Modellering med kontextfri grammatik Kontextfri grammatik - definition En enkel kontextfri grammatik Klasser av formella språk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Modellering med kontextfri grammatik Kontextfri grammatik - definition En enkel kontextfri grammatik Klasser av formella språk"

Transkript

1 Modellering med kontextfri grammatik Kontextfri grammatik - definition Kontextfri grammatik (CFG) definition modellering av frasstruktur andra exempel Dependensgrammatik Trädbanker Varianter av kontextfri grammatik Probabilistisk CFG Synkron CFG En kontextfri grammatik bestäms av en mängd av icke-terminala symboler en startsymbol S en mängd L av terminala symboler en mängd regler på formen C C 1 C 2 C n, där C och C i L Språkteknologi (Lars Ahrenberg) 1 Språkteknologi (Lars Ahrenberg) 2 En enkel kontextfri grammatik Klasser av formella språk S NP VP NP N NP Det N NP Det A N VP V VP V NP N bollen, hund, V träffade, är, A liten, ful, Det en, ett, S NP VP N V NP Det A N bollen träffade en liten hund Språkteknologi (Lars Ahrenberg) 3 Språkteknologi (Lars Ahrenberg) 4 Kontextfri grammatik Kontextfri grammatik - användning Skillnad mot reguljär grammatik full rekursion, bättre beskrivning av frasstruktur Skillnad mot kontextkänslig grammatik svårare att beskriva beroenden mellan olika delar av en sats. Modellering av frasstruktur (även som del i komplexare grammatiker) Gruppering, Ordning, Frastyper Applikationer som fokuserar syntaktisk analys, t.ex. grammatikkontroll Syntaxanalys som försteg till semantisk analys Semantisk grammatik Dialogstruktur Språkteknologi (Lars Ahrenberg) 5 Språkteknologi (Lars Ahrenberg) 6

2 Användning för analys Strukturella ambiguiteter mening Parser analyser grammatik En kontextfri grammatik visar på möjliga alternativ, men saknar oftast den information som krävs för att välja rätt alternativ. Exempel: Prepositionsfrasers tillhörighet. NP N NP Det N NP NP PP VP V NP PP VP V NP NP PP Exempel: Obama svor eden med handen på bibeln. Språkteknologi (Lars Ahrenberg) 7 Språkteknologi (Lars Ahrenberg) 8 Strukturella ambiguiteter Obama svor eden med handen på bibeln VP V NP N PP P NP svor eden med handen på bibeln Hur kan man lösa strukturella ambiguiteter? Omvärldskunskap / Begreppskunskap med handen på bibeln är en gest som hör ihop med aktiviteten, inte med innehållet i eden. Lexikala associationer svära : hand vs. ed : hand Pragmatisk kunskap ( referential success ) Vi ställer in mötet i morgon En CFG modellerar inte något av detta. Språkteknologi (Lars Ahrenberg) 9 Språkteknologi (Lars Ahrenberg) 10 Regelsammanslagning Semantisk grammatik NP N NP Det N NP Det Adj N NP Adj N NP (Det) (Adj) N NP Det N NP Poss N NP N NP (Det Poss) N En semantisk grammatik är en kontextfri grammatik med kategorier som baseras på semantiska distinktioner. S AvsiktsP AvreseortsP DestinationsP AvsiktsP Pro1 HjV ReseV Pro1 jag, vi, HjV vill, ska, skulle_vilja, ReseV åka, resa, AvreseortsP från Ort DestinationsP till Ort Ort Linköping, Nyköping, Malmö, Språkteknologi (Lars Ahrenberg) 11 Språkteknologi (Lars Ahrenberg) 12

