Byggstenar. Fraser och satsled. Sammanhang. Definitioner
|
|
- Gunnel Pålsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Byggstenar Fraser och satsled Föreläsning 7 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel Sats Satsled Fraser Ord Morfem Fonem 1 2 Sammanhang Fonem/grafem bildar Morfem som bildar Ord som bildar Fraser som bildar Satser som bildar Meningar/yttranden som bildar Texter/dialoger/monologer Definitioner Fras = ord som tillsammans bildar en syntaktisk enhet (t.ex. nominalfras och prepositionsfras) Satsled = enheter som bygger upp en sats Sats = ordkombination som (minst) innehåller ett subjekt och ett predikat. 3 4 De fem frastyperna Allmänt om fraser Nominalfraser (NP): den stora förvirringen en god paj den imponerande upphämtningen av Björkman huset som låg uppe på kullen Verbfraser (VP) löste problemet letade upp sin bortsprungna katt Adjektivfraser (AdjP) mycket vacker Adverbfraser (AdvP) hit och dit, jämt och ständigt, visserligen Prepositionsfraser (PP) på en kvart i ett hus vid eftermiddagens tillställning Huvudord substantiv/pronomen i nominalfraser adjektiv i adjektivfraser adverb i adverbfraser verb i verbfraser prepositioner i prepositionsfraser??? Bestämningar till huvudordet Fraser kan vara ett ord långa (bara huvudordet): mannen, han, liten Fraser kan var mycket långa: den första mycket onödiga varianten som politikerna stött och blött i flera månader sedan Ohlsson lagt fram sin motion bordlades Systematisk uppbyggnad med bestämd ordning mellan delar 5 6 1
2 Nominalfrasen Egenskaper hos nominalfraser: består av substantiv eller pronomen plus ev. bestämningar. bestämningar preciserar eller specificerar huvudordet, men påverkar inte den syntaktiska funktionen. ett substantiv kan ta både framförställda och efterställda bestämningar ett pronomen har endast efterställda bestämningar i en nominalfras kan det ingå en annan, underställd, nominalfras. Nominalfrasen - framförställda bestämningar Adjektivattribut adjektiv eller particip omedelbart före huvudordet tråkig dag, otäck historia härliga tider, strålande tider gråtande barn, flygande cirkus 7 8 Fler framförställda bestämningar Nominalfrasens uppbyggnad morfarsfiskeutrustning (genitivattribut) fyra kilo mjöl (måttsattribut) major Nilsson (epitet el. fast apposition, oftast titlar/yrken) Total/ Utpekande alla dessa Ägande/ genitiv mina Pelles Kvantitet/ urval första Efterställda Adjektivfras konstiga ovanliga Huvudord idéer samlarkort som bara ramlar över mig en för många mycket viktiga arbetslivserfarenheten det sista sedan länge bortglömda arvet från sydligare nejder 9 10 Bestämningar till nominalfras Attribut Ordningen hänger samman med bestämningarnas betydelse: adjektivfraser närmast substantivet pronomenbestämningar i början av nominalfrasen attributen före huvudordet är alla nominala (adj, pron, subst ) attributen efter huvudordet är både nominala och något annat NP - efterställda bestämningar Adverb: vägen hem, resan dit, salen där borta Prepositionsfras: tåget till Luleå, natten med gänget Infinitivfras: viljan att vinna Pronomen: flickan själv Komparativsats/-fras: klokare tankar än du anar, lika stor bil som din Att-sats: tanken att han skulle åka Apposition: Janne, killen med det långa håret Predikativt attribut: Nilsson, rustad till tänderna,
