Sidan 1. Mångtydighet. Ordföljd och informationsstruktur. En situation. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sidan 1. Mångtydighet. Ordföljd och informationsstruktur. En situation. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd"

Transkript

1 Mångtydighet Ordföljd och informationsstruktur Föreläsning 9 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel Igår sköt jag en e med gevär på 100 meter. Hade du ett så långt gevär? Nej, jag menar att jag sköt med gevär en e på 100 meter. Jaså, finns det så långa ar? Nej, jag sköt på 100 meter en e med gevär. Då hade du tur att en sköt först. En situation Fri ordföljd Fri ordföljd innebär att ordföljden är grammatikaliserad utan bestäms av externa faktorer t.ex. textsammang. Latin satsled kan vara diskontinuerliga Japanska ordningen mellan alla satsled utom verbleden är fri Rune Andreasson Finska kasus Bunden ordföljd talo (huset) talon (husets) talossa (i huset) talosta (ur huset) talona (som ett hus) etc. Att finska ord oftast är längre än svenska beror bland annat på kasussystemet. Auto betyder bil. Kopplar vi på kasusändelsen "ssa" (inessiv) får vi autossa (i bilen). Lägger vi till ett plural-i blir det autoissa (i bilarna). Så tar vi ägarändelsen "isi" (din) och får autoissasi (i dina bilar). På med ändelsen "kin" (också), vilket ger autoissasikin (också i dina bilar). Vårt ord fullbordas med ett "ko" (som uttrycker fråga) och slutresultatet blir autoissasikinko (också i dina bilar?). Ordföljden i ett språk kan vara mer eller mindre grammatikaliserad, dvs en sats är välformad bara om satsleden står i en viss ordning. signalera särskilda grammatiska egenskaper som t.ex. att vara ekt. Ordföljden då en liknande funktion som kasus. Sidan 1 1

2 Svenskans ledföljd Svenska kallas V2-språk efter den fasta positionen för det finita verbet: Erik fick antagligen vänta länge på Malin Antagligen fick Erik vänta länge på Malin Länge fick Erik antagligen vänta på Malin På Malin fick Erik antagligen vänta länge Malin fick Erik antagligen vänta länge på Men: *Erik antagligen fick vänta länge på Malin Olika sätt att beskriva bunden ordföljd Omskrivningsregler (frasstrukturgrammatik) S --> Subj FinitVb Obj S --> FinitVb Subj Obj Positionsscheman Positionsgrammatik (Diderichsen) Positionsscheman (kallas ibland satsscheman) Ett positionsschema är en linjär struktur av fält och positioner som beskriver den möjliga ordningsföljden i satsen genom att de olika satsleden bara tillåts i vissa positioner. Paul Diderichsen, Elementær Dansk Grammatik, 1946 Positionsscheman kan användas för att karaktärisera olika satstyper. För svenska är två scheman tillräckligt för att beskriva alla vanliga ordföljder: Huvudsatsschema Bisatsschema. Positionsscheman Positionsscheman innehåller ett antal positioner av olika typ: Ett positionsschema ett förfält, ett mittfält (nexusfält) och ett slutfält (innehållsfält). Grovskisser över svenskans ordföljd. Visar grammatiska regler för i vilken ordning satsled placeras. Går att hitta exempel som avviker, om man letar. Huvudsatsschemat Fundamentets möjligheter ADVL/ : : allt som står före första finita verbet (kan vara många olika typer av konstruktioner (NP, PP, AdjP, bisatser osv.). I satser med rak ordföljd står oftast ektet här. : : alltså första finita verbet i huvudsatsen : här står ektet (om det finns med i et). : här står satsadverbial, lätta TSR-adverbial och vissa ektiva predikativ. : : här står verb i inifinit form (ev. del av en verbkedja) : partikel som hör ihop med partikelverb : här står nominala led som alla sorters objekt, egentliga ekt och vissa predikativer ADVL/: här står olika typer av TSR-adverbial och vissa predikativer. Ett led som tillåter utflyttningar utgör en syntaktisk ö, dvs ett satsled som bara kan flyttas som en helhet: Samordnade fraser *Nätterna jobbar både på dagarna och. ok: Både på dagarna och nätterna jobbar. Sammansatta namn *Karlsson heter den nye vd:n för IDL Peter. ok: Peter Karlsson heter den nye vd:n för IDL Sidan 2 2

