Innehåll. Förord 8 Inledning 10 Läsning 16 Läs- och skrivförberedelse 18 Före bokstäver och siffror 21. In i läsarnas klubb 44

Transkript

1 Innehåll Förord 8 Inledning 10 Läsning 16 Läs- och skrivförberedelse 18 Före bokstäver och siffror 21 Övningar Kalkera bilder 24 Urskilja figurer 27 Spatiala relationer 30 Formkonstans 32 Begrepp 33 Känslor för kroppskännedom 34 Ögonmotoriska övningar 38 Vänster höger-träning 40 Sambandsövning 41 In i läsarnas klubb 44 Övningar Uttala ord rätt 46 Tips för ljudträning 48 Lyssningsövning 49 Teaterprat 50 Munmotoriska övningar 51 Ljudträning med kroppens hjälp 52 Avlyssningsskrivning 53 Kartläggning för lästekniska övningar 54 Övningar Motorikvagga 58 Lästräning 59 Bygga ord 60 Bygga ord ett konsonantmöte 61 Bygga ord två konsonantmöten 62 Bygga ord tre konsonantmöten 63 Bygga ord med datorn 64 Bygga ord som läxa 65 Snabbtitt 66 Titthålsläsning 67 Memoryläsning 68 Sökläsning 69 Övningar Nonsensord 70 Stavelseläsning 71 Dagens mening 72 Sommartips 73 Bearbeta ord 74 Efter intresse 75 Lång kort vokal 76 Läs berätta 77 Att läs i sjok 78 Nyansering av språket 79 Stanna vid punkt 80 Processskrivning 81 Träna stavning 82 Skapande fanatsi 83 Skrivövning med markör 84 Träna med bok och band 85 Läsa med öronen - inspelningar 87 En kvart om dagen 88 Scheman för övningar 89 Kompenserande hjälp 90 Studietekniska övningar 92 Övningar Text förståelseträning 94 Öka textförståelsen 95 Intern ordlista 96 Bio som återberättande 97 Bio som skriftligt återberättande 98 Bio som läxträning 99 Bio som klassövning 100 Förslag till temadag 101 Tips till pedagog och elev 102 Slutord 103 Kopiering Nonsenord 104 Handalfabet 105

2 hellre 10 minuters individuell träning än 40 minuter i liten grupp! vi har olika inlärningsstilar och därmed behöver olika träningssätt. Så använd så många sinnen som möjligt. 8 Förord Förord OM MIG SJÄLV Jag är utbildad lågstadielärare med vidareutbildning till specialpedagog i Göteborg -92 och testutbildning på Dyslexicentrum, Toini Prim i Stockholm -95. Både som specialpedagog i 11 år, och dessförinnan som klasslärare och resurslärare, har jag haft många kontakter med elever med läs- och skrivsvårigheter både i pedagogiska kartläggningar och vid upplägg av specifik träning för eleverna. Varje elevs svårighet är unik, vilket för mig känns som en utmaning att hitta möjligheter till hjälp för dessa elever både som träning och kompensation. Jag har under åren mött en stor vilja bland pedagoger att hjälpa eleverna och frågorna har varit många. Eftersom jag inte anser att det finns ett färdigt paket att packa upp för elever med dyslexi/läs- och skrivsvå- righeter har jag snickrat ihop övningar som riktar sig till den specielle eleven och det specifika övningstillfället. SAMARBETET Jag vill anpassa träningen till det som orsakar svårigheter vid läsning och har konstaterat att bästa resultatet för de något äldre eleverna fås vid individuell träning hellre 10 minuters individuell träning än 40 minuter i liten grupp! Om träningen ska ge effekt är det viktigt att föra ett samtal med eleven om varför man valt en speciell övning. För att inte självförtroendet ska få en knäck behöver eleven hjälp att nyansera vad som är svårt och få förstärk- ning på det den är duktig i. Min uppfattning är att det inte går att smyga in träningen hos en elev som missat den första läsinlärningen. När eleven själv känner att läsinlärningen inte går lätt måste eleven vara involverad i träningen. Därför är det viktigt att föra ett samtal och berätta varför en viss träning är vald, vad träningen går ut på och vilket resultat som kan förväntas utifrån träningen. Om eleven är involverad nås resultatet lättare. Visst är det eleven som måste göra träningen men det är vi pedagoger som har ansvar för att ta fram lämpliga övningar och kompensation till eleven och att göra övningen tillsammans med honom/henne. Eleven behöver vårt stöd. Att lämna eleven att självständigt göra övningen har klart sämre effekt. Pedagogen måste finnas med tills eleven förstått övningen. Ett resonemang med eleven tillför kvalité åt övningen och gör att eleven fortare snappar syftet med övningen. Det är också pedagogen som begränsar övningstillfällen det ska framgå när övningen börjar och slutar. Här kan man ha hjälp av olika slags scheman (se förslag längre fram i boken). S M A K P