3 Hur känner man igen nominalfraser? Byt ut mot pronomen! Den gamla mannen tappade bort sin hundvalp som bara var fyra månader gammal. Han tappade bort den. Var finns nominalfraserna? Gunvald Larsson kom in i rummet. Exakt trettisju minuter hade förflutit sedan han blev uppringd och han höll fortfarande taxikvittot i handen. Sen de såg honom senast hade han rakat sig och bytt skjorta. Han satte sig vid bordet mitt emot rånaren, vek ihop kvittot och la det i övre högra skrivbordslådan. Därmed gjorde han sig redo för några av de i runt tal två miljoner fyrahundratusen övertidstimmar som den svenska polisen årligen måste stå till tjänst med Adjektivfrasen Huvudord är adjektiv eller particip bra, inkompetent, överlycklig läckande, sjungande (presens particip) nytvättad, återfunnen, inkapslad (perfekt particip) Adverb som bestämningar till adjektivfrasen: mycket intressant, helt oförberedd, otroligt korkad Andra framförställda bestämningar: den i grammatik välbevandrade studenten, den vid första anblicken ointressanta texten Adjektivfrasen Adjektivfrasens funktioner framförställt attribut till huvudordet i en nominalfras en otroligt vacker solnedgång den helt utbrände knarkaren ett ruttet äpple predikativ funktion det var ganska dåligt hon verkar oerhört bra de är trevliga Adverbfrasen Adverbfrasen består av ett adverb med ev. framförställda bestämningar snabbt, troligen, nyss, ganska rörigt, ovanligt dumt, alldeles nyss, mycket långsamt eller efterställda bestämningar i form av prepositionsfraser borta med vinden, in genom dörren andra adverb kan ibland förekomma som efterställda bestämningar ofta nog, nu precis Adverbfrasen Adverbfrasens funktioner Satsadverbial Bestämning till: verb adjektiv substantiv andra adverb Bisatsinledare (subjunktion) TSR-adverbial
4 Prepositionsfrasen Prepositionsfrasen består av preposition + bestämning (Svenska Akademiens Grammatik ser prepositionen som huvudord i prepositionsfraser): preposition + nominalfras i mörkret, i all evighet, på bordet vid fönstret i den helt nya boken med de vackra illustrationerna OBS! Prepositionsfraser kan ingå i andra prepositionsfraser, och i andra nominalfraser. Prepositionsfrasen Prepositionsfrasens funktion efterställd bestämning till nominalfras studenten med de goda studievanorna TRS-adverbial de gjorde succé i hela världen predikativ hon är på dåligt humör; han är från Kina satsadverbial med all rätt fick Lotta första priset prepositionsobjekt de väntar på dig Prepositionsfrasen Ange prepositionsfraserna I oktober gjorde han ett studiebesök i Handelsbanken på Karlaplan. Han var kallad till ett sammanträde på skolöverstyrelsen med början klockan två och hade tid att i lugn och ro flanera runt Karlaplan och angränsande gator. Exakt klockan elva gick han in i banken. Han frös till av spänning. Han såg sig omsorgsfullt omkring i banken. De tre tjänstemännen arbetade bakom sina kassor och det hördes en mansröst, som talade i telefon. 21 Verbfrasen Olik nominala fraser Tar bestämningar som objekt, predikativ och olika adverbial (inte attribut). Verbfrasen kan splittras upp Han åt hemma igår. Igår åt han hemma. Verbfrasen kan vara finit eller infinit. Finita verbfraser är predikatsled i satser Händelsen skakade om hela världen. Infinita verbfraser tar samma bestämningar som finita verbfraser, men fungerar i prinicip som nominala fraser: Att inte förstå det här är inte kul. (subjekt, byt ut mot det) Han gillade att spela gitarr. (objekt) De värdesätter förmågan att tala persiska. (attribut) Genom att vinna British Open visade hon vem som var bäst. (i prepositionsfraser) 22 Verbfrasen Verbfrasens struktur Man kan kombinera flera verb till en verbkedja Martina lär vara duktig Bertil skulle vilja kunna spela gitarr Jag hade hoppats kunna få försöka kvalificera mig till OS 1980 (John Albrektsson) Det finita verbet står alltid först. Verbfrasen Verbfrasens struktur: infinita verb om verbet är ett hjälpverb (/bli/ha) vara/bli + perfekt particip jag blev tvungen att betala; den är handgjord ha + supinum han har försvunnit; de hade kört vilse annars står infinitiven efter det finita verbet du lär vara en duktig pianist; du måste satsa hårdare;
