ORDKLASSTAGGNING. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ORDKLASSTAGGNING. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap"

Transkript

1 ORDKLASSTAGGNING Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap

2 Ordpredicering n-gram-modeller (definition, skattning) den brusiga kanalen: P(R F) = P(F R) P(R) redigeringsavstånd, Levenshtein-avstånd

3 Markov-modell En Markov-modell är en (deterministisk) finit automat vars övergångar är försedda med sannolikheter. Exempel: tillstånd = ord, övergångar = P(w 1 w 2 ) Man kan använda den för att räkna ut sannolikheten för tillståndssekvenser eller generera tillståndssekvenser. Exempel: bigram-modell ordsekvenser

4 P(w 1 w 1 ) w 1 P(w 1 -BOS-) P(-EOS- w 1 ) -BOS- P(w 2 w 1 ) P(w 1 w 2 ) -EOS- P(w 2 -BOS-) P(-EOS- w 2 ) w 2 P(w 2 w 2 )

5 Struktur Ordklasstaggning Metod 1: Regelbaserad taggning Utvärdering av ordklasstaggare Metod 2: Taggning med Hidden Markov-modeller (HMM)

6 Ordklasstaggning

7 Ordklasser En ordklass är en mängd av ord som delar någon egenskap. Exempel: substantiv (kan deklineras), verb (kan konjugeras) Man brukar skilja mellan två typer av ordklasser: öppna ordklasser slutna ordklasser Exempel: substantiv, adjektiv, verb Exempel: artiklar, pronomen, prepositioner

8 Stockholm Umeå Corpus (SUC) Den största manuellt annoterade textkorpusen för skriven svenska; ett samarbete mellan Stockholms och Umeås universitet. Innehåller 1,2 miljon ord (token) annoterade med bl.a. ordklass, morfologisk analys och lemma (grundform). Balanserad korpus med texter från olika genrer.

9 Ordklasser i SUC (1) förkortning kategori exempel NN substantiv pudding VB verb kasta PP preposition över AB adverb inte JJ adjektiv glad PN pronomen hon DT determinerare denna KN konjunktion och PM egennamn Mats SUC manual:

10 Ordklasser i SUC (2) förkortning kategori exempel PC particip utsänd SN subjunktion att RG räkneord (grundtal) tre HP frågande/relativt pronomen som IE infinitivmärke att PL partikel ut SUC manual:

11 Ordklasser i SUC (3) förkortning kategori exempel PS possessivt pronomen hennes HA frågande/relativt adverb när UO utländskt ord the RO räkneord (ordningstal) tredje IN interjektion ja HD frågande/relativt determinerare vilken HS frågande/relativt possessivt pronomen vars SUC manual:

12 Universella ordklasser (öppna klasser) förkortning kategori exempel ADJ adjektiv glad ADV adverb inte INTJ interjektion ja NOUN substantiv pudding PROPN proper noun Ingmar VERB verb kasta Universal Dependencies:

13 Universella ordklasser (slutna klasser) förkortning kategori exempel ADP adposition (preposition, postposition) över AUX hjälpverb har CONJ konjunktion och DET determinerare denna NUM räkneord för grundtal tre PART partikel ut PRON pronomen hon SCONJ subjunktion att Universal Dependencies:

14 Ordklasstaggning Predicera den korrekta klassen för ett ord, given en mängd möjliga ordklasser. Ordklasstaggning måste även kunna hantera okända ord. Exempel: Hon tog fram tre nya boskar ur skåpet.

15 Kombinatorisk explosion jag bad om en kort bit PN VB PP DT JJ NN NN NN SN PN AB VB PL RG NN AB NN 384 möjliga analyser

16 Utvärdering av ordklasstaggare

17 Att utvärdera taggare För att träna och utvärdera taggare behöver vi en guldstandard, dvs. redan taggade ord. Exempel: Stockholm Umeå Corpus (SUC) Utvärderingen kan då ske med avseende på standardmått: korrekthet, precision och täckning (per klass)

18 Förväxlingsmatris DT JJ NN PP VB guldstandard DT JJ NN PP VB system

19 Precision DT JJ NN PP VB DT JJ NN precision på NN PP VB

20 Täckning (recall) DT JJ NN PP VB DT JJ NN PP VB täckning på NN

21 Utvärderingsmetodologi träningsdata (80%): används för att skatta sannolikheter eller på annat sätt träna taggaren utvecklingsdata (10%): används för att utvärdera taggarens kvalité under utvecklingsperioden testdata (10%): används för att utvärdera den färdiga taggaren innan den finaliseras, t.ex. innan den skickas till en kund

22 Övningsuppgift En Shared Task är en tävling där ett antal forskningsteam tävlar om att bygga det bästa systemet för att lösa en given uppgift. Utvärderingen av systemen sker ofta med hjälp av guldstandarddata. Det är vanligt att testdatan för en Shared Task hålls hemliga för deltagarna; de skickar istället in sina system till organisatörerna som sedan genomför utvärderingen. Förklara varför man gör så!

