Sidan 1. Mångtydighet. Ordföljd och informationsstruktur. En situation. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd

Transkript

1 Mångtydighet Ordföljd och informationsstruktur Föreläsning 9 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel Igår sköt jag en e med gevär på 100 meter. Hade du ett så långt gevär? Nej, jag menar att jag sköt med gevär en e på 100 meter. Jaså, finns det så långa ar? Nej, jag sköt på 100 meter en e med gevär. Då hade du tur att en sköt först. En situation Fri ordföljd Fri ordföljd innebär att ordföljden är grammatikaliserad utan bestäms av externa faktorer t.ex. textsammang. Latin satsled kan vara diskontinuerliga Japanska ordningen mellan alla satsled utom verbleden är fri Rune Andreasson Finska kasus Bunden ordföljd talo (huset) talon (husets) talossa (i huset) talosta (ur huset) talona (som ett hus) etc. Att finska ord oftast är längre än svenska beror bland annat på kasussystemet. Auto betyder bil. Kopplar vi på kasusändelsen "ssa" (inessiv) får vi autossa (i bilen). Lägger vi till ett plural-i blir det autoissa (i bilarna). Så tar vi ägarändelsen "isi" (din) och får autoissasi (i dina bilar). På med ändelsen "kin" (också), vilket ger autoissasikin (också i dina bilar). Vårt ord fullbordas med ett "ko" (som uttrycker fråga) och slutresultatet blir autoissasikinko (också i dina bilar?). Ordföljden i ett språk kan vara mer eller mindre grammatikaliserad, dvs en sats är välformad bara om satsleden står i en viss ordning. signalera särskilda grammatiska egenskaper som t.ex. att vara ekt. Ordföljden då en liknande funktion som kasus. Sidan 1 1

2 Svenskans ledföljd Svenska kallas V2-språk efter den fasta positionen för det finita verbet: Erik fick antagligen vänta länge på Malin Antagligen fick Erik vänta länge på Malin Länge fick Erik antagligen vänta på Malin På Malin fick Erik antagligen vänta länge Malin fick Erik antagligen vänta länge på Men: *Erik antagligen fick vänta länge på Malin Olika sätt att beskriva bunden ordföljd Omskrivningsregler (frasstrukturgrammatik) S --> Subj FinitVb Obj S --> FinitVb Subj Obj Positionsscheman Positionsgrammatik (Diderichsen) Positionsscheman (kallas ibland satsscheman) Ett positionsschema är en linjär struktur av fält och positioner som beskriver den möjliga ordningsföljden i satsen genom att de olika satsleden bara tillåts i vissa positioner. Paul Diderichsen, Elementær Dansk Grammatik, 1946 Positionsscheman kan användas för att karaktärisera olika satstyper. För svenska är två scheman tillräckligt för att beskriva alla vanliga ordföljder: Huvudsatsschema Bisatsschema. Positionsscheman Positionsscheman innehåller ett antal positioner av olika typ: Ett positionsschema ett förfält, ett mittfält (nexusfält) och ett slutfält (innehållsfält). Grovskisser över svenskans ordföljd. Visar grammatiska regler för i vilken ordning satsled placeras. Går att hitta exempel som avviker, om man letar. Huvudsatsschemat Fundamentets möjligheter ADVL/ : : allt som står före första finita verbet (kan vara många olika typer av konstruktioner (NP, PP, AdjP, bisatser osv.). I satser med rak ordföljd står oftast ektet här. : : alltså första finita verbet i huvudsatsen : här står ektet (om det finns med i et). : här står satsadverbial, lätta TSR-adverbial och vissa ektiva predikativ. : : här står verb i inifinit form (ev. del av en verbkedja) : partikel som hör ihop med partikelverb : här står nominala led som alla sorters objekt, egentliga ekt och vissa predikativer ADVL/: här står olika typer av TSR-adverbial och vissa predikativer. Ett led som tillåter utflyttningar utgör en syntaktisk ö, dvs ett satsled som bara kan flyttas som en helhet: Samordnade fraser *Nätterna jobbar både på dagarna och. ok: Både på dagarna och nätterna jobbar. Sammansatta namn *Karlsson heter den nye vd:n för IDL Peter. ok: Peter Karlsson heter den nye vd:n för IDL Sidan 2 2

3 Exempelmeningar (huvudsatser) Exempel på huvudssatsanalyser 1. David vill köpa någon bil ännu. 2. Hon kallas den gåtfulla. 3. På sista tiden börjat tycka om omogna bananer. 4. Efter måltiden gick de mätta in i biblioteket. 5. Den gamle mannens hund var bortsprungen. 6. Om är upptagen tar alltid bussen till stan. 7. Då är nöjd. 8. Det kommer massor av nya filmer till julen. David Hon På sista tiden Efter måltiden Den gamle mannens hund Om är upptagen Då vill kallas gick var tar är de mätta alltid köpa börjat tycka om in någon bil den gåtfulla. omogna bananer. bortsprungen. bussen nöjd. ADVL/ ännu. i biblioteket. till stan. Det kommer massor av nya filmer till julen. Bisatsschemat Exempel på bisatser INLEDAR- FÄLT Bisatsinledare eftersom huset renoverats IKEL ADVL/ på rätt sätt Skillnader mot huvudsatsschemat finns i inledarfältet och mittfältet, i slutfältet: 1. Inledarfält (istället för förfält) som innehåller bisatsinledare (istället för ) 2. I mittfältet är ordningen -- istället för -. Detta speglar BIFF-regeln. Bisatsinledaren: unktion, relativt pronomen, rrogativt pronomen eller pronominaladverb. 1. då David ville köpa någon bil. 2. som ofta kallats den gåtfulla. 3. när börjat tycka om omogna bananer. 4. att de gick hungriga från bordet. 5. vad kände till. 6. vart skulle åka efter mötet 7. om är upptagen på fredag. Bisatsanalyser Grammatik och informationstruktur INLEDAR- FÄLT Bisatsinledare då som när att vad vart David de ofta ville gick kände skulle köpa kallats börjat tycka åka någon bil den gåtfulla om omogna bananer hungriga till ADVL/ från bordet efter mötet Positionsscheman ger grammatisk information men visar också möjligheten att signalera vad som är känt och nytt vad som ska framhävas i sammanget vad som ska vara bakgrundsinformation. om är upptagen på fredag Sidan 3 3