3 Exempelmeningar (huvudsatser) Exempel på huvudssatsanalyser 1. David vill köpa någon bil ännu. 2. Hon kallas den gåtfulla. 3. På sista tiden börjat tycka om omogna bananer. 4. Efter måltiden gick de mätta in i biblioteket. 5. Den gamle mannens hund var bortsprungen. 6. Om är upptagen tar alltid bussen till stan. 7. Då är nöjd. 8. Det kommer massor av nya filmer till julen. David Hon På sista tiden Efter måltiden Den gamle mannens hund Om är upptagen Då vill kallas gick var tar är de mätta alltid köpa börjat tycka om in någon bil den gåtfulla. omogna bananer. bortsprungen. bussen nöjd. ADVL/ ännu. i biblioteket. till stan. Det kommer massor av nya filmer till julen. Bisatsschemat Exempel på bisatser INLEDAR- FÄLT Bisatsinledare eftersom huset renoverats IKEL ADVL/ på rätt sätt Skillnader mot huvudsatsschemat finns i inledarfältet och mittfältet, i slutfältet: 1. Inledarfält (istället för förfält) som innehåller bisatsinledare (istället för ) 2. I mittfältet är ordningen -- istället för -. Detta speglar BIFF-regeln. Bisatsinledaren: unktion, relativt pronomen, rrogativt pronomen eller pronominaladverb. 1. då David ville köpa någon bil. 2. som ofta kallats den gåtfulla. 3. när börjat tycka om omogna bananer. 4. att de gick hungriga från bordet. 5. vad kände till. 6. vart skulle åka efter mötet 7. om är upptagen på fredag. Bisatsanalyser Grammatik och informationstruktur INLEDAR- FÄLT Bisatsinledare då som när att vad vart David de ofta ville gick kände skulle köpa kallats börjat tycka åka någon bil den gåtfulla om omogna bananer hungriga till ADVL/ från bordet efter mötet Positionsscheman ger grammatisk information men visar också möjligheten att signalera vad som är känt och nytt vad som ska framhävas i sammanget vad som ska vara bakgrundsinformation. om är upptagen på fredag Sidan 3 3

4 Vad blir skillnaden? Först, i mitten eller sist? Rymlingen Utan Trots allt Den stulna bilen Med hög hastighet Rymlingen finit verb trots allt trots allt trots allt trots allt utan ADVL/ trots allt med hög Först (i et): här presenteras det som är känt sedan tidigare, meningens ämne, det man talar om: tema. Resten: det som är nytt om temat: rema. Det viktigaste av den nya information läggs i slutfältet. Kallas tema-rema-principen. I mittfältet finns information som platsar i fältet (alltså helt känt, men heller avgörande för textens fortsättning. Utan hasighet trots allt. Ordföljd och textbyggnad: Binda ihop texter med temaprogression Berätta mer om samma sak: upprepat tema Meningar är isolerade enheter i (goda) texter; de hakar i varandra: 1. Den minskade tillgången kommer tack vare nya metoder att påverka produktionen inom de närmaste åren. I framtiden kan det dock vara så att 2. Den minskade tillgången kommer att påverka produktionen inom de närmaste åren tack vare nya metoder. Den nya teknik som utvecklats 3. Den minskade tillgången kommer inom de närmaste åren tack vare nya metoder att påverka produktionen. Denna väntas nämligen ligga kvar i åtminstone fem år Det som är viktigast för fortsättningen (remat) kommer sist i första meningen och blir utgångspunkten (temat) för nästa mening. Denna strategi kallas för temaprogression (ett led som först är rema blir nytt tema). I den en gång storslagna staden Ayacucho i den torraste och fattigaste delen av peruanska Anderna föddes gerillan Sendero Luminoso. Här råder undantagstillstånd sedan många år, här patrullerar militären bland gummor som säljer frukt och godis. Här finns inget Temat (platsen) upprepas flera gånger eftersom författaren vill berätta mer om detta. Metoder: upprepning av samma ord synonyma begrepp eller ord som syftar på samma sak (statsministern Göran Persson, Göran, Persson, den socialdemokratiske partiledaren, ) Andra sätt att presentera något nytt: Presenteringskonstruktioner Tematisera: lyfta fram temat (ämnet) Presenteringskonstruktioner (tillämpning av principen ny information i slutet : Det börjat komma nya läkemedel på marknaden. Här hamnar ett innehållstomt formellt ekt (det) i et, medan det egentliga ektet hamnar i slutfältets mittkolumn. Kan bara göras om substantivet är nytt eller okänt och obestämd form. (Vi kan säga *Det börjat komma de nya läkemedlen.) Enbart vissa verb i presenteringskonstruktioner: finns, ligga, står, hänger, kommer, dyka upp Jämför även med satser som Det är skönt att bada i havet. Att bada i havet är skönt. Det ska bli gott att äta frukost. Att äta frukost ska bli gott. Passivering (passiv ist.f. aktiv sats): Gästerna togs emot föredömligt Huset byggdes med gamla beprövade metoder. Satsflätor (lyfta fram information från någon bisats och göra den till tema): Lyckliga tror jag att de var. Henne är det uppenbart att som favorit. Samla frimärken tycker jag är det tråkigaste som finns.?i Paris tror man att Mia mötte Per. Dubbelt satsled Erik är riktigt klok. (dubblerat ekt) Lisa, henne hoppas träffa igen. (dubblerat objekt). När bisatsen är lång då kan det vara bra att upprepa enheten på något sätt. (dubblerat adverbial) Sidan 4 4