23 Gränser Baseline: välj den mest frekventa taggen för varje ord Exempel: Brown corpus: 91% korrekthet Ceiling: jämför med mänskliga experter Exempel: Brown corpus: överensstämmelse på 96% av taggarna

24 Metod 1: Regelbaserad taggning

25 Regelbaserad taggning Använd ett tagglexikon för att tilldela varje ord en mängd möjliga taggar. Använd handskrivna disambigueringsregler för att reducera antalet möjliga taggar per ord till 1.

26 Zipfs lag f(w r ) 1/r Ett ords frekvens är invers proportionell mot dess position i frekvensrangordningen. Källa:

27 Zipfs lag i samband med ordklasstaggning Många ord(typer) förekommer med endast en tagg. SUC: 96,18% Några ord förekommer med många olika taggar. SUC: en kan vara DT, PN, RG, AB, UO, PM eller NN

28 Disambigueringsregler Formulerad som transformationsregler, till exempel: Om ordet slutar på -iska, ersätt taggen med JJ. Exempel: portugisiska/jj Ändra VB till NN om nästa tag är VB. Exempel: mina/ps händer/vb är/vb så/ab kalla/jj

29 Lite knep Använd reguljära uttryck för att tagga enkla eller strukturerade token som tal och telefonnummer. Hitta en bra defaulttagg som kan sättas på ord vars ordklass inte kunnat bestämmas på annat sätt. SUC: NN (ca. 20%)

30 Metod 2: HMM-taggning

31 Olika taggar har olika frekvenser jag bad om en kort bit PN VB PP DT JJ NN NN 25 NN 10 SN 2333 PN 402 AB 35 VB 0 PL 402 RG 388 NN 18 AB 150 NN 1

32 Ord/tagg-frekvenser PN VB PP DT JJ NN jag bad om en kort bit

33 Tagg/följande tagg-frekvenser PN VB PP DT JJ NN följande tagg PN VB PP DT JJ NN tagg

34 Hidden Markov-modell En Hidden Markov-modell (HMM) är en generaliserad Markovmodell med två olika typer av sannolikheter: övergångssannolikheter observationssannolikheter P(tagg tagg) P(ord tagg)

35 w P(w VB) jag 0, P(VB VB) bad 0, VB P(VB -BOS-) P(-EOS- VB) -BOS- P(PN VB) P(VB PN) -EOS- P(PN -BOS-) P(-EOS- PN) PN P(PN PN) w P(w PN) jag 0, bad 0,000006

36 HMM-taggning Vi vill räkna ut en taggsekvens med maximal sannolikhet. Problem: För en och samma ordsekvens finns det många olika taggsekvenser; sökrymden är stor. Lösning: Viterbi-algoritmen (dynamisk programmering; JM kapitel 5.5.3)

37 Taggning med HMM:er Börja med p = -BOS-. För varje ord w i sekvensen, från vänster till höger: Tagga ordet w med någon tagg t. Betala log P(t p) och log P(w t). Sätt p = t. Betala log P(-EOS- p).

38 Viterbi-tabellen Obs! Istället för sannolikheter anges negerade logaritmer! jag bad om en kort bit DT 14,49 21,33 29,38 24,82 42,62 50,67 JJ 15,46 21,13 29,88 35,22 33,00 48,36 NN 11,22 19,53 29,74 33,58 35,44 41,63 PN 5,35 21,43 28,86 29,86 42,50 50,81 PP 14,59 20,02 20,70 38,53 42,41 48,32 VB 16,11 14,83 29,53 39,65 43,08 49,15

39 Fas 1: Initialisering; räkna ut värdena i den första kolumnen jag bad om en kort bit DT 14,49 JJ NN PN PP VB T[DT][0] = P(DT -BOS-) + P(jag DT) = 2, ,99 = 14,49

40 Fas 1: Initialisering; räkna ut värdena i den första kolumnen jag bad om en kort bit DT 14,49 JJ 15,46 NN 11,22 PN 5,35 PP VB T[PN][0] = P(PN -BOS-) + P(jag PN) = 1,69 + 3,66 = 5,35

