Dialektal variation i svenska koronaler: experimentella observationer
|
|
- Sven Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dialektal variation i svenska koronaler: experimentella observationer Peder Livijn & Olle Engstrand Abstrakt Vi redovisar ett lyssningstest av koronala konsonanter i 29 svenska dialekter i Mellansverige och södra Finland. Tonande /d/ produceras till skillnad från tonlöst /t/ ofta med alveolart artikulationsställe och approximantiskt artikulationssätt. Den alveolara /d/-realiseringen, men inte approximantiseringen, är dialektskiljande och uppträder i geografiskt sammanhållna regioner. Informella observationer antyder att dessa uttalsdrag är vanligt förekommande i jordens språk och följaktligen avspeglar generella begränsningar på talets produktion och perception. Genom att identifiera dessa begränsningar försöker vi visa att den experimentalfonetiska metodiken kan bidra till en fördjupad förståelse av de svenska dialekternas fonetik och fonologi. Inledning Vi har genom informell avlyssning observerat att den tonande koronala 1 klusilen /d/ ofta uttalas med alveolart artikulationsställe i de svenska dialekterna. Dess tonlösa motsvarighet, d.v.s. /t/, låter däremot för det mesta klart dental. Detta tycks också gälla nasalen /n/ och lateralen /l/ utom då den senare är kakuminal eller tjock. Den alveolara /d/-varianten tycks vara identisk med den s.k. supradentalen som uppstår i kontext efter /r/. För många av de dialekter som uppvisar supradentalisering av dentaler i /r/-kontext skulle detta innebära sammanfall mellan ord som bod och bord, men inte mellan bot och bort. 1 Koronaler är konsonantljud som produceras med tungspetsen och tungbladet höjda över ett tänkt neutralläge.
2 Det är möjligt att mönstret med alveolart /d/ och dentala /t/, /n/ och /l/ är relativt vanligt i de svenska dialekterna. Sannolikt kan det också vara ett dialektskiljande drag. Det första syftet med den här artikeln är att redovisa några experimentella resultat som pekar i den riktningen. Det andra syftet är att gå ett steg utöver det rent deskriptiva. Det finns skäl att anta att den fonetiska kontrasten i fråga inte är begränsad till det svenska språkområdet auditiva iakttagelser antyder att den går igen i åtskilliga av jordens språk. Det handlar i så fall om en universell tendens som ligger förborgad i de generella begränsningar som omgärdar talets produktion och perception. En rimlig förklaring av företeelsen i fråga förutsätter att dessa begränsningar kan identifieras. Det försöker vi göra i den sista delen av artikeln. Experiment För att få en första indikation på den dialektala fördelningen av dentala och alveolara koronaler har vi använt flera upprepningar av de fyra orden gata / ta/, bada /b da/, tala /t la/ och panna /pan a/ uttalade i isolering. Informanterna var tre äldre manliga talare födda och uppvuxna på var och en av 29 orter i Svealand, på Åland, i Åbolands skärgård, Åboland samt Nyland. 2 Tanken med att först välja äldre manliga informanter var dels att äldre talare antas vara dialektalt stabilare än yngre talare, dels att mansröster p.g.a. en genomsnittligt lägre grundtonsfrekvens lämpar sig bättre för akustiska analyser än kvinnoröster. I tabell 1 listas inspelningsorterna per landskap. Vi har analyserat talmaterialet genom egen systematisk avlyssning och kompletterande akustiska mätningar. Vi har båda ett uttal som kan betecknas som stockholmsfärgat östligt mellansvenskt. Således använder vi normalt de dentala varianterna av /t/, /d/, /n/ och /l/ samt, i kombination med föregående /r/, de supradentala varianterna [ ], [ ], [ ] resp. [ ]. Uppgiften i lyssningstestet var att för varje förekomst av /t/, /d/, /n/ och /l/ bestämma om det uttalats som en dental liknande den som vi själva producerar i testorden eller som en alveolar liknande vår egen produktion av motsvarande supradentaler. 2 Materialet ingår i den databas som byggts upp i projektet De svenska dialekternas fonetik och fonologi år 2000 (SWEDIA 2000), ett samarbetsprojekt mellan fonetikavdelningarna vid universiteten i Lund, Stockholm och Umeå med stöd från Riksbankens Jubileumsfond ( Sammanlagt har projektet dokumenterat de svenska dialekterna på 107 olika orter. Av praktiska skäl har vi för den här analysen valt inspelningsorter som ingår i stockholmsgruppens inspelningsområde. Några orter inom detta område var inte färdigbehandlade då vi satte igång analysen och har t.v. utelämnats. De är Gräsmark, Köla och Skillingmark i Värmland, samt Orsa och Älvdalen i Dalarna.