5 Alternativt beskrivningssätt 1: Bestämningar som semantiska roller (kasusgrammatik) subjekt -> agent/upplevare Kalle leker. Lisa springer. Niklas lyssnar. objekt -> föremål, resultat, stimulus eller mottagare Han studerar fåglarnas ankomst (föremål) Han byggde en friggebod (resultat) Han hörde en näktergal (stimulus) Riksskatteverket skickade honom skattebeskedet (mottagare). Alternativt beskrivningssätt 2: Skilja nödvändiga från icke nödvändiga bestämningar till verb (valens) Verbfrasens nödvändiga led kallas fyllnadsled (obligatoriska och frivilliga): t.ex. objekt, predikativ och vissa adverbial. Obligatoriska led kan ej strykas utan att satsen blir ogrammatisk. Hon springer sig trött. Åsa besöker sin faster. Tilläggsleden (som inte är nödvändiga) är fria och är för det mesta adverbial). Kan strykas och ändå ge grammatiska satser: varje dag/ofta/i huset/under sportlovet Alternativt beskrivningssätt 3: Frasstrukturgrammatik Dependensanalys (automatisk) S->NP VP NP->(Det Poss) (AdjP) N AdjP->adv adj* VP-> V NP (PrepP) PP->prep NP Den mycket gamle mannen åt sin middag i trädgården Lexikaliserade fraser fasta begrepp, betydelsen kan ej härledas från de ingående ords betydelse röda hund, full rulle (nominalfras) rund under fötterna (adjektivfras) jämt och ständigt; nätt och jämt (adverbfras) i onödan, i tid och otid (prepositionsfras) ge järnet; ta i trä (verbfras) Satsled: frasernas funktion Primära satsled ingår direkt i en sats: subjekt predikat objekt (direkt och indirekt) agent (i passiva satser) predikativ adverbial Sekundära satsled är delar av primära satsled: attribut adverbial Den mycket stora hunden åt faktiskt upp allt som fanns på det uppdukade middagsbordet
6 Satsled och form 1 Satsled och form 2 predikat finit + ev. infinita verb + ev. partikel: Niklas vill köpa en digitalkamera. subjekt en nominalfras: Niklas vill köpa en digitalkamera. en infinitiv: Att köpa en digitalkamera skulle vara kul. en bisats: Att Niklas skulle köpa en digitalkamera var känt. opersonligt det: Det knallar och går. objekt en nominalfras: Niklas ville köpa en digitalkamera. en infinitiv: Niklas gillade att köpa en digitalkamera. en bisats: Alla visste att Niklas skulle köpa en digitalkamera. opersonligt det: De hade det gott. adverbial en adverbfras: Niklas kommer troligen aldrig att skaffa den där kameran. en prepositionsfras: Niklas skaffar kameran under sportlovet. en nominalfras: Niklas köper kameran nästa vecka. en bisats: Niklas köper kameran om han lyckas sälja sin gamla dator. agent en prepositionsfras som inleds med av : Den digitala kameran skulle faktureras av butiken, men något blev fel. predikativ en nominalfras: Digitalkameror blev årets julklapp. en adjektivfras: Digitalkameror är mycket populära. en prepositionsfras: Försäljaren var med barn. attribut (ingår alltid i nominalfraser) en adjektivfras: Den övertygande försäljaren. genitivformer: försäljarens svada/hans snack. pronomen: den här kameran. räkneord: fyrtiofem kameror prepositionsfraser: kameran med alla finesser en bisats: kameran som fått så mycket fin kritik substantiv: professor Sandewall, Umeå, björkarnas stad adverb: det stora varuhuset därborta Satsens kärna Objekt Alla satser har en relation som kallas nexus: förbindelsen mellan subjekt och predikat Finit nexus: Niklas springer. Det regnar Infinit nexus: Patrik såg Niklas springa I svenskan finns subjektstvång! Kännetecken: Subjekt: Vem är det som gör något? Predikat: Vad gör subjektet? I frasstruktur: första NP:t = subj, VP=predikat Undantag: Det finita hjälpverbet (har/hade) kan utelämnas i bisatser: Om vi bara vetat detta, hade vi klarat oss. Imperativsatser (uppmaningar). Här är subjektet alltid underförstått: Gör det! Tänk efter! Klicka på OK. Rubriker, svar på frågor (s.k. elliptiska konstruktioner, satsfragment). Direkta objekt: Han köpte bilen. Svarar på frågan vad/vem? Indirekta objekt: Han gav honom bilen. Svarar på frågan Till vem/vad, åt vem/vad? Prepositionsobjekt (vid prepositionsverb): Han