41 Fas 2: Rekursion; räkna ut värdena i de mellersta kolumnerna jag bad om en kort bit DT 14,49 21,33 29,38 35,15 JJ 15,46 21,13 29,88 NN 11,22 19,53 29,74 PN 5,35 21,43 28,86 PP 14,59 20,02 20,70 VB 16,11 14,83 29,53 T[PN][2] + P(DT PN) + P(en DT) = 28,86 + 4,00 + 2,29 = 35,15

42 Fas 2: Rekursion; räkna ut värdena i de mellersta kolumnerna jag bad om en kort bit DT 14,49 21,33 29,38 24,82 JJ 15,46 21,13 29,88 NN 11,22 19,53 29,74 PN 5,35 21,43 28,86 PP 14,59 20,02 20,70 VB 16,11 14,83 29,53 T[PP][2] + P(DT PP) + P(en DT) = 20,70 + 1,82 + 2,29 = 24,82

43 Fas 2: Rekursion (slut) jag bad om en kort bit DT 14,49 21,33 29,38 24,82 42,62 50,67 JJ 15,46 21,13 29,88 35,22 33,00 48,36 NN 11,22 19,53 29,74 33,58 35,44 41,63 PN 5,35 21,43 28,86 29,86 42,50 50,81 PP 14,59 20,02 20,70 38,53 42,41 48,32 VB 16,11 14,83 29,53 39,65 43,08 49,15

44 Fas 3: Terminering; hitta den bästa cellen i den sista kolumnen jag bad om en kort bit DT 14,49 21,33 29,38 24,82 42,62 50,67 JJ 15,46 21,13 29,88 35,22 33,00 48,36 NN 11,22 19,53 29,74 33,58 35,44 41,63 PN 5,35 21,43 28,86 29,86 42,50 50,81 PP 14,59 20,02 20,70 38,53 42,41 48,32 VB 16,11 14,83 29,53 39,65 43,08 49,15 T[NN][6] + P(-EOS- NN) = 41,63 + 4,30 = 45,93

45 Extrahera den bästa taggsekvensen jag bad om en kort bit DT 14,49 21,33 29,38 24,82 42,62 50,67 JJ 15,46 21,13 29,88 35,22 33,00 48,36 NN 11,22 19,53 29,74 33,58 35,44 41,63 PN 5,35 21,43 28,86 29,86 42,50 50,81 PP 14,59 20,02 20,70 38,53 42,41 48,32 VB 16,11 14,83 29,53 39,65 43,08 49,15

Lingvistiskt uppmärkt text

Lingvistiskt uppmärkt text 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Lingvistiskt uppmärkt text Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Från form till betydelse pragmatik semantik analys generering syntax morfologi Skolans

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Språkteknologi och grammatiska begrepp http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2011 Lite mer om språkteknologisk

Läs mer

PAROLE Exempel Förklaring SUC. PARTICIP AF00000A tf particip förkortning PC AN. pluralis obestämd/bestämd genitiv. pluralis obestämd/bestämd nominativ

PAROLE Exempel Förklaring SUC. PARTICIP AF00000A tf particip förkortning PC AN. pluralis obestämd/bestämd genitiv. pluralis obestämd/bestämd nominativ Nyckel till SUCs taggset i PAROLE-format Från Språkbanken: http://spraakbanken.gu.se/ PAROLE Exempel Förklaring SUC PARTICIP AF00000A tf particip förkortning PC AN AF00PG0S deporterades AF00PN0S kallade

Läs mer

Tentamen Del A. Marco Kuhlmann

Tentamen Del A. Marco Kuhlmann TDDD01 Språkteknologi (2016) Tentamen 2016-03-16 Marco Kuhlmann Tentamen består två delar, A och B. Varje del omfattar ett antal frågor à 3 poäng. Del A omfattar 8 frågor som kan besvaras kortfattat. Det

Läs mer

Varför är morfologi viktigt? Morfologisk analys och generering. Vad är ett ord (idag vs. i dag) Kan man inte lägga alla ord i en lexikonfil?