3 Tabell 1. De aktuella inspelningsorterna angivna per landskap. Landskap Ort Landskap Ort Värmland Dalby Södermanland Länna Värmland Gåsborn Södermanland Sorunda Värmland Hammarö Södermanland V. Vingåker Värmland Södra Finnskoga Uppland Gräsö Dalarna Grangärde Uppland Kårsta Dalarna Husby Uppland Nora Dalarna Leksand Uppland Skuttunge Dalarna Malung Uppland Villberga Dalarna Särna Åland Brandö Västmanland Haraker Åland Saltvik Västmanland Järnboås Åboland/Åbo skärgård Dragsfjärd Västmanland Skinnskatteberg Åboland/Åbo skärgård Houtskär Närke St. Mellösa Nyland Borgå Närke Viby Nyland Kyrkslätt Nyland Snappertuna Först avlyssnade vi testorden individuellt genom hörlurar. Sedan lyssnade vi gemensamt till de relativt få fall där våra individuella bedömningar inte stämde överens. Vi kunde då komma fram till en gemensam bedömning i de flesta fall. De fall som vi inte kunde enas om utgjorde några få procent av hela materialet. Denna rest lades åt sidan i den fortsatta analysen. Observationer Resultatet av den auditiva analysen sammanfattas i tabell 2. Antal observationer på /t/, /d/, /n/ och /l/ visas i första sifferkolumnen från vänster. Kolumnerna Dental och Alveolar visar procentuell andel observerade dentala resp. alveolara förekomster av /t/, /d/, /n/ och /l/. Man kan t.ex. se att dentalt /d/ förekom i 48 procent av fallen, och att motsvarande andel för alveolart /d/ uppgick till 30 procent. Materialet företer m.a.o. en viss övervikt för dentala /d/- realisationer, men andelen alveolara realisationer är betydande. Bland /t/- realisationerna finner vi enbart dentaler. Detta ligger i linje med de informella iakttagelser som från början föranledde experimentet. Vidare finner vi att den nasala koronaltypen /n/ huvudsakligen uppvisar dentala varianter (82 procent dental, 15 procent alveolar). Lateralen /l/ företer en marginell förekomst av alveolar artikulation.
4 Tabell 2. Antal observationer och procentuell fördelning av dental, alveolar och approximantisk realisation av koronaler. Högerkolumnen visar samstämmighet mellan två lyssnares auditiva bedömningar. Antal obs. Dental Alveolar Approximant Retroflex Samstämmighet /d/ /t/ /n/ /l/ Dessa iakttagelser är alltså auditiva och innehåller följaktligen ett visst mått av subjektivitet. Självfallet måste vi fråga oss i vilken mån som vi kan lita på våra örons vittnesbörd. Det kan vara vanskligt att dra slutsatser om ljuds artikulatoriska bildning enbart på basis av hörselintryck. I detta sammanhang nöjer vi oss med att antyda vilka instrumentella kontrollåtgärder och andra omständigheter som har övertygat oss om hörfonetikens tillförlitlighet i detta fall (en detaljerad redogörelse kommer att ges på annan plats). För det första uppnådde vi en hög grad av samstämmighet i våra bedömningar (mellan 94 och 100 procent som framgår av kolumnen längst till höger i tabell 2). För det andra har vi kontrollerat vår förmåga till de aktuella fonetiska bedömningarna med hjälp av ett oberoende testmaterial. I ett sådant experiment bedömde vi var och en för sig dental gentemot alveolar artikulation av samtliga svenska koronala klusiler, nasaler och lateraler producerade i vokalkontext av två talare. I detta test hade vi först skapat ett facit i form av s.k. elektropalatogram (EPG). 3 Vi hade m.a.o. oberoende kännedom om artikulationsställe, dentalt eller alveolart. Våra auditiva bedömningar stämde med EPG-mönstret till hundra procent. Ett tredje test på om vi skulle lita på de auditiva bedömningarna var att granska de akustiska kännetecken som korrelerar med artikulationsställena i fråga (huvudsakligen formantböjningar före och efter resp. klusil, den spektrala enveloppen i själva klusilexplosionen, samt den klusila ocklusionsfasens duration). Även här fick vi en god överensstämmelse. Ytterligare en omständighet som stärker tilltron till möjligheten att uppfatta dental gentemot alveolar koronalartikulation är det välkända faktum att skillnaden förekommer som ytkontrast i standardsvenskans växling mellan dentaler och supradentaler. Talare av dialekter där denna växling förekommer 3 Ett elektropalatogram visar för varje given tidpunkt var tungan ligger an mot tandvallen eller hårda gommen. Tekniken bygger på att talaren bär en artificiell gom på vilken ett stort antal elektroder (i vårt system 62) finns monterade. Elektroderna ger utslag då de berörs av tungan.