4 Vad blir skillnaden? Först, i mitten eller sist? Rymlingen Utan Trots allt Den stulna bilen Med hög hastighet Rymlingen finit verb trots allt trots allt trots allt trots allt utan ADVL/ trots allt med hög Först (i et): här presenteras det som är känt sedan tidigare, meningens ämne, det man talar om: tema. Resten: det som är nytt om temat: rema. Det viktigaste av den nya information läggs i slutfältet. Kallas tema-rema-principen. I mittfältet finns information som platsar i fältet (alltså helt känt, men heller avgörande för textens fortsättning. Utan hasighet trots allt. Ordföljd och textbyggnad: Binda ihop texter med temaprogression Berätta mer om samma sak: upprepat tema Meningar är isolerade enheter i (goda) texter; de hakar i varandra: 1. Den minskade tillgången kommer tack vare nya metoder att påverka produktionen inom de närmaste åren. I framtiden kan det dock vara så att 2. Den minskade tillgången kommer att påverka produktionen inom de närmaste åren tack vare nya metoder. Den nya teknik som utvecklats 3. Den minskade tillgången kommer inom de närmaste åren tack vare nya metoder att påverka produktionen. Denna väntas nämligen ligga kvar i åtminstone fem år Det som är viktigast för fortsättningen (remat) kommer sist i första meningen och blir utgångspunkten (temat) för nästa mening. Denna strategi kallas för temaprogression (ett led som först är rema blir nytt tema). I den en gång storslagna staden Ayacucho i den torraste och fattigaste delen av peruanska Anderna föddes gerillan Sendero Luminoso. Här råder undantagstillstånd sedan många år, här patrullerar militären bland gummor som säljer frukt och godis. Här finns inget Temat (platsen) upprepas flera gånger eftersom författaren vill berätta mer om detta. Metoder: upprepning av samma ord synonyma begrepp eller ord som syftar på samma sak (statsministern Göran Persson, Göran, Persson, den socialdemokratiske partiledaren, ) Andra sätt att presentera något nytt: Presenteringskonstruktioner Tematisera: lyfta fram temat (ämnet) Presenteringskonstruktioner (tillämpning av principen ny information i slutet : Det börjat komma nya läkemedel på marknaden. Här hamnar ett innehållstomt formellt ekt (det) i et, medan det egentliga ektet hamnar i slutfältets mittkolumn. Kan bara göras om substantivet är nytt eller okänt och obestämd form. (Vi kan säga *Det börjat komma de nya läkemedlen.) Enbart vissa verb i presenteringskonstruktioner: finns, ligga, står, hänger, kommer, dyka upp Jämför även med satser som Det är skönt att bada i havet. Att bada i havet är skönt. Det ska bli gott att äta frukost. Att äta frukost ska bli gott. Passivering (passiv ist.f. aktiv sats): Gästerna togs emot föredömligt Huset byggdes med gamla beprövade metoder. Satsflätor (lyfta fram information från någon bisats och göra den till tema): Lyckliga tror jag att de var. Henne är det uppenbart att som favorit. Samla frimärken tycker jag är det tråkigaste som finns.?i Paris tror man att Mia mötte Per. Dubbelt satsled Erik är riktigt klok. (dubblerat ekt) Lisa, henne hoppas träffa igen. (dubblerat objekt). När bisatsen är lång då kan det vara bra att upprepa enheten på något sätt. (dubblerat adverbial) Sidan 4 4

5 Emfatisk omskrivning (utbrytning) Flyt i en text Har formen Det var X (som), t.ex. Det var Kalle som gjorde första målet. Det var majonnäsen som var pricken över i:t. Det var nya skor hon tänkte köpa Fungerar som ett sätt att fokusera och lyfta fram det viktigaste i en sats. Det - Presenteringskonstruktion Mordet - bestämd form (eftersom det redan presenterats) Det ouppklarade mordet - bestämd form (NP med attribut) för att nämna något som redan är känt) begåtts - passiv eftersom förövaren är okänd är ännu skrämmer ett mord i trakterna kring Sävsjö. - obestämd form eftersom mordet presenterats tidigare - ny information till höger uppklarat predikativ som innehåller ny information. ortsbefolkningen. - ny information till höger. Form och innehåll Grammatik dlar i första d om ordens roll i frasen frasers roll i satser Men ordföljd spelar också roll för informationsstruktur! vad är känt och vad är nytt vad är viktigt och vad är oviktigt Satsledens informationsvärde bestäms också av form (bestämd/obestämd) attribut/predikativ huvudsats/bisats presenteringar emfatiska omskrivningar passiv/aktiv Som språkbrukare kan vi koncentrera innehåll och placera viss information som framhävd/belyst och annan information som bakgrund. Sidan 5 5