Varför är morfologi viktigt? Morfologisk analys och generering. Vad är ett ord (idag vs. i dag) Kan man inte lägga alla ord i en lexikonfil? Morfologisk analys och generering Språkteknologi för språkkonsulter Ola Knutsson 2009 Varför är morfologi viktigt? Ord är grunden i alla världens språk Alla språkteknologiska aktiviteter kräver kunskap

Läs mer

Tentamen 2016-01-13. Marco Kuhlmann

Tentamen 2016-01-13. Marco Kuhlmann TDDD02 Språkteknologi för informationssökning (2015) Tentamen 2016-01-13 Marco Kuhlmann Denna tentamen består av 10 frågor. Frågorna 8 10 ligger på en högre kunskapsnivå än de övriga och kräver utförliga

Läs mer

Lingvistiska grundbegrepp

Lingvistiska grundbegrepp 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Lingvistiska grundbegrepp Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Vad är korpuslingvistik? Korpuslingvistik handlar om att undersöka språkvetenskapliga

Läs mer

Karp. https://spraakbanken.gu.se/karp Övningar Språkbankens höstworkshop oktober 2016

Karp. https://spraakbanken.gu.se/karp Övningar Språkbankens höstworkshop oktober 2016 Karp Övningar Språkbankens höstworkshop 2016 https://spraakbanken.gu.se/karp sb-karp@svenska.gu.se 17 oktober 2016 ÖVERSIKT När du går in på https://spraakbanken.gu.se/karp kan du välja att söka i ett

Läs mer

TDDD02 Språkteknologi för informationssökning / Ordpredicering. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap

TDDD02 Språkteknologi för informationssökning / Ordpredicering. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap TDDD02 Språkteknologi för informationssökning / 2015 Ordpredicering Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Ordpredicering Ordpredicering innebär att föreslå eller välja ord i en given kontext.

Läs mer

TDDD02 Språkteknologi för informationssökning (2016) Ordpredicering. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap

TDDD02 Språkteknologi för informationssökning (2016) Ordpredicering. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap TDDD02 Språkteknologi för informationssökning (2016) Ordpredicering Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Ordpredicering Ordpredicering innebär att föreslå eller välja ord i en given kontext.

Läs mer

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual Jens Allwood Maria Björnberg Alexandra Weilenmann Version 1, januari 1999 1. Principer för kodning av maximala grammatiska enheter När man kodar maximala

Läs mer

Så, ska det taggas som adverb?

Så, ska det taggas som adverb? UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk EXAMENSARBETE, 15 hp Svenska språket/nordiska språk C Vt 2017 Så, ska det taggas som adverb? En granskning av hur annoteringsverktyget Swegram ordklasstaggar

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Syntax S NP VP. AdjP. sleep. ideas. DH2418 Språkteknologi Johan Boye. Syntax

Syntax S NP VP. AdjP. sleep. ideas. DH2418 Språkteknologi Johan Boye. Syntax Syntax S NP VP AdjP NP JJ AdjP JJ NP N V sleep AdvP Adv Colorless green ideas furiously DH2418 Språkteknologi Johan Boye Syntax Frågor vi vill besvara: Vilka sekvenser av ord tillhör språket? Vilka relationer

Läs mer

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.'

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.' Substantiv*! namnpåsakerochting! kansättaordet jävla framför(jävlatomten,jävlakratta,jävlakärlek)! ägandebetecknasmeds.k.genitiv!s:tomtens,krattans " Adjektiv*! beskrivandeord,beskriverhursakerochtingär(obs!jmf.medadverb:

Läs mer

Kungliga Tekniska Högskolan 2006-03-26. Patrik Dallmann 821107-0274

Kungliga Tekniska Högskolan 2006-03-26. Patrik Dallmann 821107-0274 Kungliga Tekniska Högskolan 2006-03-26 Patrik Dallmann 821107-0274 Patrik Dallmann dallmann@kth.se Inledning Syftet med detta arbete är att undersöka metoder för att upptäcka syftningsfel i vanlig text.

Läs mer

Grundläggande textanalys. Joakim Nivre

Grundläggande textanalys. Joakim Nivre Grundläggande textanalys Joakim Nivre Om kursen Ni har hittills läst Lingvistik Datorteknik Matematik Språkteknologiska tillämpningar Nu ska vi börja med språkteknologi på allvar Hur gör man text hanterbar

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

Taltaggning. Rapport av Daniel Hasselrot 781105-0157, d98-dha@nada.kth.se 13 oktober 2003

Taltaggning. Rapport av Daniel Hasselrot 781105-0157, d98-dha@nada.kth.se 13 oktober 2003 Taltaggning av Daniel Hasselrot 781105-0157, d98-dha@nada.kth.se 13 oktober 2003 Sammanfattning Denna rapport är skriven i kursen Språkteknologi och behandlar taggning av årtal i en text. Metoden som används

Läs mer

Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasser. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser

Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasser. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser Särdrag, lexikon och syntax Ordklasser Slutna klasser: prepositioner, konjunktioner, subjunktioner m.fl. (funktionsord) Inga nya ord bildas. Ola Knutsson knutsson@nada.kth.se Öppna klasser: substantiv,