tänkte på henne. Omdiskuterat objekt. Ibland ses dessa som adverbial i och med att de inte är rena nominalfraser utan prepositionsfraser. Jfr: Han lyfte lådan. Han lyfte PÅ lådan på flaket. Han LYFTE på lådan. Objekt med infinitiv: Han såg henne springa. Motsvarar den längre konstruktionen Han såg att hon sprang Agent - passiva satser Agent: den av-inledda prepositionsfrasen i passiva satser lika med subjektet i motsvarande aktiva satsen James Bond jagade boven Subjekt Direkt objekt Boven jagades av James Bond Subjekt Agent Adverbial Kan vara fyllnadsled eller tilläggsled. Kan vara primära eller sekundära satsdelar. Två huvudtyper: Tids-, rums, sätts- eller omständighetsadverbial (viktiga egenskaper kring en handling eller händelse). Satsadverbial. Preciserar något kring hela satsen, inte bara för verbet
7 TSR-adverbial tidsadverbial: Erik har rest runt i världen i sex månader nu. sättsadverbial: Hon sprang jättefort. rumsadverbial: Erik har rest runt i världen i sex månader nu. allmänna omständighetsadverbial: Eftersom han fick jobb i London var han tvungen att sälja sin lägenhet i Midsommarkransen. utgörs av adverbfras, prepositionsfras, eller bisats Adverbfraser kan ibland förväxlas med adjektivfraser. Byt ut lämpligt subjekt/objekt mot ett motsvarande med annat numerus. Ändras frasen är det adjektivfras, ändras det inte är det adverbfras Satsdelar - satsadverbial Satsadverbial modifierar hela satsen negationsadverbial konjunktionella adverbial talarattitydsadverbial framhävandeadverbial i huvudsatser: efter det finita verbet i bisatser: före det finita verbet ( BIFF-regeln) Predikativ (predikatsfyllnad) Egentligen bestämningar till nominalfraser (på ett annat sätt än attribut) antingen bestämningar till subjekt: subjektiv predikativ Katten är busig. Huset är stort. Pernilla blev läkare. Fönstren gapade tomma. bestämning till objekt: objektiv predikativ Nisse tvättade fönstren rena. Stormen gjorde dem strömlösa. subjektiv predikativ efter kopulaverb (vara, bliva, heta, kallas, utnämnas till) Kongruensböjning (samma numerus och genus som huvudordet) Ofta nominalfraser eller adjektivfraser, men även prepositionsfraser som Hon är på gott humör. Svåra att identifiera ibland. Tänk på att de är bestämningar till en nominalfras! De smög tysta in i rummet. De smög tyst in i rummet. Han smög tyst in i rummet. Markera subjekt, objekt, predikativ och adverbial 1. En person omkom i en brand i Gamla folkets hus i X-by tidigt i morse. 2. Ytterligare en person skadades i branden, som upptäcktes av en plogbilsförare. 3. När branden bröt ut fanns fyra personer i lokalen. 4. Tre av dem hade lyckats ta sig ut när räddningstjänsten kom fram. 5. En fjärde person hittades död inne i Gamla folkets hus. 6. Av allt att döma har de fyra bott i byggnaden
Fraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser
Språkets uppbyggnad Fraser och satsled Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-11 Ord som bildar Fraser som bildar Satser som bildar Meningar/yttranden som bildar Texter/dialoger/monologer
Läs merSatsled och satstruktur
Innehåll Satsled och satstruktur Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-14 Repetition: Ordklasser och fraser Satsled Satsledsanalys Syntaktiska kategorier vs. Syntaktiska relationer Satser
Läs merSyntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar
Byggstenar Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar Föreläsning 6-7 Bolander kapitel 6 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 15 september & 17 september Sats Satsled Fraser s Ord Morfem
Läs merGrundläggande syntaktiska funktioner och roller
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande
Läs merSatslära introduktion
Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem
Läs merSidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ?
Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-13 Greta Jansson är 96 år. Han växte upp på landsbygden när man hade
Läs merSatser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Satser och satsdelar Översikt i stolpform. Terminologin följer
Läs merFraser, huvuden och bestämningar
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin
Läs merDatorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Läs merLingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser
Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser 1. Form och funktion I språklig analys gör man en skillnad mellan en konstituents form, dvs hur den är morfologiskt och syntaktiskt uppbyggd, och dess funktion,
Läs merSYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas
Läs merSatsdelar. Carina
Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig
Läs merSyntax Fras, sats, mening
Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,
Läs merFundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).
Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb
Läs merLingvistik IV Konstituenter och frasstruktur
Lingvistik IV Konstituenter och frasstruktur Dagens föreläsning kommer att ta upp: Konstituenter (Fraser och satser) Fraser Frasstrukturer 1. Konstituenter När vi tittar på hur en mening är uppbyggd kan
Läs merDatum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. En dag upptäcker min treåriga dotter (1) att det finns kärnor i äpplen. En snabb (2) genomgång av hur och varför visar (3) sig bli
Läs merHemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin
Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara
Läs merHuvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute
Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner
Läs merFörord KERSTIN BALLARDINI
Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion
Läs merKonstituenter och frasstruktur. 729G49 16 April
Konstituenter och frasstruktur 729G49 16 April Dagens föreläsning Konstituenter (Fraser och satser) Fraser Frasstrukturer Vad hände? Mannen bet hunden man -> man (rot) + en (suffix) [bestämd betydelse]
Läs merDatorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Läs merOrdbildning & morfologi. Morfem, allomorf. Morfologi. Olika typer av morfem. Grammatiska bundna morfem. Fria och bundna morfem
Morfologi Ordbildning & morfologi Inom morfologin studeras ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Föreläsning (Bolander kapitel 4) Magnus Merkel 2011-09-13 1
Läs merDatum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Kylan förstärkte alla ljud och lade sig som en osynlig men ogenomtränglig kupa över den (1)domnande staden. Den grep tag i kvällen
Läs merKort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998
Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.
Läs merLingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser. 729G49 23 april
Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser 729G49 23 april Form och funktion Primära satsdelar Satser Form och funktion Formklassifikationen berori huvudsakpå konstituenternas interna strukturella egenskaper
Läs merGrammatisk teori III Praktisk analys
Grammatisk teori III Praktisk analys 1. Satser Till skillnad från fraser har satser inga givna strukturella huvuden. Olika teorier gör olika antaganden om vad som utgör satsens huvud. Den lösning som förespråkas
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ är konstruktioner (fraser) som innehåller ett predikat och ett subjekt (Josefssons, s. 151, definition, som är en vanlig definition).
Läs merMorfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,
Läs mer729G09 Språkvetenskaplig databehandling
729G09 Språkvetenskaplig databehandling Modellering av frasstruktur Lars Ahrenberg 2015-05-04 Plan Formell grammatik språkets oändlighet regler Frasstrukturgrammatik Kontextfri grammatik 2 Generativ grammatik
Läs merSvenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57
Studiehandledning vt 2018 Svenska språket 1, Delkurs Språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Svenska språket Svenska språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Välkommen till grammatikdelen i Svenska språket
Läs merTDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008
Magnus Merkel Lars Ahrenberg Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet RÄTTNINGSMALL TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 p ger säkert
Läs merOrdklasser och satsdelar
Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera
Läs merGrammatisk teori II Attributvärdesgrammatik
Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska
Läs merSVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman
Marke&a Sundman SVENSKANS STRUKTUR Inledning Denna text är avsedd som en översikt över svenskans grammatiska struktur, i första hand svenskans syntax, dvs. dess sats- och fraslära. Här beskrivs hur svenska
Läs merFacit för diagnostiska provet i grammatik
Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954
Läs merDatum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Då jag föddes i juli 1918 hade mor (1) spanska sjukan, jag var i dåligt skick och (2) nöddöptes på sjukhuset. En dag fick familjen
Läs merRyska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat
Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på
Läs merSpråkets byggstenar. Varför läsa grammatik? Vad är grammatik?