3 Dialogstruktur Val av kategorier -Vart vill du resa? -Jag vill resa till Stockholm. -Du vill resa till Stockholm? -Ja. -När vill du resa? Dq q (Dch) a Dch ch conf ch rej q: question a: answer ch: check conf: confirmation rej: rejection en liten hund men *ett liten hund NP Det Adj N vs. NP DetSgObUtr AdjSgObUtr NSgObUtr NP DetSgObNeutr AdjSgObNeutr NSgObNeutr NP DetSgBestUtr AdjBest NSgBestUtr NP DetSgBestNeutr AdjBest NSgBestNeutr Språkteknologi (Lars Ahrenberg) 13 Språkteknologi (Lars Ahrenberg) 14 Val av kategorier Långdistansberoenden bollen träffade en hund men *bollen försvann en hund VP V (NP) (NP) (PP) (S) vs. VP IntransV (försvann, träffade) VP TransV NP (träffade) VP BitransV NP NP (gav, unnade, ) VP SatsobjV S (trodde, sa, ) Ett vanligt argument mot CFG som tillräckligt uttrycksfullt verktyg för modellering av frasstruktur har varit s.k. långdistansberoenden. Exempel: Vilken film var det som Albin sa att vi borde se? Språkteknologi (Lars Ahrenberg) 15 Språkteknologi (Lars Ahrenberg) 16 Dependensgrammatik Exempel: dependensstruktur En dependensgrammatik utgår från asymmetriska relationer mellan ord i sin beskrivning av syntaktisk struktur: huvud ~ bestämning en hund, mycket stor, sprang fort, huvud ~ komplement träffade en liten hund, gav bollen till Lisa, tror att jorden är platt. huvud ~ samordnat led en svensk, en tysk och en Bellman Språkteknologi (Lars Ahrenberg) 17 Språkteknologi (Lars Ahrenberg) 18

4 Exempel: typade dependenser Alternativt format dobj det subj attr 1 Bollen subj > 2 2 träffade main > 0 3 en det > 5 4 liten attr > 5 5 hund obj > 2 6. pct > 2 Språkteknologi (Lars Ahrenberg) 19 Språkteknologi (Lars Ahrenberg) 20 Från dependens- till frasstruktur Från fras- till dependensstruktur VP NP NP N V Det Adj N Pct Idé: Definiera för varje frasnod en lista med beslutsregler. Exempel: NP: välj den sista dominerade noden om den är pronomen, egennamn, substantiv, adjektiv eller räkneord PP: välj den första noden som är Prep VP: välj den första noden som är V Idé: Varje huvud genererar två noder: en för sig själv, och en frasnod, som dominerar dependenta noder. Språkteknologi (Lars Ahrenberg) 21 Språkteknologi (Lars Ahrenberg) 22 Trädbanker Trädbanksexempel, svensk trädbank En trädbank är en korpus där varje mening har tilldelats en syntaktisk analys. Penn Treebank project Am. engelska + flera andra språk frasstruktur med grammatiska funktioner Svensk trädbank SUC + Skrivsyntax platta frasstruktur med relationsnamn på grenarna under arbete Parallella trädbanker Språkteknologi (Lars Ahrenberg) 23 Språkteknologi (Lars Ahrenberg) 24

5 Probabilistisk CFG Synkron CFG En probabilistisk kontextfri grammatik (PCFG) är en kontextfri grammatik där varje regel är tilldelad en sannolikhet. Exempel: NP N 0,20 NP Det N 0,15 NP Det A N 0,10 NP PRON 0,20 NP PN 0,15 Sannolikheten anger p(hl VL) dvs sannolikheten för att en NP-nod dominerar regelns högerled. En synkron kontextfri grammatik är en grammatik för två språk där varje regel i det ena språket är associerad med en eller flera regler i det andra. (jmf. transduktor för reguljära språk). S <did X Y, Y X> X <he, han> <the ball, bollen> Y <hit X, träffa X> Språkteknologi (Lars Ahrenberg) 25 Språkteknologi (Lars Ahrenberg) 26

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

729G09 Språkvetenskaplig databehandling 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Modellering av frasstruktur Lars Ahrenberg 2015-05-04 Plan Formell grammatik språkets oändlighet regler Frasstrukturgrammatik Kontextfri grammatik 2 Generativ grammatik

Läs mer

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg 2014-05-05 1 Översikt Introduktion generativ grammatik och annan syntaxforskning Att hitta mönster i satser

Läs mer

Frasstrukturgrammatik

Frasstrukturgrammatik 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Frasstrukturgrammatik Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Korpusdata 1 Folkpensionen folkpension NOUN 2 dobj 2 får få VERB 0 root 3 man man PRON

Läs mer

Innehåll. Syntax. Kan allt delas upp i små delar? Varför är syntax fascinerande? Olika språksyn. Vad är syntax?