Läs mer

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa Träningshäfte - ordklasser- facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord. (8 ord) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Marco Kuhlmann, Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet 17 mars 2014

Marco Kuhlmann, Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet 17 mars 2014 Tentamen Marco Kuhlmann, Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet marco.kuhlmann@liu.se 17 mars 2014 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng finns angiven för varje fråga. Maximal poäng

Läs mer

Olika typer av satser

Olika typer av satser UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Olika typer av satser Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Träningshäfte ordklasser facit

Träningshäfte ordklasser facit Träningshäfte ordklasser facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Morfologi och automatisk morfologisk analys och generering. Varför är morfologi viktigt? Vad är ett ord (idag vs. i dag)

Morfologi och automatisk morfologisk analys och generering. Varför är morfologi viktigt? Vad är ett ord (idag vs. i dag) Morfologi och automatisk morfologisk analys och generering Språkteknologi DH2418 Ola Knutsson 2009 Varför är morfologi viktigt? Ord är grunden i alla världens språk Alla språkteknologiska aktiviteter kräver

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Översikt, denna gång (och nästa?) Kursformalia, lärandemål Språkteknologi och grammatik Grunder för grammatisk analys

Läs mer

Word- sense disambiguation

Word- sense disambiguation KTH Word- sense disambiguation Inlämningsuppgift - DD2418 - sprakt12 Mattias Uskali & Emilia Hillert 1/8/2013 Sammanfattning Denna rapport kommer att undersöka två metoder för word- sense disambiguation,

Läs mer

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Automatisk extraktion av idiom ur text ANDREAS PETTERSSON

Automatisk extraktion av idiom ur text ANDREAS PETTERSSON Automatisk extraktion av idiom ur text ANDREAS PETTERSSON Examensarbete Stockholm, Sverige 2012 Automatisk extraktion av idiom ur text ANDREAS PETTERSSON 2D1021, Examensarbete i datalogi om 30 högskolepoäng

Läs mer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Ordklasser. Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser

Ordklasser. Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser Ordklasser Särdrag, lexikon och syntax Ola Knutsson knutsson@nada.kth.se Slutna klasser: prepositioner, konjunktioner, subjunktioner m.fl. (funktionsord) Inga nya ord bildas. Öppna klasser: substantiv,

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

729G09 Språkvetenskaplig databehandling 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Modellering av frasstruktur Lars Ahrenberg 2015-05-04 Plan Formell grammatik språkets oändlighet regler Frasstrukturgrammatik Kontextfri grammatik 2 Generativ grammatik

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Träningshäfte ordklasser (Venus) Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Tekniker för storskalig parsning

Tekniker för storskalig parsning Tekniker för storskalig parsning Grundläggande begrepp och metoder Joakim Nivre Uppsala Universitet Institutionen för lingvistik och filologi joakim.nivre@lingfil.uu.se Tekniker för storskalig parsning

Läs mer

Studenter drillar Lärkas sång om hur studenter lär grammatik via korpusverktyget Lärka

Studenter drillar Lärkas sång om hur studenter lär grammatik via korpusverktyget Lärka Studenter drillar Lärkas sång om hur studenter lär grammatik via korpusverktyget Lärka Håkan Jansson*, Therese Lindström Tiedemann**, Elena Volodina*** *Högskolan Väst, **Helsingfors universitet / Uppsala

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför. Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,

Läs mer

Ord och morfologi. Morfologi

Ord och morfologi. Morfologi Ord och morfologi DD2418 Språkteknologi Johan Boye Morfologi Läran om hur orden är uppbyggda av mindre betydelsebärande enheter som kallas morfem. Morfem tillhör en av två klasser: stam: den grundläggande

Läs mer

Fraser, huvuden och bestämningar

Fraser, huvuden och bestämningar UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

Morfologi och syntax. Föreläsning 1 & 2

Morfologi och syntax. Föreläsning 1 & 2 Morfologi och syntax Föreläsning 1 & 2 Lotta Plejert Kognitionsvetenskapliga programmet, ht2012 november 2012 1 1 Språk som system Olika nivåer Text/diskurs mening sats fras ord morfem fonem text och diskurs

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET Institution för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf HT 2015 (korrigerad 151126) Depdsgrammatik Dna introduktion till depdsgrammatik försöker följa d standard

Läs mer

Labb 2: Syntax och ordklasstaggning. Att arbeta med grammatiskt analyserade data

Labb 2: Syntax och ordklasstaggning. Att arbeta med grammatiskt analyserade data Labb 2: Syntax och ordklasstaggning Att arbeta med grammatiskt analyserade data Labb 2 Arbete med grammatiskt analyserad text Vilka ord finns i texten? Hur många ordtyper innehåller den? Hur ser fördelningen

Läs mer

TDDD02 Språkteknologi för informationssökning (2016) Textklassificering. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap

TDDD02 Språkteknologi för informationssökning (2016) Textklassificering. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap TDDD02 Språkteknologi för informationssökning (2016) Textklassificering Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Textklassificering Skräppostfiltrering spam ham Författaridentifiering Alexander Hamilton

Läs mer

Svensk grammatik Ordklasser!

