Lingvistiskt uppmärkt text

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lingvistiskt uppmärkt text"

Transkript

1 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Lingvistiskt uppmärkt text Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap

2 Från form till betydelse pragmatik semantik analys generering syntax morfologi

3 Skolans nio ordklasser tagg kategori exempel VB verb kasta NN substantiv pudding PN pronomen hon JJ adjektiv glad AB adverb inte KN konjunktion och PP preposition över RG räkneord tre IN interjektion aj

4 Syntaktiska dependensträd nsubj xcomp nmod cpd aux mark case Cray Computer has applied to trade on Nasdaq PTB section 00, document 18, item 026; Stanford dependencies (basic)

5 Denna föreläsning Korpusdata Bearbeta korpusdata med Unix-verktyg Bearbeta korpusdata med Python

6 Korpusdata

7 Korpusdata: Ett konkret exempel 1 Genom genom ADP 2 case 2 skattereformen skattereform NOUN 3 nmod 3 införs införa VERB 0 root 4 individuell individuell ADJ 5 amod 5 beskattning beskattning NOUN 3 nsubjpass 6 ( ( PUNCT 5 punct 7 särbeskattning särbeskattning NOUN 5 appos 8 ) ) PUNCT 5 punct 9 av av ADP 10 case 10 arbetsinkomster arbetsinkomst NOUN 5 nmod 11.. PUNCT 3 punct

8 Vad finns i en korpus? graford lemma ordklass huvudord grammatisk funktion morfologiska egenskaper betydelse skattereformen skattereform substantiv (NN) ord nummer 3 i meningen (införs) nominalattribut (NMOD) utrum, singular, definit, nominativ skattereform..nn.1

9 Finkornighet i beskrivningen Varje korpus måste bestämma sig för ett system med vars hjälp de lingvistiska datan ska beskrivas. 14 ordklasser eller 22? Förutom själva korpusen måste det därför finnas en definition av de kategorier som använts. ofta tillsammans med konkreta exempel I Universal Dependencies-projektet finns universella och språkspecifika kategorier. Språkspecifika kategorier kan alltid ersättas med universella kategorier.

10 Universella ordklasser (öppna klasser) tagg kategori exempel ADJ adjektiv glad ADV adverb inte INTJ interjektion ja NOUN substantiv pudding PROPN proper noun Ingmar VERB verb kasta Universal Dependencies:

11 Universella ordklasser (slutna klasser) tagg kategori exempel ADP adposition (preposition, postposition) över AUX hjälpverb har CONJ konjunktion och DET determinerare denna NUM räkneord för grundtal tre PART partikel ut PRON pronomen hon SCONJ subjunktion att

12 Ordklasser i SUC (1) tagg kategori exempel NN substantiv pudding VB verb kasta PP preposition över AB adverb inte JJ adjektiv glad PN pronomen hon DT determinerare denna KN konjunktion och PM egennamn Mats

13 Ordklasser i SUC (2) tagg kategori exempel PC particip utsänd SN subjunktion att RG räkneord (grundtal) tre HP frågande/relativt pronomen som IE infinitivmärke att PL partikel ut SUC manual:

14 Ordklasser i SUC (3) tagg kategori exempel PS possessivt pronomen hennes HA frågande/relativt adverb när UO utländskt ord the RO räkneord (ordningstal) tredje IN interjektion ja HD frågande/relativt determinerare vilken HS frågande/relativt possessivt pronomen vars SUC manual:

15 Hur representeras korpusdata? tabulerade data Extensible Markup Language (XML) JavaScript Object Notation (JSON)

16 Tabulerade data (CoNLL-format) 1 Genom genom PP 2 case 2 skattereformen skattereform NN 3 nmod 3 införs införa VB 0 root 4 individuell individuell JJ 5 amod 5 beskattning beskattning NN 3 nsubjpass 6 ( ( PAD 5 punct 7 särbeskattning särbeskattning NN 5 appos 8 ) ) PAD 5 punct 9 av av PP 10 case 10 arbetsinkomster arbetsinkomst NN 5 nmod 11.. MAD 3 punct

17 Tabulerade data Filen struktureras i rader och kolumner. Rader skiljs åt med ett nyrad-tecken. Kolumner skiljs åt med ett separatortecken. tabulator, komma Används t.ex. i CoNLL-U, Comma-Separated Values (CSV).