5 Emfatisk omskrivning (utbrytning) Flyt i en text Har formen Det var X (som), t.ex. Det var Kalle som gjorde första målet. Det var majonnäsen som var pricken över i:t. Det var nya skor hon tänkte köpa Fungerar som ett sätt att fokusera och lyfta fram det viktigaste i en sats. Det - Presenteringskonstruktion Mordet - bestämd form (eftersom det redan presenterats) Det ouppklarade mordet - bestämd form (NP med attribut) för att nämna något som redan är känt) begåtts - passiv eftersom förövaren är okänd är ännu skrämmer ett mord i trakterna kring Sävsjö. - obestämd form eftersom mordet presenterats tidigare - ny information till höger uppklarat predikativ som innehåller ny information. ortsbefolkningen. - ny information till höger. Form och innehåll Grammatik dlar i första d om ordens roll i frasen frasers roll i satser Men ordföljd spelar också roll för informationsstruktur! vad är känt och vad är nytt vad är viktigt och vad är oviktigt Satsledens informationsvärde bestäms också av form (bestämd/obestämd) attribut/predikativ huvudsats/bisats presenteringar emfatiska omskrivningar passiv/aktiv Som språkbrukare kan vi koncentrera innehåll och placera viss information som framhävd/belyst och annan information som bakgrund. Sidan 5 5

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Övningar grammatik (lite fritt efter Bolander: Funktionell svensk grammatik, 2001)

Övningar grammatik (lite fritt efter Bolander: Funktionell svensk grammatik, 2001) Övningar grammatik (lite fritt efter Bolander: Funktionell svensk grammatik, 2001) 1 Ange ordklass för samtliga ord i följande stycke. Idag kommer det nog att bli vackert väder. Visserligen är det hotfulla

Läs mer

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman Marke&a Sundman SVENSKANS STRUKTUR Inledning Denna text är avsedd som en översikt över svenskans grammatiska struktur, i första hand svenskans syntax, dvs. dess sats- och fraslära. Här beskrivs hur svenska

Läs mer

Satsadverbialplacering

Satsadverbialplacering Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk Examensarbete, 15 hp Svenska som andraspråk C HT 2013 Satsadverbialplacering En studie av skillnader i satsadverbialplacering mellan receptiva och produktiva

Läs mer

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9 Innehåll Förord 5 Så här arbetar du med På G Grammatikövningar 7 Minigrammatik 9 1 Ordföljd i huvudsatser 9 2 Ordföljd i bisatser 10 3 Satsadverb 11 4 Indirekt tal 11 5 Substantivets former 12 6 Obestämd

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket. Introduktion till frasstrukturgrammatik

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket. Introduktion till frasstrukturgrammatik GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Introduktion till frasstrukturgrammatik Benjamin Lyngfelt 2004 Innehåll 1. Introduktion 1 1.1. Jämförelse med traditionell satsdelsanalys 2 1.2.

Läs mer

Ordföljd i andraspråksinlärares svenska

Ordföljd i andraspråksinlärares svenska GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Ordföljd i andraspråksinlärares svenska Anna Bjerkstig Specialarbete, 15 hp Svenska som andraspråk, SSA133 Vårterminen 2012 Handledare: Roger Källström

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Lektion 8 Yrken Sammansatta ord Grammatik Adjektiv i efterställd position Inte...utan Både...och Varken...eller Repetion av ordföljd!

Lektion 8 Yrken Sammansatta ord Grammatik Adjektiv i efterställd position Inte...utan Både...och Varken...eller Repetion av ordföljd! Lektion 8 Lektion 8 Yrken Sammansatta ord Grammatik Adjektiv i efterställd position Inte...utan Både...och Varken...eller Repetion av ordföljd! Yrken: Lärare (fröken, magister) Läkare (doktor) Lantbrukare

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Aso Asinger www.asinger.net. Satslära

Aso Asinger www.asinger.net. Satslära Satslära الجملة تشكيل 1 En mening Man börjar en mening med stor bokstav på första ordet. Efter sista ordet i meningen sätter man punkt, frågetecken eller utropstecken. Vi kan inte hitta Olle! Han tyckte

Läs mer

Hur går det till att lära sig svensk ordföljd? En studie av hur polska elever utvecklar svenskt skriftspråk.

Hur går det till att lära sig svensk ordföljd? En studie av hur polska elever utvecklar svenskt skriftspråk. GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Hur går det till att lära sig svensk ordföljd? En studie av hur polska elever utvecklar svenskt skriftspråk. Ewa Pawlowska Specialarbete, 15 hp Svenska

Läs mer

Ord och fraser: Familjen. Uttal. Fraser om familjen. Grammatik:

Ord och fraser: Familjen. Uttal. Fraser om familjen. Grammatik: Lektion 6 Ord och fraser: Familjen Uttal Fraser om familjen Grammatik: Verb: Hjälpverb + infinitiv Som Satsadverbial Possessiva pronomen Familj och släkt Jag heter Åsa och är gift med min man som heter

Läs mer

Grammatik för alla lärstilar. Elzbieta (Ella) Strzelecka

Grammatik för alla lärstilar. Elzbieta (Ella) Strzelecka Grammatik för alla lärstilar Elzbieta (Ella) Strzelecka Grammatik i skolan, forskning och debatt Grammatikundervisningen viktig men svår. Grammatik väcker oftare negativa känslor, t.ex. tvång eller blockeringar,

Läs mer

Automatisk detektering av partikelverb

Automatisk detektering av partikelverb Uppsala universitet Institutionen för lingvistik Oktober 2000 Examensarbete på språkteknologiprogrammet Automatisk detektering av partikelverb Bodil Mattisson Handledare: Åbylundsvägen 75 Lars Borin, inst.