Svensk grammatik Ordklasser! Svensk grammatik Ordklasser! Grammatik är läran om ett språk, hur detta språk är uppbyggt och hur det fungerar i tal/skrift. Alla ord betyder något och kan delas in i olika ordklasser. Det finns 9 olika

Läs mer

Frasstrukturgrammatik

Frasstrukturgrammatik 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Frasstrukturgrammatik Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Korpusdata 1 Folkpensionen folkpension NOUN 2 dobj 2 får få VERB 0 root 3 man man PRON

Läs mer

Språk, datorer och textbehandling

Språk, datorer och textbehandling Språk, datorer och textbehandling Föreläsning 1: Introduktion till korpuslingvistik eva.pettersson@lingfil.uu.se 1 Kursplan - Syfte 5 poäng, grundnivå, huvudområde: språkteknologi Syfte: Kursen skall förmedla

Läs mer

Obesvarade frågor från F1

Obesvarade frågor från F1 Obesvarade frågor från F1 Antal ord i sista upplaga av SAOL Ex. på ord som försvunnit Ex. på nyord Varför är SAOL bättre som norm för stavningskontroll än SAOB? Språkgranskningsverktyg F4: Grammatikkontroll

Läs mer

Partiell parsning Parsning som sökning

Partiell parsning Parsning som sökning Språkteknologi: Parsning Parsning - definition Parsningsbegrepp Chartparsning Motivering Charten Earleys algoritm (top-down chartparsning) Partiell parsning (eng. chunking) med reguljära uttryck / automater

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015 Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap STUDIEHANDLEDNING 2014-12- 15 714G01 Svenska språket 1, grundkurs 91SV11 Svenska (1-30hp)

Läs mer

Annoteringsvägledning SWE-TIGER

Annoteringsvägledning SWE-TIGER Institutionen för lingvistik Datorlingvistik Stockholms universitet Annoteringsvägledning SWE-TIGER TIGER-annotering av svenska i Annotate Yvonne Samuelsson Version 1.1 (Uppdaterad Juni 2007) Innehåll

Läs mer

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Gör hela provet innan du rättar med facit. Du sätter själv ut dina poäng när du rättar! A. Placera de 30 orden efter rätt ordklass katt, vi, springer, men, vacker, eftersom,

Läs mer

Meningssegmentering i SUC och Talbanken

Meningssegmentering i SUC och Talbanken Meningssegmentering i SUC och Talbanken Mattias Edlund och Gvargis Demir Institutionen för lingvistik och filologi Uppsala Universitet Box 635 SE-751 26 Uppsala SWEDEN {matted,gevargis}@stp.lingfil.uu.se

Läs mer

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner

Läs mer

Språkteknologi. Språkteknologi

Språkteknologi. Språkteknologi Språkteknologi Denna kurs handlar om naturliga språk (svenska, engelska, japanska, arabiska ), och hur vi kan få datorer att utföra användbara och intressanta uppgifter med naturliga språk. Språkteknologi

Läs mer

Korpuslingvistik. Metoder och tillämpningar inom språkteknologin - ht 07. Innehåll. Vad är en korpus? Vad är korpuslingvistik?

Korpuslingvistik. Metoder och tillämpningar inom språkteknologin - ht 07. Innehåll. Vad är en korpus? Vad är korpuslingvistik? Metoder och tillämpningar inom språkteknologin - ht 07 Korpuslingvistik Innehåll Vad är en korpus? Vad är korpuslingvistik? Korpusurval och sammanställning Annotering Korpusexempel Parallellkorpusar Internet

Läs mer

Språkgranskningsverktyg. Grammatikkontroll i Word

Språkgranskningsverktyg. Grammatikkontroll i Word Språkgranskningsverktyg Grammatikkontroll i Word Allmänt om grammatikkontroll Grammatikkontrollprogrammen inriktas mot en i förväg definierad felrepertoar. Fastställs vanligen genom analys av korpusmaterial.

