Korpuslingvistik vt 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Korpuslingvistik vt 2007"

Transkript

1 Korpuslingvistik vt 2007 Metoder för annotering I Beáta B. Megyesi bea@stp.lingfil.uu.se 1

2 Annotation: Morfo-syntaktisk analys teckenkodning meningssegmentering tokenisering morfologisk segmentering/analys, lemmatisering ordklasstaggning chunkning syntaktisk parsning (frasstrukturer, dependensrelationer) 2

3 Metoder manuell automatisk regelbaserad datadriven hybrid kombination 3

4 Manuell vs automatisk Manuell görs för hand - tidskrävande - risk för inkonsekventa fel Automatisk program som utför + snabb + konsekventa fel 4

5 Regelbaserade en uppsättning regler kräver expertkunskap många system utvecklats på talet använts inom bl a tokenisering, automatisk morfologisk segmentering och syntaktisk parsning 5

6 Datadrivna metoder automatiskt bygga en modell använder någon maskininlärningsalgoritm lite mänsklig kraft kräver data att lära sig från supervised vs unsupervised inlärning lätt att applicera på nya domäner snabb, effektiv och robust kan kombinera system 6

7 Maskininlärning automatisk inlärning av struktur givet data, data-drivna metoder / korpusbaserade metoder givet några exempel - lär strukturen olika typer av ML algoritmer: statistiska, transformationsbaserade, exempelbaserade, vektorbaserade, mm. symbiotisk relation mellan korpusbyggande och datadrivna klassificerare 7

8 Kända datadrivna metoder inom NLP Transformation-Based Error Driven Learning (Brill 1992) Memory-based learning (Daelemans, 1996) Information-theoretic Approaches: Maximum entropy modeling (Ratnaparkhi, etc) Hidden Markov Model (Charniak, Brants, etc) Decision trees (Quinlan, Daelemans) Inductive Logic Programming (Cussens, Lindberg & Eineborg, etc.) Support Vector Machines (Vapnik, Joachims, etc.) 8

9 Maskininlärning för NLP PoS taggning chunkning parsning semantisk analys (word sense disambiguation) språk: 90-talet mest för germanska språk, idag slaviska, turkiska, romanska, etc. 9

10 Ordklasstaggning engelska: Part-of-Speech (PoS) tagging mål: tilldela varje ord i en text en unik ordklass (taggning) tagg representerar PoS med eller utan morfologisk information modern N / NC / NN UTR SIN DEF NOM A / JJ POS UTR SIN DEF NOM 10

11 Ordklasstaggning, forts. Trivialt icke-tvetydiga ord som vi känner till Icke trivialt: tvetydiga ord modern/n A såg/v N Modern såg flickan okända ord som inte finns med i träningskorpus 11

12 Metoder för ordklasstaggning för hand tids- och resurskrävande risk för inkonsekvenser, otillåtna taggar, mm automatisk snabb, effektiv kräver ett automatiskt taggningssystem, s.k. taggare 12

13 Typer av taggare Regelbaserade reglerna är konstruerade för hand av lingvister ofta lämnar ambiguiteter kvar vid osäkerhet t.ex. TWOL, ENGTWOL, SWETWOL (Koskenniemi, 1983) 13

14 Regelbaserade taggare TWOL/SWETWOL/ENGTWOL handskrivna regler kompileras till finita automater en lingvist ändrar en uppsättning regler iterativt för att minimera taggningsfelen vid varje iteration körs reglerna på korpusen och reglerna ändras för att rätta till de mest seriösa felen. Utvecklad av Kimmo Koskenniemi 1983 Implementerad av Lauri Karttunen 1983 (engelska) Svenska: Fred Karlsson,

15 PCKIMMO: för att bygga egna regler 15

16 Regelbaserade taggare: TWOL bygger på tvånivåmorfologi metod för att beskriva morfo-fonematiska förhållanden Abstrakta lexikonformer med 2 nivåer: ortografisk; ytnivå lexikal-morfologisk: djupnivå Finite-state system: de två nivåerna relateras med finita automater, sk tranduktorer (transducers) tranduktorerna är finita automater som läser ihopparade band möjliggör för analys och generering 16

17 Tvånivåmorfologi Två parallella band med symboler: ett övre och ett undre Övre band: den djupare lexikal-fonologiska nivån Undre band: ytnivån av ljud/grafer Övre och undre symbol paras ihop: X : Y. Även nollsymbol - Ø- tillåts för det fall då man har en symbol utan att koppla den till en symbol på det andra bandet, X : Ø, Ø : Y. 17

18 Exempel Övre band: aab Undre band: ab Notation: <aab, ab> Kan läsas på flera sätt: a:a, a:ø, b:b. a:ø, a:a, b:b. a:a, a:b, b:ø. a:ø, a:ø, b:ø, Ø:a, Ø:b. 18

19 De två nivåerna Morfologisk gräns: + eller ˆ Null character: 0, Ø eller? Strängslut: # Lexikalisk: bil+ar+na+s Ortografisk: bil0ar0na0s Korresponderande par: b:b i:i l:l +:0 a:a r:r +0: n:n a:a +:0 s:s 19

20 Tvånivåregler Syntax: realisering operator kontext X:x LC RC X:x X realiseras som x om vänsterkontexten är LC och högerkontexten är RC Exempel fågel fåglar Abstrakt lexikonform: E:0 V(C)C L+V, E:e annars Lexikal nivå: fågel+ar Ortografisk nivå: fåg0l0ar 20

21 Regelbaserade taggare: SWETWOL Fred Karlsson, alla aspekter av böjningsmorfologi behandlas de mest produktiva avledningarna behandlas sammansättningsanalys görs kärnvokabulären är lexikonord nästan alla ordformer får en morfologisk analys 21

22 Exempel "\<de\>" "de" ART UTR/NEU DEF PL NOM "de" PRON UTR/NEU DEF/INDEF PL NOM "\<sticksugna\>" "stick#suga" <N> # V ACT PCP2 UTR/NEU DEF SG NOM "stick#suga" <N> # V ACT PCP2 UTR/NEU DEF/INDEF PL NOM "stick#sugen" <N> # A UTR/NEU DEF SG NOM "stick#sugen" <N> # A UTR/NEU DEF/INDEF PL NOM "\<getingarna\>" "geting" N UTR DEF PL NOM } 21-1