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Lars Ahrenberg, sid 1(5) TENTAMEN TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 poäng ger säkert godkänt. Del A. Besvara alla frågor i denna del.

Läs mer

KOMPENDIUM I GRAMMATIK

KOMPENDIUM I GRAMMATIK KOMPENDIUM I GRAMMATIK S A T S D E L A R enligt fältanalys m.m. Ulf Swedjemark INNEHÅLL Fältanalys sida Fem grundstenar 1 Predikat 1 (PRED 1) 1, 3 Subjekt (SUBJ) 1 (3, 6) " formellt och egentligt 17-18

Läs mer

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi Persiska Albin Finne 2002-10-10 Sammanfattning Den här uppsatsen beskriver det persiska språket. Språkets historia, morfologi, syntax och ordförråd behandlas. Tonvikten läggs på morfologi och syntax. Avslutningsvis

Läs mer

Finita verbets placering i (överordnade) påståendesatser

Finita verbets placering i (överordnade) påståendesatser LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum SVE K12, VT 2011 Kandidatuppsats Handledare: Gisela Håkansson Finita verbets placering i (överordnade) påståendesatser en kvantitativ studie av andraspråksinlärares

Läs mer

Språkets byggstenar. Varför läsa grammatik? Vad är grammatik?

Språkets byggstenar. Varför läsa grammatik? Vad är grammatik? Varför läsa grammatik? Du kan redan använda ditt språk riktigt bra i både tal och skrift, eller hur? Varför ska du då läsa grammatik? Jo, det finns några anledningar: Du lär dig hur ditt eget språk är

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många

Läs mer

Ordbildning & morfologi. Morfem, allomorf. Morfologi. Olika typer av morfem. Grammatiska bundna morfem. Fria och bundna morfem

Ordbildning & morfologi. Morfem, allomorf. Morfologi. Olika typer av morfem. Grammatiska bundna morfem. Fria och bundna morfem Morfologi Ordbildning & morfologi Inom morfologin studeras ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Föreläsning (Bolander kapitel 4) Magnus Merkel 2011-09-13 1

Läs mer

SÅ NU JAG FRÅGAR Inlärning av inversion vid topikalisering

SÅ NU JAG FRÅGAR Inlärning av inversion vid topikalisering SÅ NU JAG FRÅGAR Inlärning av inversion vid topikalisering Tanja Pehkonen Kandidatavhandling i svenska Jyväskylä universitet Institutionen för språk Våren 2014 2 JYVÄSKYLÄN YLIOPISTO Humanistinen tiedekunta

Läs mer

Topikalisering i texter skrivna av inlärare av svenska

Topikalisering i texter skrivna av inlärare av svenska Topikalisering i texter skrivna av inlärare av svenska Kristoffer Kehrer 2012 Uppsats högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk B 30 hp, VT 2012 Handledare: Ulrika Serrander Examinator:

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

En studie av flertydiga satser med en oklar räckviddsrelation

En studie av flertydiga satser med en oklar räckviddsrelation Många vågar inte eller Inte många vågar? En studie av flertydiga satser med en oklar räckviddsrelation Aleksina Puro Pro gradu-avhandling Hösten 2013 Nordiska språk Finska, finskugriska och nordiska institutionen

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest A

SVENSKA Inplaceringstest A SVENSKA Inplaceringstest A Välj ett ord som passar i meningen. Använd bara ordet en gång. Exempel: Smöret står i kylskåpet. Det ringer på dörren. Han fick ett brev från mamma. De pratar om vädret. om /

Läs mer

Grammatik+ Frasstruktur, argumentstruktur och informationsstruktur

Grammatik+ Frasstruktur, argumentstruktur och informationsstruktur Utkast 13-01-11 Grammatik+ Frasstruktur, argumentstruktur och informationsstruktur Benjamin Lyngfelt Institutionen för svenska språket Göteborgs universitet Förord Introduktion 1 0.1. Bokens uppläggning

Läs mer

31 tips som gör din text lättare att förstå

31 tips som gör din text lättare att förstå 31 tips som gör din text lättare att förstå Innehållsförteckning Texten 1 Det enkla raka spåret 2 Nyhetsartikeln 3 Skriv rubriker inte överskrifter 3 Glöm inte bildtexten 4 Så börjar du din text 4 Tänk

Läs mer

1. Genitiv. Översättning finska-svenska. Genitivkedjor. Objektiv genitiv. Skriv om objektiv genitiv. Skriv om objektiv genitiv

1. Genitiv. Översättning finska-svenska. Genitivkedjor. Objektiv genitiv. Skriv om objektiv genitiv. Skriv om objektiv genitiv Översättning finska-svenska 1. Genitiv 2. Konditionalis - villkorssatser 3. Bestämning till substantiv 4. Ordföljd 5. Passiv 6. Verbalsubstantiv 7. Elativ och illativ 1. Genitiv Undvik osvenska genitivkonstruktioner

Läs mer

Informationsstruktur och lexikon Avvikelser i texter skrivna av tyska inlärare i svenska

Informationsstruktur och lexikon Avvikelser i texter skrivna av tyska inlärare i svenska GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Informationsstruktur och lexikon Avvikelser i texter skrivna av tyska inlärare i svenska Camilla Håkansson Specialarbete, 15 hp Svenska som andraspråk

Läs mer

Spanska höstterminen 2014

Spanska höstterminen 2014 LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Grindenheten 2014-08-12 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 35-51. Spanska höstterminen 2014 Arbetsformer VAD? Vi kommer att ha genomgångar,

Läs mer

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1.

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1. Svenska i fokus 1 Svenska i fokus 1 är ett nybörjarläromedel med snabb och tydlig progression. Boken är framtagen för vuxna och tonåringar med studievana. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet

Läs mer

Grammatikundervisningens Vad?, Varför? och Hur? Ann Boglind Universitetslektor i svenskämnets didaktik Ordförande i Svensklärarföreningen

Grammatikundervisningens Vad?, Varför? och Hur? Ann Boglind Universitetslektor i svenskämnets didaktik Ordförande i Svensklärarföreningen Grammatikundervisningens Vad?, Varför? och Hur? Ann Boglind Universitetslektor i svenskämnets didaktik Ordförande i Svensklärarföreningen Är jeans singular eller plural? Vad säger de nya kurs- och ämnesplanerna?

Läs mer

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!! 1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

Kardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland

Kardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland Kardía fåglar en sol ett berg en gungställning ett träd en bro gräs en å Substantiv Hanna Hägerland Innehåll Vad är substantiv? 2 Substantivens ordlista 3 Ringa in substantiv 4 Substantiv i bestämd form

Läs mer

RÖDA TRÅDEN ENGELSKA ÅK 2 ÅK

RÖDA TRÅDEN ENGELSKA ÅK 2 ÅK RÖDA TRÅDEN ENGELSKA ÅK 2 ÅK 5 ÅK 2 ÅK 3 Ämnesområden som är bekanta för eleverna Intressen, personer och platser Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där engelska används Enkla instruktioner

Läs mer

DATORSTÖDD SPRÅKGRANSKNING OCH

DATORSTÖDD SPRÅKGRANSKNING OCH Institutionen för lingvistik Stockholms Universitet VT-2000 DATORSTÖDD SPRÅKGRANSKNING OCH ANDRASPRÅKSINLÄRARE Lena Öhrman I denna uppsats undersöks vilka fel några andraspråksinlärare gör när de lär sig

Läs mer

Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod.

Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod. Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod. Semikolon Hans Larsson Jag har försökt att sluta men det är alldeles för svårt. Sluta att använda semikolon alltså. Detta

Läs mer

Det var en gång en man som såg ut som en groda.

Det var en gång en man som såg ut som en groda. NEGATION vanliga perspektiv på negation: o propositionell logik (sanningsvärde) o subjektiv visshet o kommunikativ pragmatik propositionell logik o NEG(NEG-P) = P o om P är sant, så är inte-p inte sant

Läs mer

Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte

Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte Bilaga 3 : språkutvecklingsschema ftirskolan Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte en trappa där man går

Läs mer

Datorlingvistisk grammatik

Datorlingvistisk grammatik Datorlingvistisk grammatik Kontextfri grammatik, m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2011 Denna serie Formella grammatiker,

Läs mer

SPETSSTÄLLDA LED OCH REMATISKA RELATIVER En korpusstudie av satsflätor med presenteringsomskrivning/existentialsats

SPETSSTÄLLDA LED OCH REMATISKA RELATIVER En korpusstudie av satsflätor med presenteringsomskrivning/existentialsats GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket SPETSSTÄLLDA LED OCH REMATISKA RELATIVER En korpusstudie av satsflätor med presenteringsomskrivning/existentialsats Filippa Lindahl MAGISTERUPPSATS,

Läs mer

Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar i (i) Empirisk språkforskning i ett nötskal

Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar i (i) Empirisk språkforskning i ett nötskal Artikel Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar? Empirisk språkforskning i ett nötskal Muriel Norde 1. Inledning Då Huginn ok Muninns huvudredaktion bad mig att skriva ett bidrag inom ämnet barn- och ungdomslitteratur,

Läs mer

Sammandrag. Nyckelord: kvesitiv bisats, fa ordföljd, språkhandling

Sammandrag. Nyckelord: kvesitiv bisats, fa ordföljd, språkhandling GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket KVESITIVA SATSER PÅ VIFT En undersökning av kvesitiva bisatser med fa ordföljd Andreas Widoff SPECIALARBETE, 15 poäng Svenska språket, fördjupningskurs

Läs mer

SATSTYPER OCH ARGUMENTATION I RESEARTIKLAR I DAMTIDNINGAR. Eva Kallonen

SATSTYPER OCH ARGUMENTATION I RESEARTIKLAR I DAMTIDNINGAR. Eva Kallonen SATSTYPER OCH ARGUMENTATION I RESEARTIKLAR I DAMTIDNINGAR Eva Kallonen Pro gradu avhandling i svenska språket Institutionen för språk Jyväskylä universitet Våren 2011 TIIVISTELMÄ JYVÄSKYLÄN YLIOPISTO Humanistinen