Varför läsa grammatik? Du kan redan använda ditt språk riktigt bra i både tal och skrift, eller hur? Varför ska du då läsa grammatik? Jo, det finns några anledningar: Du lär dig hur ditt eget språk är
Läs merDatum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. (1) Tidigt i gryningen påbörjade han sin (2) förvandling. Han hade (3) noga planerat allting för att (4) ingenting (5) skulle kunna
Läs merKODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual
KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual Jens Allwood Maria Björnberg Alexandra Weilenmann Version 1, januari 1999 1. Principer för kodning av maximala grammatiska enheter När man kodar maximala
Läs mer7 Bordsspel. Förberedelser för ordklasspel (7A) och satsdelsspel (7B)
Förberedelser för ordklasspel (7A) och satsdelsspel (7B) 1 Kopiera spelplanen på hårt papper, helst i A3-format. 2 Kopiera lämpligt antal spelkort. 3 Alla spelkort läggs på mitten av spelet. 4 På ena sidan
Läs merVärldens språk, 7,5hp vt 2012
Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 2. Språkets arkitektur I: Texter, meningar och satser; Huvud- och bisatser; Samordning och underordning; Grammatiska relationer;
Läs merTenta i Lingvistik 729G08 ht10 ( )
Tenta i Lingvistik 729G08 ht10 (11-08-25) Skrivningen består av ett antal uppgifter (14) som ska lösas efter bästa förmåga. Uppgifterna bedöms enligt följande skala: 5p = mycket bra svar, 4p = bra svar,
Läs merMening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller?
Mening En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller? Sats Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. är en mening men 2satser. En sats har
Läs merRättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:
Kursens namn LGS012 Svenska för alla SVAL vt 12 Provmoment: Enskild skriftlig tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: 21 högskolepoäng Studenter på lärarprogrammet inriktning GSME T6 Tentamensdatum:
Läs merSvenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu
Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa
Läs merLATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II. Satsdelar
LATIN A ALLMÄN GRAMMATIK II Satsdelar Ord av olika ordklasser sä.s samman för a. bilda satser. För a. kunna analysera hur satsen är uppbyggd brukar man dela in den i olika satsdelar beroende på vilken
Läs merDom lyssnade koncentrerat på lärarens genomgång.
1 1) När skriver man de och när skriver man dom eller dem? Subjekt Jag Du Han/hon Den/det Vi Ni De Objekt Mig Dig Honom/Henne Den/Det Oss Er Dom/Dem Stryk över dom och skriv de på rätt ställen. Tänk på
Läs mer2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.
Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,
Läs merOrdklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.
Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas
Läs merSvensk minigrammatik
Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merSidan 1. Mångtydighet. Ordföljd och informationsstruktur. En situation. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd
Mångtydighet Ordföljd och informationsstruktur Föreläsning 9 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-16 Igår sköt jag en e med gevär på 100 meter. Hade du ett så långt gevär? Nej, jag menar att jag
Läs merElementa i Allmän grammatik
Institutionen för romanska språk Avdelningen för franska & italienska FD Pauli Kortteinen! pauli.kortteinen@rom.gu.se " +46 (0)31-786 18 02 Elementa i Allmän grammatik Teorikompendium övningar med facit
Läs mergrammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv
Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,
Läs merDenna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden
Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas och dömas till böter
Läs merFrasstrukturgrammatik
729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2016) Frasstrukturgrammatik Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Korpusdata 1 Folkpensionen folkpension NOUN 2 dobj 2 får få VERB 0 root 3 man man PRON
Läs merÖvningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP
Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.
Läs merDelkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015
Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap STUDIEHANDLEDNING 2014-12- 15 714G01 Svenska språket 1, grundkurs 91SV11 Svenska (1-30hp)
Läs mer14. Sammansatta satser
14.1 Samordning och underordning Förutom att de används självständigt för att uttrycka påståenden, frågor, uppmaningar etc. kan satser ingå som delar i större, sammansatta satser. Jämför följande exempel:
Läs merSidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd
En situation Syntax 4: Satsledens ordning ( ordföljd ) Föreläsning 11 Ordföljdens funktioner generellt Centrala drag i svenskans ordföljd Huvudsatsschemat Ordföljdsvariationer Litteratur: Nusvensk Grammatik
Läs mer!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!
