Övningar grammatik (lite fritt efter Bolander: Funktionell svensk grammatik, 2001)

Transkript

1 Övningar grammatik (lite fritt efter Bolander: Funktionell svensk grammatik, 2001) 1 Ange ordklass för samtliga ord i följande stycke. Idag kommer det nog att bli vackert väder. Visserligen är det hotfulla moln på himlen just nu, men det ser ut att klarna upp. På väderleksrapporten sa man dessutom att det skulle göra det. Men man har väl ett eget omdöme också, även om det inte alltid är så bra. Ofta brukar dock rapporterna slå in, tycker jag. Kalle, som jag nyss talade med, trodde också att det skulle klarna upp så småningom. Fast hans omdöme är inte heller så mycket att lita på. 2 Ange ordklass för samtliga ord även i följande stycke. Universitetet och volleybollklubben har slutit ett avtal. Det ska bli livligare på campusområdet genom att man förenar idrott och studier. Universitetsledningen säger att man vill utveckla campus efter ett internationellt snitt, något man naturligtvis alltid har velat göra. Men för att realisera planerna kräver man ekonomiska resurser. Det framgår när journalisten frågar ut rektorn. 3 Ange tänkbara ordklasser för följande ord och placera vart och ett i en exempelmening. a) vad, b) min, c) fast, d) nog, e) under, f) var, g) att, h) en 4 Vilka verbformer är exemplifierade? a) gått, b) sjungande, c) trampat, d) titta, e) betänk, f) gå, g) vald, h) verkar 5 Vilka infinita verbformer finns i följande meningar? a) Karl hade gärna velat ha mer tid att tänka. b) Den omtalade revisionen genomfördes aldrig. c) Brist på pengar blev den avgörande faktorn. d) Kanske skulle de nu aldrig lyckas genomföra revisionen som blivit fördröjd. 6 Vilka av verben i följande meningar är transitiva och vilka är intransitiva? Stina bara klagade och klagade. Hon beklagade att det var så varmt, och hon beklagade att det blev kallt på hösten. När hon gick ut, lämnade hon hunden inne så att han inte skulle frysa. Själv tog hon på sig massor av kläder för att hålla sig varm. 7 Ge exempel på: a) ett transitivt verb i preteritum b) en infinit verbform c) ett oböjligt adjektiv d) ett reciprokt pronomen e) en kausal subjunktion f) ett reflexivt verb g) ett relativt pronominaladverb h) ett enkelt tempus i) ett interrogativt pronomen j) ett satsadverb 1

2 8 Hur kan man hitta predikatet i en sats? Vad är predikat i följande satser? a) Att köra bil utan ljuddämpare på trånga gator borde vara förbjudet. b) Stressforskning har nu visat på att buller alstrar mycket stress. c) Det här är en fråga som inte diskuteras särskilt mycket d) Däremot talas mycket om andra stressframkallande faktorer. 9 Hur kan man hitta subjektet i en sats? Vad kan var subjekt? Vad är subjekt i följande satser? a) Östersjön mår dåligt. b) Men det finns hopp. c) Syrebristen har skapat sterila bottnar (P) och orsaken är övergödning. d) Det orsakar i sin tur en stor tillväxt av plankton vid ytan. e) När dessa planktonmassor dör, sjunker de till botten och nedbrytningen förbrukar syret i bottenvattnet. 10 Hur kan man hitta eventuella objekt? Vad kan vara objekt? Finns det några objekt i följande satser. a) Anita köpte en ros till sin man varje fredag. b) På kvällen drack de ett gott vin och åt en bit ost. c) På söndagarna tog de den rymliga blankpolerade bilen med de bekväma sätena och gjorde en utflykt till skogen. d) När de kom hem lagade de en god middag med tre rätter. 11 Hur kan man hitta ett adverbial? Vad kan de bestå av? Vilka adverbial finns i följande meningar? a) En sällsynt solig dag i juli satt vi under ett körsbärsträd med en kär vän. b) Onsdagen den 28 maj for kungaparet med uppvaktning i sex helikoptrar från Leipzig till Lützen. c) Efter ett besök i stadens rådhus och ett sammanträffande med ministerpresidenten anlände sällskapet till Gustav Adolfs minnesplats. d) Genom horder av fotografer och journalister fördes sedan kungaparet mot minneskapellet. 12 Hur kan man känna igen predikativ? Vad kan de bestå av? Vilka predikativ finns i följande meningar? a) Utgången av matchen blev till sist att hemmalaget vann med 5-4. b) Efter den tragiska kärlekshistorien förblev han ungkarl i hela sitt liv och levde undangömd för världen. c) Partiet måste fortsätta vara månt om de här frågorna. d) Luften var klar och stilla och isarna låg blanka och inbjudande. e) Då tycktes solen avlägsen och vintern kändes lång. f) Hon talade tyst och hennes röst lät monoton. g) Hon anses som expert. h) Bekymrad gick hon långsamt därifrån. i) Han tvekade att fara till stugan ensam men också att be om hennes sällskap. 2