Läs mer

Bedömning ur ett SVA-perspektiv

Bedömning ur ett SVA-perspektiv Bedömning ur ett SVA-perspektiv Språklig utveckling ur ett bedömningsperspektiv och ur ett språkinlärningsperspektiv Processbarhetsteorin i bedömning och undervisning Why don t learners learn what teachers

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

stam - jag har lämnat - ( ) - - Perfekt infinitiv aktivum heter att ha hedrat och att ha lämnat. jag har hedrat

stam - jag har lämnat - ( ) - - Perfekt infinitiv aktivum heter att ha hedrat och att ha lämnat. jag har hedrat 5.7 Perfekt och dess infinitiv och particip i aktivum och medium-passivum Du har nu kommit till slutet av -konjugationen, nämligen till verbets perfektstam. Det är tre saker som du bör ha i minnet när

Läs mer

Svenska 2 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Fraser. 1. förr 2. gör 3. Trevligt 4. länge. 2 - Preteritum. 1. tyckte 2. bodde 3. arbetade 4. var 5. började 6.

Svenska 2 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Fraser. 1. förr 2. gör 3. Trevligt 4. länge. 2 - Preteritum. 1. tyckte 2. bodde 3. arbetade 4. var 5. började 6. Svenska 2 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Fraser 1. förr 2. gör 3. Trevligt

Läs mer

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa

Läs mer

Personspår. Enkla grunder av Mikael Wilmarsgård

Personspår. Enkla grunder av Mikael Wilmarsgård Personspår Enkla grunder av Mikael Wilmarsgård Vad är personspåret för hunden? Innan vi tränat hunden till något så kan vi konstatera att hunden har ett välutvecklat luktsinne. Om hunden inte hittar ett

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

Perspektiv på lexikografi, grammatik och språkpolitik i Norden

Perspektiv på lexikografi, grammatik och språkpolitik i Norden Redaktörer Caroline Sandström Ilse Cantell Eija-Riitta Grönros Pirkko Nuolijärvi Eivor Sommardahl Perspektiv på lexikografi, grammatik och språkpolitik i Norden Institutet för de inhemska språken Särtryck

Läs mer

Ungdomar talar om språk

Ungdomar talar om språk Ungdomar talar om språk En folklingvistisk studie 1 Gisela Håkansson och Catrin Norrby Inledning Hur man talar om språk och språkliga konstruktioner kan skilja sig väsentligt åt mellan talare beroende

Läs mer

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är Svenska 1 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Pronomen subjekt Jag De det Vi Du

Läs mer

Introduktion till vetenskapligt skrivande

Introduktion till vetenskapligt skrivande Introduktion till vetenskapligt skrivande Karl- Johan Grinnemo 1 Att tänka på vid vetenskapligt Målgrupp skrivande Syfte Disposition Stil Flöde Språk 2 Målgrupp Artikel 1 Artikel 2 3 Syfte Artikel 1 Artikel

Läs mer

Utvärdering av Navets Brandtema för år 5 och 6

Utvärdering av Navets Brandtema för år 5 och 6 Utvärdering av Navets Brandtema för år 5 och 6 Slutsatser utifrån elevenkäterna 82 elever som gjort Brandtemat och 82 elever som inte gjort Brandtemat, samt 58 elever som gjort Brandtemat för ett år sedan,

Läs mer

Lagom Lätt Corso di lingua svedese

Lagom Lätt Corso di lingua svedese Anna Brännström Celina Bunge Repetto Andrea Meregalli Lagom Lätt Corso di lingua svedese Guida dell insegnante EDITORE ULRICO HOEPLI MILANO INDICE Kapitel 1 2 Kapitel 2 3 Kapitel 3 3 Kapitel 4 4 Kapitel

Läs mer

Grenzgänger Festschrift zum 65. Geburtstag von Jurij Kusmenko

Grenzgänger Festschrift zum 65. Geburtstag von Jurij Kusmenko BERLINER BEITRÄGE ZUR SKANDINAVISTIK Titel/ title: Autor(in)/ author: Kapitel/ chapter: In: Grenzgänger Festschrift zum 65. Geburtstag von Jurij Kusmenko Charlotta Brylla» Sedan lärde jag mig svenska en

Läs mer

Läxa nummer 1 klass 2

Läxa nummer 1 klass 2 Läxa nummer 1 klass 2 Rita hur det ser ut när du gör matteläxan! Skriv ditt namn också. Det här är din läxbok för klass 2. Du kommer i regel att få en läxa i veckan hela året. Skriv vilket tal som är X

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009 Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:

Läs mer

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se Vanliga och allvarliga språkfel Dödssynd 1 Särskrivningar Ett av de allra mest frekvent förekommande språkfelen i svenskan idag är otvivelaktigt

Läs mer

Norsjö kommunblad april 2013

Norsjö kommunblad april 2013 Norsjö kommunblad april 2013 Norsjödagen på Berättarfestivalen Onsdag den 24 april är Norsjö med på Berättarfestivalen i Skellefteå. Norsjö har ett eget program hela dagen på Nordanås caféscen. För att