Innehåll. Syntax. Kan allt delas upp i små delar? Varför är syntax fascinerande? Olika språksyn. Vad är syntax? Syntax Språkteknologi DH2418 Ola Knutsson knutsson@csc.kth.se Grundläggande begrepp Två perspektiv på syntax Frasstrukturgrammatiker Innehåll Olika frastyper och regler för dessa Dependensgrammatik Olika

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Kontextfri grammatik, m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2011 Denna serie Formella grammatiker,

Läs mer

Partiell parsning Parsning som sökning

Partiell parsning Parsning som sökning Språkteknologi: Parsning Parsning - definition Parsningsbegrepp Chartparsning Motivering Charten Earleys algoritm (top-down chartparsning) Partiell parsning (eng. chunking) med reguljära uttryck / automater

Läs mer

Innehåll. Syntax. Kan allt delas upp i små delar? Varför är syntax fascinerande? Vad är syntax? Olika språksyn

Innehåll. Syntax. Kan allt delas upp i små delar? Varför är syntax fascinerande? Vad är syntax? Olika språksyn Syntax Språkteknologi DH2418 Ola Knutsson knutsson@csc.kth.se Innehåll Grundläggande begrepp Två perspektiv på syntax Frasstrukturgrammatiker Olika frastyper och regler för dessa Dependensgrammatik Olika

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Syntax S NP VP. AdjP. sleep. ideas. DH2418 Språkteknologi Johan Boye. Syntax

Syntax S NP VP. AdjP. sleep. ideas. DH2418 Språkteknologi Johan Boye. Syntax Syntax S NP VP AdjP NP JJ AdjP JJ NP N V sleep AdvP Adv Colorless green ideas furiously DH2418 Språkteknologi Johan Boye Syntax Frågor vi vill besvara: Vilka sekvenser av ord tillhör språket? Vilka relationer

Läs mer

Ord, lexem, ordformer (repetition) Ord och morfem (repetition) Fraser/konstituenter (repetition) Grammatisk analys i språkteknologin

Ord, lexem, ordformer (repetition) Ord och morfem (repetition) Fraser/konstituenter (repetition) Grammatisk analys i språkteknologin Datorlingvistisk grammatik OH-serie 1: introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/dlg/ LEKTION 1: innehåll Kursformalia Grammatik formell grammatik. Metod och data (lite). Språkteknologisk relevans.

Läs mer

Fraser, huvuden och bestämningar

Fraser, huvuden och bestämningar UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasser. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser

Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasser. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser Särdrag, lexikon och syntax Ordklasser Slutna klasser: prepositioner, konjunktioner, subjunktioner m.fl. (funktionsord) Inga nya ord bildas. Ola Knutsson knutsson@nada.kth.se Öppna klasser: substantiv,

Läs mer

Tekniker för storskalig parsning

Tekniker för storskalig parsning Tekniker för storskalig parsning Introduktion Joakim Nivre Uppsala Universitet Institutionen för lingvistik och filologi joakim.nivre@lingfil.uu.se Tekniker för storskalig parsning 1(18) Kursöversikt Kursnamn:

Läs mer

Ordklasser. Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser

Ordklasser. Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser Ordklasser Särdrag, lexikon och syntax Ola Knutsson knutsson@nada.kth.se Slutna klasser: prepositioner, konjunktioner, subjunktioner m.fl. (funktionsord) Inga nya ord bildas. Öppna klasser: substantiv,

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Översikt, denna gång (och nästa?) Kursformalia, lärandemål Språkteknologi och grammatik Grunder för grammatisk analys

Läs mer

Kontextfri grammatik (CFG)

Kontextfri grammatik (CFG) Kotextfri grammatik (CFG) Mats Dahllöf Ist. f ligvistik och filologi December 2015 1 / 23 Frasstrukturträd hud studt Aalys av de ord som häger lägst ed, hud studt. E graf med fler oder ä depdsaalys (fem