3 j) Flaskan står tom i skafferiet och han ligger full på soffan oförmögen att stiga upp. k) Men Fanny sitter hela tiden beredd att rycka in och Nora kastar förtvivlad broschyrerna omkring sig och skriker. l) Han rister till så att han far upp klarvaken, men där finns ingen. 13 Följande fraser innehåller olika typer av attribut. Vilket är huvudordet och vilka typer av attribut är det, dvs. vad består attributet av? a) en tjock bok b) en inbunden bok med hårda pärmar c) bokens pärmar d) hennes bok e) hans vacklande hälsa f) ett glas vin g) staden Lund h) den här byn i) staden där borta j) viljan att kämpa k) hoppet att allt skulle kunna förändras l) solen som just gått upp m) frågan om de skulle komma n) dagen när hon skulle resa o) motivet för mordet på en 20-årig kvinna p) den med stor möda införskaffade biljetten till Dramatenföreställningen. (B) 14 Stryk under bisatserna i följande meningar. Placera in satserna i positionsscheman. Gör satsanalyser. a) Om du inte vill gå stannar jag också hemma. b) Du ska få glass bara du väntar ett tag. c) Han frågade om han fick gå. d) Han frågade om och om igen och till slut blev hon irriterad. e) Han brydde sig inte om om han fick. f) Däcken tjöt när hon svängde om hörnet. g) Då solen skiner tycks allting lättare. h) Då tystnade hon och alla tittade upp. i) Då han inte hade pengar till taxi fick han gå hem. j) Hon läste så att ögonen blev röda. k) Han var inte trött så han stannade kvar. l) Mannen som satt i hörnet hade aldrig varit där tidigare. m) De trodde att han var ny på orten. n) Att han satt kvar så länge gjorde dem nyfikna. o) Det är viktigt att observera vad som händer. 3

4 Ordföljd 15 Gör emfatiska omskrivningar (utbrytning) av nedanstående meningar a) Jag har väntat på dig i hela mitt liv. b) Hon träffade honom i Paris. c) Kriget bröt ut d) Vill du tala med mig? e) Ligger dina böcker här? 16 Gör passivkonstruktioner av följande satser a) Man serverade vin till maten. b) Man visade en bra film på tv igår. c) Man pratar för mycket här. d) En klåpare klipper Klas. 17 Gör om 17 a), b) och c) till presenteringskonstruktioner (formellt subjektkonstruktioner) fortfarande passiva. 18 Gör om 17 d) till en (emfatiskt omskrivning) utbrytning 19 Gör om nedanstående satser till presenteringskonstruktioner (formellt subj-kstr.) a) En ostmacka ligger i min väska. b) En vas står i fönstret. c) Ett spöke bor på vinden. d) Tre apelsiner ligger i skålen. Ordbildning 20 Vad har för- och efterled i nedanstående sammansättningar för betydelsesamband? (Pröva med prepositioner.) Ungdomsbrott, åldringsbrott, väntetid, teaterchef, guldring, kvällsöppen, snabbkokande, laserbehandla 21 Bilda genom avledning nya ord av följande ord: flyga, slösa, svarva, tigga, åka, äga, cykel, kontor, telefon, fabrik, professor, överste, statsråd, kassör, nytta, draga, böja, läsa, skriva, ställa, dum, klok, elak, fri, svag, trött, snö, nåd, rök, kraft, vän, hjärta, känsla, barn, bad, eld, regn, storm, straff, stöd, gul, klar, sur, tyst, vissen, adress, marschera. Tänk efter vad ursprungsordet tillhör för ordklass. Tillhör det avledda ordet en annan ordklass än roten? I så fall vilken? 22 Vilka av nedanstående ord är sammansättningar och vilka är avledningar? Delbar, dyrbar, cocktailbar, hotellbar, fängelsedom, dödsdom, ungdom, fattigdom, blyghet, snålhet, brännhet, glödhet, tjäderlek, jullek, väderlek, kärlek 4

5 Frågor att besvara m. hjälp av Ekerot: Ordföljd, tempus, bestämdhet 1. Bestämd form av substantiv används i svenskan på olika grunder. Vad kallas nedanstående typer av bestämdhet och vad innebär de begrepp du nämner? a) Han la glasögonen i fickan. b) Släng hit tidningen, är du snäll! c) Vikingarna var ena råbarkade sällar. d) Kajsa köpte en kjol och en tröja. Kjolen var för lång, men tröjan passade. 2. Begrunda följande utdrag ur en text 1 Choi-Li, en kinesisk invandrare, stoppade som vanligt in sitt bankomatkort. 2 Han slog in beloppet 2000 kronor och sin kod. Bankomaten pep till och lämnade 3 tillbaka kortet. På den lilla dataskärmen stod det: Tekniskt fel. Var god försök igen. Besvara följande frågor: a) Hade man kunnat skriva ett bankomatkort eller bankomatkortet i stället för sitt bankomatkort på rad 1? Förklara hur de tre konstruktionerna annvänds och varför du föredrar något av dem. b) Vad är det som gör att man kan skriva beloppet i bestämd form på rad 2? c) Vad kallas den typ av bestämdhet som kortet på rad 3 är ett exempel på? d) Vad kallas den typ av bestämdhet som dataskärmen på rad 3 är ett exempel på? 3. Bestämdhet är i svenskan inte bara en fråga om att förse substantiv med bestämd eller obestämd artikel. Valet mellan dessa båda är bara ett val av fem (enligt Ekerot). Vilka är de fem valen man behöver göra vid konstruktion av nominella uttryck? Ge exempelmeningar som illustrerar de fem valen och kommentera kortfattat vad som kan styra valet av den ena eller andra konstruktionen. 4. Sätt in följande huvudsatser i ett positionsschema a) Engelska flottan har siktats vid Vinga. b) För en månad sedan gjorde det svenska kungaparet ett officiellt besök i Spanien. c) Etthundra nya jobb i Norrbotten kommmer JAS att medföra. d) Svart har alltid varit hennes älsklingsfärg. 5. Sätt in följande huvudsatser i ett positionsschema a) Den mannen gav min bror pengarna. (Det finns två tänkbara varianter.) b) När han kom hem var porten låst. c) Vi tvekade länge innan vi köpte huset. d) Pojken brukade aldrig äta godis på vardagar. 5

6 6. Om vi utgår från positionsschemat med tematiskt, aktivt subjekt i fundamentet, ser vi att nedan stående meningar innebär omflyttningar i förhållande till denna basordföljd a) Det är våren som har kommit. b) Det växer blåsippor i backarna. c) Strumpor och skor måste du fortfarande ha på dig. d) Gräsmattan får ej beträdas. Vad kallas de fyra konstruktioner (transformationer) som ovanstående meningar är exempel på? Resonera kortfattat kring varför man ibland känner sig föranledd att använda respektive konstruktion! 7. Om vi utgår från positionsschemat med tematiskt, aktivt subjekt i fundamentet som svenskans basordföljd, ser vi att nedanstående meningar innebär omflyttningar i förhållande till denna basordföljd a) Samtalet avbröts av telefonisten. b) Det är Nisse, som är bäst i klassen. c) Det står en tårta i skafferiet. d) Semester skulle jag behöva. e) Semester, det skulle jag också behöva. Vad kallas de fyra konstruktioner som ovanstående meningar är exempel på? Resonera kortfattat kring varför man ibland behöver använda respektive konstruktion! 8. Vilka ordföljdsregeler har skribenten brutit mot i nedanstående meningar? Hur kan han ha tänkt när han konstruerade meningarna? a) Jag bjöd honom på festen, men ville han inte komma. b) I morgon han skulle åka till Stockholm. c) Han trodde att skulle han missa tåget. d) Han blev nervös när bussen kom inte. 9. Vilka ordföljdsregler har skribenten brutit mot i följande satser? Spekulera kortfattat kring vad det kan vara skribenten misstagit sig på i de olika fallen. a) Hon köpte en påse nötter, men glömde hon den i affären. b) På kvällen expediten kom och lämnade den till henne. c) Hon blev glad, eftersom var hon sugen på nötter. d) Senare skämdes hon, eftersom hon tackade inte expediten. e) Det var en expedit, som hon brukade handla av henne ofta. 6

7 10. Grammatiska skillnader som i svenskan uttrycks med ordföljd kan i andra språk uttryckas på olika sätt. a) Hur kan man i många språk klara av den funktion som vår placering av det finita verbet har, för att visa vilken satstyp som avses? b) Hur kan man får det att framgå vad som är subjekt respektive objekt i en sats om man inte, som vi gör, utgår från att subjektet och objektet återfinns på vissa bestämda platser i satsen? 11. Redogör kortfattat för hur följande tempus används i svenskan: enkelt presens, perfektum, enkelt preteritum, pluskvamperfektum. 12. Vilka är de tre vanligaste sätten att utrycka framtid i svenskan? Resonera kortfattat kring de olika sättens användning och skillnad i betydelse. 7