1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det
Läs mergramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on
Svenska språkets struktur: gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Helen Winzell (rum 4315, Key- huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se hon pronomen Pronomen istället
Läs merStudiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite
Läs merVälkommen till den första delkursen i svenska!
Välkommen till den första delkursen i svenska! Som lärare i svenska är språket ditt främsta arbetsredskap, oavsett om du arbetar med läsning, skrivande eller muntliga aktiviteter. Denna delkurs syftar
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket. Introduktion till frasstrukturgrammatik
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Introduktion till frasstrukturgrammatik Benjamin Lyngfelt 2004 Innehåll 1. Introduktion 1 1.1. Jämförelse med traditionell satsdelsanalys 2 1.2.
Läs merStruktur och funktion i satser en introduktion till satsträd Niklas Edenmyr (Inst. f. lingvistik & filologi)
truktur och funktion i satser en introduktion till satsträd Niklas Edenmyr (Inst. f. lingvistik & filologi) Innehåll 1 Förkortningar och satsträdskonventioner...2 1.1 atser och fraser och andra trädkonstituenter...2
Läs merCSVE L39V8- och 11SV L24V7-
CSVE20 / 11SV20 / C1SV60 Provmoment: Språkkunskap B TEN2 4 högskolepoäng Ladokkod: CSVE20-20181-L39V8- och 11SV20-20171-L24V7- Tentamen ges för: CSVE20 (LASEA17, tillfälle 1), 11SV20 (LASEA16, tillfälle
Läs merLektion 8. Ord och fraser: Grammatik: Bostad Att prata om hur vi bor. Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s
Lektion 8 Lektion 8 Ord och fraser: Bostad Att prata om hur vi bor Grammatik: Rumsadverb (hem hemma) Passiv form av verb -s Reciproka verb -s Deponens -s Vi kan bo i... På semestern En villa En stuga Ett
Läs merANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET
ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan
Läs merVärldens språk, 7,5hp vt 2012
Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 3. Språkets arkitektur II: Form & funktion; Morfem, ord och ordklasser; Fraser, satser och satsanalys Form & funktion (I) Två viktiga
Läs merFörhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring *
David Petersson Förhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring * Sammandrag. Vid direkt anföring uppvisar såväl anföringssats som anförd sats huvudsatsegenskaper och det är inte
Läs merReglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken
1 Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken En huvudsats kan ensam bilda en mening Flera huvudsatser kan bilda en mening En huvudsats + en bisats kan bilda en mening
Läs mer11SV20 vt-17: Språkkunskap B. 11SV20 vt-16: Språkkunskap B. Tillfälle 4) 11SV20 vt-16 (LASEAht15)
Svenska med didaktisk inriktning för ämneslärare i grundskolans årskurs 7-9 4,0 högskolepoäng Provmoment: Språkkunskap B: Språkets egenskaper och funktioner II Ladokkod: 11SV20 vt-17: Språkkunskap B 11SV20
Läs merFörst lite rester...
Först lite rester... Fras Ett ord med dess bestämningar Huvudord bestämning/dependent Ett eller flera ord i frasen fyllnadsled: obligatoriska, frivilliga tilläggsled Frasers kategori? Frasers funktion?
Läs merLexikon: ordbildning och lexikalisering
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke
Läs merModellsvar för morfologi/syntax och semantik för tenta i lingvistik
Modellsvar för morfologi/syntax och semantik för tenta i lingvistik 2015-08-10. Del 1. Morfologi och syntax (14p) 1. Nedan finns två grupper med ord. I den ena gruppen finns ord som bildats med morfemet
Läs merSUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor
KONKRETA = de du ta på, ex: hus, Kalle ABSTRAKTA = de du inte kan ta på, ex: mod, sanning, kärlek SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor EGENNAMN Ex: Linda, Sverige, Vättern, Sydsvenskan NUMERUS
Läs merORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan
Läs merSpråkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:
Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket
Läs merSubstantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.
Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas
Läs merb) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.
MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti
Läs merSkriva berättande texter
Skriva berättande texter Skriva berättande texter stavning, stor bokstav och punkter styckeindelning och struktur utvecklade svar textbindning och ett varierat språk grammatik Stavning, stor bokstav och
Läs mer11SV20 vt-16: Språkkunskap B. C1SV60 vt-16: Språkkunskap B. Tillfälle 1) 11SV20 vt-16: C1SV60 vt-16 Tillfälle 4) 11SV20 vt p
Svenska med didaktisk inriktning för ämneslärare i grundskolans årskurs 7-9 4,0 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Språkkunskap B 11SV20 vt-16: Språkkunskap B C1SV60 vt-16: Språkkunskap B 11SV20 vt-15:
Läs merFraser: Vi lär oss verb Tycker om. Uttal (pronunciation) Långa ord Viktiga ord Tycker ommmmm eller Ty...cker om???
Lektion 4 Fraser: Vi lär oss verb Tycker om Uttal (pronunciation) Långa ord Viktiga ord Tycker ommmmm eller Ty...cker om??? Grammatik: En/ett + den/det + Adjektiv Verb En dag: På morgonen: Vaknar Stiger
Läs merOlika typer av satser
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Olika typer av satser Översikt i stolpform. Terminologin
Läs merSfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv
Lunds universitet Kandidatuppsats Institutionen för nordiska språk Svenska som andraspråk Jonna Pleijel Vt 2013 Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv Handledare: Gunlög Josefsson Innehållsförteckning
Läs merAtt analysera andraspråkstexter
Handledare: Britta Herder Examinator: Sofia Ask G3 GO1183 15 hp 2011-01-30 G2 G3 Avancerad nivå Att analysera andraspråkstexter En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen
Läs merSvenska från början 3
Svenska från början 3 1 Fyll i rätt ord Höger patienten studenten hämta vann hjälp CV Viktigt 1. Här kan du få att sluta röka. 2. Bilar ska köra på sida i Sverige. 3. Det är att ha ett körkort. 4. Läkaren
Läs merKompendium: Satsdelar (Las partes de la oración)
Kompendium: atsdelar (Las partes de la oración) 1. Morfologi 2 2. yntagm 3 3. yntax 3 3.1. atsdelar 4 3.1.1. ubjekt och predikat 5 3.1.2. Nominalsyntagm: nominalt huvudord + bestämningar 5 3.1.3. Verbalsyntagm:
Läs merSvenska - Läxa ORD att kunna förklara
Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Substantiv är namn på ting; t ex boll och ring Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är Verb det är vad man kan göra; skriva läsa, se och höra Ordklasser som vi lärt
Läs merDel A 2005 Språkform och språknorm (Maja Lindfors Viklund)
Del A 2005 Språkform och språknorm (Maja Lindfors Viklund) 1. Personer som är födda före andra världskriget, har säkert ett speciellt förhållande till radion.
Läs merFörord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.
Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen
Läs merStudiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 12 Nu är det dags att börja repetera inför provet! I detta studiebrev kommer
Läs merdessa satsdelar. Börja med att leta efter verb/predikat. Om ni kör fast på någon mening så lämna den till senare och fortsätt med nästa.
Vintergrammatik 2017 OÖ vning 1a Dela upp meningarna nedan i satsdelarna SUBJEKT, PREDIKAT, OBJEKT och ADVERBIAL. Inga ord får bli över, utan varje ord skall inkluderas i någon av dessa satsdelar. Börja
Läs merSatsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad
Satsdelar subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt och predikatsfyllnad Carmen Winding 1 Innehållsförteckning Satsdel eller ordklass s. 2 3 Predikat s. 4 5 Subjekt s. 6 8 2 olika objekt s. 8 Direkt
Läs merPersiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi
Persiska Albin Finne 2002-10-10 Sammanfattning Den här uppsatsen beskriver det persiska språket. Språkets historia, morfologi, syntax och ordförråd behandlas. Tonvikten läggs på morfologi och syntax. Avslutningsvis
Läs merArbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4
Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Det finns mycket som kan vara konstigt och annorlunda när man kommer till ett nytt land eller möter en ny kultur. Det behöver inte vara bara traditioner, utan
Läs merGrim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8
Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,
Läs merKoll på strukturerna. Några didaktiska reflektioner
Koll på strukturerna. Några didaktiska reflektioner Stefan Blom Större delen av min undervisningstid på Mälardalens högskola innebär att jag inom ämnet svenska utbildar blivande lärare. De grundläggande
Läs mer