Läs mer

Maskinöversättning och språkgranskning. F6: Grammatikkontroll

Maskinöversättning och språkgranskning. F6: Grammatikkontroll Maskinöversättning och språkgranskning F6: Grammatikkontroll Grammatikkontroll av svenska För svenska finns huvudsakligen tre olika modeller Word Scarrie Granska Scarrie och Granska är forskningsprototyper.

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa

Läs mer

729G17 Språkteknologi / Introduktion. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap

729G17 Språkteknologi / Introduktion. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap 729G17 Språkteknologi / 2016 Introduktion Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Vad är språkteknologi? Vad är språkteknologi? Språkteknologi är all teknologi som skapas för att förstå eller generera

Läs mer

Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95)

Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) 1 Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) 1. Leta upp och ringa in adjektiven som är insprängda i rutmönstret! Orden står både vågrätt och lodrätt. 2. Här kommer en tempusövning!

Läs mer

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1 Förmågor som eleverna ska utveckla i svenska Praktisk Svenska 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Svenska 3 Kunskapskrav i svenska Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Jag kan Formulera positiva tankar

Läs mer

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 Innehållsförteckning till Svenska Online Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 ABC kapitel 1, Alfabetisering 1 Skriv bokstaven a/a Se och lyssna Mus 2 Skriv bokstaven b/b Se och lyssna Mus 3 Skriv

Läs mer

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Substantiv är namn på ting; t ex boll och ring Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är Verb det är vad man kan göra; skriva läsa, se och höra Ordklasser som vi lärt

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

Ordklasser. Varför ordklasser? Morfologi. Litet test: Ange ordklasser. Klassificeringsprinciper. Litet test: Ange ordklasser

Ordklasser. Varför ordklasser? Morfologi. Litet test: Ange ordklasser. Klassificeringsprinciper. Litet test: Ange ordklasser Morfologi Ordklasser Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-02-25 1 2 Varför

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

7 Bordsspel. Förberedelser för ordklasspel (7A) och satsdelsspel (7B)

7 Bordsspel. Förberedelser för ordklasspel (7A) och satsdelsspel (7B) Förberedelser för ordklasspel (7A) och satsdelsspel (7B) 1 Kopiera spelplanen på hårt papper, helst i A3-format. 2 Kopiera lämpligt antal spelkort. 3 Alla spelkort läggs på mitten av spelet. 4 På ena sidan

Läs mer

Modellering med kontextfri grammatik Kontextfri grammatik - definition En enkel kontextfri grammatik Klasser av formella språk

Modellering med kontextfri grammatik Kontextfri grammatik - definition En enkel kontextfri grammatik Klasser av formella språk Modellering med kontextfri grammatik Kontextfri grammatik - definition Kontextfri grammatik (CFG) definition modellering av frasstruktur andra exempel Dependensgrammatik Trädbanker Varianter av kontextfri

Läs mer

Xenotag Probabilistisk uppmärkning av xenoglosser baserat på tecken-n-gram

Xenotag Probabilistisk uppmärkning av xenoglosser baserat på tecken-n-gram Xenotag Probabilistisk uppmärkning av xenoglosser baserat på tecken-n-gram Martin WARIN STP, Uppsala Universitet m warin@hotmail.com Abstract Här beskrivs en metod att identifiera ord i en text vilka är

Läs mer

Precodia. Manual. Precodia 1.0. Elevdata AB. Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten. (www.spsm.se)

Precodia. Manual. Precodia 1.0. Elevdata AB. Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten. (www.spsm.se) Precodia Manual Precodia 1.0 Elevdata AB Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten (www.spsm.se) Elevdata i Malmö AB, Fosievägen 13 21431 Malmö Tel: 040-939150 www.elevdata.se

Läs mer

Bokstaveringar i svenskt teckenspråk

Bokstaveringar i svenskt teckenspråk Bokstaveringar i svenskt teckenspråk Bokstaverade lånord och deras ordklasstillhörighet i svenska Anneli Fallkvist Institution för lingvistik Examensarbete-kandidatuppsats 15 hp Teckenspråk LIT 323 Vårterminen

Läs mer

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg 2014-05-05 1 Översikt Introduktion generativ grammatik och annan syntaxforskning Att hitta mönster i satser

Läs mer

En pilotstudie för automatisk analys av elevtexter

En pilotstudie för automatisk analys av elevtexter En pilotstudie för automatisk analys av elevtexter Jesper Näsman Institutionen för lingvistik och filologi Språkteknologiprogrammet Kandidatuppsats i språkteknologi 29 maj 2015 Handledare: Beáta Megyesi

Läs mer

Automatisk generering av grammatikövningar utifrån grammatiskt analyserad text

Automatisk generering av grammatikövningar utifrån grammatiskt analyserad text Automatisk generering av grammatikövningar utifrån grammatiskt analyserad text Magisteruppsats i Språkteknologi, 30hp Institutionen för lingvistik och lologi Uppsala Universitet Camilla Liljhammar, camlilj@stp.lingl.uu.se

Läs mer

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.