Läs mer

Lite mer psykologi. L2: Automater, Sökstrategier. Top-down. Kimballs sju principer

Lite mer psykologi. L2: Automater, Sökstrategier. Top-down. Kimballs sju principer Lite mer psykologi Perception: yntaktiskt bearbetning: emantisk bearbetning PERON() & LIKE(, y) L2: Automater, ökstrategier Korttidsminnet D4510 Parsningsalgoritmer Höstterminen 200 Långtidsminne Anders

Läs mer

Yvonne Adesam. Syntaktisk analys. Parsning. Ambiguitet. Utvärdering. References

Yvonne Adesam. Syntaktisk analys. Parsning. Ambiguitet. Utvärdering. References 2014 Outline Min bakgrund Disputerade 2012 Avhandling om att skapa högkvalitativa parallella trädbanker Flerspråkiga parallella trädbanken Smultron Forskare på Språkbanken Historiska resurser (MAÞiR 2014-2016)

Läs mer

Parsning = analys. Parsningsalgoritmer. Användningsområden. L1: Introduktion

Parsning = analys. Parsningsalgoritmer. Användningsområden. L1: Introduktion Parsning = analys Maskinell analys av naturligt språks strukturer Uppgiften som en parser löser är 1. Acceptera en sträng som grammatisk, samt oftast 2. Ge en strukturell representation av strängen som

Läs mer

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

729G09 Språkvetenskaplig databehandling 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Föreläsning 2, 729G09, VT15 Reguljära uttryck Lars Ahrenberg 150409 Plan för föreläsningen Användning av reguljära uttryck Formella språk Reguljära språk Reguljära

Läs mer

FL 6: Definite Clause Grammars (kap. 7)

FL 6: Definite Clause Grammars (kap. 7) FL 6: Definite Clause Grammars (kap. 7) Teori Introducerar kontextfria grammatikor och några besläktade begrepp Introducerar definite clause - grammatikor, Prologs sätt att jobba med kontextfria grammatikor

Läs mer

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ?

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ? Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-13 Greta Jansson är 96 år. Han växte upp på landsbygden när man hade

Läs mer

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual Jens Allwood Maria Björnberg Alexandra Weilenmann Version 1, januari 1999 1. Principer för kodning av maximala grammatiska enheter När man kodar maximala

Läs mer

Kungliga Tekniska Högskolan 2006-03-26. Patrik Dallmann 821107-0274

Kungliga Tekniska Högskolan 2006-03-26. Patrik Dallmann 821107-0274 Kungliga Tekniska Högskolan 2006-03-26 Patrik Dallmann 821107-0274 Patrik Dallmann dallmann@kth.se Inledning Syftet med detta arbete är att undersöka metoder för att upptäcka syftningsfel i vanlig text.

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

Korpuslingvistik. Metoder och tillämpningar inom språkteknologin - ht 07. Innehåll. Vad är en korpus? Vad är korpuslingvistik?

Korpuslingvistik. Metoder och tillämpningar inom språkteknologin - ht 07. Innehåll. Vad är en korpus? Vad är korpuslingvistik? Metoder och tillämpningar inom språkteknologin - ht 07 Korpuslingvistik Innehåll Vad är en korpus? Vad är korpuslingvistik? Korpusurval och sammanställning Annotering Korpusexempel Parallellkorpusar Internet

Läs mer

Grundläggande textanalys. Joakim Nivre

Grundläggande textanalys. Joakim Nivre Grundläggande textanalys Joakim Nivre Om kursen Ni har hittills läst Lingvistik Datorteknik Matematik Språkteknologiska tillämpningar Nu ska vi börja med språkteknologi på allvar Hur gör man text hanterbar

Läs mer

Matematik för språkteknologer

Matematik för språkteknologer 1 / 21 Matematik för språkteknologer 3.3 Kontext-fria grammatiker (CFG) Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2014 2 / 21 Dagens saker Kontext-fria grammatiker (CFG). CFG kan