18 Vilken information finns i vilken kolumn? ID FORM LEMMA POS HEAD DEPREL 1 Genom genom PP 2 case 2 skattereformen skattereform NN 3 nmod 3 införs införa VB 0 root 4 individuell individuell JJ 5 amod 5 beskattning beskattning NN 3 nsubjpass 6 ( ( PAD 5 punct 7 särbeskattning särbeskattning NN 5 appos 8 ) ) PAD 5 punct 9 av av PP 10 case 10 arbetsinkomster arbetsinkomst NN 5 nmod 11.. MAD 3 punct

19 CoNLL-format CoNLL-formatet har använts i flera tävlingar i samband med International Conference for Natural Language Learning. Formatet representerar en lista med meningar. Slutet på en mening markeras med en blankrad. Rader som börjar på ett nummertecken (#) är kommentarer. Det finns flera varianter av detta format; den senaste varianten (CoNLL-U) används av Universal Dependencies-projektet.

20 Extensible Markup Language (XML) <sentence id="8f "> <w pos="pp" lemma=" genom " ref="01" dephead="03" deprel="aa">genom</w> <w pos="nn" lemma=" skattereform " ref="02" dephead="01" deprel="pa">skattereformen</w> <w pos="vb" lemma=" införa " dephead="" deprel="root">införs</w> <w pos="jj" lemma=" individuell " ref="04" dephead="05" deprel="at">individuell</w> <w pos="nn" lemma=" beskattning " ref="05" dephead="03" deprel="ss">beskattning</w> <w pos="pad" lemma=" " ref="06" dephead="05" deprel="ir">(</w> <w pos="nn" lemma=" särbeskattning " ref="07" dephead="05" deprel="an">särbeskattning</w> <w pos="pad" lemma=" " ref="08" dephead="05" deprel="jr">)</w> <w pos="pp" lemma=" av " ref="09" dephead="05" deprel="et">av</w> <w pos="nn" lemma=" arbetsinkomst " ref="10" dephead="09" deprel="pa">arbetsinkomster</w> <w pos="mad" lemma=" " ref="11" dephead="03" deprel="ip">.</w> </sentence>

21 Extensible Markup Language Information struktureras hierarkiskt med hjälp av element. Ett element består av en starttagg och en sluttagg. <w>särbeskattning</w> Varje element kan dessutom ha ett antal attribut värde-par. <w pos="nn">särbeskattning</w> har ett attribut pos med värdet NN Ett element kan innehålla såväl text som andra element.

22 Hur ett XML-element är uppbyggt starttagg <w>skattereformen</w> sluttagg Som specialform förekommer även tomma element, t.ex. <br/>.

23 Fördelar och nackdelar Tabulerade data enkelt och platseffektivt implicit representation För att ta ut en POS-tagg behöver man veta vilken kolumn den ligger i. Extensible Markup Language (XML) komplext och platskrävande explicit representation För att ta ut en POS-tagg kan man direkt efterfråga motsvarande attribut.

24 Denna föreläsning Korpusdata Bearbeta korpusdata med Unix-verktyg Bearbeta korpusdata med Python

25 Exempeluppgifter på en uppmärkt korpus Sök alla förekomster av ett givet ord, lemma eller n-gram. Bestäm frekvensen för ett givet ord, lemma eller n-gram. Bestäm fördelningen av ett givet ord över ordklasser. Bestäm alla subjekt eller objekt till ett givet verb.

26 Bearbeta korpusar med Unix-verktyg

27 Unix-verktyg för textfiler program head tail less wc funktion visar de första raderna visar de sista raderna visar innehållet; tillåter att man scrollar upp och ner räknar antalet ord, rader, tecken och bytes grep letar efter mönster och skriver ut matchande rader

28 Unix-verktyg för textfiler program cut paste sort uniq funktion extraherar kolumner sätter ihop kolumner sorterar rader (alfabetiskt eller numeriskt) slår ihop dubletter; används ofta efter sort sed utför substitutioner och andra redigeringsoperationer

29 Omdirigering i Unix mönster kommando < infil kommando > utfil kommando >! utfil kommando >> utfil effekt läs indata till kommando från filen infil skriv utdata från kommando till filen utfil skriv över utfil om det redan finns tillfoga i slutet av utfil k1 k2 pipe; utdata från kommando k1 blir indata till k2

30 Denna föreläsning Korpusdata Bearbeta korpusdata med Unix-verktyg Bearbeta korpusdata med Python

31 Bearbeta korpusar med Python

32 Skriv ut alla rader import sys with open(sys.argv[1]) as f: for line in f: print(line.rstrip())

33 Skriv ut alla ordformer import sys with open(sys.argv[1]) as f: for line in f: line = line.rstrip() if len(line) > 0: columns = line.split() print(columns[1])