Läs mer

Stöd i andraspråksbedömning

Stöd i andraspråksbedömning Stöd i andraspråksbedömning En praxisnära tillämpning av Processbarhetsteorin Sara Mörtsell Institutionen för språkdidaktik Uppsatsarbete 15 hp Svenska som andraspråk med didaktik III (US301F) Vårterminen

Läs mer

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on

gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Svenska språkets struktur: gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Helen Winzell (rum 4315, Key- huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se hon pronomen Pronomen istället

Läs mer

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med frukt och grönsaker i skolan. Syftet är att stimulera barn till att äta tillräckligt

Läs mer

Svenskans ordföljd hos finska universitetsstuderande

Svenskans ordföljd hos finska universitetsstuderande Svenskans ordföljd hos finska universitetsstuderande Deklarativ och procedural kunskap om ordföljden Anne-Maj Åberg Projektet På väg mot kommunikativ kompetens, SLS artikel publicerad 2010 i: Falk, C.,

Läs mer

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s

Lektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Lektion 8 Lektion 8 Ord och fraser: Bostad Att prata om hur vi bor Grammatik: Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Vi kan bo i... På semestern En villa En stuga Ett

Läs mer

Maskinöversättning handlar om att. Datorn behöver statistik och grammatik MASKINÖVERSÄTTNING ANNA SÅGVALL HEIN

Maskinöversättning handlar om att. Datorn behöver statistik och grammatik MASKINÖVERSÄTTNING ANNA SÅGVALL HEIN MASKINÖVERSÄTTNING Datorn behöver statistik och grammatik ANNA SÅGVALL HEIN Det är lätt att skoja med en del resultat av maskinöversättning: Vad kan vi lära av det blir What can we faith of it. Då gör

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för elever som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av språkets tempussystem, lära sig vilka former de regelbundna och oregelbundna verben

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Särtryck ur: Årsbok 2009 KVHAA

Särtryck ur: Årsbok 2009 KVHAA Särtryck ur: Årsbok 2009 KVHAA Stockholm 2009 (isbn 978-91-7402-392-3, issn 0083-6796) E l isa bet E ngda h l Språkkänsla Språkk änsla ett ord sammansatt av språk och känsla används om olika företeelser.

Läs mer

Lång handledning. Jag läser om resor. Eva Eriksson

Lång handledning. Jag läser om resor. Eva Eriksson Lång handledning Jag läser om resor Eva Eriksson 1 Handledning till Jag läser om resor Bakgrund I mitten av 90-talet arbetade jag med läsinlärning på träningsskolan, ett mycket roligt och stimulerande

Läs mer

DIAGNOSTIC TEST SWEDISH/SVENSKA

DIAGNOSTIC TEST SWEDISH/SVENSKA DIAGNOSTIC TEST SWEDISH/SVENSKA Welcome to test your level of the Swedish language. The test is based on the European Council s level scale, in Swedish, Europarådets nivåskala. The results will show you

Läs mer

9. Hur upplevde du kontakten med Häst & Sport Resor?: mycket bra Kommentar om kontakten med Häst & Sport Resor: -Enkelt. Har åkt med er förut.

9. Hur upplevde du kontakten med Häst & Sport Resor?: mycket bra Kommentar om kontakten med Häst & Sport Resor: -Enkelt. Har åkt med er förut. Namn: Frida Westerberg Resa: Westernparadis på Gotland Datum: 2013-09-12-15 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: -Direktkontakt, fika, träffa de andra deltagarna å få

Läs mer

Förslag på arbetsgång

Förslag på arbetsgång Denna lektion är hämtad ur Öva och pröva av Karin Elffors. Det är ett läromedel för deltagare med begränsad skolerfarenhet, sfi kurs C och början av kurs D samt motsvarande utbildningar. Ord och grundläggande

Läs mer

Lärarhandledning. Inledning

Lärarhandledning. Inledning 1 Lärarhandledning Inledning A-kursen i svenska för döva är uppdelad i sex moduler. Vi rekommenderar att kursdeltagarna läser kursen i den ordning modulerna är numrerade. Detta eftersom vissa moment i

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2011-01-15 Sal (1) Om tentan går i flera salar ska du bifoga ett försättsblad till varje sal och ringa in vilken sal som

Läs mer

Framstegstest 1 Kapitel 1 3

Framstegstest 1 Kapitel 1 3 Framstegstest 1 Kapitel 1 3 Namn: 1 Adjektiv och adverb Skriv orden under raden i rätt form. 1 Det var så att träffa alla kusiner igen! rolig 2 Tycker du att broccoli är? god 3 Marias söner är. ovanlig

Läs mer

När kan man lita på maskinöversättning?

När kan man lita på maskinöversättning? När kan man lita på maskinöversättning? Aarne Ranta Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet aarne@chalmers.se Sammanfattning Artikeln ger en

Läs mer

FRAMSTEGSTEST 1. Kapitel 1 3. 1 Vad svarar man? 2 Frågeord. Ringa in rätt alternativ.