Läs mer

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

DD1361 Programmeringsparadigm. Formella Språk & Syntaxanalys. Per Austrin

DD1361 Programmeringsparadigm. Formella Språk & Syntaxanalys. Per Austrin DD1361 Programmeringsparadigm Formella Språk & Syntaxanalys Föreläsning 4 Per Austrin 2015-11-20 Idag Rekursiv medåkning, fortsättning Olika klasser av språk och grammatiker Parsergeneratorer Sammanfattning

Läs mer

Kontextfria grammatiker

Kontextfria grammatiker Kontextfria grammatiker Kontextfria grammatiker 1 Kontextfria grammatiker En kontextfri grammatik består av produktioner (regler) på formen S asb S T T # Vänsterledet består av en icke-terminal (variabel)

Läs mer

ORDKLASSTAGGNING. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap

ORDKLASSTAGGNING. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap ORDKLASSTAGGNING Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Ordpredicering n-gram-modeller (definition, skattning) den brusiga kanalen: P(R F) = P(F R) P(R) redigeringsavstånd, Levenshtein-avstånd

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Huvudansatser för parsningsmetoder

Huvudansatser för parsningsmetoder GU-ISS-2016-04 Huvudansatser för parsningsmetoder Om programutvecklingens förutsättningar i en svensk kontext Kenneth Wilhelmsson Forskningsrapporter från institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet

Läs mer

Grammatisk teori III - Seminarium

Grammatisk teori III - Seminarium Grammatisk teori III - Seminarium Attributvärdesanalys Gör en attributvärdesanalys av satserna nedan: 1. Länsstyrelsen vill ha fler spår. 2. Piraterna är klara för slutspel. 3. En buss och en stadsjeep

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Språkteknologi och grammatiska begrepp http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2011 Lite mer om språkteknologisk

Läs mer

Fraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser

Fraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser Språkets uppbyggnad Fraser och satsled Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-11 Ord som bildar Fraser som bildar Satser som bildar Meningar/yttranden som bildar Texter/dialoger/monologer

Läs mer

Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar

Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar Byggstenar Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar Föreläsning 6-7 Bolander kapitel 6 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 15 september & 17 september Sats Satsled Fraser s Ord Morfem

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET Institution för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf HT 2015 (korrigerad 151126) Depdsgrammatik Dna introduktion till depdsgrammatik försöker följa d standard

Läs mer

Att hantera två eller flera språk

Att hantera två eller flera språk www.sprakenshus.se Att hantera två eller flera språk Klarar barn med funktionshinder detta? Vilka fördelar både för barn och personal med att arbeta med flera språk? Vilka nackdelar både för barn och personal

Läs mer

Ord och morfologi. Morfologi

Ord och morfologi. Morfologi Ord och morfologi DD2418 Språkteknologi Johan Boye Morfologi Läran om hur orden är uppbyggda av mindre betydelsebärande enheter som kallas morfem. Morfem tillhör en av två klasser: stam: den grundläggande

Läs mer

Tekniker för storskalig parsning

Tekniker för storskalig parsning Tekniker för storskalig parsning Grundläggande begrepp och metoder Joakim Nivre Uppsala Universitet Institutionen för lingvistik och filologi joakim.nivre@lingfil.uu.se Tekniker för storskalig parsning

Läs mer

De som (som) vi använder

De som (som) vi använder De som (som) vi använder En korpusstudie av optionellt som i svenska objektsrelativsatser Henriette Matz Institutionen för lingvistik C-uppsats 15 hp Allmän språkvetenskap Kandidatuppsats i lingvistik

Läs mer

Labb 2: Syntax och ordklasstaggning. Att arbeta med grammatiskt analyserade data

Labb 2: Syntax och ordklasstaggning. Att arbeta med grammatiskt analyserade data Labb 2: Syntax och ordklasstaggning Att arbeta med grammatiskt analyserade data Labb 2 Arbete med grammatiskt analyserad text Vilka ord finns i texten? Hur många ordtyper innehåller den? Hur ser fördelningen

Läs mer

Språkteknologi. Språkteknologi

Språkteknologi. Språkteknologi Språkteknologi Denna kurs handlar om naturliga språk (svenska, engelska, japanska, arabiska ), och hur vi kan få datorer att utföra användbara och intressanta uppgifter med naturliga språk. Språkteknologi