Läs mer

Grundläggande textanalys, VT2013

Grundläggande textanalys, VT2013 Grundläggande textanalys, VT2013 evelina.andersson@lingfil.uu.se Rum 9-2035 http://stp.ling.uu.se/~evelina/uv/uv13/gta/ (Tack till Sofia Gustafson-Capkovâ för material.) Idag - Ordklasstaggning (Sätta

Läs mer

Översikt i stolpform. Terminologin följer i stort sett Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur.

Översikt i stolpform. Terminologin följer i stort sett Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur. UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2014 Ord och ordklasser Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet. MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti

Läs mer

Ordklasser och satsdelar

Ordklasser och satsdelar Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera

Läs mer

Ord, ordbildning och ordklasser

Ord, ordbildning och ordklasser Ord, ordbildning och ordklasser introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Innehåll 1. Inledning 2. Människans språkliga tecken 3. Vad är ord? 4. Ordklasser 4.1 Nomen 4.2 Verb 4.3 De oböjliga

Läs mer

Språk, datorer och textbehandling

Språk, datorer och textbehandling Fyra labbar, de två sista med inlämning och betygsättning (U, G, VG) Detaljer kring examinationen ges på kurssidan Datasalar för labb: 9-1064, 9-1070 Allmänna datasalar: 9-0044,7-0019 Labb 1: KORP vid

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

Svenska Rum 2: Grammatikövningar

Svenska Rum 2: Grammatikövningar Grammatikövningar Svenska Rum 2: Grammatikövningar Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Se Lathund i grammatik s. 330 Ordklasser 1. Vilka av de nio ordklasserna är de understrukna orden exempel på?

Läs mer

DATORSTÖDD SPRÅKGRANSKNING OCH

DATORSTÖDD SPRÅKGRANSKNING OCH Institutionen för lingvistik Stockholms Universitet VT-2000 DATORSTÖDD SPRÅKGRANSKNING OCH ANDRASPRÅKSINLÄRARE Lena Öhrman I denna uppsats undersöks vilka fel några andraspråksinlärare gör när de lär sig

Läs mer

Språkteknologi (SV2122) Föreläsning 7: Morfologi och ordklasser

Språkteknologi (SV2122) Föreläsning 7: Morfologi och ordklasser Språkteknologi (SV2122) Föreläsning 7: Morfologi och ordklasser Richard Johansson richard.johansson@svenska.gu.se 19 februari 2014 praktiska detaljer: tenta vilket datum föredrar ni när det gäller tentan?

Läs mer

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs 2011-10-11 kl. 9.00 13.00 lokal: Polacksbacken,

Läs mer

Corpus methods in linguistics and NLP: Introduktion till sökverktyget Korp

Corpus methods in linguistics and NLP: Introduktion till sökverktyget Korp Corpus methods in linguistics and NLP: Introduktion till sökverktyget Korp UNIVERSITY OF Richard Johansson November 11, 2015 dagens presentation sökverktyget Korp Språkbankens korpusar: vilka nns och hur

Läs mer

Korpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 2: Språkbankens korpusar och sökverktyget Korp

Korpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 2: Språkbankens korpusar och sökverktyget Korp Korpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 2: Språkbankens korpusar och sökverktyget Korp Richard Johansson richard.johansson@svenska.gu.se 20 september 2013 1. introduktion dagens föreläsning Språkbankens

Läs mer

PAROLE TAGSET <http://spraakbanken.gu.se/parole/>

PAROLE TAGSET <http://spraakbanken.gu.se/parole/> PAROLE TAGSET 1/1 PAROLE Exempel Förklaring AF00000A tf AF00PG0S deporterades AF00PN0S kallade AF00SGDS åtalades AF00SNDS ansedda AF0MSGDS knivhuggnes AF0MSNDS utsände

Läs mer

Arbetsplan i Thailändska

Arbetsplan i Thailändska Arbetsplan i Thailändska Mål att sträva mot: Grundläggande färdigheter i att lära sig läsa, prata och skriva Thailändska. Är stolt att vara Thai, är inte självisk, inte utnyttja andra människor. Konstruktiva

Läs mer