34 Räkna förekomster av olika ordklasser import sys from collections import Counter with open(sys.argv[1]) as f: counter = Counter() for line in f: line = line.rstrip() if len(line) > 0: columns = line.split() counter[columns[3]] += 1 print(counter)

Lingvistiskt uppmärkt text

Lingvistiskt uppmärkt text 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2018) Lingvistiskt uppmärkt text Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Korpusdata: Ett konkret exempel 1 Genom genom ADP 2 case 2 skattereformen skattereform

Läs mer

ORDKLASSTAGGNING. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap

ORDKLASSTAGGNING. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap ORDKLASSTAGGNING Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Ordpredicering n-gram-modeller (definition, skattning) den brusiga kanalen: P(R F) = P(F R) P(R) redigeringsavstånd, Levenshtein-avstånd

Läs mer

Lingvistiska grundbegrepp

Lingvistiska grundbegrepp 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Lingvistiska grundbegrepp Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Vad är korpuslingvistik? Korpuslingvistik handlar om att undersöka språkvetenskapliga

Läs mer

TDDD02 Språkteknologi för informationssökning (2016) Ordklasstaggning. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap

TDDD02 Språkteknologi för informationssökning (2016) Ordklasstaggning. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap TDDD02 Språkteknologi för informationssökning (2016) Ordklasstaggning Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Ordklasstaggning Tagga varje ord i en sekvens av ord (oftast en mening) med dess korrekta

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Språkteknologi och grammatiska begrepp http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi November 2011 Lite mer om språkteknologisk

Läs mer

PAROLE Exempel Förklaring SUC. PARTICIP AF00000A tf particip förkortning PC AN. pluralis obestämd/bestämd genitiv. pluralis obestämd/bestämd nominativ

PAROLE Exempel Förklaring SUC. PARTICIP AF00000A tf particip förkortning PC AN. pluralis obestämd/bestämd genitiv. pluralis obestämd/bestämd nominativ Nyckel till SUCs taggset i PAROLE-format Från Språkbanken: http://spraakbanken.gu.se/ PAROLE Exempel Förklaring SUC PARTICIP AF00000A tf particip förkortning PC AN AF00PG0S deporterades AF00PN0S kallade

Läs mer

Perceptron som ordklasstaggare: ett fördjupningsarbete i 729G43 -Artificiell Intelligens

Perceptron som ordklasstaggare: ett fördjupningsarbete i 729G43 -Artificiell Intelligens Perceptron som ordklasstaggare: ett fördjupningsarbete i 729G43 -Artificiell Intelligens Niklas Blomstrand Linköpings Universitet Inledning Att veta vilken ordklass ett ord tillhör är en viktig del i bearbetning

Läs mer

Varför är morfologi viktigt? Morfologisk analys och generering. Vad är ett ord (idag vs. i dag) Kan man inte lägga alla ord i en lexikonfil?

Varför är morfologi viktigt? Morfologisk analys och generering. Vad är ett ord (idag vs. i dag) Kan man inte lägga alla ord i en lexikonfil? Morfologisk analys och generering Språkteknologi för språkkonsulter Ola Knutsson 2009 Varför är morfologi viktigt? Ord är grunden i alla världens språk Alla språkteknologiska aktiviteter kräver kunskap

Läs mer

Fraser, huvuden och bestämningar

Fraser, huvuden och bestämningar UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

Syntax S NP VP. AdjP. sleep. ideas. DH2418 Språkteknologi Johan Boye. Syntax

Syntax S NP VP. AdjP. sleep. ideas. DH2418 Språkteknologi Johan Boye. Syntax Syntax S NP VP AdjP NP JJ AdjP JJ NP N V sleep AdvP Adv Colorless green ideas furiously DH2418 Språkteknologi Johan Boye Syntax Frågor vi vill besvara: Vilka sekvenser av ord tillhör språket? Vilka relationer

Läs mer

Frasstrukturgrammatik

Frasstrukturgrammatik 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Frasstrukturgrammatik Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Korpusdata 1 Folkpensionen folkpension NOUN 2 dobj 2 får få VERB 0 root 3 man man PRON

Läs mer

Labb 2: Syntax och ordklasstaggning. Att arbeta med grammatiskt analyserade data

Labb 2: Syntax och ordklasstaggning. Att arbeta med grammatiskt analyserade data Labb 2: Syntax och ordklasstaggning Att arbeta med grammatiskt analyserade data Labb 2 Arbete med grammatiskt analyserad text Vilka ord finns i texten? Hur många ordtyper innehåller den? Hur ser fördelningen