Läs mer

Korpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 3: Annotering

Korpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 3: Annotering Korpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 3: Annotering Richard Johansson richard.johansson@svenska.gu.se 4 oktober 2013 1. introduktion kort info föreläsning 7 ändring föreläsning 7 dagens föreläsning du

Läs mer

Fil: /home/lah/undervisning/sprakteknologi/ohbilder/oh1_kv.odp. Tjänster

Fil: /home/lah/undervisning/sprakteknologi/ohbilder/oh1_kv.odp. Tjänster Taligenkänning 729G17/729G66 Språkteknologi 1 Vad är språkteknologi? Vad är språkteknologi? Kursens mål och uppläggning Att analysera textdata Korpusar och korpusarbete Textanalys med reguljära uttryck

Läs mer

Språkets struktur och funktion, 7,5 hp

Språkets struktur och funktion, 7,5 hp Språkets struktur och funktion, 7,5 hp Ellen Breitholtz, ellen@ling.gu.se, Cajsa Ottesjö, cajsao@ling.gu.se ht 2010 Schema, planering Torsdag 4/11: Introduktion, historisk översikt Att läsa: Handout Tisdag

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Föreläsning 7: Syntaxanalys

Föreläsning 7: Syntaxanalys DD2458, Problemlösning och programmering under press Föreläsning 7: Syntaxanalys Datum: 2009-10-27 Skribent(er): Carl-Fredrik Sundlöf, Henrik Sandström, Jonas Lindmark Föreläsare: Fredrik Niemelä 1 Syntaxanalys

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Om språkutvecklingsschemat for grundskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därftjr är språkutvecklingsschemat inte

Om språkutvecklingsschemat for grundskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därftjr är språkutvecklingsschemat inte Om språkutvecklingsschemat for grundskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därftjr är språkutvecklingsschemat inte en trappa där man gär ett steg i taget, utan i stället en check-lista

Läs mer

Morfologi och syntax. Föreläsning 1 & 2

Morfologi och syntax. Föreläsning 1 & 2 Morfologi och syntax Föreläsning 1 & 2 Lotta Plejert Kognitionsvetenskapliga programmet, ht2012 november 2012 1 1 Språk som system Olika nivåer Text/diskurs mening sats fras ord morfem fonem text och diskurs

Läs mer

Grammatik i Samtal I. Mathias Broth Lingvistik (729G08) ht -12

Grammatik i Samtal I. Mathias Broth Lingvistik (729G08) ht -12 Grammatik i Samtal I Mathias Broth Lingvistik (729G08) ht -12 1 Per Linell Språkande. Samtal, språk och grammatik 2 Ett dialogiskt perspektiv på språk och språkande: människor är sociala varelser betonar

Läs mer

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Magnus Merkel Lars Ahrenberg Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet RÄTTNINGSMALL TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 p ger säkert

Läs mer

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse Dagens föreläsning Semantik VT07 Ordbetydelse (Lexikal semantik) Stina Ericsson 1. Introduktion 2. Extensioner 3. Begrepp 4. Extensioner och begrepp - några ytterligare saker Lexikal semantik: studerar

Läs mer

Satsled och satstruktur

Satsled och satstruktur Innehåll Satsled och satstruktur Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-14 Repetition: Ordklasser och fraser Satsled Satsledsanalys Syntaktiska kategorier vs. Syntaktiska relationer Satser

Läs mer

1 Inledning. 1.1 Programförklaring. 1.2 Innehållet. 1.3 Beteckningskonventioner - 1 -

1 Inledning. 1.1 Programförklaring. 1.2 Innehållet. 1.3 Beteckningskonventioner - 1 - - 1-1 Inledning 1.1 Programförklaring Detta kompendium är utvecklat för en introduktionskurs i datalingvistik som vänder sig till studenter med tidigare kännedom om grundläggande lingvistik och datavetenskap.

