läs mer

Labb 2: Syntax och ordklasstaggning. Att arbeta med grammatiskt analyserade data

Labb 2: Syntax och ordklasstaggning. Att arbeta med grammatiskt analyserade data Labb 2: Syntax och ordklasstaggning Att arbeta med grammatiskt analyserade data Labb 2 Arbete med grammatiskt analyserad text Vilka ord finns i texten? Hur många ordtyper innehåller den? Hur ser fördelningen

Läs mer

Automatisk utvinning av felaktigt särskrivna sammansättningar

Automatisk utvinning av felaktigt särskrivna sammansättningar Automatisk utvinning av felaktigt särskrivna sammansättningar Sofia Hedén Institutionen för lingvistik och filologi Språkteknologiprogrammet Kandidatuppsats i språkteknologi, 15 hp 8 juni 2017 Handledare:

Läs mer

LADDA UPP EN PDF-FIL OCH LÄNKA TILL DEN I DIN ARTIKELTEXT

LADDA UPP EN PDF-FIL OCH LÄNKA TILL DEN I DIN ARTIKELTEXT Joomla Guide 2.5.11 LÄNKAR LADDA UPP EN PDF & LÄNKA TILL I ARTIKEL Sida 1 av 11 LADDA UPP EN PDF-FIL OCH LÄNKA TILL DEN I DIN ARTIKELTEXT I denna guide får du lära dig att: Ladda upp ett PDF dokument på

Läs mer

Språkgranskningsverktyg. Grammatikkontroll i Word

Språkgranskningsverktyg. Grammatikkontroll i Word Språkgranskningsverktyg Grammatikkontroll i Word Allmänt om grammatikkontroll Grammatikkontrollprogrammen inriktas mot en i förväg definierad felrepertoar. Fastställs vanligen genom analys av korpusmaterial.

Läs mer

Stava Rex. för Google Docs. Manual för Stava Rex för Google Docs

Stava Rex. för Google Docs. Manual för Stava Rex för Google Docs Stava Rex för Google Docs Manual för Stava Rex för Google Docs Stava Rex för Google Docs i korthet.... 2 Allmänt om tillägg... 2 Om lärplattor och tillägg... 3 Kontroll av text... 3 De vanligaste meddelandena....

Läs mer

FOR BETTER UNDERSTANDING. Kom igång med. WordFinder Snabbguide

FOR BETTER UNDERSTANDING. Kom igång med. WordFinder Snabbguide FOR BETTER UNDERSTANDING Kom igång med WordFinder Snabbguide Installationsanvisning 1 Sätt i programskivan i datorn. Installationsprogrammet startar automatiskt. En gemensam startbild för WordFinder Professional,

Läs mer

DANTEK ELEVWEB HJÄLP. Dantek ElevWeb Hjälp. Version 1 Copyright 2016 by Dantek AB. Sidan 1

DANTEK ELEVWEB HJÄLP. Dantek ElevWeb Hjälp. Version 1 Copyright 2016 by Dantek AB. Sidan 1 Dantek ElevWeb Hjälp Version 1 Copyright 2016 by Dantek AB Sidan 1 Innehåll Introduktion till Dantek ElevWeb 3 Att söka i Dantek ElevWeb 4 3 sätt att söka 5 Trunkering 5 Fritextsökning 6 Hjälp via stavningskontroll

Läs mer

Automatisk språkgranskning av svensk text

Automatisk språkgranskning av svensk text Automatisk språkgranskning av svensk text Ola Knutsson TRITA-NA-0105 Licentiatavhandling Kungliga Tekniska Högskolan Institutionen för numerisk analys och datalogi Automatisk språkgranskning av svensk

Läs mer

Kungl. Tekniska högskolan NADA Grundformer med Stava

Kungl. Tekniska högskolan NADA Grundformer med Stava Kungl. Tekniska högskolan NADA Grundformer med Stava Språkteknologi 2D1418 Höstterminen 2004 Författare: Andreas Pettersson az@kth.se 1. Bakgrund Om man automatiskt ska plocka ut de informationsbärande

Läs mer

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

729G09 Språkvetenskaplig databehandling 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Modellering av frasstruktur Lars Ahrenberg 2015-05-04 Plan Formell grammatik språkets oändlighet regler Frasstrukturgrammatik Kontextfri grammatik 2 Generativ grammatik

Läs mer

Så här funkar Föreningsliv

Så här funkar Föreningsliv Så här funkar Föreningsliv Logga in Logga in på den adress du fått skickat till dig via mail. Använd det lösenord och användarnamn som du tilldelats. Kom alltid ihåg att logga ut när du skrivit färdigt,

Läs mer

SKAPA EN LÄNK TILL EN ANNAN ARTIKEL

SKAPA EN LÄNK TILL EN ANNAN ARTIKEL Joomla Guide 2.5.11 LÄNKAR SKAPA EN LÄNK TILL ANNAN ARTIKEL Sida 1 av 12 SKAPA EN LÄNK TILL EN ANNAN ARTIKEL I denna guide får du lära dig: Skapa 3 artiklar och länka till dessa från en huvudartikel (länka