5 kan uppenbarligen höra skillnaden mellan ord som våta och vårta, våda och vårda etc. Tabell 2 redovisar ytterligare några iakttagelser. Kolumnen Approximant visar i vilken mån som de fonologiska klusilerna /d/ och /t/ inte realiseras som fonetiska klusiler utan som s.k. approximanter. Approximanter är ljud som har en öppnare artikulation än klusiler och frikativor, men som inte är lika öppna som vokaler. På spektrogrammet uppvisar de ofta en formantstruktur som dock är svagare än vokalernas. Lateralerna är approximantiska per definition och räknas därför inte i tabellen. Den intressanta skillnaden är den mellan /d/ och /t/. Det framgår att /d/ har bedömts som approximantiserad i 16 procent av fallen, medan /t/ inte i något fall har förts till denna kategori. Detta gäller f.ö. också /n/. Till sist konstaterar vi som väntat att /l/ ofta har realiserats med retroflex artikulation. Det rör sig om 39 procent av fallen. Auditivt uppfattas retroflektionen mycket tydligt. Vi antar att de flesta av dessa förekomster kan betraktas som s.k. kakuminaler. Som väntat är det bara /l/ som uppvisar kakuminal artikulation i materialet. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att de fyra koronala ljudtyper vi observerar i orden bada, gata, tala och panna uppvisar olikartade mönster med avseende på både artikulationsställe (dental, alveolar, kakuminal) och artikulationssätt (klusil, approximant). Det är inte självklart att det ska förhålla sig på det viset, men i diskussionsavsnittet ska vi försöka visa att en del av observationerna avspeglar fonetiskt naturliga och kanske universella tendenser. Men först vill vi ställa den i sammanhanget kanske intressantaste frågan: I vilken mån står de mönster vi här har funnit i ett systematiskt förhållande till de givna dialekterna? Speciellt ska vi koncentrera oss på de iakttagelser som gäller skillnaden mellan 1) dentalt gentemot alveolart /d/, 2) klusilt gentemot approximantiskt /d/ och 3) kakuminalt gentemot icke-kakuminalt /l/. Uppvisar dessa drag någon systematisk dialektal spridning? Förekomsten av kakuminalt l- ljud i de svenska dialekterna är välkänd men bör icke desto mindre dokumenteras med avseende på dialekterna som de talas idag. Vi börjar med en kortfattad redogörelse för våra data rörande /l/. Fördelningen av kakuminalt resp. icke- kakuminalt /l/ ges så långt våra data sträcker sig av kartbilden i figur 1 där vi har prickat in de 29 inspelningsorterna. Cirklarna står för orter där vi funnit konsekvent ickekakuminala /l/-realisationer hos de tre talarna. De fyllda fyrkanterna representerar orter där de kakuminala /l/-realisationerna visat sig konsekvent genomförda, och de ihåliga fyrkanterna står för orter där både kakuminala och icke- kakuminala /l/-realisationer förekommer. De talprover som uppvisar
6 konsekvent genomförd kakuminalisering kommer från Malung i Dalarna och Gräsö i Uppland. Figur 1. Orter med kakuminala resp. icke-kakuminala /l/-realisationer (jfr tabell 1). Cirklarna står för orter med icke-kakuminala /l/. De fyllda fyrkanterna representerar orter med kakuminala /l/, och de ihåliga fyrkanterna representerar orter där både icke-kakuminala och kakuminala varianter förekommer. De orter som enligt dessa data helt saknar kakuminala /l/ är Gåsborn i Värmland, Järnboås och Haraker i Västmanland, Sorunda i Södermanland, Villberga och Kårsta i Uppland, samt hela det finska området utom Saltvik och Brändö. På alla andra orter har vi funnit både kakuminala och icke-kakuminala /l/-varianter. De olika /l/-varianterna är inte särskilt tydligt avgränsade så när som på att kakuminaler helt saknas i ett bälte på finska sidan, från Åbolands skärgård över Åboland och vidare längs hela Nyland. Möjligen kan en liknande tendens urskiljas i ett område runt Stockholm och längs norra Mälardalen. Dessa data visar m.a.o. att skillnaden mellan icke-kakuminalt och kakuminalt /l/ kan vara dialektskiljande, men att båda varianterna samexisterar på mer än hälften av de studerade orterna. Det kan tänkas att den observerade variationen har ett stilistiskt inslag. Inspelningssituationen i detta fall gällde det att säga testorden i isolering kan ha föranlett vissa informanter att använda ett mera riksspråkligt och mindre vardagligt uttal. Möjligen kommer observationer på spontana dialoger och monologer, som också finns inspelade på samtliga orter, att modifiera det mönster vi sett så här långt.
7 Fördelningen av dentalt resp. alveolart /d/ i våra data framgår av kartbilden i figur 2. Cirklarna står för orter där vi funnit konsekvent dentala /d/-realisationer hos de tre talarna. De fyllda fyrkanterna representerar orter där de alveolara /d/- realisationerna visat sig konsekvent genomförda, och de ihåliga fyrkanterna står för orter där de alveolara /d/-realisationerna dominerar. De orter som uppvisar konsekvent genomförd alveolar /d/-artikulation är Grangärde, Leksand och Malung i Dalarna, Dragsfjärd och Houtskär i Åboland resp. skärgården mellan Åland och finska fastlandet, samt Snappertuna, Kyrkslätt och Borgå i västra, mellersta resp. östra Nyland. På de orter som har övervägande men inte fullt genomförda alveolara /d/-realisationer är det minst två av de tre informanterna som konsekvent uttalar /d/ alveolart. Dessa informanter kommer från Husby i Dalarna och Skinnskatteberg i Västmanland. Figur 2. Orter med dentala resp. alveolara /d/-realisationer (jfr tabell 1). Cirklarna och fyrkanterna står för orter med dentala resp. alveolara /d/- realisationer. De ihåliga fyrkanterna representerar orter där alveolarisering dominerar men inte är fullt genomförd i våra data. Det framgick vidare av tabell 2 att den tonande alveolara klusilen /d/, till skillnad från dess tonlösa motsvarighet /t/, tenderar att realiseras som approximant i viss utsträckning (16 procent av talarna). Men våra data ger inga starka skäl att anta att även denna effekt skulle kunna vara dialektspecifik. Den uppträder till synes osystematiskt utspridd över dialekter och talare. Några undantag finns dock. I Viby (Närke), Vingåker (Södermanland) och Villberga (Uppland) tenderar samtliga tre informanter att approximantisera /d/. Detta
8 mönster bör följas upp men t.v. blir huvudintrycket att den dialektala fördelningen av approximantiskt /d/ är tämligen osystematisk. Sammanfattningsvis har vi funnit att alveolar artikulation av den tonande koronala klusilen /d/ är dialektskiljande i hög grad, men detta kan knappast sägas om den approximantiserade varianten av /d/. Det alveolara uttalsdraget tycks karakterisera större regioner snarare än att uppträdda isolerat i enstaka dialekter. Detta antagande kan vi göra på basis av kartbilden som uppvisar två geografiska bälten med alveolar /d/-realisation. Det ena bältet omfattar delar av Västmanland och Dalarna, och det andra Åbolands skärgård, Åboland och Nyland. Men det ska understrykas att en tätare geografisk sampling och fler informanter krävs för ytterligare substantiera denna tentativa slutsats. Notera också att våra observationer t.v. inskränker sig till en enda, intervokalisk kontext. Med givna inskränkningar förefaller det klart att klusilen /d/ ofta realiseras med alveolart artikulationsställe. Dess approximantiserade variant är heller inte helt ovanlig. I dessa avseenden skiljer sig /d/ från övriga koronaler. Som nämnts kan man iaktta liknande tendenser i åtskilliga av jordens språk. Detta kan inte vara en slump; vi måste utgå från att det rör sig om en universell tendens som kan förklaras på basis av generella begräsningar på talets produktion och perception. Detta är ämnet för vad som återstår av denna artikel. Diskussion Vi kan först konstatera att klusilartikulation och stämbandston trivs dåligt tillsammans. Skälet är att skillnaden i lufttryck under och över stämbanden (det subglottala resp. supraglottala trycket) utjämnas snabbt när munhålan blockeras och fångar upp luften. Då upphör också luft att strömma upp mellan stämbanden. Därmed elimineras den essentiella förutsättningen för att stämbanden ska kunna vibrera vibrationerna dör ut inom loppet av några få tiotals millisekunder. Emellertid finns det flera sätt att artikulatoriskt lösa konflikten mellan klusilartikulation och stämbandston. Ett sätt att förstärka och dra ut på stämbandstonen är att aktivt förstora svalgets och munhålans volym (Ohala & Riordan, 1979; Ohala, 1983). Det kommer då att ta längre tid för de sub- och supraglottala trycken att utjämnas och stämbandstonen kan hållas vi liv längre. En annan möjlighet är att approximantisera de tonande klusilerna (Engstrand & Lacerda, 1996). Luftflödet mellan stämbanden kan då fortsätta eftersom luft
9 läcker ut genom munnen och kontinuerligt avlastar det supraglottala trycket. Ytterligare en metod att upprätthålla stämbandston under den tonande klusilens ocklusionsintervall är att göra detta så kort att stämbandssvängningarna inte hinner dö ut. Detta underlättas om den artikulator som bildar den klusila avspärrningen är liten och snabb snarare än massiv och trög (Ohala, 1983). Speciellt bör detta gälla tungspetsen jämförd med tungkroppen och tungbladet. Man kan också notera att tungspetsartikulation typiskt uppvisar ett större mått av retroflektion än tungbladsartikulation (Stevens et al., 1986). När det gäller att upprätthålla stämbandston i klusiler kan detta medföra den ytterligare fördelen att den sänkning av tungkroppen som retroflektion medför bidrar till att förstora den supraglottala kavitetsvolymen. Dessa aerodynamiska och biomekaniska faktorer utgör säkert inte en komplett förklaring, men de bidrar sannolikt till de mönster som vi har iakttagit: 1) Tonlöst /t/ är i vårt dialektmaterial genomgående dentalt, medan dess tonande motsvarighet /d/ ofta är alveolart; 2) alveolara /d/-artikulationer har kortare ockslusionsfas än dentala /t/-artikulationer (detta är en statistiskt signifikant effekt i våra mätdata); 3) /n/ och /l/ liknar /t/ i det att de (med undantag för kakuminalerna) är nästan genomgående dentala (de lyder ju inte under begränsningen att luftflödet blockeras i de supraglottala kaviteterna); och 4) tonande till skillnad från tonlösa klusiler realiseras ibland som approximanter. Dessa tendenser tycks gå igen inte bara i de svenska dialekterna utan även i åtskilliga av jordens språk, något som stimulerar oss till att försöka betrakta de svenska dialekterna i ett universaltypologiskt perspektiv. Vi har också försökt visa att den experimentalfonetiska metodiken kan bidra till en fördjupad förståelse av hur de svenska dialekternas skiftande ljud och ljudmönster kan ha uppkommit. Litteratur Engstrand, O. & F. Lacerda. 1996: Lenition of stop consonants in conversational speech: evidence from Swedish (with a sideview on stops in the world s languages). Arbeitsberichte, Institut für Phonetik und digitale Sprachverarbeitung, Universität Kiel (AIPUK), 31, S Ohala, J.J. & C.J. Riordan. 1979: Passive vocal tract enlargement during voiced stops. I: J.J. Wolf and D.H. Klatt (eds.), Speech Communication Papers, New York: Acoustical Society of America. S Ohala, J.J. 1983: The origin of sound patterns in vocal tract constraints. I: P.F. MacNeilage (ed.), The Production of Speech, New York: Springer-Verlag, S
10 Stevens, K.N., Keyser, S. J. & Kawasaki, H. 1986: Toward a phonetic and phonological theory of redundant features. I: J.S. Perkell & D.H. Klatt (eds.) Invariance and Variability in Speech Processes, New Jersey: LEA, S
/r/ i några svenska dialekter
/r/ i några svenska dialekter Damra Muminovic och Olle Engstrand 1. Inledning R-ljuden uppvisar stor artikulatorisk variation mellan och inom språk och dialekter (Lindau 1985). I den svenska dialektlitteraturen
Läs merMöjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering?
Kap 2: Typologi Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering? Orden skulle bli mycket långa för att varje morfem skulle ha sin egen vokalisering, eftersom det behövs så
Läs merTalets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16.
Talets fysiologi, akustisk fonetik David House Lungorna och struphuvudet utandningsluft - alstra ljud luftstrupen: trachea struphuvudet: larynx brosk, muskler och ligament röstspringan: glottis stämläpparna:
Läs merUPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal. Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK
UPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK Anvisningar för övningar i de ryska konsonanters uttal Uppsala juni 1982 1 1. Lyssna och härma
Läs merInteraktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners
Interaktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners Kristina Hansson Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet Kontextuella faktorer Fonologiska Grammatiska Aktuellt
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merMyrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm
KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten
Läs merBARNS SPRÅKUTVECKLING
BARNS SPRÅKUTVECKLING BARNS SPRÅKUTVECKLING Hur lär sig barn sitt språk? Vad skiljer barns språkutveckling från vuxnas språkinlärning? Hur kan vi forska om barns språkutveckling? Vad säger språkutvecklingen
Läs merUtvecklingen av FonoMix Munmetoden
Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet
Läs merVisionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?
Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.
Läs merÄr det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Läs mer2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar
1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder
Läs merPerception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag
Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska
Läs merLära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Läs merEkonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?
REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler
Läs mer7. Socialt kapital i norra Sverige
7. Socialt kapital i norra Sverige Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Det magiska sociala kapitalet När man talar om kapital tänker man kanske i första hand på ekonomiskt
Läs merfoner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8
Facit till övning 1 foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Några problem: 1) lång resp. kort variant av en vokal, är de
Läs merUtvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014
Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000
Läs merFonembegreppet 2011-02-22
Fonembegreppet 2011-02-22 Hur tillägnar sig ett barn språkets ljudsystem? Är språket medfött? Ett specifikt språk (som svenska, t.ex.) är förstås inte medfött. Även om man tror att språkinlärningsförmågan
Läs merUTVÄRDERING AV UTSTÄLLNINGEN OMÄNSKLIGT/ OM TEKNIK / LÄSKORT OCH LURAR
UTVÄRDERING AV UTSTÄLLNINGEN OMÄNSKLIGT/ OM TEKNIK / LÄSKORT OCH LURAR BAKGRUND......s 1 METOD....s 2 RESULTAT........s 3-8 LÄSKORTENS INFOPELARE........s 3 LÄSKORENS DESIGN.......s 4 KORTLÄSARE.... s
Läs merVocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson
Vocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson Vocoding Några av de första försöken att återskapa tal elektroniskt gjordes på 30-talet av fysikern Homer
Läs mer1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19
Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad
Läs merHäckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren
Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Jan Sondell I förra årsskriften presenterades en sammanfattning av de studier av stare som pågått vid Kvismare fågelstation under drygt fyra decennier.
Läs merPolicy Brief Nummer 2012:1
Policy Brief Nummer 2012:1 Överföring av ängs- och hagmarkers värde Det finns ett samhällsekonomiskt intresse av att veta hur ängs- och hagmarker värderas av allmänheten då finansiella medel inom Landsbygdsprogrammet
Läs merUppgift 1 ( Betyg 3 uppgift )
2005-06-09.kl.08-13 Uppgift 1 ( Betyg 3 uppgift ) Ett plustecken kan se ut på många sätt. En variant är den som ses nedan. Skriv ett program som låter användaren mata in storleken på plusset enligt exemplen
Läs merTest av kranspetsvågar i virkesfordon
Datum 2016-02-18 Författare Sven Gustafsson Test av kranspetsvågar i virkesfordon WWW.SDC.SE P o s t a d r e s s : 8 5 1 8 3 S u n d s v a l l B e s ö k s a d r e s s : S k e p p a r p l a t s e n 1 T
Läs merFöretagsamheten 2014 Östergötlands län
Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Läs merDialektalitet som ålders- och könsmarkör i arjeplogsdialekten: ett auditivt test och mätningar på preaspiration och VOT
Institutionen för lingvistik Stockholms universitet Dialektalitet som ålders- och könsmarkör i arjeplogsdialekten: ett auditivt test och mätningar på preaspiration och VOT Katrin Stölten Det sägs ibland
Läs merKärnkraftens vara eller icke vara Är kunskap och åsikt om kärnkraft relaterade till varandra
Kärnkraftens vara eller icke vara Är kunskap och åsikt om kärnkraft relaterade till varandra Gunnesboskolan Klass 9B Rasmus Johannesson 21 maj 2010 Senait Bohlin Fredrik Alvén 1 Innehållsförteckning Inledning
Läs merEnkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet
ENKÄTUNDERSÖKNING INOMHUSKLIMAT MM 040 NA KONTOR SID 1 (12) Frej Sjöström Arbetsmiljöingenjör Feelgood Företagshälsa Slöjdgatan 2, 903 25 Umeå Vxl/Dir 090-176370/17 63 76 E-post: frej.sjostrom@feelgood.se
Läs merNordiska språk i svenskundervisningen
Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan
Läs mer6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet
6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet Sven-Eric Reuterberg Vadar det egentligen som säger att man skallförvänta sig samma genomsnittliga resultat för manliga och kvinnliga
Läs merEffektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter
Effektivare avel för jaktegenskaper hos engelsk setter av Per Arvelius En hunduppfödare strävar efter att välja de avelsdjur som nedärver önsvärda egenskaper till valparna. Eftersom många egenskaper påverkas
Läs merdiskriminering av invandrare?
Kan kvinnliga personalchefer motverka diskriminering av invandrare? ALI AHMED OCH JAN EKBERG Ali Ahmed är fil. lic i nationalekonomi och verksam vid Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning (CAFO)
Läs merRysk fonetik 7,5 hp föreläsning III. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A
Rysk fonetik 7,5 hp föreläsning III Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Konsonanter - Var? Artikulationsställe - Hur? Artikulationssätt - Fonation (tonande eller tonlös?) Konsonanter
Läs merFörskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Läs merFredagsakademi på Regionförbundet 19 februari 2010
Sidan 1 av 5 Fredagsakademi på Regionförbundet 19 februari 2010 Tema: Valdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det? Med Stefan Dahlberg, forskare vid Göteborgs universitet
Läs merTranskription och direktglossning av dialektinspelningar i SveDiaSyn
Transkription och direktglossning av dialektinspelningar i SveDiaSyn I SveDiaSyn finns det två tillvägagångssätt då inspelningar ska överföras till skriftspråk: transkription och direktglossning. En transkription
Läs merSVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND
Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av
Läs merEn presentation av ett komplett skriv- och läsinlärningsmaterial som är specialanpassat för nyanlända och det flerkulturella klassrummet
En presentation av ett komplett skriv- och läsinlärningsmaterial som är specialanpassat för nyanlända och det flerkulturella klassrummet Klara färdiga läs är ett skriv- och läsinlärningsmaterial för elever
Läs merProp. 1984/85: 34. Regeringens proposition 1984/85: 34. om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984.
Regeringens proposition 1984/85: 34 Prop. 1984/85: 34 om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984. Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade
Läs merFår skäggmeshonor se ut hursomhelst?
Får skäggmeshonor se ut hursomhelst? Lars Gezelius År 2000 besökte de tyska ornitologerna och skäggmesentusiasterna Hans Wawrzyniak och Gertfred Sohns Tåkern och Tåkerns fältstation. De hade hört talas
Läs merP1046 LIDINGÖ STAD ATTITYDMÄTNINGAR BLAND MEDBORGARNA I LIDINGÖ STAD 2009 P1046
LIDINGÖ STAD ATTITYDMÄTNINGAR BLAND MEDBORGARNA I LIDINGÖ STAD 2009 P1046 Hösten 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 4 1.1 Inledning... 4 1.2 Resultatsammanfattning... 4 2. INLEDNING... 7 2.1
Läs merMålet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Fysik Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: - använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som energi, teknik, miljö
Läs merUngdomars dialekt i Mora
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk Emil Paulsrud emil.paulsrud@gmail.com Svenska språket/nordiska språk C, VT2012 C-uppsats Ungdomars dialekt i Mora Dialektutjämning och regionalisering
Läs merMÖJLIG PÅVERKAN PÅ FÅGELFAUNAN AV EN VINDKRAFTPARK PÅ LILLGRUND, SÖDRA ÖRESUND
Leif Nilsson Martin Green Ekologihuset 223 62 Lund 046 2223709 (LN) 070-5255709 (LN) leif.nilsson@zooekol.lu.se martin.green@zooekol.lu.se Lund 2005-04-07 REVIDERAD ARBETSPLAN MÖJLIG PÅVERKAN PÅ FÅGELFAUNAN
Läs merSpråklig variation: Dialekt, sociolekt, sexolekt, kronolekt, register och stil. Ellen Breitholtz 2008-08-27
Språklig variation: Dialekt, sociolekt, sexolekt, kronolekt, register och stil Ellen Breitholtz 2008-08-27 Fyra delar av vår identitet Ursprung - dialekt Klass - sociolekt Kön - sexolekt Ålder - kronolekt
Läs merHistoria Årskurs 9 Vårterminen 2014
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom
Läs merOmprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl)
Omprövning av ersättning NFT för inkomstförlust 2/2007 Omprövning av ersättning för inkomstförlust enligt 5 kap 5 skadeståndslagen (Skl) av Marie Svendenius Möjlighet att ompröva en fastställd ersättning
Läs merDnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser
Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen
Läs merHur påverkar Parkinsons sjukdom språket och kommunikation? Merle Horne Lingvistik (SOL-centrum) Lunds Universitet
Hur påverkar Parkinsons sjukdom språket och kommunikation? Merle Horne Lingvistik (SOL-centrum) Lunds Universitet Parkinsons påverkar rörelse, inklusive rörelse av talorganen. T.ex. tungrörelser, läpprörelser,
Läs merTaltaggning. Rapport av Daniel Hasselrot 781105-0157, d98-dha@nada.kth.se 13 oktober 2003
Taltaggning av Daniel Hasselrot 781105-0157, d98-dha@nada.kth.se 13 oktober 2003 Sammanfattning Denna rapport är skriven i kursen Språkteknologi och behandlar taggning av årtal i en text. Metoden som används
Läs mer2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merAntagning till högre utbildning höstterminen 2016
Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2016-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-382-16 Postadress Box
Läs merKvartalsrapport 2013:3
Kvartalsrapport 213:3 Uppföljning av brottsutvecklingen i Nordvästra Skåne Polismyndigheten i Skåne, Polisområde Nordvästra Skåne Underrättelsesektionen 213-1-3 RAPPORT 2 (3) Kvartalsrapport 213:3 Uppdrag
Läs merFonetik och fonologi, 7,5 hp 2LG023 Logopedprogrammet
onetik och fonologi, 7,5 hp 2LG023 Logopedprogrammet Kursbeskrivning Vårterminen 2012 Undervisande lärare nna ricsson () Rum: 252 -post: annaer@ling.su.se Lena Renner (LR) Rum: 262 -post: lena.renner@ling.su.se
Läs merAttraktionsindex Sölvesborg. Skapat av: Per Ekman Tendensor AB Gröndalsvägen 19b 392 36 Kalmar Tel: 0480-40 38 60 e-post: per.ekman@tendensor.
Attraktionsindex Sölvesborg Dokumenttyp: Slutrapport Skapat av: Per Ekman Tendensor AB Gröndalsvägen 19b 392 36 Kalmar Tel: 0480-40 38 60 e-post: per.ekman@tendensor.se Datum: 29 april, 2010 Innehåll Information
Läs merFaktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn
Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson
Läs merSocialstyrelsens äldreundersökningar, manual till Indikators webbverktyg
- Socialstyrelsens äldreundersökningar, manual till Indikators webbverktyg Institutet för kvalitetsindikatorer Välkommen att använda Indikators webbverktyg Institutet för kvalitetsindikatorer i Göteborg
Läs merGäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning
Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning MS Naturfakta Mikael Svensson Box 107 283 22 Osby 0479-10536, 0705-910536 Gäddan i Hammarsjön Enligt uppgifter från vissa håll är gäddorna
Läs merPOPULATION OCH BORTFALL
RAPPORT POPULATION OCH BORTFALL En teknisk rapport om populationen och bortfallet i den internetbaserade Örebro-undersökningen om mobbning vid mätningarna 2012 och 2013. Björn Johansson Working Papers
Läs merH 310 Svampar 1,2. Sven Erik Mattsson Inledning. Färgkort
H 310 Svampar 1,2 Sven Erik Mattsson Inledning Denna artikel redogör för resultatet av ett antal års samlande och studier av H 310 Svampar som väl bör få speciell uppmärksamhet i höst eftersom Posten ger
Läs merSpråket, individen och samhället VT08
Språket, individen och samhället VT08 Barns och vuxnas andraspråksinlärning Tvåspråkighet, kognition, m.m. Ellen Breitholtz 1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning Vem är bäst? Vem är bäst på att lära
Läs merUppsala OL-allians karframställning 1(8) 2005-11-26 Enkät om kvaliteten på kartframställning i Uppland i allmänhet och Uppsala i synnerhet.
Uppsala OL-allians karframställning 1(8) 2005-11-26 Enkät om kvaliteten på kartframställning i Uppland i allmänhet och Uppsala i synnerhet. Syfte Styrelsen i Uppsala OL-allians vill få in kvalitetssynpunkter
Läs merEn stad tre verkligheter
Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1
Läs merBarn och familj 2012-03-21
I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är
Läs merNationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv
Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande
Läs merKurslitteratur Taltranskription: Introduktion
Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Köp: Lindblad, P. (2005). Taltranskription. Kompendium. Lingvistik, Lunds universitet. Låna: IPA,
Läs merUppföljning av kunskapsresultat
2015-01-26 Uppföljning av kunskapsresultat Bilaga 8 till slutrapport projekt Regionalt skolstöd (KUL) 2012-2014 2 (17) Innehåll Inledning... 4 Uppföljning... 5 Årskurs 3... 5 Nationella prov matematik...
Läs merResultat av elev- och föräldraenkät 2014
Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning
Läs merATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION
ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION WORLD SUMMIT ON Sammanfattande analys Undersökningen är initierad av Pratoo AB på uppdrag av World Summit Karlstad. Datainsamlingen, som genomfördes vecka 9, 2010
Läs mer10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat
10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv
Läs merSören Holmberg och Lennart Weibull
Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges
Läs merTillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie
Bulletin 243 Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie Lisa Sakshaug Christer Hydén Åse Svensson 2009 1 Lunds Tekniska
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merSammanställning över enkätsvar från föräldrar till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016.