Läs mer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

SWEGRAM. Annotering och analys av svenska texter. Beáta Megyesi 1, Anne Palmér 2, Jesper Näsman 1. Institutionen för lingvistik och filologi

SWEGRAM. Annotering och analys av svenska texter. Beáta Megyesi 1, Anne Palmér 2, Jesper Näsman 1. Institutionen för lingvistik och filologi SWEGRAM Annotering och analys av svenska texter Beáta Megyesi 1, Anne Palmér 2, Jesper Näsman 1 1 Institutionen för lingvistik och filologi 2 Institutionen för nordiska språk Uppsala universitet 2 Förord

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Karp. https://spraakbanken.gu.se/karp Övningar Språkbankens höstworkshop oktober 2016

Karp. https://spraakbanken.gu.se/karp Övningar Språkbankens höstworkshop oktober 2016 Karp Övningar Språkbankens höstworkshop 2016 https://spraakbanken.gu.se/karp sb-karp@svenska.gu.se 17 oktober 2016 ÖVERSIKT När du går in på https://spraakbanken.gu.se/karp kan du välja att söka i ett

Läs mer

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

729G09 Språkvetenskaplig databehandling 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Modellering av frasstruktur Lars Ahrenberg 2015-05-04 Plan Formell grammatik språkets oändlighet regler Frasstrukturgrammatik Kontextfri grammatik 2 Generativ grammatik

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Översikt, denna gång (och nästa?) Kursformalia, lärandemål Språkteknologi och grammatik Grunder för grammatisk analys

Läs mer

Olika typer av satser

Olika typer av satser UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Olika typer av satser Översikt i stolpform. Terminologin

Läs mer

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara

Läs mer

Karp. Övningar Språkbankens höstworkshop oktober 2017

Karp.   Övningar Språkbankens höstworkshop oktober 2017 Karp Övningar Språkbankens höstworkshop 2017 https://spraakbanken.gu.se/karp sb-karp@svenska.gu.se 17 oktober 2017 ÖVERSIKT I nuläget finns det över 25 olika lexikon i Karp. När du går in på https://spraakbanken.

Läs mer

729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2018) Kursintroduktion. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap

729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2018) Kursintroduktion. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2018) Kursintroduktion Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Denna föreläsning Kursens innehåll och organisation Korpuslingvistik och språkteknologi Textsegmentering

Läs mer

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning. UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,

Läs mer

Ord och morfologi. Morfologi

Ord och morfologi. Morfologi Ord och morfologi DD2418 Språkteknologi Johan Boye Morfologi Läran om hur orden är uppbyggda av mindre betydelsebärande enheter som kallas morfem. Morfem tillhör en av två klasser: stam: den grundläggande

Läs mer

Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasser. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser

Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasser. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser Särdrag, lexikon och syntax Ordklasser Slutna klasser: prepositioner, konjunktioner, subjunktioner m.fl. (funktionsord) Inga nya ord bildas. Ola Knutsson knutsson@nada.kth.se Öppna klasser: substantiv,

Läs mer

Tekniker för storskalig parsning

Tekniker för storskalig parsning Tekniker för storskalig parsning Introduktion till projektet Joakim Nivre Uppsala Universitet Institutionen för lingvistik och filologi joakim.nivre@lingfil.uu.se Tekniker för storskalig parsning 1(17)

Läs mer

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015 Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap STUDIEHANDLEDNING 2014-12- 15 714G01 Svenska språket 1, grundkurs 91SV11 Svenska (1-30hp)

Läs mer

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual Jens Allwood Maria Björnberg Alexandra Weilenmann Version 1, januari 1999 1. Principer för kodning av maximala grammatiska enheter När man kodar maximala

Läs mer

Kursintroduktion. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap. 729G49 Språk och datorer (2019)

Kursintroduktion. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap. 729G49 Språk och datorer (2019) 729G49 Språk och datorer (2019) Kursintroduktion Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell Licens. Filosofi Psykologi

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET Institution för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf HT 2015 (korrigerad 151126) Depdsgrammatik Dna introduktion till depdsgrammatik försöker följa d standard

Läs mer

LABORATION 4: Textmanipulering Introduktion till lingvistik och datalingvistik XD1110

LABORATION 4: Textmanipulering Introduktion till lingvistik och datalingvistik XD1110 GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsprogrammet i datalingvistik Robert Andersson 14 november 2006 LABORATION 4: Textmanipulering Introduktion till lingvistik och datalingvistik XD1110 Inledning Samlingar

Läs mer

Morfologi och automatisk morfologisk analys och generering. Varför är morfologi viktigt? Vad är ett ord (idag vs. i dag)