23 Typer av taggare Datadrivna datorn lär sig hur man taggar från en färdigtaggad korpus (supervised/ övervakad inlärning) inlärning: använder en algoritm för att leta efter den bästa förklaringen för det som observeras i en korpus klassifikationsproblem (diskreta klasstillhörigheter) 22

24 Datadriven taggning mål: tillordna varje ord i en text en unik ordklass (inga ambiguiteter lämnas kvar) Vanliga steg i taggningsprocessen: Input: text/transkriberat tal Lexikonuppslagning: taggning med default taggar Disambiguering: tvetydiga och okända ord får rätt tagg 23

25 Att bestämma algoritm/inlärningsmetod att använda representera klasserna särdrag/attribut att inkludera (lingvistisk analys) datamängder träningsmängd valideringsmängd testmängd utvärderingsmetod 24

26 Exempel på metoder transformationsbaserad inlärning exempelbaserad/minnesbaserad inlärning informationsteoretiska, statistiska metoder 25

27 Klassrepresentation Mats PM NOM till f rågades VB PRT SFO V@IIPS inte AB RG0S i PP SPS f rågan NN UT R SIN DEF NOM NCUSN@DS. MAD FE (1) 26

28 Särdrag/Attribut Info MB ME TBL TnT ord suffix prefix versalisering siffror ord före ord efter tagg före tagg efter

29 Transformationsbaserad inlärning (TBL) Eric Brill 1992, 1995 en av de första mest spridda och använda datadrivna taggrarna Transformation-Based Error-Driven Learning bygger på regler eller transformationer systemet lär sig genom att detektera fel grammatiken härleds direkt från en träningskorpus = supervised learning 28

30 Transformationsbaserad taggning Grundprincip lexikonuppslagning: välj den mest frekventa taggen för varje ord enligt ett lexikon annars använd heuristik disambiguering: ändra den initiala taggningen m.h.a. kontexten (taggar & ord) trigger: lexikala och kontextuella särdrag som utlöser transformationsregler transformationer: omskrivningsregler som förändrar en tagg vid en viss kontext (trigger) 29

31 Transformationsbaserad taggning (forts) 2 typer av regler: Lexikala: för att annotera okända ord Kontextuella: för att förbättra taggningen av lexikala modulen Regelformen: Lexikal: om villkor, tagga ordet med tagg T Villkor: ordet innehåller tecken X, har prefix/suffix om max 4 tecken, om prefix/suffix tas bort/läggs till får man ett känt ord, bigrams 30

32 Transformationsbaserad taggning, regler Kontextuell: om villkor, byt tagg T1 mot T2 Villkor: ordet i fråga, taggarna eller orden i kontexten 31

33 schema t i 3 t i 2 t i 1 t i t i+1 t i+2 t i+3 1 * 2 * 3 * 4 * 5 * 6 * 7 * 8 * 9 * Tabell 10.7, M&S, s

34 Transformationsbaserad taggning (forts) transformationsregler: ursprungstagg ersättningstagg trigger NN VB föregående tagg är TO go to school VBP VB en av föregående tre taggar är MD cut JJR RBR nästa tagg är JJ more valuable player VBP VB en av föregående två ord är n t don t Tabell 10.8, M&S, s

35 Transformationsbaserad taggning (forts) Hur får vi reglerna? från en taggad korpus supervised maskininlärning 1. definiera omskrivningsmönster 2. träna på en träningskorpus 33

36 Transformationsbaserad inlärning 1. initialisera modellen: varje ord i korpusen får den mest frekventa taggen 2. kolla på alla möjliga transformationer och välj den bästa som reducerar taggningsfelet mest ( error rate =antal feltaggade ord) 3. använd transformationen som valdes och applicera den på korpusen, och fortsätt med 2. så länge en meningsfull förbättring sker 4. sluta med inlärningsprocessen och spara reglerna i samma ordningsföljd som de användes 34

37 Transformationsbaserad inlärning inlärningsresultat: omskrivningsregler istället för sannolikhetsparametrar (kategoriell/symbolisk metod) reglerna är ordnade (dvs ordningsföljden spelar roll) reglerna kan läsas och modifieras inlärning är långsam precision för taggning är ungefär samma som för statistiska 35

38 Transformationsbaserad inlärning Fördelar rikt mallsystem (lexikala och kontextuella mallar) nya mallar kan läggas till tolkningsbara regler reglerna kan ändras enkel att ta till sig/förstå Nackdelar långsam reglerna är ordnade 36

39 Transformationsbaserad inlärning Olika implementationer: fntbl (Grace Ngai & Florian Radu, 2000) snabb version finns även för chunkning, word-sense disambiguation, etc. µt BL(Lager, 2000) implementation i prolog finns för många applikationer (PoS tagging, NP chunking, Dialog act tagging, Word sense disambiguation 37

40 Taggning är grundläggande i NLP taggning är ett standardproblem finns för många språk samma principer gäller för andra uppgifter, t.ex. chunkning ytlig/partiell parsning ( shallow parsing ) namnigenkänning (named entity recognition) 38

41 Tillämpningsområden partiell parsning maskinöversättning informationsextraktion (IE: information extraction) fråge-svarssystem (QA: question answering) information retrieval (IR) text-till-tal system (TTS: Text-to-Speech System) 39

Grundläggande textanalys, VT2013

Grundläggande textanalys, VT2013 Grundläggande textanalys, VT2013 evelina.andersson@lingfil.uu.se Rum 9-2035 http://stp.ling.uu.se/~evelina/uv/uv13/gta/ (Tack till Sofia Gustafson-Capkovâ för material.) Idag - Ordklasstaggning (Sätta

Läs mer

Morfologi, särdrag, lexikon och syntax. När är det bra med morfologi? Vad är ett ord? Morfem. Stam och affix

Morfologi, särdrag, lexikon och syntax. När är det bra med morfologi? Vad är ett ord? Morfem. Stam och affix Morfologi, särdrag, lexikon och syntax Ordbildning och ordböjning Automatisk morfologisk analys Lexikon Särdrag, attribut och värden Syntax När är det bra med morfologi? Stavnings- och grammatikkontroll