Läs mer

Inledning. Hur få hjälp? Språkkontroller. Grim. Språteknologi på Språkrådet SPRÅKTEKNOLOGI FÖR SPRÅKVÅRDARE

Inledning. Hur få hjälp? Språkkontroller. Grim. Språteknologi på Språkrådet SPRÅKTEKNOLOGI FÖR SPRÅKVÅRDARE Språteknologi på SPRÅKTEKNOLOGI FÖR SPRÅKVÅRDARE digital kompetens kring ordböcker, språkkontroller, korpusar och söktjänster! Följer teknikens påverkan på språk och språkanvändning! Bevakar språkteknisk

Läs mer

Skriftspråk i förändring möter förlegade skrivstöd

Skriftspråk i förändring möter förlegade skrivstöd Skriftspråk i förändring möter förlegade skrivstöd Ylva Hård af Segerstad Hasselgren, fil.dr i allmän språkvetenskap Sylvana Sofkova Hashemi, fil.dr i allmän språkvetenskap Skriftspråket spelar allt större

Läs mer

Corpus methods in linguistics and NLP: Introduktion till sökverktyget Korp

Corpus methods in linguistics and NLP: Introduktion till sökverktyget Korp Corpus methods in linguistics and NLP: Introduktion till sökverktyget Korp UNIVERSITY OF Richard Johansson November 11, 2015 dagens presentation sökverktyget Korp Språkbankens korpusar: vilka nns och hur

Läs mer

Att använda Stava Rex i Word 2007

Att använda Stava Rex i Word 2007 Att använda Stava Rex i Word 2007 1. Skriva i Word Skriv av följande mening med fel och allt: Stänga av Words rättstavningsfunktion Om stavningskontrollen i Word är aktiverad kommer de ord som Word uppfattar

Läs mer

Språkteknologi (SV2122) Föreläsning 7: Morfologi och ordklasser

Språkteknologi (SV2122) Föreläsning 7: Morfologi och ordklasser Språkteknologi (SV2122) Föreläsning 7: Morfologi och ordklasser Richard Johansson richard.johansson@svenska.gu.se 19 februari 2014 praktiska detaljer: tenta vilket datum föredrar ni när det gäller tentan?

Läs mer

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV Rev. Aug 2006 INLEDNING Följande formalia gäller inlämningsuppgifter och riktar sig till studenter och lärare vid Akademin för

Läs mer

Alla datorprogram har en sak gemensam; alla processerar indata för att producera något slags resultat, utdata.

Alla datorprogram har en sak gemensam; alla processerar indata för att producera något slags resultat, utdata. Att förstå variabler Alla datorprogram har en sak gemensam; alla processerar indata för att producera något slags resultat, utdata. Vad är en variabel? En variabel är en plats att lagra information. Precis

Läs mer

Skrivaktivitet på fritiden textproduktion ungefär samma och av samma typ:

Skrivaktivitet på fritiden textproduktion ungefär samma och av samma typ: Att lära sig skriva i IT-samhället Skriftspråk i förändring? Tidigare forskning: Texter skrivna av barn 9-13 år (Sylvanas avhandling) Unga vuxnas och vuxnas skriftspråksanvändning i datormedierad kommunikation

Läs mer

Automatisk extraktion av idiom ur text ANDREAS PETTERSSON

Automatisk extraktion av idiom ur text ANDREAS PETTERSSON Automatisk extraktion av idiom ur text ANDREAS PETTERSSON Examensarbete Stockholm, Sverige 2012 Automatisk extraktion av idiom ur text ANDREAS PETTERSSON 2D1021, Examensarbete i datalogi om 30 högskolepoäng

Läs mer

Kursplaneöversättaren. Lina Stadell

Kursplaneöversättaren. Lina Stadell Kursplaneöversättaren Lina Stadell lina.stadell@convertus.se 2017-11-13 Innehåll Allmänt Språkliga resurser Översättningsprocessen Översättningsproblem Stavningskontroll Allmänt Bygger på egenutvecklad

Läs mer

Använda Stava Rex i Word 2010

Använda Stava Rex i Word 2010 Använda Stava Rex i Word 2010 1. Skriva i Word Öppna Word och skriv av följande mening med fel och allt: 2. Stäng av Words rättstavningsfunktion Om stavningskontrollen i Word är aktiverad kommer de ord

Läs mer

US116G, Svenska för grundlärare i grundskolan, årskurs 4-6, I, 15 hp

US116G, Svenska för grundlärare i grundskolan, årskurs 4-6, I, 15 hp Betygskriterier US116G, Svenska för grundlärare i grundskolan, årskurs 4-6, I, 15 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2015-11-04. Gäller fr.o.m. vt 2016. Delkurs 2: Sociolingvistik, språkhistoria och

Läs mer