FRAMSTEGSTEST 1. Kapitel 1 3. 1 Vad svarar man? 2 Frågeord. Ringa in rätt alternativ. FRAMSTEGSTEST 1 Kapitel 1 3 1 Vad svarar man? Ringa in rätt alternativ. Namn: 1 Arbetar du? a Ja, tack. b Nej, jag studerar. c Svenska och engelska. 2 Har du barn? a Ja, en dotter och en son. b Ja, jag

Läs mer

4. Vad tyckte du om kvaliten på ridningen?: mycket bra Kommentar om ridningen: -man fick rida hur mycket som helst, olika slags turer.

4. Vad tyckte du om kvaliten på ridningen?: mycket bra Kommentar om ridningen: -man fick rida hur mycket som helst, olika slags turer. Namn: Andrea Renström Resa: Arizona Datum: 9/3 2014 Kommentar mottagande: - Kommentar boende: -underbar stuga, sängarna är jättesköna. Städning varje dag om man vill. Kommentar maten: Maten är grymt god.

Läs mer

En liten saga om en databas

En liten saga om en databas En liten saga om en databas Av Marcus Medina Det här är en liten saga om en databas, öar, broar och en massa personer och saker. Det var en gång en grupp människor. De hade olika namn, de gjorde olika

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

Poäng: Betyg: Platsnummer:

Poäng: Betyg: Platsnummer: Ryska I. Grammatik och skriftlig framställning (SLRYS1/1000), 2013-08-17, 10.00 13.00 Poäng: Betyg: Platsnummer: Anvisningar: Inga hjälpmedel tillåtna. Alternativa svar (parenteser) är inte tillåtna. Svara

Läs mer

Sveaskolans lokala kursmål och betygskriterier för moderna språk årskurs 6-9

Sveaskolans lokala kursmål och betygskriterier för moderna språk årskurs 6-9 Sveaskolans lokala kursmål och betygskriterier för moderna språk årskurs 6-9 Datum: 2010-08-19 Ämnesansvariga: John Dennis, Maria kehlmeier, Karin Munthe, Elin Fengpíng Mao Undervisning i Moderna språk

Läs mer

Åsa Thorlings minnesanteckningar från webbinarium för svenska föräldrar i utlandet

Åsa Thorlings minnesanteckningar från webbinarium för svenska föräldrar i utlandet Åsa Thorlings minnesanteckningar från webbinarium för svenska föräldrar i utlandet Monica Bravo Granström aktuell med boken I Love svenska Hjälp flerspråkiga barn i utlandet med svenskan. Aktiv i SWEA

Läs mer

Tyst kunskap i gramma/kundervisningen. Tomas Riad Stockholms universitet

Tyst kunskap i gramma/kundervisningen. Tomas Riad Stockholms universitet Tyst kunskap i gramma/kundervisningen Tomas Riad Stockholms universitet Gramma/ska kunskaper Som modersmålstalare besi

Läs mer

Filip och båten. Bygg upp intresset för boken med hjälp av en inledande uppgift innan gruppen/eleven får bekanta sig med själva boken.

Filip och båten. Bygg upp intresset för boken med hjälp av en inledande uppgift innan gruppen/eleven får bekanta sig med själva boken. Filip och båten Introducera boken Bygg upp intresset för boken med hjälp av en inledande uppgift innan gruppen/eleven får bekanta sig med själva boken. Visa en detalj av pärmbilden på OH eller smartboard.

Läs mer

Ord, lexem, ordformer (repetition) Ord och morfem (repetition) Fraser/konstituenter (repetition) Grammatisk analys i språkteknologin

Ord, lexem, ordformer (repetition) Ord och morfem (repetition) Fraser/konstituenter (repetition) Grammatisk analys i språkteknologin Datorlingvistisk grammatik OH-serie 1: introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv09/dlg/ LEKTION 1: innehåll Kursformalia Grammatik formell grammatik. Metod och data (lite). Språkteknologisk relevans.

Läs mer

Utveckling av tal och skriftspråk hos andraspråkselever i skolans tidigare år

Utveckling av tal och skriftspråk hos andraspråkselever i skolans tidigare år DidaktiskTidskrift,Vol 20, No 2, 2011, s. 95-118 Utveckling av tal och skriftspråk hos andraspråkselever i skolans tidigare år Åsa Wedin* Örebro universitet Introduktion Barns språkutveckling är av central

Läs mer

Undervisning eller inte undervisning gör det någon skillnad?

Undervisning eller inte undervisning gör det någon skillnad? Gisela Håkansson Undervisning eller inte undervisning gör det någon skillnad? Inledning från elev till inlärare I den moderna kommunikativa språkundervisningen har eleven fått ett betydligt större eget

Läs mer

Facit Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95)

Facit Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) Facit Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95) 1. 2. Exempel på frågor, som man kan ställa till svaren. a) Vad har du ätit till lunch idag? b) När kommer bussen? c) Hur var han

Läs mer

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk.

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. Lampa Lampor Det finns fem verb grupper. Grupp ett är en-ord som slutar på -a. Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. som inte slutar på vokal. En Grupp 1 En lampa

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska Kapitel 4 - Nationalitet och språk Aktivering 4.1. Vilka språk talar Åsa och Jens? Vi undersöker vilka språk som talas i gruppen och i världen. Material: språkplansch på väggen med olika språk. Affisch

Läs mer