Läs mer

Korpuslingvistik vt 2007

Korpuslingvistik vt 2007 Korpuslingvistik vt 2007 Metoder för annotering II och utvärdering Beata B. Megyesi bea@stp.lingfil.uu.se 1 Annotation: Morfo-syntaktisk analys teckenkodning meningssegmentering tokenisering morfologisk

Läs mer

Två-nivåmodellen, TWOL. 2D1418 Språkteknologi, Nada KTH Höstterminen 2004 Lisa Lagerkvist, Me-01

Två-nivåmodellen, TWOL. 2D1418 Språkteknologi, Nada KTH Höstterminen 2004 Lisa Lagerkvist, Me-01 Två-nivåmodellen, TWOL 2D1418 Språkteknologi, Nada KTH Höstterminen 2004 Lisa Lagerkvist, Me-01 Inledning Morfologisk parsning är nödvändig i de flesta språkteknologiska tillämpningar eftersom man nästan

Läs mer

Tekniker för storskalig parsning

Tekniker för storskalig parsning Tekniker för storskalig parsning Grundläggande begrepp och metoder Joakim Nivre Uppsala Universitet Institutionen för lingvistik och filologi joakim.nivre@lingfil.uu.se Tekniker för storskalig parsning

Läs mer

Ordklasstaggning med funktionsordslexikon. Språklig ytanalys med regler. Jabberwocky (Källgren, 1992) Mer Jabberwocky (Lewis Carrol)

Ordklasstaggning med funktionsordslexikon. Språklig ytanalys med regler. Jabberwocky (Källgren, 1992) Mer Jabberwocky (Lewis Carrol) Språklig ytanalys med regler Några olika system för: Ordklasstaggning Dependensgrammatik Constraint Grammar presenteras i detalj Ordklasstaggning med funktionsordslexikon Gunnel Källgrens MorP parser Den

Läs mer

Grundläggande textanalys. Joakim Nivre

Grundläggande textanalys. Joakim Nivre Grundläggande textanalys Joakim Nivre Om kursen Ni har hittills läst Lingvistik Datorteknik Matematik Språkteknologiska tillämpningar Nu ska vi börja med språkteknologi på allvar Hur gör man text hanterbar

Läs mer

Word- sense disambiguation

Word- sense disambiguation KTH Word- sense disambiguation Inlämningsuppgift - DD2418 - sprakt12 Mattias Uskali & Emilia Hillert 1/8/2013 Sammanfattning Denna rapport kommer att undersöka två metoder för word- sense disambiguation,

Läs mer

Innehåll. Morfologi Kan man inte bara köpa de här systemen och plugga in? Varför morfologisk analys?

Innehåll. Morfologi Kan man inte bara köpa de här systemen och plugga in? Varför morfologisk analys? Morfologi 2002 Ola Knutsson knutsson@nada.kth.se Innehåll Ord och ordbildning Enkel morfologisk analys Tvånivå-modellen Statistisk morfologisk analys När är det bra med morfologi? Morfologisk parsning

Läs mer

Taltaggning. Rapport av Daniel Hasselrot 781105-0157, d98-dha@nada.kth.se 13 oktober 2003

Taltaggning. Rapport av Daniel Hasselrot 781105-0157, d98-dha@nada.kth.se 13 oktober 2003 Taltaggning av Daniel Hasselrot 781105-0157, d98-dha@nada.kth.se 13 oktober 2003 Sammanfattning Denna rapport är skriven i kursen Språkteknologi och behandlar taggning av årtal i en text. Metoden som används

Läs mer

Partiell parsning Parsning som sökning

Partiell parsning Parsning som sökning Språkteknologi: Parsning Parsning - definition Parsningsbegrepp Chartparsning Motivering Charten Earleys algoritm (top-down chartparsning) Partiell parsning (eng. chunking) med reguljära uttryck / automater

Läs mer

Tekniker för storskalig parsning

Tekniker för storskalig parsning Tekniker för storskalig parsning Introduktion Joakim Nivre Uppsala Universitet Institutionen för lingvistik och filologi joakim.nivre@lingfil.uu.se Tekniker för storskalig parsning 1(18) Kursöversikt Kursnamn:

Läs mer

När är det bra med morfologi? Morfologi (formlära) Vad är ett ord? Ordbildning och ordböjning. Antal bokstäver i mamma? Morfem

När är det bra med morfologi? Morfologi (formlära) Vad är ett ord? Ordbildning och ordböjning. Antal bokstäver i mamma? Morfem Morfologi (formlära) Ordbildning och ordböjning Automatisk morfologisk analys När är det bra med morfologi? Stavnings- och grammatikkontroll Sökmotorer Textsammanfattning i all språkteknik, alltid Ordbildning

Läs mer

Tekniker för storskalig parsning

Tekniker för storskalig parsning Tekniker för storskalig parsning Introduktion till projektet Joakim Nivre Uppsala Universitet Institutionen för lingvistik och filologi joakim.nivre@lingfil.uu.se Tekniker för storskalig parsning 1(17)

Läs mer

Fil: /home/lah/undervisning/sprakteknologi/ohbilder/oh1_kv.odp. Tjänster

Fil: /home/lah/undervisning/sprakteknologi/ohbilder/oh1_kv.odp. Tjänster Taligenkänning 729G17/729G66 Språkteknologi 1 Vad är språkteknologi? Vad är språkteknologi? Kursens mål och uppläggning Att analysera textdata Korpusar och korpusarbete Textanalys med reguljära uttryck

Läs mer

Maskinöversättning och språkgranskning. F6: Grammatikkontroll

Maskinöversättning och språkgranskning. F6: Grammatikkontroll Maskinöversättning och språkgranskning F6: Grammatikkontroll Grammatikkontroll av svenska För svenska finns huvudsakligen tre olika modeller Word Scarrie Granska Scarrie och Granska är forskningsprototyper.

Läs mer

Parsningens olika nivåer

Parsningens olika nivåer Parsning Språkteknologi DH418 Ola Knutsson Varför parsning? Grammatikkontroll Fråge-svarsystem Maskinöversättning Semantisk analys (vad menas?) Testa grammatikformaliser och grammatiker (undvika länsstolslingvistik)

Läs mer

Varför är morfologi viktigt? Morfologisk analys och generering. Vad är ett ord (idag vs. i dag) Kan man inte lägga alla ord i en lexikonfil?