Morfologi och automatisk morfologisk analys och generering. Varför är morfologi viktigt? Vad är ett ord (idag vs. i dag) Morfologi och automatisk morfologisk analys och generering Språkteknologi DH2418 Ola Knutsson 2009 Varför är morfologi viktigt? Ord är grunden i alla världens språk Alla språkteknologiska aktiviteter kräver

Läs mer

Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57

Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57 Studiehandledning vt 2018 Svenska språket 1, Delkurs Språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Svenska språket Svenska språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Välkommen till grammatikdelen i Svenska språket

Läs mer

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik

Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska

Läs mer

Statistisk grammatikgranskning

Statistisk grammatikgranskning Statistisk grammatikgranskning Johnny Bigert johnny@nada.kth.se Traditionell grammatikgranskning Hitta stavningsfel och grammatiska fel: Regler Lexikon Traditionell grammatikgranskning Fördelar: Säkert

Läs mer

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg

Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur. 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg Föreläsning 5: Modellering av frasstruktur 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Lars Ahrenberg 2014-05-05 1 Översikt Introduktion generativ grammatik och annan syntaxforskning Att hitta mönster i satser

Läs mer

SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor

SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor KONKRETA = de du ta på, ex: hus, Kalle ABSTRAKTA = de du inte kan ta på, ex: mod, sanning, kärlek SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor EGENNAMN Ex: Linda, Sverige, Vättern, Sydsvenskan NUMERUS

Läs mer

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.

Läs mer

Ordklasser. Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser

Ordklasser. Särdrag, lexikon och syntax. Ordklasskriterier II. Ordklasskriterier. Öppna klasser. Slutna klasser Ordklasser Särdrag, lexikon och syntax Ola Knutsson knutsson@nada.kth.se Slutna klasser: prepositioner, konjunktioner, subjunktioner m.fl. (funktionsord) Inga nya ord bildas. Öppna klasser: substantiv,

Läs mer

Grundläggande textanalys. Joakim Nivre

Grundläggande textanalys. Joakim Nivre Grundläggande textanalys Joakim Nivre Om kursen Ni har hittills läst Lingvistik Datorteknik Matematik Språkteknologiska tillämpningar Nu ska vi börja med språkteknologi på allvar Hur gör man text hanterbar

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Automatisk identifiering av konstruktionskandidater för ett svenskt konstruktikon

Automatisk identifiering av konstruktionskandidater för ett svenskt konstruktikon Automatisk identifiering av konstruktionskandidater för ett svenskt konstruktikon Markus Forsberg Språkbanken Göteborgs universitet 2013-03-19 Föredraget Föredraget är baserat på en artikel inskickad igår

Läs mer

729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2017) Kursintroduktion. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap

729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2017) Kursintroduktion. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2017) Kursintroduktion Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Denna föreläsning Kursens innehåll och organisation Språk och datorer Korpuslingvistik och

Läs mer

Korpusannotering. Beáta Megyesi. Uppsala universitet Institutionen för lingvistik och filologi Korpusannotering 1(31)

Korpusannotering. Beáta Megyesi. Uppsala universitet Institutionen för lingvistik och filologi Korpusannotering 1(31) Korpusannotering Beáta Megyesi Uppsala universitet Institutionen för lingvistik och filologi beata.megyesi@lingfil.uu.se Korpusannotering 1(31) Förra gången Att bygga en korpus sampling uppmärkning annotering

Läs mer

Språk, datorer och textbehandling

Språk, datorer och textbehandling Språk, datorer och textbehandling Föreläsning 1: Introduktion till korpuslingvistik eva.pettersson@lingfil.uu.se 1 Kursplan - Syfte 5 poäng, grundnivå, huvudområde: språkteknologi Syfte: Kursen skall förmedla

Läs mer

Översikt i stolpform. Terminologin följer i stort sett Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur.

Översikt i stolpform. Terminologin följer i stort sett Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur. UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2014 Ord och ordklasser Översikt i stolpform. Terminologin följer

Läs mer

Morfologi och syntax. Föreläsning 1 & 2

Morfologi och syntax. Föreläsning 1 & 2 Morfologi och syntax Föreläsning 1 & 2 Lotta Plejert Kognitionsvetenskapliga programmet, ht2012 november 2012 1 1 Språk som system Olika nivåer Text/diskurs mening sats fras ord morfem fonem text och diskurs

Läs mer

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Meningssegmentering i SUC och Talbanken

Meningssegmentering i SUC och Talbanken Meningssegmentering i SUC och Talbanken Mattias Edlund och Gvargis Demir Institutionen för lingvistik och filologi Uppsala Universitet Box 635 SE-751 26 Uppsala SWEDEN {matted,gevargis}@stp.lingfil.uu.se

Läs mer

Så, ska det taggas som adverb?