Läs mer

Automatateori (2) Idag: Sammanhangsfria språk. Dessa kan uttryckas med Grammatik PDA

Automatateori (2) Idag: Sammanhangsfria språk. Dessa kan uttryckas med Grammatik PDA Automatateori (2) Idag: Sammanhangsfria språk Dessa kan uttryckas med Grammatik PDA Grammatik = språkregler Ett mer kraftfullt sätt att beskriva språk. En grammatik består av produktionsregler (andra ord

Läs mer

Varför är morfologi viktigt? Morfologisk analys och generering. Vad är ett ord (idag vs. i dag) Kan man inte lägga alla ord i en lexikonfil?

Varför är morfologi viktigt? Morfologisk analys och generering. Vad är ett ord (idag vs. i dag) Kan man inte lägga alla ord i en lexikonfil? Morfologisk analys och generering Språkteknologi för språkkonsulter Ola Knutsson 2009 Varför är morfologi viktigt? Ord är grunden i alla världens språk Alla språkteknologiska aktiviteter kräver kunskap

Läs mer

Neurolingvistik - Grammatik

Neurolingvistik - Grammatik Neurolingvistik - Grammatik Innehåll Grammatik-störningar vid afasi: syndrom, agrammatism och paragrammatism Verbets roll Morfologi - forskning och resultat från olika språk 3 teorier om agrammatism -

Läs mer

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera argumentation I Dagens upplägg 1. Några generella saker att tänka på vid utvärdering av argument. 2. Grundläggande språkfilosofi. 3. Specifika problem vid utvärdering:

Läs mer

Språk, datorer och textbehandling

Språk, datorer och textbehandling Språk, datorer och textbehandling Föreläsning 1: Introduktion till korpuslingvistik eva.pettersson@lingfil.uu.se 1 Kursplan - Syfte 5 poäng, grundnivå, huvudområde: språkteknologi Syfte: Kursen skall förmedla

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade

Läs mer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Lingvistiska grundbegrepp

Lingvistiska grundbegrepp 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Lingvistiska grundbegrepp Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Vad är korpuslingvistik? Korpuslingvistik handlar om att undersöka språkvetenskapliga

Läs mer

Ordförråd och Ordbildning

Ordförråd och Ordbildning Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

Idag: Reguljära språk Beskrivs av Reguljära uttryck DFA Grammatik

Idag: Reguljära språk Beskrivs av Reguljära uttryck DFA Grammatik Idag: Reguljära språk Beskrivs av Reguljära uttryck DFA Grammatik Först några definitioner: Alfabet = en ändlig mängd av tecken. Ex. {0, 1}, {a,b}, {a, b,..., ö} Betecknas ofta med symbolen Σ Sträng =

Läs mer

Tentamen Del A. Marco Kuhlmann

Tentamen Del A. Marco Kuhlmann TDDD01 Språkteknologi (2016) Tentamen 2016-03-16 Marco Kuhlmann Tentamen består två delar, A och B. Varje del omfattar ett antal frågor à 3 poäng. Del A omfattar 8 frågor som kan besvaras kortfattat. Det

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål: Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket

Läs mer

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

Ordklasser. Särdrag, lexikon och syntax. Öppna klasser. Slutna klasser. Vilka ord i lexikon? Vad skall man med en grammatik till?

Ordklasser. Särdrag, lexikon och syntax. Öppna klasser. Slutna klasser. Vilka ord i lexikon? Vad skall man med en grammatik till? Ordklasser Särdrag, lexikon och syntax Slutna klasser: prepositioner, konjunktioner, subjunktioner m.fl. (funktionsord) Inga nya ord bildas. Öppna klasser: substantiv, adjektiv, verb, adverb Ständiga nybildningar

Läs mer

Kompilatorer och interpretatorer

Kompilatorer och interpretatorer 1 of 6 Örebro universitet Institutionen för teknik Thomas Padron-McCarthy (Thomas.Padron-McCarthy@oru.se) Tentamen i Kompilatorer och interpretatorer för Dataingenjörsprogrammet m fl lördag 7 november

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 ( )

Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 ( ) Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 (11-08-25) Skrivningen består av ett antal uppgifter (14) som ska lösas efter bästa förmåga. Uppgifterna bedöms enligt följande skala: 5p = mycket bra svar, 4p = bra svar,

Läs mer

Nedan listas ett antal portaler och länkbibiliotek, svenska och internationella. Prova dem och jämför med kritierierna ovan.