Varför är morfologi viktigt? Morfologisk analys och generering. Vad är ett ord (idag vs. i dag) Kan man inte lägga alla ord i en lexikonfil? Morfologisk analys och generering Språkteknologi för språkkonsulter Ola Knutsson 2009 Varför är morfologi viktigt? Ord är grunden i alla världens språk Alla språkteknologiska aktiviteter kräver kunskap

Läs mer

Tekniker för storskalig parsning: Grundbegrepp

Tekniker för storskalig parsning: Grundbegrepp Tekniker för storskalig parsning: Grundbegrepp Joakim Nivre Uppsala Universitet Institutionen för lingvistik och filologi joakim.nivre@lingfil.uu.se Tekniker för storskalig parsning: Grundbegrepp 1(17)

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Språkgranskningsverktyg. Grammatikkontroll i Word

Språkgranskningsverktyg. Grammatikkontroll i Word Språkgranskningsverktyg Grammatikkontroll i Word Allmänt om grammatikkontroll Grammatikkontrollprogrammen inriktas mot en i förväg definierad felrepertoar. Fastställs vanligen genom analys av korpusmaterial.

Läs mer

Obesvarade frågor från F1

Obesvarade frågor från F1 Obesvarade frågor från F1 Antal ord i sista upplaga av SAOL Ex. på ord som försvunnit Ex. på nyord Varför är SAOL bättre som norm för stavningskontroll än SAOB? Språkgranskningsverktyg F4: Grammatikkontroll

Läs mer

Lösningsförslag till tentamen i Språkteknologi 2D1418,

Lösningsförslag till tentamen i Språkteknologi 2D1418, Lösningsförslag till tentamen i Språkteknologi 2D1418, 2004-10-18 1. Stavningskontroll utan ordlista (10 poäng) a) Med 29 bokstäver i alfabetet och en specialbokstav för ordbörjan/ordslut så finns det

Läs mer

Korpusannotering. Beáta Megyesi. Uppsala universitet Institutionen för lingvistik och filologi Korpusannotering 1(31)

Korpusannotering. Beáta Megyesi. Uppsala universitet Institutionen för lingvistik och filologi Korpusannotering 1(31) Korpusannotering Beáta Megyesi Uppsala universitet Institutionen för lingvistik och filologi beata.megyesi@lingfil.uu.se Korpusannotering 1(31) Förra gången Att bygga en korpus sampling uppmärkning annotering

Läs mer

ORDKLASSTAGGNING. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap

ORDKLASSTAGGNING. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap ORDKLASSTAGGNING Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Ordpredicering n-gram-modeller (definition, skattning) den brusiga kanalen: P(R F) = P(F R) P(R) redigeringsavstånd, Levenshtein-avstånd

Läs mer

Grundläggande textanalys, VT2012

Grundläggande textanalys, VT2012 Grundläggande textanalys, VT2012 evelina.andersson@lingfil.uu.se Rum 9-2035 http://stp.ling.uu.se/~evelina/uv/uv12/gta/ (Tack till ofia Gustafson-Capkovâ för material.) Repetition 2 Exempel parvspråket

Läs mer

TDDD02 Språkteknologi för informationssökning (2016) Ordklasstaggning. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap

TDDD02 Språkteknologi för informationssökning (2016) Ordklasstaggning. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap TDDD02 Språkteknologi för informationssökning (2016) Ordklasstaggning Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Ordklasstaggning Tagga varje ord i en sekvens av ord (oftast en mening) med dess korrekta

Läs mer

Statistisk grammatikgranskning

Statistisk grammatikgranskning Statistisk grammatikgranskning Johnny Bigert johnny@nada.kth.se Traditionell grammatikgranskning Hitta stavningsfel och grammatiska fel: Regler Lexikon Traditionell grammatikgranskning Fördelar: Säkert

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

Bootstrapping för substantivtaggning

Bootstrapping för substantivtaggning Kungliga Tekniska Högskolan NADA Bootstrapping för substantivtaggning -Djur eller icke djur Hösten 2004 Kurs: Språkteknologi 2D1418 Jonathan Johnson j0j0@kth.se Mikael Melin mime@kth.se Handledare: Jonas

Läs mer

Grammatifix Svensk grammatikkontroll i MS Word

Grammatifix Svensk grammatikkontroll i MS Word 2D1418, Språkteknologi Grammatifix Svensk grammatikkontroll i MS Word Innehållsförteckning Sida 1 Inledning 3 2 Grammatifix 3 2.1 Detektering av grammatiska fel i Grammatifix 4 2.1.1 Förbehandling 4 2.1.2

Läs mer

Morfologi och automatisk morfologisk analys och generering. Varför är morfologi viktigt? Vad är ett ord (idag vs. i dag)

Morfologi och automatisk morfologisk analys och generering. Varför är morfologi viktigt? Vad är ett ord (idag vs. i dag) Morfologi och automatisk morfologisk analys och generering Språkteknologi DH2418 Ola Knutsson 2009 Varför är morfologi viktigt? Ord är grunden i alla världens språk Alla språkteknologiska aktiviteter kräver

Läs mer

Maskininlärning med boostrapping. Maskininlärningslabb i Språkteknologi

Maskininlärning med boostrapping. Maskininlärningslabb i Språkteknologi Maskininlärning med boostrapping Maskininlärningslabb i Språkteknologi Abstrakt Vi undersöker, med hjälp av maskininlärningslabben från denna kurs, hur pass bra resultat bootstrapping ger i samband med

Läs mer

Parsningens olika nivåer

Parsningens olika nivåer Parsning Språkteknologi DH418 Ola Knutsson 008 Varför parsning? Grammatikkontroll Fråge-svarsystem Maskinöversättning Semantisk analys (vad menas?) Testa grammatikformaliser och grammatiker (undvika länsstolslingvistik)

Läs mer

Perceptron som ordklasstaggare: ett fördjupningsarbete i 729G43 -Artificiell Intelligens

Perceptron som ordklasstaggare: ett fördjupningsarbete i 729G43 -Artificiell Intelligens Perceptron som ordklasstaggare: ett fördjupningsarbete i 729G43 -Artificiell Intelligens Niklas Blomstrand Linköpings Universitet Inledning Att veta vilken ordklass ett ord tillhör är en viktig del i bearbetning