Så, ska det taggas som adverb? UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk EXAMENSARBETE, 15 hp Svenska språket/nordiska språk C Vt 2017 Så, ska det taggas som adverb? En granskning av hur annoteringsverktyget Swegram ordklasstaggar

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Studenter drillar Lärkas sång om hur studenter lär grammatik via korpusverktyget Lärka

Studenter drillar Lärkas sång om hur studenter lär grammatik via korpusverktyget Lärka Studenter drillar Lärkas sång om hur studenter lär grammatik via korpusverktyget Lärka Håkan Jansson*, Therese Lindström Tiedemann**, Elena Volodina*** *Högskolan Väst, **Helsingfors universitet / Uppsala

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

Perl. ~ Redovisning. Alla filer som behövs för att lösa uppgifterna finns dels på ~martin/pubperl/ på mumin, samt på http://www.nada.kth.

Perl. ~ Redovisning. Alla filer som behövs för att lösa uppgifterna finns dels på ~martin/pubperl/ på mumin, samt på http://www.nada.kth. Perl ~ Redovisning Övningsuppgifterna är rena övningsuppgifter och på intet sett obligatoriska, men gör dem gärna i alla fall. Det kommer att delas ut inlämningsuppgifter från och med Lektion 2. Dessa

Läs mer

Elementära verktyg för korpusbearbetning

Elementära verktyg för korpusbearbetning Elementära verktyg för korpusbearbetning Föreläsning 1: Introduktion till korpuslingvistik eva.pettersson@lingfil.uu.se 1 Kursplan - Syfte 5 poäng. Ämne: Språkteknologi. Nivå: A Syfte: Kursen behandlar

Läs mer

Ordklasser och satsdelar

Ordklasser och satsdelar Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

Välkommen till den första delkursen i svenska!

Välkommen till den första delkursen i svenska! Välkommen till den första delkursen i svenska! Som lärare i svenska är språket ditt främsta arbetsredskap, oavsett om du arbetar med läsning, skrivande eller muntliga aktiviteter. Denna delkurs syftar

Läs mer

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Facit för diagnostiska provet i grammatik Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954

Läs mer

Tekniker för storskalig parsning

Tekniker för storskalig parsning Tekniker för storskalig parsning Grundläggande begrepp och metoder Joakim Nivre Uppsala Universitet Institutionen för lingvistik och filologi joakim.nivre@lingfil.uu.se Tekniker för storskalig parsning

Läs mer

Ordförråd och Ordbildning

Ordförråd och Ordbildning Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner

Läs mer

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

729G09 Språkvetenskaplig databehandling 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Föreläsning 2, 729G09, VT15 Reguljära uttryck Lars Ahrenberg 150409 Plan för föreläsningen Användning av reguljära uttryck Formella språk Reguljära språk Reguljära

Läs mer

Träningshäfte ordklasser facit

Träningshäfte ordklasser facit Träningshäfte ordklasser facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Bootstrapping för substantivtaggning

Bootstrapping för substantivtaggning Kungliga Tekniska Högskolan NADA Bootstrapping för substantivtaggning -Djur eller icke djur Hösten 2004 Kurs: Språkteknologi 2D1418 Jonathan Johnson j0j0@kth.se Mikael Melin mime@kth.se Handledare: Jonas

Läs mer

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa

glad simma luft koka barnslig pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte varför arg ropa Träningshäfte - ordklasser- facit Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord. (8 ord) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Word- sense disambiguation

Word- sense disambiguation KTH Word- sense disambiguation Inlämningsuppgift - DD2418 - sprakt12 Mattias Uskali & Emilia Hillert 1/8/2013 Sammanfattning Denna rapport kommer att undersöka två metoder för word- sense disambiguation,

Läs mer

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.'

