Fonembegreppet
|
|
- Katarina Isaksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fonembegreppet Hur tillägnar sig ett barn språkets ljudsystem? Är språket medfött? Ett specifikt språk (som svenska, t.ex.) är förstås inte medfött. Även om man tror att språkinlärningsförmågan är något medfött och unikt för människan måste man fortfarande förklara hur barn kan härleda ett språks grammatiska strukturer ur den input som finns tillgänglig för barnet. Vad är barnets utgångspunkt för inlärningen? Det finns ett ömsesidigt kommunikationsbehov mellan barnet och omgivningen. Omgivningen bjuder på en innehållsrik och multisensorisk input: o Föräldrar, tv, lekkamrater, dagispersonal, etc. tillför en nästan ständig ström av prat barn är sällan ensamma. o Dessa ljudliga stimuli är inbäddade i en rik, multisensorisk kontext (barnet ser, rör och luktar samtidigt som det lyssnar). I slutändan kommer en del ljud i denna input att bilda kategorier i barnets hjärna och vissa ljudbitar i input kan då betraktas som instanser av samma grammatiska funktion, t.ex. ett fonem. Ett fonem kan på så sätt ses som en familj av lite olika ljud som hör ihop. Hur bearbetar barnets språkcentra denna information? Hur går barnet från den smått kaotiska inputen till en strukturerad uppsättning språkliga enheter? När man som vuxen lyssnar på enskilda språkljud upptäcker man att det som man betraktar som ett och samma språkljud inte alltid låter likadant. o Jämför t.ex. s i häst och ost. o I ost är s-ljudet dovare än i häst p.g.a. att läpparna är rundade (ihopsnörpta) i ost. Man kan beskriva s i häst som [s] och i ost som [sʷ]. o Kolla också på s-ljuden i serien häst, ost, färsk och torsk. Skulle det vara självklart hur de s-liknande ljuden hänger ihop om du inte kunde någon svenska? o Tips: ladda ned WaveSurfer det är gratis! Då kan du själv mecka med ljud: Observera också att det finns en stor variation mellan olika talare. o En vuxen mans s låter inte likadant som s-et hos en 10-åring. o Storleken på talorganen är helt avgörande för hur ljuden låter. Fonemkategorier bildas i barnets hjärna trots dessa svårigheter. Den processen innefattar: o Semantiska kriterier. o Fonetiska (akustiska och artikulatoriska) likheter. o Fonetisk/fonologisk distribution. Sidan 1 (av 7)
2 Om fonem och allofoner Fonemet definieras som språkets minsta betydelseskiljande enhet. Fonemen är diskreta enheter som är återkommande i språket. Fonemen har en semantisk funktion, d.v.s. de är betydelseskiljande. Ett fonem kan ses som ett neuralt nätverk som förbinder olika artikulationer och percept (d.v.s. ljudintryck). Allofoner (eller foner) är de ljudliga yttringarna av fonem. Ett fonem kan ha många olika representationer i uttalet allofoner. o Allofoner kan vara, t.ex., stilistiskt betingade och anses då ha fri distribution. o Allofoner kan vara kontextbundna, d.v.s. ha en komplementär distribution. Exempel på fonem och deras huvudsakliga allofoner i svenskan: Fonem Foner /r/ [r] [ɾ] [ɹ] [ɻ] [ɹ ] [z ] allofoner i fri distribution /ø/ [ø:] [œː] allofoner i komplementär distribution /p/ [pʰ] [p] allofoner i komplementär distribution Vad finns det för foner i mellansvenskt uttal? Nedan har vi världens vanligast förekommande språkljud (d.v.s. de som inte är överstrukna med grått). Finns det språkljud/foner i mellansvenskt uttal som inte är representerade i tabellen ovan? o Kolla igenom följande ordlista och utgå från mellansvenskt eller rikssvenskt uttal. o Ignorera vokalerna för tillfället. tala resa torrt barn tjata emfas fors langa skända i isen skött lärd plåt behå Vilka foner ska vi lägga till, på grundval av orden ovan? Sidan 2 (av 7)