Nedan listas ett antal portaler och länkbibiliotek, svenska och internationella. Prova dem och jämför med kritierierna ovan. Workshop Portaler och länkbibliotek Resurserna på Internet är om inte oändliga så åtminstone väldigt många. Att välja blir då ett bekymmer i sig. Portaler och länkbibliotek specialiserar sig på att samla

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).

Läs mer

Svenska 2 ANSWER KEY (2nd edition)

Svenska 2 ANSWER KEY (2nd edition) Svenska 2 ANSWER KEY (2nd edition) In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 - Fraser 1. förr 2. gör

Läs mer

2. Utgångspunkter och angreppssätt för automatisk språkgranskning

2. Utgångspunkter och angreppssätt för automatisk språkgranskning Översikt och läsanvisning 2. Utgångspunkter och angreppssätt för automatisk språkgranskning Detta kapitel beskriver utgångspunkter och angreppssätt för automatisk språkgranskning för svenska. I kapitlet

Läs mer

Grammatifix Svensk grammatikkontroll i MS Word

Grammatifix Svensk grammatikkontroll i MS Word 2D1418, Språkteknologi Grammatifix Svensk grammatikkontroll i MS Word Innehållsförteckning Sida 1 Inledning 3 2 Grammatifix 3 2.1 Detektering av grammatiska fel i Grammatifix 4 2.1.1 Förbehandling 4 2.1.2

Läs mer

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet

Formell logik Kapitel 1 och 2. Robin Stenwall Lunds universitet Formell logik Kapitel 1 och 2 Robin Stenwall Lunds universitet Kapitel 1: Atomära satser Drömmen om ett perfekt språk fritt från vardagsspråkets mångtydighet och vaghet (jmf Leibniz, Russell, Wittgenstein,

Läs mer

Byggstenar. Fraser och satsled. Sammanhang. Definitioner

Byggstenar. Fraser och satsled. Sammanhang. Definitioner Byggstenar Fraser och satsled Föreläsning 7 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-09 Sats Satsled Fraser Ord Morfem Fonem 1 2 Sammanhang Fonem/grafem bildar Morfem som bildar Ord som bildar Fraser

Läs mer

kind spelling Scanning

kind spelling Scanning sats terminal Kompilatorteknik 2015 källprogram! Exempel program let var v : integer; const t ~ 3 in v := v + t kind spelling Scanning LET let föreläsningsfilmer Scannerns eller den lexikala analysatorns

Läs mer

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa Träningshäfte - ordklasser- facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord. (8 ord) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier:

Generellt kan vi säga att för att vi ska värdera ett argument som bra bör det uppfylla åtminstone följande kriterier: FTEA12:2 Föreläsning 3 Att värdera en argumentation I: Vad vi hittills har gjort: beaktat argumentet ur ett mer formellt perspektiv. Vi har funnit att ett argument kan vara deduktivt eller induktivt, att

Läs mer

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8 Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,

Läs mer

Annoteringsvägledning SWE-TIGER

Annoteringsvägledning SWE-TIGER Institutionen för lingvistik Datorlingvistik Stockholms universitet Annoteringsvägledning SWE-TIGER TIGER-annotering av svenska i Annotate Yvonne Samuelsson Version 1.1 (Uppdaterad Juni 2007) Innehåll

Läs mer

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande

Läs mer

RÖDA TRÅDEN ENGELSKA ÅK 2 ÅK

RÖDA TRÅDEN ENGELSKA ÅK 2 ÅK RÖDA TRÅDEN ENGELSKA ÅK 2 ÅK 5 ÅK 2 ÅK 3 Ämnesområden som är bekanta för eleverna Intressen, personer och platser Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där engelska används Enkla instruktioner

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

729G09 Språkvetenskaplig databehandling 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Kursintroduktion 2015-04-08 Lars Ahrenberg 1 Plan Kursens innehåll och organisation Text, språk och datorer Textformat och textrepresentationer Korpuslingvistik

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Träningshäfte ordklasser facit

Träningshäfte ordklasser facit Träningshäfte ordklasser facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer