Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 ( )

Transkript

1 Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 ( ) Skrivningen består av ett antal uppgifter (14) som ska lösas efter bästa förmåga. Uppgifterna bedöms enligt följande skala: 5p = mycket bra svar, 4p = bra svar, 3p = adekvat svar, 2 = icke adekvat svar, 1 = dåligt svar, 0 = mycket dåligt svar. För Godkänd kräv 60 % av den totala poängsumman. För Väl Godkänd kräv 80 % av den totala poängsumman (14 x 5p = 70p). Läs genom hela skrivningen innan du börjar svara på frågorna / lösa uppgifterna. Lösa de enklare uppgifterna först och ta de svårare senare, så kommer du lättare genom hela tentan. En översikt av AV-grammatik finns i slutet av skrivningen. 1. Beskriv en prototyp till var och en av de nedanstående kategorierna (ange några väsentliga egenskaper hos prototypen). Ge sedan andra exempel på ord/begrepp som tillhör samma kategori, och gradera dem enligt din uppfattning om hur typiska de är. Gå från den mest typiska (närmast prototypen) till den minst typiska. a. Fordon b. Hus c. Arbete d. Vetenskap e.husdjur 2. Ge ett eget exempel på hyponymi mellan substantiv. Visa antal nivåer i den hierarkiska strukturen i ditt exempel genom att ange minst två underordnade kategorier till varje överordnad kategori. 3. Ge ett eget exempel på hyponymi mellan verb (enkla verb inte verbfraser). Visa antal nivåer i den hierarkiska strukturen i ditt exempel genom att ange minst två underordnade kategorier till varje överordnad kategori. Diskutera skillnaden mellan hyponymi mellan verb och substantiv. 4. Diskutera vilka av följande meningar som är analytiskt sanna. Motivera ditt svar. a. Antingen så kommer tåget eller också så kommer det inte. b. Om det regnar så blir vi blöta. c. Varje läkare är en läkare. d. Om Albert dödade ett rådjur, så dödade han ett djur. e. Alla städer har problem med föroreningar.

2 5. Beskriv vad det modala hjälpverbet i var och en av följande meningar säger om inställningen på personen som pratar. Ge också kontextuell information för att stödja dina förslag och några skäl talaren skulle kunna ha för att använda dessa modala uttryck. a. Det här skulle kunna vara vår buss. b. De skulle bli väldigt glada att träffa dig. c. Du måste vara brudens far. d. Bussen borde vara här snart. e. Han kommer att vara hemma vid den här tiden. 6. Ge en fullständig AVM analys för följande mening. Räddningsverket beställde en ny ambulans igår. 7. Ge AVM analysen till verbet (bara verbet inte hela meningen) i följande mening. Olle gav blondinen en blomma.. 8. Stryk under de deiktiska uttrycken i följande meningar och beskriv vilken typ av deixis det är frågan om (tid, person/sak, plats) a. Hon satt där borta b. Det här är det största rummet i huset. c. Ta med honom in hit när du är klar. d. Vi ses imorgon. e. De var här och kollade på den här Volvon. 9. Titta på relationen mellan det definita nomenet i den andra meningen till referenten i den föregående meningen. Bestäm om relationen kan sägas bero på: anafor, hyponymi, meronymi eller inget av dessa och istället måste bero på en inferens. a. Jag tittade ut en hund åt henne. Djuret visade sig vara otämjbart. b. Han gjorde mig en smörgås. Den var jätte god. c. Vi var och seglade förra veckan, men det var fruktansvärt. Vågorna gjorde mig sjösjuk.