3 Frikativan i skända, chef och charm sje-ljudet är i uttalet hos många svenskar en något egendomlig typ av frikativa som det är lite svårt att få pejl på. Denna frikativa betecknas ofta med IPA-symbolen [ɧ]. o [ɧ] = simultaneous [ʃ] and [x] en något märklig beskrivning. o Kanske [xʷ], [x ] eller [x ʷ] kommer närmare denna typ av sje-ljud. I mellansvenskt uttal finns det två olika ställen för tungspetskonsonanter. Känn efter! Den första i varje par har tungspetsen längre fram än den senare. våta ~ vårta åder ~ order massan ~ farsan vana ~ varna själen ~ kärlen o De som har tungspetsen längre fram är vanligtvis dentala. De är också oftast laminala, vilket innebär att tungspetsens övre del, tungbladet, är artikulator. När dessa uttalas som dentaler bör man ange det i transkriptionen genom att använda det diakritiska tecknet under lämplig symbol, t.ex. [d ] eller [n ]. o De som har tungspetsen längre bak är vanligtvis alveolara eller postalveolara. De är också apikala, vilket innebär att själva tungspetsen träffar rakt på tandvallen (eller lite bakom den). Dessa ljud är gärna också retroflexa, d.v.s. uttalas med en något bakåtböjd tungspets. o Vi kan alltså lägga till följande retroflexa foner: [ ʈ ] [ ɳ ] [ ʂ ] [ ɳ ] [ ɭ ] På grund av aspiration i början av morfem borde vi också göra en skillnad mellan aspirerade och oaspirerade klusiler t.ex. [p] kontra [pʰ]. Det är ju bra att kunna göra skillnad på hoppas och hoppass (< hopp + pass). hoppas ~ hoppass lättat ankar ~ lätta tankar stort å ~ stortå sinkat ~ zinkkatt Jag hoppas på ett hoppass. Lätta tankar som lättat ankar. Är det stort å i stortå? Då tillkommer fonerna: [pʰ] [t ʰ] [ʈʰ] [kʰ] Sidan 3 (av 7) Du har sinkat min zinkkatt! Nu har vi ett grundförråd med symboler för att grovt beskriva uttalet av mellansvenskans konsonanter: Klusiler: pʰ p b t ʰ t d ʈʰ ʈ ɖ kʰ k ɡ Nasaler: m n ɳ ŋ Frikativor f v s ʃ ʂ ɧ h Approximanter: l ɭ ɹ ɻ j Tremulant/tap r ɾ De foner som finns ovan är dock långt ifrån uttömmande för vad som kan förekomma i uttalet, men de räcker som en första approximering. Vilka konsonantfoner är aktuella för en grov transkription av orden nedan? kälke gråsparv bilpark regering konstfack terräng förstå charter
4 Fonemisk transkription / / Baseras enbart på fonem (de enheter som anses vara kontrastiva inom ett språk). Strävar således efter att skilja mellan olika ord i ett språks ordförråd snarare än att återge hur orden uttalas i någon detalj. Ex: /r/ i [rɔtːɐ] [ɾɔtːɐ] [z ɔtːɐ] [ɹ ɔtːɐ] [ɹɔtːɐ] [ɻɔtːɐ] Fonemisk transkription används först och främst för att konstruera ortografi (stavning) för ett språk. Problemområden för fonemanalys i svenskan: Ska korta och långa vokaler, t.ex. [ɑː] och [ɐ], utgöra olika fonem eller inte? Ska retroflexa ljud ha fonemstatus? o Det är en ganska konsekvent regel att /r/ + tungspetskonsonant resulterar i en retroflex konsonant jfr varna [vɑːɳa] och vana [vɑːn a] o Detta gäller också över morfemgränser och ordgränser: turnummer [ˈtʰʉːˌɳɵmːɛr] vs. könummer [ˈkʰøːˌn ɵmːɛr] ett par stycken [ɛt ˈpɑː ˈʂʈʏkːɛn] vs. otal stycken [ˈuːˌtʰɑːl ˈstʏkːɛn] o Men, denna regel appliceras inte i sekvenser där den underliggande sekvensen är /rr/ + tungspetskonsonant, t.ex. i ord som dörrstängare, borrspån och torrdocka. Ord som Saturnus och urdu måste då anses ha ett underliggande /rr/. Ska xenofoner som /w/ och /tʃ/ finnas med som fonem? Varför finns inte [ʔ], glottalklusilen, med? Den förekommer ju flitigt i tal. Problemen har att göra med kriterierna för vad som är fonem, att endast det som är betydelseskiljande är tillräckligt viktigt för att få fonemstatus. Fonetisk transkription [ ] Fonetisk transkription strävar efter att fånga in uttal genom symboler. Varje symbol har ett specifikt artikulatoriskt och/eller akustiskt värde. o [b] representerar en tonande, bilabial klusil. o [n] representerar en tonande, alveolar nasal. o [i] representerar en främre, sluten, orundad, oral vokal (kardinalvokal nr. 1). Ljudperceptet/artikulationsmålet för en symbol är en sorts överenskommelse fonetiker emellan. IPA (International Phonetic Alphabet) är en uppsättning symboler som är förknippade med artikulationer/ljudpercept. Fonetisk transkription tar inte hänsyn till fonemiska kontraster (i princip, iallafall). /r/ i mellansvenskt uttal uttrycks på många olika sätt: o Ex: råtta [rɔtːɐ] [ɾɔtːɐ] [z ɔtːɐ] [ɹ ɔtːɐ] [ɹɔtːɐ] [ɻɔtːɐ] Sidan 4 (av 7)