Dåtid:'' Perfekt'' Beskriver'att' något'har'skett.' Bildas'med' hjälpverbet' har.' Substantiv*! namnpåsakerochting! kansättaordet jävla framför(jävlatomten,jävlakratta,jävlakärlek)! ägandebetecknasmeds.k.genitiv!s:tomtens,krattans " Adjektiv*! beskrivandeord,beskriverhursakerochtingär(obs!jmf.medadverb:

Läs mer

Datorbaserade verktyg i humanistisk forskning

Datorbaserade verktyg i humanistisk forskning Datorbaserade verktyg i humanistisk forskning Introduktion till korpuslingvistik Eva Pettersson Institutionen för lingvistik och filologi Uppsala universitet eva.pettersson@lingfil.uu.se Föreläsningsöversikt

Läs mer

En snabb titt på XML LEKTION 6

En snabb titt på XML LEKTION 6 LEKTION 6 En snabb titt på XML Bokstaven x i Ajax står för XML, ett mycket användbart beskrivningsspråk som gör det möjligt för Ajax-tillämpningar att hantera komplex strukturerad information. I den här

Läs mer

Morfologi, särdrag, lexikon och syntax. När är det bra med morfologi? Vad är ett ord? Morfem. Stam och affix

Morfologi, särdrag, lexikon och syntax. När är det bra med morfologi? Vad är ett ord? Morfem. Stam och affix Morfologi, särdrag, lexikon och syntax Ordbildning och ordböjning Automatisk morfologisk analys Lexikon Särdrag, attribut och värden Syntax När är det bra med morfologi? Stavnings- och grammatikkontroll

Läs mer

Tentamen 2016-01-13. Marco Kuhlmann

Tentamen 2016-01-13. Marco Kuhlmann TDDD02 Språkteknologi för informationssökning (2015) Tentamen 2016-01-13 Marco Kuhlmann Denna tentamen består av 10 frågor. Frågorna 8 10 ligger på en högre kunskapsnivå än de övriga och kräver utförliga

Läs mer

Inlämningsuppgift: Pronomenidentifierare

Inlämningsuppgift: Pronomenidentifierare 1 (7) Inlämningsuppgift: Pronomenidentifierare 2D1418 Språkteknologi landes@bredband.net johnne@kth.se 1 2 (7) 1 Uppgiften... 3 2 Algoritmen i korthet... 3 3 Representation av data... 3 4 Indikatorer...

Läs mer

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

729G09 Språkvetenskaplig databehandling 729G09 Språkvetenskaplig databehandling Kursintroduktion 2015-04-08 Lars Ahrenberg 1 Plan Kursens innehåll och organisation Text, språk och datorer Textformat och textrepresentationer Korpuslingvistik

Läs mer

Att bygga en korpus. Beáta Megyesi. Uppsala universitet Institutionen för lingvistik och filologi beata.megyesi@lingfil.uu.se

Att bygga en korpus. Beáta Megyesi. Uppsala universitet Institutionen för lingvistik och filologi beata.megyesi@lingfil.uu.se Att bygga en korpus Beáta Megyesi Uppsala universitet Institutionen för lingvistik och filologi beata.megyesi@lingfil.uu.se Att bygga en korpus 1(42) Förra gången Mer om ordfrekvenser, nyckelord, kollokationer

Läs mer

Kungliga Tekniska Högskolan 2006-03-26. Patrik Dallmann 821107-0274

Kungliga Tekniska Högskolan 2006-03-26. Patrik Dallmann 821107-0274 Kungliga Tekniska Högskolan 2006-03-26 Patrik Dallmann 821107-0274 Patrik Dallmann dallmann@kth.se Inledning Syftet med detta arbete är att undersöka metoder för att upptäcka syftningsfel i vanlig text.

Läs mer

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Gör hela provet innan du rättar med facit. Du sätter själv ut dina poäng när du rättar! A. Placera de 30 orden efter rätt ordklass katt, vi, springer, men, vacker, eftersom,

Läs mer

RoboLinguistics. Ett textförståelseprogram. Henrik Palmér, d01hp

RoboLinguistics. Ett textförståelseprogram. Henrik Palmér, d01hp RoboLinguistics Ett textförståelseprogram Henrik Palmér, d01hp Inledning För att styra robotar räcker det inte att som i science-fictionfilmer bara säga till dem vad de ska göra. De största kraftansträngningarna

Läs mer

TDDD02 Föreläsning 2 HT-2013. Reguljära uttryck och reguljära språk Lars Ahrenberg

TDDD02 Föreläsning 2 HT-2013. Reguljära uttryck och reguljära språk Lars Ahrenberg TDDD02 Föreläsning 2 HT-2013 Reguljära uttryck och reguljära språk Lars Ahrenberg Översikt Reguljära uttryck sökproblem i texter definitioner och exempel UNIX-funktionen grep Reguljära transformationer

Läs mer

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.