Läs mer

Introduktion till språkteknologi. Datorstöd för språkgranskning

Introduktion till språkteknologi. Datorstöd för språkgranskning Introduktion till språkteknologi OH-serie 2: Datorstöd för språkgranskning oktober 2008 Mats Dahllöf (efter Sofia Gustafson-Capková) Institutionen för lingvistik och filologi UPPSALA UNIVERSITET Huvudpunkter

Läs mer

Grundläggande textanalys, VT2013

Grundläggande textanalys, VT2013 Grundläggande textanalys, VT2013 evelina.andersson@lingfil.uu.se Rum 9-2035 http://stp.ling.uu.se/~evelina/uv/uv13/gta/ (Tack till Sofia Gustafson-Capkovâ för material.) Idag - Preprocessing - Tokeniserings-

Läs mer

Innehåll. Syntax. Kan allt delas upp i små delar? Varför är syntax fascinerande? Olika språksyn. Vad är syntax?

Innehåll. Syntax. Kan allt delas upp i små delar? Varför är syntax fascinerande? Olika språksyn. Vad är syntax? Syntax Språkteknologi DH2418 Ola Knutsson knutsson@csc.kth.se Grundläggande begrepp Två perspektiv på syntax Frasstrukturgrammatiker Innehåll Olika frastyper och regler för dessa Dependensgrammatik Olika

Läs mer

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg 2014-05-05 1 Översikt Introduktion generativ grammatik och annan syntaxforskning Att hitta mönster i satser

Läs mer

Korpuslingvistik. Metoder och tillämpningar inom språkteknologin - ht 07. Innehåll. Vad är en korpus? Vad är korpuslingvistik?

Korpuslingvistik. Metoder och tillämpningar inom språkteknologin - ht 07. Innehåll. Vad är en korpus? Vad är korpuslingvistik? Metoder och tillämpningar inom språkteknologin - ht 07 Korpuslingvistik Innehåll Vad är en korpus? Vad är korpuslingvistik? Korpusurval och sammanställning Annotering Korpusexempel Parallellkorpusar Internet

Läs mer

Lingvistik I Delmoment: Datorlingvistik

Lingvistik I Delmoment: Datorlingvistik Lingvistik I Delmoment: Datorlingvistik evapet@stp.lingfil.uu.se 1 Lingvistik I, 12 februari 2007 Föreläsningsöversikt Datorlingvistik/språkteknologi vad är det? Några språkteknologiska tillämpningsområden:

Läs mer

Ordklasser. Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser

Ordklasser. Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser Ordklasser Särdrag, lexikon och syntax Ola Knutsson knutsson@nada.kth.se Slutna klasser: prepositioner, konjunktioner, subjunktioner m.fl. (funktionsord) Inga nya ord bildas. Öppna klasser: substantiv,

Läs mer

Introduktion till språkteknologi

Introduktion till språkteknologi Introduktion till språkteknologi OH-serie 9: informationshantering http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv08/ist/ Informationshantering Hjälpa en användare att söka efter dokument eller information i dokumentsamlingar.

Läs mer

Online MT output (EN-SE) Kriterier på bra översättning

Online MT output (EN-SE) Kriterier på bra översättning Språkteknologi vt09: Maskinöversättning Användning av maskinöversättning Automatisk översättning Användning, problem, utvärdering Olika metoder Direktöversättning Transfer Interlingua Statistisk MT Automatgenerering

Läs mer

Språkteknologi och Open Source

Språkteknologi och Open Source Språkteknologi och Open Source Erik Edin F01 erikedin@kth.se 15 oktober 2004 1 1 Open Source Open Source är en rörelse som syftar till att skriva datorprogram som släpps fria utan kommersiella intressen.

Läs mer

Språkteknologi (SV2122) Föreläsning 7: Morfologi och ordklasser

Språkteknologi (SV2122) Föreläsning 7: Morfologi och ordklasser Språkteknologi (SV2122) Föreläsning 7: Morfologi och ordklasser Richard Johansson richard.johansson@svenska.gu.se 19 februari 2014 praktiska detaljer: tenta vilket datum föredrar ni när det gäller tentan?

Läs mer

MÖSG ht 2005 Maskinöversättningssystemet MATS

MÖSG ht 2005 Maskinöversättningssystemet MATS MÖSG ht 2005 Maskinöversättningssystemet MATS Per Weijnitz perweij@stp.ling.uu.se Om detta kursmoment främja förståelse av översättningsproblem MÖ-arbete regelbaserade MÖ-system godtyckligt valt system?

Läs mer

729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2018) Kursintroduktion. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap

729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2018) Kursintroduktion. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2018) Kursintroduktion Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Denna föreläsning Kursens innehåll och organisation Korpuslingvistik och språkteknologi Textsegmentering

Läs mer

Kursplaneöversättaren. Lina Stadell

Kursplaneöversättaren. Lina Stadell Kursplaneöversättaren Lina Stadell lina.stadell@convertus.se 2017-11-13 Innehåll Allmänt Språkliga resurser Översättningsprocessen Översättningsproblem Stavningskontroll Allmänt Bygger på egenutvecklad

Läs mer

Informationssökning och -utvinning. Informationssökning och informationsutvinning. [IR & IE] Introduktion (1) [IR & IE] Introduktion (2)

Informationssökning och -utvinning. Informationssökning och informationsutvinning. [IR & IE] Introduktion (1) [IR & IE] Introduktion (2) Informationssökning och -utvinning Informationssökning och informationsutvinning Kristina Nilsson, kristina.nilsson@ling.su.se 2006-11-06: MOTIST, UU 1. Informationssökning (Information Retrieval, IR)

Läs mer

Kungliga Tekniska Högskolan 2006-03-26. Patrik Dallmann 821107-0274

Kungliga Tekniska Högskolan 2006-03-26. Patrik Dallmann 821107-0274 Kungliga Tekniska Högskolan 2006-03-26 Patrik Dallmann 821107-0274 Patrik Dallmann dallmann@kth.se Inledning Syftet med detta arbete är att undersöka metoder för att upptäcka syftningsfel i vanlig text.

Läs mer

Maskininlärning. Regler eller ML?

Maskininlärning. Regler eller ML? Maskininlärning Field of study that gives computers the ability to learn without being explicitly programmed (Samuel, 1959) DD2418 Språkteknologi, Johan Boye Regler eller ML? System som bygger på handskrivna

Läs mer

Tentamen Del A. Marco Kuhlmann

Tentamen Del A. Marco Kuhlmann TDDD01 Språkteknologi (2016) Tentamen 2016-03-16 Marco Kuhlmann Tentamen består två delar, A och B. Varje del omfattar ett antal frågor à 3 poäng. Del A omfattar 8 frågor som kan besvaras kortfattat. Det

Läs mer

Johan Karlsson Johka490. Statistical machine translation JOHAN KARLSSON

Johan Karlsson Johka490. Statistical machine translation JOHAN KARLSSON Johan Karlsson Johka490 Statistical machine translation JOHAN KARLSSON Innehåll Introduktion... 2 Bakgrund... 3 Statistiska maskinöversättningssystem... 3 Hur ett SMT-system fungerar... 4 Motsvarighetsmodell

Läs mer

Statistisk Maskinöversättning eller:

Statistisk Maskinöversättning eller: 729G43 Statistisk Maskinöversättning eller: Hur jag slutade ängslas (över fördjupningsuppgiften) och lärde mig hata stoppord. Jonas Hilmersson 2019-04-15 Innehåll 1. Introduktion... 1 2. Datamängden...

Läs mer

Meningssegmentering i SUC och Talbanken

Meningssegmentering i SUC och Talbanken Meningssegmentering i SUC och Talbanken Mattias Edlund och Gvargis Demir Institutionen för lingvistik och filologi Uppsala Universitet Box 635 SE-751 26 Uppsala SWEDEN {matted,gevargis}@stp.lingfil.uu.se

Läs mer

- ett statistiskt fråga-svarsystem

- ett statistiskt fråga-svarsystem - ett statistiskt fråga-svarsystem 2010-09-28 Artificiell intelligens II Linnea Wahlberg linwa713 1 Innehåll Introduktion... 1 Grundprinciper för asked!... 2 Retrieval model... 4 Filter model... 6 Komponenter...

Läs mer

Syntax S NP VP. AdjP. sleep. ideas. DH2418 Språkteknologi Johan Boye. Syntax

Syntax S NP VP. AdjP. sleep. ideas. DH2418 Språkteknologi Johan Boye. Syntax Syntax S NP VP AdjP NP JJ AdjP JJ NP N V sleep AdvP Adv Colorless green ideas furiously DH2418 Språkteknologi Johan Boye Syntax Frågor vi vill besvara: Vilka sekvenser av ord tillhör språket? Vilka relationer

Läs mer

Innehåll. Datorstöd för skrivande och grammatikkontroll Ola Knutsson DH2418 Språkteknologi. Datorstöd för skrivande. Vilka metoder finns?

Innehåll. Datorstöd för skrivande och grammatikkontroll Ola Knutsson DH2418 Språkteknologi. Datorstöd för skrivande. Vilka metoder finns? Datorstöd för skrivande och grammatikkontroll Ola Knutsson DH2418 Språkteknologi Innehåll Datorstöd för skrivande Olika metoder och system för grammatikgranskning. Granska Att skriva regler i Granska.

Läs mer

TDDD02 Föreläsning 2 HT-2013. Reguljära uttryck och reguljära språk Lars Ahrenberg

TDDD02 Föreläsning 2 HT-2013. Reguljära uttryck och reguljära språk Lars Ahrenberg TDDD02 Föreläsning 2 HT-2013 Reguljära uttryck och reguljära språk Lars Ahrenberg Översikt Reguljära uttryck sökproblem i texter definitioner och exempel UNIX-funktionen grep Reguljära transformationer

Läs mer

Maskinöversättning möjligheter och gränser

Maskinöversättning möjligheter och gränser Maskinöversättning möjligheter och gränser Anna Sågvall Hein 2015-02-17 Tisdagsföreläsning USU 2015-02-17 Anna Sågvall Hein Översikt Vad är maskinöversättning? Kort tillbakablick Varför är det så svårt?

Läs mer

Dependensregler - Lathund

Dependensregler - Lathund Dependensregler - Lathund INTRODUKTION I textprogrammet TeCST är det möjligt för en skribent att skriva, redigera och klistra in text för att få ut läsbarhetsmått och få förslag på hur texten kan skrivas

Läs mer

Tentamen 2016-01-13. Marco Kuhlmann

Tentamen 2016-01-13. Marco Kuhlmann TDDD02 Språkteknologi för informationssökning (2015) Tentamen 2016-01-13 Marco Kuhlmann Denna tentamen består av 10 frågor. Frågorna 8 10 ligger på en högre kunskapsnivå än de övriga och kräver utförliga

Läs mer

Automatisk morfologisk segmentering för svenska substantiv

Automatisk morfologisk segmentering för svenska substantiv Automatisk morfologisk segmentering för svenska substantiv Veronika Ekström verek@stp.ling.uu.se Examensarbete i datorlingvistik Språkteknologiprogrammet Institutionen för lingvistik och filologi Uppsala

Läs mer

Entitetsklassificering med hjälp av aktiv maskininlärning J OHAN WESSMAN

Entitetsklassificering med hjälp av aktiv maskininlärning J OHAN WESSMAN Entitetsklassificering med hjälp av aktiv maskininlärning J OHAN WESSMAN Examensarbete Stockholm, Sverige 2011 Entitetsklassificering med hjälp av aktiv maskininlärning J OHAN WESSMAN Examensarbete i datalogi

Läs mer

Betydelse och betydelse

Betydelse och betydelse Betydelse och betydelse Ordbetydelsedisambiguering i praktiken Stian Rødven Eide stian@fripost.org Självständigt arbete i lingvistik, 15 hp Göteborgs universitet Institutionen för filosofi, lingvistik

Läs mer

Grafisk manual (kort version)

Grafisk manual (kort version) Grafisk manual (kort version) Innehåll 1. Grafisk profil 2. Idé 3. Logotyp Lathund 4. Fri yta 5. Balans 6. Storlek 7. Med andra logotyper 8. Typografi Museo Sans 500 Georgia 9. Färger Huvudfärger 10. Språk

Läs mer

Marco Kuhlmann, Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet 17 mars 2014

Marco Kuhlmann, Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet 17 mars 2014 Tentamen Marco Kuhlmann, Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet marco.kuhlmann@liu.se 17 mars 2014 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng finns angiven för varje fråga. Maximal poäng

Läs mer

Ord och morfologi. Morfologi

Ord och morfologi. Morfologi Ord och morfologi DD2418 Språkteknologi Johan Boye Morfologi Läran om hur orden är uppbyggda av mindre betydelsebärande enheter som kallas morfem. Morfem tillhör en av två klasser: stam: den grundläggande

Läs mer

1 Inledning. 1.1 Bakgrund

1 Inledning. 1.1 Bakgrund 1 Inledning 1.1 Bakgrund Vid språkvetenskapligt arbete och bearbetning av texter av olika slag är morfosyntaktisk uppmärkning (ordklasstaggning) oftast ett av de första stegen. Ordklasstaggning kan utföras

Läs mer

HUMANISTISKA FAKULTETEN. Språkteknologi, masterprogram, högskolepoäng

HUMANISTISKA FAKULTETEN. Språkteknologi, masterprogram, högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G 2017/293 HUMANISTISKA FAKULTETEN Språkteknologi, masterprogram, 60-120 högskolepoäng Master in Language Technology (One year Programkod: H2MLT 1. Fastställande Utbildningsplanen är

Läs mer

Lingvistiska grundbegrepp

Lingvistiska grundbegrepp 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Lingvistiska grundbegrepp Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Vad är korpuslingvistik? Korpuslingvistik handlar om att undersöka språkvetenskapliga

Läs mer

Linköpings universitet Artificiell Intelligens II 729G11 HT Maskinöversättning. med hjälp av statistik. Erik Karlsson

Linköpings universitet Artificiell Intelligens II 729G11 HT Maskinöversättning. med hjälp av statistik. Erik Karlsson Maskinöversättning med hjälp av statistik Erik Karlsson erika669@student.liu.se Innehåll Inledning... 1 Bakgrund och historia... 2 Historia... 2 Klassiska designer... 2 Direkt översättning... 2 Interlingua...

Läs mer

Linköpings universitet. Kognitionsvetenskap. Instutitionen för datavetenskap. Kandidatuppsats 15 ECTS. CogFLUX

Linköpings universitet. Kognitionsvetenskap. Instutitionen för datavetenskap. Kandidatuppsats 15 ECTS. CogFLUX Linköpings universitet Kognitionsvetenskap Instutitionen för datavetenskap Kandidatuppsats 15 ECTS CogFLUX Grunden till ett automatiskt textförenklingssystem för svenska Författare: Jonas Rybing Christian

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Språkteknologi och grammatiska begrepp http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2011 Lite mer om språkteknologisk

Läs mer

Algoritmer och maskininlärning

Algoritmer och maskininlärning Algoritmer och maskininlärning Olof Mogren Chalmers tekniska högskola 2016 De här företagen vill Tjäna pengar Hitta mönster i stora datamängder Göra förutsägelser Klassificera data Förstå människan Maskininlärning

Läs mer

Lingvistiskt uppmärkt text

Lingvistiskt uppmärkt text 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2018) Lingvistiskt uppmärkt text Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Korpusdata: Ett konkret exempel 1 Genom genom ADP 2 case 2 skattereformen skattereform

Läs mer

1 INTRODUKTION...3 1.1 SUPERLÄNKAR...3 1.2 SCOTS...3 1.3 TEXTER...3 1.4 ÖVERSÄTTNING...4 2 RESURSER FÖR ÖVERSÄTTNINGSSYSTEMET...5 2.

1 INTRODUKTION...3 1.1 SUPERLÄNKAR...3 1.2 SCOTS...3 1.3 TEXTER...3 1.4 ÖVERSÄTTNING...4 2 RESURSER FÖR ÖVERSÄTTNINGSSYSTEMET...5 2. Maria Holmqvist x02marho@ida.liu.se Linköpings universitet, IDA 24 april 2003 1 INTRODUKTION...3 1.1 SUPERLÄNKAR...3 1.2 SCOTS...3 1.3 TEXTER...3 1.4 ÖVERSÄTTNING...4 2 RESURSER FÖR ÖVERSÄTTNINGSSYSTEMET...5

Läs mer

Innehåll. Syntax. Kan allt delas upp i små delar? Varför är syntax fascinerande? Vad är syntax? Olika språksyn

Innehåll. Syntax. Kan allt delas upp i små delar? Varför är syntax fascinerande? Vad är syntax? Olika språksyn Syntax Språkteknologi DH2418 Ola Knutsson knutsson@csc.kth.se Innehåll Grundläggande begrepp Två perspektiv på syntax Frasstrukturgrammatiker Olika frastyper och regler för dessa Dependensgrammatik Olika

Läs mer

TDDD02 Språkteknologi för informationssökning (2016) Introduktion. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap

TDDD02 Språkteknologi för informationssökning (2016) Introduktion. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap TDDD02 Språkteknologi för informationssökning (2016) Introduktion Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Vad är språkteknologi? Vad är språkteknologi? Språkteknologi är all teknologi som skapas

Läs mer

Automatisk identifiering av konstruktionskandidater för ett svenskt konstruktikon

Automatisk identifiering av konstruktionskandidater för ett svenskt konstruktikon Automatisk identifiering av konstruktionskandidater för ett svenskt konstruktikon Markus Forsberg Språkbanken Göteborgs universitet 2013-03-19 Föredraget Föredraget är baserat på en artikel inskickad igår

Läs mer

Målet är att ge maskiner förmågan att plocka ut information ur

Målet är att ge maskiner förmågan att plocka ut information ur Språkteknologi Mats Dahllöf & Eva Pettersson Institutionen för lingvistik och filologi Språkhantering i datorer med känslighet för språket som språk: Den språkvetenskapliga teorin: datorlingvistik Tillämpningsområdet:

Läs mer

Teoretisk lingvistik och datalingvistik. Robin Cooper

Teoretisk lingvistik och datalingvistik. Robin Cooper Teoretisk lingvistik och datalingvistik Robin Cooper Syftet med dagens föreläsning Sammanfattning av lingvistisk teori och datalingvistik/språkteknologi Diskussion av teorins roll i olika språkteknologiska

Läs mer

Vad kan statistik avslöja om svenska sammansättningar?

Vad kan statistik avslöja om svenska sammansättningar? Vad kan statistik avslöja om svenska sammansättningar? 199 Vad kan statistik avslöja om svenska sammansättningar? Ur Språk & stil NF 16, 2006 Av JONAS SJÖBERGH och VIGGO KANN I många språktekniska datortillämpningar

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasser. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser

Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasser. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser Särdrag, lexikon och syntax Ordklasser Slutna klasser: prepositioner, konjunktioner, subjunktioner m.fl. (funktionsord) Inga nya ord bildas. Ola Knutsson knutsson@nada.kth.se Öppna klasser: substantiv,

Läs mer

Syntaktisk parsning (Jurafsky & Martin kapitel 13)

Syntaktisk parsning (Jurafsky & Martin kapitel 13) Syntaktisk parsning (Jurafsky & Martin kapitel 13) Mats Wirén Institutionen för lingvistik Stockholms universitet mats.wiren@ling.su.se DH2418 Språkteknologi DA3010 Språkteknologi för datorlingvister Föreläsning

Läs mer

språkgranskning, ht 2007

språkgranskning, ht 2007 Maskinöversättning och språkgranskning, ht 2007 Föreläsning 3 Grammatikkontroll evapet@stp.lingfil.uu.se 1 Föreläsningsöversikt Allmänt om grammatikkontroll Allmänt om stilkontroll Språkgranskningssystem

Läs mer

Lyssna, Skriv och Läs!

Lyssna, Skriv och Läs! Lyssna, Skriv och Läs! Läsinlärning från grunden Gunnel Wendick Innehållsförteckning Introduktion 5-8 Sidhänvisningar till uppgifterna 9 Förklaring av uppgifterna 10-13 O o 15-19 S s 20-24 A a 25-29 L

Läs mer

Dagens lektion. Mina forskningsintressen. Min bakgrund. Information Retrieval. Varför IR & disambiguering

Dagens lektion. Mina forskningsintressen. Min bakgrund. Information Retrieval. Varför IR & disambiguering Information retrieval & ordbetydelsedisambiguering Leif Grönqvist (leifg@ling.gu.se) Växjö universitet (Matematiska och systemtekniska institutionen) GSLT (Sveriges nationella forskarskola i språkteknologi)

Läs mer

Korpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 2: Språkbankens korpusar och sökverktyget Korp

Korpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 2: Språkbankens korpusar och sökverktyget Korp Korpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 2: Språkbankens korpusar och sökverktyget Korp Richard Johansson richard.johansson@svenska.gu.se 20 september 2013 1. introduktion dagens föreläsning Språkbankens

Läs mer

Lingvistik I Delmoment: Datorlingvistik

Lingvistik I Delmoment: Datorlingvistik Lingvistik I Delmoment: Datorlingvistik evapet@stp.lingfil.uu.se 1 Föreläsningsöversikt Datorlingvistik/språkteknologi vad är det? Några språkteknologiska tillämpningsområden: Korpuslingvistik Talteknologi

Läs mer

Ord och morfologi. Morfologi

Ord och morfologi. Morfologi Ord och morfologi DH2418 Språkteknologi Johan Boye Morfologi Läran om hur orden är uppbyggda av mindre betydelsebärande enheter som kallas morfem. Morfem tillhör en av två klasser: stam: den grundläggande

Läs mer

Word sense disambiguation med Svenskt OrdNät

Word sense disambiguation med Svenskt OrdNät MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2006:34 ISSN 1404-0891 Word sense disambiguation med Svenskt OrdNät JENS CHRISTIANSSON

Läs mer

Automatisk generering av grammatikövningar utifrån grammatiskt analyserad text

Automatisk generering av grammatikövningar utifrån grammatiskt analyserad text Automatisk generering av grammatikövningar utifrån grammatiskt analyserad text Magisteruppsats i Språkteknologi, 30hp Institutionen för lingvistik och lologi Uppsala Universitet Camilla Liljhammar, camlilj@stp.lingl.uu.se

Läs mer

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

729G09 Språkvetenskaplig databehandling 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Föreläsning 2, 729G09, VT15 Reguljära uttryck Lars Ahrenberg 150409 Plan för föreläsningen Användning av reguljära uttryck Formella språk Reguljära språk Reguljära

Läs mer

Studenter drillar Lärkas sång om hur studenter lär grammatik via korpusverktyget Lärka

Studenter drillar Lärkas sång om hur studenter lär grammatik via korpusverktyget Lärka Studenter drillar Lärkas sång om hur studenter lär grammatik via korpusverktyget Lärka Håkan Jansson*, Therese Lindström Tiedemann**, Elena Volodina*** *Högskolan Väst, **Helsingfors universitet / Uppsala

Läs mer

Modellering med kontextfri grammatik Kontextfri grammatik - definition En enkel kontextfri grammatik Klasser av formella språk

Modellering med kontextfri grammatik Kontextfri grammatik - definition En enkel kontextfri grammatik Klasser av formella språk Modellering med kontextfri grammatik Kontextfri grammatik - definition Kontextfri grammatik (CFG) definition modellering av frasstruktur andra exempel Dependensgrammatik Trädbanker Varianter av kontextfri

Läs mer

Klassificering av homonymer Inlämningsuppgift språkteknologi

Klassificering av homonymer Inlämningsuppgift språkteknologi Klassificering av homonymer Inlämningsuppgift språkteknologi 2013-01-10 Kurskod: DD2418 Författare Gustav Ribom 910326-0593 Erik Aalto 861108-0212 Kontaktperson Johan Boye Abstract Ordet fil har flera

Läs mer

Corpus methods in linguistics and NLP: Introduktion till sökverktyget Korp

Corpus methods in linguistics and NLP: Introduktion till sökverktyget Korp Corpus methods in linguistics and NLP: Introduktion till sökverktyget Korp UNIVERSITY OF Richard Johansson November 11, 2015 dagens presentation sökverktyget Korp Språkbankens korpusar: vilka nns och hur

Läs mer