5 Sekvenser av sibilant + nasal är svårmanövrerade och kan leda till uppkomsten av ett till synes nytt ljudsegment emellan de två. o Ex: smör [sbmœːɹ] [spmœːɹ] [sm œːɹ] [sɘmœːɹ] o Orsaken är att tonlösa frikativor och tonande nasaler kräver på många sätt motsatta konfigurationer av talröret. För att gå från [s] till [m] krävs det att: stämbandstonen sätts igång den velofaryngala porten ( dörren till näshålan) öppnas man bildar en tillstängning i stället för en förträngning o Om dessa ändringar inte görs helt samtidigt kommer det att uppstå ett nytt segment i gränszonen mellan [s] och [m]. Man kan ha olika grader av noggrannhet i transkription. En detaljfattig transkription kallas för grovfonetisk transkription. En detaljrik transkription kallas för finfonetisk transkription. Jämför: Grovfonetisk transkription Finfonetisk transkription [ˈleːkˌplats] [ˈlʲee ʱk ˌpl lɐ ʰt s ] Fonetisk transkription är ett verktyg som används först och främst för forskningsändamål och som kompletterar andra typer av fonetisk analys. Stavelsen Stavelsen är samtidigt ett mycket konkret och ett mycket flyktigt begrepp. Betrakta följande ord: ljusare prisextra prinsessa annonsör o Hur många stavelser finns det i varje ord? o Vilka är stavelserna? o Antalet stavelser är lätträknat, men det kan vara svårt att dra gränsen mellan dem. o Svårigheterna bottnar i hur man skall dela in konsonantkluster Stavelsens början, mitt och slut ansats, kärna och koda o I svenska är stavelsekärnan alltid en vokal o Ansatsen är den del av stavelsen som kommer före kärnan o Kodan är den del av stavelsen som kommer efter kärnan Kärna + koda är den en del av stavelsen som används för att bilda rim i dikter därför kallas de två gemensamt för stavelserim, eller bara rim. o allt, ballt, kallt, salt, spalt alla har samma kärna och koda, d.v.s. samma rim Öppna och slutna stavelser o Stavelser som saknar en koda kallas för öppna stavelser: bo, i, gå, ö, sy. o Stavelser som har en koda kallas för slutna stavelser: bor, is, gård, öl, sylt. Fonotax i konsonantkluster Konsonanter kan inte kombineras hursomhelst i språk o Svenskan tillåter t.ex. [st-], [spl-], [skr-], [fj-], [fn-] och [br-] i ansatser. o Svenskan tillät en gång i tiden t.ex. [stj-], [lj-] och [xw-] men inte nu längre. o Svenskan har aldrig tillåtit t.ex. [ld-], [rs-], [mk-] och [jgl-] i ansatser. Sidan 5 (av 7)
6 De regler som styr denna ordning bildar i sin helhet svenskans fonotax Sonoritetshierarki och fonotax i konsonantkluster Enligt sonoritetshierarkin ordnas språkljuden i stigande sonoritet från stavelsens ansats till stavelsens kärna och i sjunkande sonoritet från stavelsens kärna till kodans slut. o Sonora ljud (som [m], [r], [l], [j], [w]) placeras närmast stavelsekärnan o Mindre sonora ljud (som [s], [f], [t], [b], [x]) placeras längre ifrån kärnan o Klustren i följande ord följer sonoritetshierarkin: smält, fjant, brist, bland. o Klustren i följande ord följer inte sonoritetshierarkin: stå, skotsk. rytm, vits. Sonoritetshierarkin är inte någon lag, utan en tendens som man har observerat i språk. Sidan 6 (av 7)
7 Svenska ord i standardiserad, grovfonetisk transkription bita [ˈbiːta] bitter [ˈbɪtːɛr] lek [ˈleːk] elva [ˈɛlva] säl [ˈsɛːl] säll [ˈsɛlː] ära [ˈæːra] ärrad [ˈɛrːad] tal [ˈtʰɑːl] tall [ˈtʰalː] lysa [ˈlyːsa] lykta [ˈlʏkta] rök [ˈrøːk] dröm [ˈdrø mː] röra [ˈrœːra] dörr [ˈdø rː] ( [ˈdɵrː] ) ful [ˈfʉ ːl] full [ˈfɵlː] Mora [ˈmuːra] lom [ˈlʊmː] moln [ˈmoːln] kolla [ˈkʰɔlːa] fågel [ˈfoːɡɛl] mått [ˈmɔtː] arsenik [aʂɛˈniːk] ogräs [ˈuːˌɡrɛːs] bordsdam [ˈbuːɖʂˌɖɑːm] garnsticka [ˈɡɑːɳˌʂʈɪkːa] hängsnara [ˈhɛŋˌsnɑːra] sädesärla [ˈsɛːdɛsˌæːɭa] tändsticka [ˈtʰɛndˌstɪkːa]/[ˈtʰɛnˌstɪkːa] ugnslucka [ˈɵŋsˌlɵkːa]/[ˈɵŋnsˌlɵkːa] hexagonal [hɛksaɡʊˈnɑːl] urusel [ˈʉ ːrˌʉ ːsɛl] anförtro [ˈanfø ˌʈʰruː]/[ˈaɱfø ˌʈʰruː] yoghurt [ˈjoːɡɵʈː] livstycke [ˈlɪfˌstʏkːɛ]/([ˈlɪfsˌtʰʏkːɛ]) fortsätta [ˈfuːʈˌʂɛtːa]/[ˈfʊʈˌʂɛtːa] bronsmedalj [ˈbrɔnsmɛˌdalj] sfinx [ˈsfɪŋks] livstecken [ˈlɪfsˌtʰɛkːɛn] skidgård [ˈɧiːdˌɡoːɖ] angelägen [ˈanjɛˌlɛːɡɛn]/[ˈaɲːɛˌlɛːɡɛn] slagskämpe [ˈslakˌʃɛmpɛ] sjöstjärna [ˈɧøːˌɧæːɳa] geologi [jɛɔlɔˈɡiː] stadsljus [ˈstatsˌjʉ ːs] kylskåp [ˈʃyːlˌskoːp] skyddskåpa [ˈɧʏdsˌkʰoːpa] sjukanalsljud [ˈɧʉ ːkʰanɑːlsˌjʉ ːd] Sidan 7 (av 7)
Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion
Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Köp: Lindblad, P. (2005). Taltranskription. Kompendium. Lingvistik, Lunds universitet. Låna: IPA,
Läs merTalets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16.
Talets fysiologi, akustisk fonetik David House Lungorna och struphuvudet utandningsluft - alstra ljud luftstrupen: trachea struphuvudet: larynx brosk, muskler och ligament röstspringan: glottis stämläpparna:
Läs merHur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i
Läs merFonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet
Läs merUPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal. Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK
UPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK Anvisningar för övningar i de ryska konsonanters uttal Uppsala juni 1982 1 1. Lyssna och härma
Läs merFÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen
FÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen Pro Gradu -avhandling i svenska språket Institutionen för språk Jyväskylä universitet Våren 2008 TIIVISTELMÄ JYVÄSKYLÄN
Läs merfonetik intro + vokaler
Svenska språkets struktur: fonetik intro + vokaler Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Fokus i denna kurs Vi ska i den här kursen fokusera på hur vi skapar språkljuden
Läs merSpråkljud Test. Kartläggning av uttal med bilder. Gunnel Wendick
Språkljud Test Kartläggning av uttal med bilder Gunnel Wendick Om Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie strukturerade kartläggnings- och träningsmaterial som säkrar viktiga basfärdigheter
Läs merfoner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8
Facit till övning 1 foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Några problem: 1) lång resp. kort variant av en vokal, är de
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar
Läs merMöjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering?
Kap 2: Typologi Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering? Orden skulle bli mycket långa för att varje morfem skulle ha sin egen vokalisering, eftersom det behövs så
Läs merAcapela TTS. Inställningar och korrigering av uttal. Emma och Erik
Acapela TTS Inställningar och korrigering av uttal Emma och Erik Innehåll Inledning... 3 Inställning av talsyntesens parametrar... 4 Förklaring av Flikar... 5 Info... 5 General... 5 Pauses... 5 Reading...
Läs merUttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling
Uttalsutveckling Språkstruktur! Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att små delar bygger upp större delar som bygger upp ännu större delar Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik,
Läs merUtvecklingen av FonoMix Munmetoden
Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet
Läs merTranskription och direktglossning av dialektinspelningar i SveDiaSyn
Transkription och direktglossning av dialektinspelningar i SveDiaSyn I SveDiaSyn finns det två tillvägagångssätt då inspelningar ska överföras till skriftspråk: transkription och direktglossning. En transkription
Läs merav Bangkok Book House Tryckt i Thailand. Alla rättigheter är reserverade.
SvenSk-ThailändSk parlör 1st edition 2007 ISBN 978-974-8301-37-2 Utgiven av Hemsida: www.bangkokbooks.com E-post: info@bangkokbooks.com Fax Thailand: (66) - 2-517 1009 av Bangkok Book House Tryckt i Thailand.
Läs merfonetik konsonanter + fonologi
Svenska språkets struktur: fonetik konsonanter + fonologi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Att beskriva konsonanter Tre särdrag anges för att beskriva konsonanter:
Läs merFRANSKA I ALLMÄN FONETIK. Inga hjälpmedel är tillåtna vid skrivningar (information om undantag finns på vår hemsida).
Personnummer: Första tre bokstäverna i efternamnet: FRANSKA I ALLMÄN FONETIK Provtillfälle 2 Provdatum: 09-04-27 Skrivtid: 9-11 Obs! Provet trycks dubbelsidigt! Läs varje sida noggrant! Inga hjälpmedel
Läs merFonetik. Dolores Meden
Fonetik Dolores Meden Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Allmänt...4 2.1 Vad är fonetik?...4 2.2 Talproduktion...4 2.2.1 Konsonanter...5 Stämbandston...5 Artikulationsställe...5 Artikulationssätt...5
Läs merSvenska fonetiska tecken med Word och Unicode
Svenska fonetiska tecken med Word och Unicode De flesta fonetiska tecken i svenskan skrivs med vanliga bokstäver. I Svenska Akademins Grammatik skrivs för konsonanter "Samma ljudvärden som vid normal stavning
Läs mer1. Turkologisk transkription och notation
1. Turkologisk transkription och notation 1. Transkription Läroboken The Turkic Languages använder den officiella turkietturkiska ortografin när turkietturkiska ord citeras. De turkiska språk som talas
Läs merVad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen.
Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen. Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek,
Läs merSupradentalisering i finlandssvenskt standarduttal vid nyhetsuppläsning i Radio Vega
Supradentalisering i finlandssvenskt standarduttal vid nyhetsuppläsning i Radio Vega Kaisa Putaja Tammerfors universitet Institutionen för språkoch översättningsvetenskap Nordiska språk Biämnes avhandling
Läs merNamn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?
UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK Svenska som andraspråk B: Fonetik och uttal 5p Prov 2006-01-14 Tid: Lärare Bosse Thorén Namn:.. Personnr:. Frågorna ska besvaras på själva skrivningen
Läs merDialektal variation i svenska koronaler: experimentella observationer
Dialektal variation i svenska koronaler: experimentella observationer Peder Livijn & Olle Engstrand Abstrakt Vi redovisar ett lyssningstest av koronala konsonanter i 29 svenska dialekter i Mellansverige
Läs merDärför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Därför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store En kontrastiv studie om uttalsavvikelser hos andraspråksinlärare med arabiska som förstaspråk.
Läs mer(Termen grammatiskt läsande och skrivande kommer från det antika Grekland - grammatisk kunskap: förmågan att hantera bokstäverna)
Vad innebär det att kunna läsa och skriva? Avkoda ord? Läsa långa texter? Med vilken snabbhet? Med vilken njutning? När är man färdig Som läsare? Som skrivare? JMG Vad innebär det att kunna skriva? Stavningssäkerhet?
Läs merRysk fonetik 7,5 hp föreläsning III. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A
Rysk fonetik 7,5 hp föreläsning III Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Konsonanter - Var? Artikulationsställe - Hur? Artikulationssätt - Fonation (tonande eller tonlös?) Konsonanter
Läs merInst. för lingvistik & filologi, Uppsala universitet Pétur Helgason VT Vokaler
Vokaler 2011-03-03 Vokalbildningens dimensioner Vokalfyrsidingen ~ vokalrymden. Vokalfyrsidingen representerar på ett ganska abstrakt sätt den rymd inom vilken alla vokalartikulationer som är möjliga för
Läs merUtvärdering 2015 deltagare Voice Camp
Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner
Läs merHjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok.
SCOUTMÖTET JAG SJÄLV OCH MINA SCOUTKOMPISAR Det är bra om du som ledare läser igenom detta innan mötet äger rum. Under dagens möte får scouterna tänka kring vad de själva och deras scoutkompisar är bra
Läs merBARNS SPRÅKUTVECKLING
BARNS SPRÅKUTVECKLING BARNS SPRÅKUTVECKLING Hur lär sig barn sitt språk? Vad skiljer barns språkutveckling från vuxnas språkinlärning? Hur kan vi forska om barns språkutveckling? Vad säger språkutvecklingen
Läs merSvenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.
Svenska språkets struktur: fonetik kända svårigheter i svenska som andraspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Om läraren vet vilka uttalsfel som är frekventa och också
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merKREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin
KREATIVA BÖNESÄTT en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin Information om materialet Till vem? I vår verksamhet är andakter en viktig del, men ibland är det
Läs merPedagogiskt material till föreställningen
Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion
Läs meren lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Barnens Ö funderingsfrågor, diskussion och skrivövning
en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Barnens Ö funderingsfrågor, diskussion och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Särgymn, Vux, Särvux Lektionstyp: reflektion
Läs merAtt komma utanför en storstad ger ro för att fokusera och samla gruppen.
10 steg till att planera en workshop Att organisera en workshop är mycket tidskrävande och det finns många detaljer att hålla reda på, men det kan vara en mycket givande forum och kan användas i många
Läs merKonsonanter. Grundstruktur
Konsonanter Grundstruktur Indelning av språkljuden vokaler och konsonanter konsonanternas artikulationssätt och artikulationsställning sekundära egenskaper n segment och prosodi/suprasegment n segment:
Läs merOM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004
OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004 Ibland dyker det upp ord som är så fantastiskt användbara och bra att man inte kan begripa hur man någonsin klarat sig utan
Läs mer30 aug - 12 sep. Introduktion
Läsplan aug-nov 2015 Varsågod! Här får du tre olika verktyg för att arbeta med frågan om livets mening hösten 2015: 1. Läs: Leva med mål och mening Det första verktyget är boken Leva med mål och mening.
Läs merFritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index
Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 1 [11] Kvalitetsstöd
Läs merNågra ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi
Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i ett givet språk Hur tar man reda på vilka dessa ljudenheter är? Kommutationstest minimala par Kommutationstest innebär att man systematisk varierar ett
Läs merHör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby
Hör och härma Röda boken lite lättare Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk Unni Brandeby spår 1 FÖRORD till den studerande Den här boken är till dig som just ska börja lära dig svenska.
Läs merVad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.
Hej! Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Att prata med en ny person kan kännas nervöst även om man som ni redan har en hel del gemensamt. Därför finns den här guiden som ska
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merUTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET
UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion
Läs merHogslaby. järnåldersbyn WWW.BOTKYRKA.SE/HOGSLABY
I Hogslaby järnåldersbyn INFORMATION LÄGERSKOLA WWW.BOTKYRKA.SE/HOGSLABY BOTKYRKA KOMMUN Informationsmaterial för era besök i Hogslaby I denna mapp har ni all praktisk information ni behöver inför besöket.
Läs merPerception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag
Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska
Läs merIllustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor
JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette
Läs merGenerell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.
Generell Analys Instruktioner De flesta av oss saknar tid eller intresse att verkligen fundera och reflektera över den arbetssituation vi befinner oss i. Vi vet naturligtvis hur det känns, vi kollar läget,
Läs merLägga till olika dokument i en fil
Lägga till olika dokument i en fil Om du vill kombinera flera dokument och göra en enda fil kan du kopiera och klistra in innehållet från alla dokumenten i en enda fil. Eller så kan du öppna det första
Läs merValet 2010 på facebook!
Valet 2010 på facebook! Är det inte en valseger jag ser där borta? Tips från SAP:s IT grupp i Helsingborg Bakgrund Hösten 2009 bildade vi en arbetsgrupp där vi diskuterade hur IT kan gagna oss i valet
Läs merSkidskytteträning för ungdomar
Skidskytteträning för ungdomar - ett förslag på hur ungdomsträningen kan bedrivas. 1 Innehållsförteckning: Årsplanering 3 Grundträningsperiod 4 Grundträningsperiod -plan 5 Kombinationsträning, Tävlingsförberedelser
Läs mer1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19
Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad
Läs merBarn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS
Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.
Läs merStort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.
a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella
Läs merLära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Läs merProvivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA
Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.
Läs merSamtala, läsa, skriva, räkna - nog finns det samband, men..
Samtala, läsa, skriva, räkna - nog finns det samband, men.. av Birgitta Johnsen, Cheflogoped Länssjukhuset Gävle-Sandviken (Språka loss 2003) För att läsa, skriva och samtala måste vi kunna något av världens
Läs merman kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.
LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande
Läs merSkrivstöd. Joakim Nivre. Introduktion till språkteknologi. Skrivstöd. Inledning. Orsaker till stavfel. Detektering av icke-ord
Joakim Nivre / 30 Varför bry sig om stavning? Stavfel kan skapa missförstånd Stavfel kan dölja innehåll Standardiserad stavning underlättar många uppgifter Slå upp ord i ordbok Identifiera svårlästa ord
Läs merInnehåll. Förord 5 Om surdeg 7 Starta en surdegsgrund 8 Förvara och mata en surdeg 13 Baka med surdeg 16 Redskapen 20 Om recepten 23
Innehåll russin och solros 27 valnötsbröd 29 det suraste 33 baguette på rågsurdeg 35 fikon och hasselnöt 39 ljusa dinkelbröd 41 fruktbröd 45 grytbröd med autolys 47 gotlandslimpa 51 drottningholmslimpa
Läs merAllemansdata Dags fö r örd
Allemansdata Dags fö r örd Övningar Bildgåtor. Tre svårigheter: korta ord, mittemellan och långa ord. Eleven ser ett antal bilder på skärmen. Genom att skriva begynnelsebokstaven för varje bild finner
Läs mer(Grundkurs i medier och kommunikation vid Tammerfors Universitet, Finland) 1.1 Kommunikation
(Grundkurs i medier och kommunikation vid Tammerfors Universitet, Finland) 1.1 Kommunikation Definitioner Ordböckerna ger flera olika betydelser för ordet kommunikation. Kommunikation betyda flera saker:
Läs merValet 2010 på facebook!
Ursäkta mig, hur kommer jag till Sosserian? Informationssidor från SAP it Helsingborg - 2010 Valet 2010 på facebook! Är det inte en valseger jag ser där borta? Informationssidor från SAP it Helsingborg
Läs merNeuropedagogik Björn Adler, Hanna Adler och Studentlitteratur 2006. Bilaga 1:1 Arbete med schema för bokstäver Kognitiv träning i läsning
Bilaga : Arbete med schema för bokstäver Bokstäverna Våra bokstäver skrivs samtliga med ett antal geometriska former som sedan kombineras på olika sätt för att bilda de 9 unika bokstäverna i vårt alfabet.
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merKrisplan för Equmenia Nords läger
Krisplan för Equmenia Nords läger 1 Innehållsförteckning: 1. Varför en krisplan? 2. Förberedelser innan lägret 3. Vid trafikolycka 4. Vid dödsfall 5. Vid övergrepp 6. Hur man går vidare 7. Vid brand 8.
Läs merBesöksnöjdhetsenkät, avdelningen för Områdesutveckling vt 2016, SoF Innerstaden, vuxen
Besöksnöjdhetsenkät, avdelningen för Områdesutveckling vt 2016, SoF Innerstaden, vuxen Påståenden (1 = stämmer sämst och 4 = stämmer bäst), 2015 års resultat i blått 1 Personalen lyssnar, förstår och respekterar
Läs merUtskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland
Utskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland Språkbedömning: Äldre dialekt. Talare: Förre hemmansägaren Albert Andersson, född 1864 i Önnersta. Speltid: Drygt 60 minuter. Inspelningsdatum:
Läs merBarns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet
Läs merHur påverkar Parkinsons sjukdom språket och kommunikation? Merle Horne Lingvistik (SOL-centrum) Lunds Universitet
Hur påverkar Parkinsons sjukdom språket och kommunikation? Merle Horne Lingvistik (SOL-centrum) Lunds Universitet Parkinsons påverkar rörelse, inklusive rörelse av talorganen. T.ex. tungrörelser, läpprörelser,
Läs merFjäderns Bokslut 2015
Fjäderns Bokslut 2015 Utforska vär(l)den genom böcker. Fokus under året På Fjädern har vi i år lyft det språkliga, det etiska och det demokratiska lärandet i förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje
Läs mer75059 Stort sorteringsset
75059 Stort sorteringsset Aktivitetsguide Detta set innehåller: 632 st sorteringsföremål 3 st snurror 6 st sorteringsskålar 1 st sorteringsbricka i plast 1 st siffertärning Detta sorteringsset har tagits
Läs merwww.workitsimple.se Lotta Carlberg, lotta@workitsimple.se, 070-204 19 07 2015 workitsimple Alla rättigheter reserverade
1 2 30 sätt att få flera kunder till ditt företag. En Gratis guide av Lotta Carlberg företagsrådgivare och mentor på 3 När jag arbetar med mina kunder så går vi tillsammans igenom hur de kan få in nya
Läs merFrån tal till text. Ingvar Lundberg Psykologiska institutionen Göteborgs universitet
Från tal till text Ingvar Lundberg Psykologiska institutionen Göteborgs universitet I vardagligt tal behöver man aldrig tänka på de enskilda språkljuden. Talets ljudström kommer av sig själv. Fonemen,
Läs merÖvning: Dilemmafrågor
Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,
Läs mer1 av 1 2009-08-04 12:25
En ärkemusiker och tuff harpist - Musik - www.st.nu http://st.nu/kultur/musik/1.1230315?m=print 1 av 1 2009-08-04 12:25 Publicerad 30 juli 2009 Uppdaterad 30 juli 2009 Textstorlek Stöde kyrka Den fantastiska
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen
Läs merNär väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har
När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har Illustration: En ung munk fick för första gången i ansvar att hålla i morgonandakten.