Läs mer

729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Kursintroduktion. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap

729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Kursintroduktion. Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap 729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Kursintroduktion Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Denna föreläsning Kursens innehåll och organisation Språk och datorer Korpuslingvistik och

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code: Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Då jag föddes i juli 1918 hade mor (1) spanska sjukan, jag var i dåligt skick och (2) nöddöptes på sjukhuset. En dag fick familjen

Läs mer

Satslära introduktion

Satslära introduktion Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen

Läs mer

Taltaggning. Rapport av Daniel Hasselrot 781105-0157, d98-dha@nada.kth.se 13 oktober 2003

Taltaggning. Rapport av Daniel Hasselrot 781105-0157, d98-dha@nada.kth.se 13 oktober 2003 Taltaggning av Daniel Hasselrot 781105-0157, d98-dha@nada.kth.se 13 oktober 2003 Sammanfattning Denna rapport är skriven i kursen Språkteknologi och behandlar taggning av årtal i en text. Metoden som används

Läs mer

PAROLE TAGSET <http://spraakbanken.gu.se/parole/>

PAROLE TAGSET <http://spraakbanken.gu.se/parole/> PAROLE TAGSET 1/1 PAROLE Exempel Förklaring AF00000A tf AF00PG0S deporterades AF00PN0S kallade AF00SGDS åtalades AF00SNDS ansedda AF0MSGDS knivhuggnes AF0MSNDS utsände

Läs mer

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Träningshäfte ordklasser (Venus) Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Kort och gott Svenskt basordförråd. Katarina Mühlenbock, DART

Kort och gott Svenskt basordförråd. Katarina Mühlenbock, DART Kort och gott Svenskt basordförråd Katarina Mühlenbock, DART Vad är ett ord? Vi kan göra pauser då vi uttalar ett ord Ett ord kan oftast bytas ut mot ett annat med liknande funktion och betydelse Kan (oftast)

Läs mer

Textbearbetning i skalet och man-sidor

Textbearbetning i skalet och man-sidor Kapitel 5 Textbearbetning i skalet och man-sidor Vi har redan använt skalkommandon för att göra saker textfiler. Här kommer gomgång av sådana kommandon som vi redan använt, några nya varianter, samt ett

Läs mer

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet. MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti

Läs mer

CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A. Tillfälle 4) 11SV20 vt-17 (LASEAht16)

CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A. Tillfälle 4) 11SV20 vt-17 (LASEAht16) Svenska med didaktisk inriktning för ämneslärare i grundskolans årskurs 7-9 4,0 högskolepoäng Provmoment: Språkkunskap A Ladokkod: CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A Tentamen ges

Läs mer

Pre-editering och maskinöversättning. Convertus AB

Pre-editering och maskinöversättning. Convertus AB Pre-editering och maskinöversättning Bakgrund Convertus roll i DigInclude är att utveckla och tillhandahålla översättningstjänster för översättning av användarorienterad myndighetsinformation Översättning

Läs mer

7 Bordsspel. Förberedelser för ordklasspel (7A) och satsdelsspel (7B)

7 Bordsspel. Förberedelser för ordklasspel (7A) och satsdelsspel (7B) Förberedelser för ordklasspel (7A) och satsdelsspel (7B) 1 Kopiera spelplanen på hårt papper, helst i A3-format. 2 Kopiera lämpligt antal spelkort. 3 Alla spelkort läggs på mitten av spelet. 4 På ena sidan

Läs mer

Mål idag. Mål. Läsa och öva 9/9/2013. F5: Grammatik Syntax I Ordklasser

Mål idag. Mål. Läsa och öva 9/9/2013. F5: Grammatik Syntax I Ordklasser F5: Grammatik Syntax I Ordklasser Påminnelse 7,5hp = 5 veckor x 40 timmar = 200 timmar Undervisning: 11 föreläsningar x 2 timmar (eller 90 min) = 22 timmar 4 gruppövningar x 2 timmar (eller 90 min) = 8

Läs mer

ORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord

ORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord ORDKLASSERNA I Ett sätt att sortera våra ord Vilka ordklasser finns det? Hur många kan ni komma på? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Hur sorterar man orden? Morfologiskt Syntaktiskt Semantiskt SUBSTANTIV

Läs mer

Grammatisk teori III Praktisk analys

Grammatisk teori III Praktisk analys Grammatisk teori III Praktisk analys 1. Satser Till skillnad från fraser har satser inga givna strukturella huvuden. Olika teorier gör olika antaganden om vad som utgör satsens huvud. Den lösning som förespråkas

Läs mer

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse Dagens föreläsning Semantik VT07 Ordbetydelse (Lexikal semantik) Stina Ericsson 1. Introduktion 2. Extensioner 3. Begrepp 4. Extensioner och begrepp - några ytterligare saker Lexikal semantik: studerar

Läs mer