3 d. Köp inte den här bilen. Motorn är helt värdelös. e. De körde mig till flygplatsen. Trafiken var helt hopplös. 10. Använd Grices modell för conversational implicature för B s svar i den påhittade konversationen härunder. Förklara hur implikaturen skulle kunna räknas fram (härledas) med hjälp av samarbetsprincipen och samtalsmaximerna. Diskutera också den kontextuella informationen som man måste ge för att stödja ditt förslag. Ge sedan några skäl som B skulle kunna ha till att använda implikatur istället för enkla påståenden. a. Jag ska säga till ungdomarna att sluta röka i den här vagnen b. Jag hoppas att du har en bra livsförsäkring. 11. Vilka av följande meningar skulle, enligt Austin, kallas performativa? a. Jag föreslår att vi åker på semester snart. b. Jag varnar dig för att åka dit. c. Jag tycker att du tar den här media uppståndelsen lite för alvarligt. d. Jag förnekar all kännedom om den här skandalen. e. Jag lovade dem att vi inte skulle krångla till det. 12. Ange både den direkta och den indirekta talakten i var och ett av de följande exemplen. a. (En rese-försäljare till resenären): Varför överväger du inte Spanien för i sommar? b. (Kund till bartendern): Jag tar det vanliga. c. (En banktjänsteman till en kredit-ansökande): Vi är ledsna, men vi kan inte tillmötesgå din förfrågan. d. (Någon reagerar på sin väns orimliga planer på att tjäna pengar): Var realistisk! e. (En vakt vid en bar säger till en som vill komma in): Jag vet inte om jag ska gråta eller skratta när jag ser dig. 13. Ge egna exempel på följande metonymiska strategier (ett exempel för varje strategi).

4 BEHÅLLARE FÖR INNEHÅLL HEL FÖR DEL OBJEKT FÖR ANVÄNDARE PLATS FÖR HÄNDELSE PRODUCENT FÖR PRODUKT 14. Ge en fullständig DRS för följande diskurs. Om en man älskar en kvinna, respekterar han henne. AV-grammatik UTTR: {själva grafiska ordet/orden} KAT: {S, N, NP, V, VP, P, PP, ADJ, ADJP, ADV, ADVP, ART, PRO, KONJ, SUBJUNKT, KVANT 1 } SYN: [NUM], [GEN], [DEF], [PERS], [KAS], [TEMP], [DIAT], [AGR], [REL], [SUBKAT] NUM: GEN: {SING, PLUR} {UTR, NEUTR} DEF: {+, } PERS: {1, 2, 3} KAS: TEMP: DIAT: AGR: REL: SUBKAT: {SUBJV, OBJV, GENV} {PRES, PRET} {AKTV, PASSV} <[NUM], [GEN], [DEF], [KAS]> (se ovan) {HEAD} [SUBJ], [OBJ], [OBJ1], [OBJ2], [AVOBJ], [HEAD], [REST], (obs.) {HEADS} SUBJ: {verbberoende semantisk roll} OBJ: {ARG1} OBJ1: OBJ2: AVOBJ: HEAD: {direkt objekt} {indirekt objekt} {prepositionsobjekt} {H-SATS} 1 KVANTitet (som ej har applicerats i detta sammanhang) svarar för räkne-/ordningsord.

5 REST: {B-SATS} SEM: [AKTART], [FAKT], [ASPEKT], [POL], [RELN], {MODAL}, {KOP}, {ADVERS}, {TEMPL} AKTART: {STAT, DUR, TERM, RES} FAKT: {+, } ASPEKT: {PERF, PROG, IMPERF, ITER} POL: {0, 1} RELN [PRED], [ARG1] PRED: ARGX: {verb i infinitiv form} {verbberoende semantisk roll} Fraser och Satser: Varje AV-matris för en grammatisk struktur av typ fras (XP) eller sats (S) har ett HEAD-attribut vars värde bestäms av huvudordet i frasen eller satsen. XP: [HEAD] HEAD: [UTTR] (se nedan), [KAT], [SYN], [SEM] (se föregående sida) UTTR: {frasens huvudord} S: [HEAD] HEAD: [UTTR] (se nedan), [KAT], [SYN], [SEM] (se föregående sida) UTTR: {satsens huvudord} Nominalfrasen (NP) får huvudordet N som värde till KAT (inunder HEAD) och kan därutöver ha en delmängd av följande attribut i den övriga AV-strukturen som representerar dess grammatiska egenskaper: SPEC: KOMPL: [DET]*, [MOD]* [olika typer av efterställda bestämningar] Prepositionsfrasen (PP) består av en preposition (P) som utgör huvudordet i frasen tillsammans med ett eller flera argument (vanligtvis N eller NP) som utgör dess objekt. Prepositionsfrasen har därför som en del i den AV-struktur som representerar den ett OBJekt-attribut som redovisar prepositionens ARGument med KATegori N eller NP som underordnade värden. Satsens (S) HEAD-attribut utgörs av huvudverbet eller VPn i satsen. HEAD-attributets underordnade KAT-attribut är för alla andra kategorier densamma som på frasnivå, dvs. värdet för KAT underordnat HEAD (där HEAD används) till en NP är N, värdet för KAT underordnat HEAD (där HEAD används) till en PP är P, osv.