Läs merInnehåll. Förord 8 Inledning 10 Läsning 16 Läs- och skrivförberedelse 18 Före bokstäver och siffror 21. In i läsarnas klubb 44
Innehåll Förord 8 Inledning 10 Läsning 16 Läs- och skrivförberedelse 18 Före bokstäver och siffror 21 Övningar Kalkera bilder 24 Urskilja figurer 27 Spatiala relationer 30 Formkonstans 32 Begrepp 33 Känslor
Läs merPROGRAM. Neuroförbundet Sydnärkes aktiviteter. Våren 2016. (Sparas )
PROGRAM Neuroförbundet Sydnärkes aktiviteter Våren 2016 (Sparas ) Hej alla goa medlemmar i Neuroförbundet Sydnärke! Nu börjar dagarna bli ljusare men än så länge biter vinterkylan i kinderna. Under hösten
Läs merGod morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du
Läs merÖkad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!
Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,
Läs merDet musikaliska hantverket
Det musikaliska hantverket Kan jag bli för duktig på mitt instrument för att lovsjunga? Behöver jag öva med bandet innan ett lovsångspass? Lars Ekberg, frilansmusiker och pastor i Göteborg Vineyard, undervisar
Läs merFörberedelser: Sätt upp konerna i stigande ordningsföljd (första inlärningen) eller i blandad ordningsföljd (för de elever som kommit längre).
Räkna till 10 Mål: Eleverna skall kunna räkna till 10, i stigande och sjunkande ordningsföljd. Antal elever: minst 10 elever. Koner med talen 1 till 10.( använd konöverdrag och skriv 10 på en lapp på 0-käglan)
Läs merBARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA
BARNHEMMET En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA Barnen IDA Folket Spöken 9 roller. Om gruppen bara är 8 så kommer Idas namn ibland att skrivas
Läs merAtt informera allmänheten om risker och skydd vid Sevesoverksamheter
Att informera allmänheten om risker och skydd vid Sevesoverksamheter 1 Information till allmänheten Kemiföretag spelar en viktig roll i svenskt näringsliv, men medför också risker. Det är därför viktigt
Läs merBarn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet
Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!
Läs merAYYN. Några dagar tidigare
AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men
Läs merAlla får ligga. strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan
Alla får ligga strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan 001 FÖRSPEL IN 168 KAPITEL ETT N o 001 013 Rätt inställning KAPITEL TVÅ N o 014 022 Utsidan KAPITEL TRE N o 023 051
Läs merRamp svenska som andraspråk
Om sex, kärlek och relationer (sas) Handledning av Ellinor Blanco AV-nr: 31404 tv 1 Den här handledningen vänder sig till dig som är lärare i svenska som andraspråk i åk 9, på gymnasiet eller inom vuxenutbildningen.
Läs merSpråkpsykologi/psykolingvistik
Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande
Läs merUttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text
Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Handitek Gewa AB BOX 92, MALMVÄGEN 55, 191 22 SOLLENTUNA TEL: 08-594 694 00 TEXTTEL: 08-594 694 18 FAX: 08-594 694 19 E-MAIL: info@gewa.se WEB: www.gewa.se
Läs merAllmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi
Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1 Lingvistik och grammatik Fonetik och fonologi Världens språk Världens sex största språk Kinesiska ca 1120 miljoner Engelska ca 480 miljoner Spanska ca 332 miljoner
Läs merDöda bergen Lärarmaterial
Lärarmaterial sidan 1 Författare: Cecilie Eken Vilka handlar böckerna om? Berättarjaget i böckerna om den svarta safiren är pojken Aram och äventyret utspelar sig när han är 13 år. Aram bor i staden Rani
Läs mer12 Programstege Substantiv
Det här är en programstege för substantiv. Du kan alltså lära dig om substantiven på ett enkelt sätt, en liten bit i taget. Varje sida innehåller fakta om substantiv, tillsammans med uppgifter som du också
Läs merMindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1
Mindfulness i harmoni med den sköna naturen Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1 Mindfulness i harmoni med den sköna naturen www.webbplats.org/mindfulness 2 Vad är
Läs merSanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6
Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM En lärarhandledning Rekommenderad från åk. 3-6 1 TILL DIG SOM LÄRARE En historia kan berättas på många sätt. Ja, ibland berättas samma historia på flera olika vis.
Läs mer