2016-05-22 Sammanställning över enkätsvar från föräldrar till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016. Enkäten avser Språksatsningens bokpåsar. 101 föräldrar har svarat på enkäten. 1. Har du och ditt barn
Läs merVisstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna
Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport
Läs merGrafer. 1 Grafer. Grunder i matematik och logik (2015) 1.1 Oriktade grafer. Marco Kuhlmann
Marco Kuhlmann 1 En graf är en struktur av prickar förbundna med streck. Ett tidsenligt exempel på en sådan struktur är ett social nätverk, där prickarna motsvarar personer och en streck mellan två prickar
Läs merHantering av urvalsbias i KPI
PCA-MFOS Kristina Strandberg Anders Norberg PM till Nämnden för KPI [2014-09-26] 1(5) Hantering av urvalsbias i KPI För information Prisenheten har antagit en stegvis ansats av implementering av den bästa
Läs merHeterogen miljö en omgivning som varierar i tid eller rum - kan bidra till att mellanartskonkurrensen inte hinner få full effekt.
SAMHÄLLSEKOLOGI: SAMEVOLUTION, MELLANARTSKONKURRENS & MUTUALISM Organismer har inte bara anpassats till olika abiotiska miljöfaktorer, utan har också utvecklats med och gentemot biotiska faktorer i form
Läs merGEOGRAFI. Läroämnets uppdrag
GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får
Läs merHandledning alternativa lönemodellen. En handledning skapad av SLA och Kommunal
Handledning alternativa lönemodellen En handledning skapad av SLA och Kommunal Innehåll Handledning alternativa lönemodellen... 1 En handledning skapad av SLA och Kommunal... 1 1 Hur inför vi den alternativa
Läs merFonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet
Läs mer1. Resultat i delprov och sammanvägt provbetyg, svenska
Resultat från kursprov 1 våren 2014 Tobias Dalberg, Kristina Eriksson Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Kursprov 1 vårterminen 2014 hade temat Olika världar. Provet är det sjätte
Läs merInledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg
Mall-ID 111115 Datum 2011-12-19 Dnr Upprättare Johanna Alfredsson/ Samhällsmedicin ArbetsPM Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg Vintern 2011, perioden mellan den 14 november och
Läs merHögskolebiblioteket vid Mälardalens högskola
Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Biblioteksenkät 2009 1 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Metod... 3 Redovisningen... 3 Antal svar... 4 Förhållandet mellan orterna... 4 Användarkategorier...
Läs mer1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3
Innehållsförteckning 1. Bakgrund. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 2. Frågeställning. 3 3. Metod.. 3 3.1 Tillförda näringsämnen till Hofgårdens
Läs merFinns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar
Läs merJOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld
Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres
Läs merHur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i
Läs merNamn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?
UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK Svenska som andraspråk B: Fonetik och uttal 5p Prov 2006-01-14 Tid: Lärare Bosse Thorén Namn:.. Personnr:. Frågorna ska besvaras på själva skrivningen
Läs merSammanfattning 2015:3
Sammanfattning Arbetslösheten bland svenska ungdomar har under de senaste åren varit hög. Detta har gått hand i hand både med ett stort medialt intresse och många ekonomisk-politiska insatser med fokus
Läs merGenerell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.
Generell Analys Instruktioner De flesta av oss saknar tid eller intresse att verkligen fundera och reflektera över den arbetssituation vi befinner oss i. Vi vet naturligtvis hur det känns, vi kollar läget,
Läs merEn nybörjarkurs i kritiskt tänkande
En nybörjarkurs i kritiskt tänkande Jesper Jerkert Andreas Anundi & CJ Åkerberg: Skeptikerskolan. Handbok i kritiskt tänkande. Stockholm: Forum, 2010, 226 s. ISBN 978-91-37-13588-5. Andreas Anundi och
Läs merNyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013
Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året
Läs merRapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014
Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning s. 2 2 Inledning..s. 7 3 Informanternas könsmässiga fördelning
Läs merEffekter av Pappabrevet
REDOVISAR 2004:3 Effekter av Pappabrevet En utvärdering av RFV:s och FK:s informationskampanj Sammanfattning Riksförsäkringsverket (RFV) har under 2003 tillsammans med försäkringskassorna skickat ut ett
Läs merFörberedelser: Sätt upp konerna i stigande ordningsföljd (första inlärningen) eller i blandad ordningsföljd (för de elever som kommit längre).
Räkna till 10 Mål: Eleverna skall kunna räkna till 10, i stigande och sjunkande ordningsföljd. Antal elever: minst 10 elever. Koner med talen 1 till 10.( använd konöverdrag och skriv 10 på en lapp på 0-käglan)
Läs merRapport. Grön Flagg. Förskolan Kåsan/Fröviskolan
Rapport Grön Flagg Förskolan Kåsan/Fröviskolan Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-29 13:33:31: Det är inspirerande att läsa er rapport och se hur ni har integrerat hållbar utveckling i er verksamhet!
Läs mer