6 Det som står framför huvudordet i en NP (nomenet) utgör värde till SPECificerare. Det som står efter huvudordet i en NP utgör värde till KOMPLement. HEAD-attributet till en sats har ett RELatioN-attribut som ett av sina värden. Verb beskrivs grammatiskt i termer av de nominalfraser de förekommer (kan förekomma) tillsammans med för att bilda fraser och satser. Intransitiva verb förekommer bara med ett nomen (N) (eller en nominalfras (NP)). Transitiva verb tar två N/NP. Bitransitiva verb tar tre N/NP. De N/NP som uppträder tillsammans med ett verb, tilldelas en semantisk argumentroll under attributet ([SEM [RELN )[ARG roll]]]. Verbberoende semantiska roller: Strukturen är också en AV-struktur, t.ex.: RELN: <[PREDikat], [ARGumentX] > där X = {1, 2, 3, 4, }. RELN PREDikat JAGA ARG1 AGENS ARG2 PATIENT PRED: {ÄLSKA, SE, SPRINGA, } ARGX:{[AGENS], [ORSAK], [PATIENT], [FÖREMÅL], [UPPLEV], [STATI], [STATII]} Varje ARGX-attribut får högst ett värde ur värdemängden, t.ex. ARG1 ARG2 AGENS PATIENT (Dessa ARGX-värden gäller bara för den sats som AV-matrisen behandlar.) Verboberoende semantiska roller: [MÅL], [INSTR], [TID], [PLATS], [START], [SÄTT] Dessa kan förekomma var för sig eller i olika kombinationer i en sats och räknas ofta som TSR-adverbial. Verbattributet SUBKATegorisering anger vilka semantiska roller (som innehas av N/NP) som verbet förekommer tillsammans med i en sats och finns inordnat under attributet SYNtax. Värdet till SUBKAT utgörs av en AV-struktur bestående av det

7 grammatiska subjektet och (eventuellt) direkt och indirekt objekt (eller prepositionsobjekt av N/NP ifall det handlar om en passivkonstruktion) i satsen. SUBKAT SUBJ AGENS OBJ1 PATIENT SUBKAT SUBJ AGENS OBJ1 PATIENT OBJ2 FÖREMÅL En beskrivning av en enkel verbfras (t.ex. kan sjunga, har sjungit ) består av ett huvudverb (i infinit form eller supinum) som värde till HEAD-attributet tillsammans med attributet MODL (för modala hjälpverb) eller attributet AUXiliary (för finita hjälpverb) som värde. Adverb som bestämningar till adjektiv eller andra adverb i adjektiv- eller adverbfraser placeras in i AV-strukturen för frasen som värde till attributet KVALificerare för huvudordet i frasen. Satsadverbial representeras som värden till attributen SatsADVerbial. I den underordnade AV-strukturen för SYNtax och SEMantik tar SYNtax-attributet en underordnad AV-struktur där attributet RELatum tar värdet HEAD och SEMantik-attributet antingen värdet MODALitet eller en underordnad AV-struktur för POLaritet. POLaritet-attributet tar i sin tur värden ur mängden {0, 1}.