3 S M A K P INDIVIDUELLA ÖVNINGAR Tänk också på att vi har olika inlärningsstilar och därmed behöver olika träningssätt. Så använd så många sinnen som möjligt. Det går inte att hänvisa övningarna till en viss ålder utan till var i läsut- vecklingen eleven befinner sig. Så även en elev i års ålder har nytta av övningarna. Ju högre upp i ålder desto större anledning att motivera valet av övning och föra samtalet med eleven enskilt. Det borde bli mer självklart att kompensera vid läs- och skrivsvårigheter GRUPPKLIMAT Respektera eleven genom att inte i onödan utsätta honom/henne för obe- hagliga upplevelser, som att diskutera elevens svårigheter eller att utsätta eleven för högläsning inför klassen. Var lyhörd och respektera deras egen åsikt! Prata inte om en viss elevs svårigheter utan att eleven/elevens föräldrar gett sin tillåtelse. Jobba också för ett tillåtande klimat i gruppen en förståelse för olikheter och olika behov vilket bygger upp tryggheten i gruppen! Ge förståelse för vad det innebär att ha läs- och skrivsvårigheter som en allmän informa- tion att dessa elever behöver längre tid och kompensation vid textläs- ning, vilket är lika naturligt som att en del behöver glasögon eller hörap- parat. Elever med läs- och skrivsvårigheter behöver tid och upplästa texter. Inte är det så att vi ber dem som har glasögon eller hörapparat att lägga av dem när dagens arbete börjar! Det borde bli mer självklart att kompensera vid läs- och skrivsvårigheter att förstå och tillåta det som anpass- ning och inte se det som fusk. Att fuskkänslan kan etsa sig fast väldigt hårt har jag förstått vid möten med vuxna dyslektiker. Jag har mött vuxna som inte velat ta hjälp av inlästa texter därför att de känt det som fusk. Eller att använda filofaxen, då de tror att andra klarar att komma ihåg ändå. De vill inte skilja sig från mängden och har en bild som gör att de ställer orimligt höga krav på sig själva. RESULTATET EN BOK Funderingarna kring elever med läs- och skrivsvårigheter har varit många och under åren har jag utarbetat ett antal övningar. Dessa har jag nu sam- manställt i denna bok. Det är med glädje jag delar med mig av dessa relativt enkla övningar att lägga in som minuters-övningar vid individuella träningspass eller som grupp/klassövningar. Träningstiden beror på samspelet med eleven, vilken svårighetsgrad den ligger på för eleven och vilken rytm eleven har långsam eller snabb. En del övningar kan tyckas alltför enkla, men de är väl genomtänkta för att leda eleven rätt i sin läs- och skrivutveckling. Eftersom de fungerat för ett antal elever kan de fungera för andra elever också. Övningarna är prövade i skolan, men lämpar sig säkert också för dig som förälder som önskar hjälpa ditt barn. Solveig Pettersson Förord 9

4 Känslor för kroppskännedom Övar xxxx Material Kort med olika känsloord Bilder på personer GENERÖS GIRIG 34 Före bokstäver och siffror Ö vningen tränar förmågan att sätta ord på känslor och vänder sig till alla åldrar. Här nedan finns ett antal känslouttryck som kan kopieras och användas till övningarna. Du kan använda bara orden, eller bara bilderna men också bilderna ihop med orden. 1) Leta synonymer. Lägg ordet glad. Leta upp ord som betyder ungefär detsamma 2) Ja-känslor (positiva, behagliga känslor) nej känslor (negativa, obehag- liga känslor). Lägg känsloord som du förknippar med ja-känslor respektive nej-känslor i två olika högar 3) Leta motsatsord. Para ihop två motsatskänsloord. 4) Vad säger bilden? Leta upp en bild. Lägg känsloord som passar till bilden. Prata om kroppsspråket vad säger det? Vilken röst tror du passar till bilden arg röst, glad röst, skrattig röst Berätta till bilden. GIVMILD SNÅL S M A K P

5 Motorikvagga Övar Att befästa bokstavsljuden och att binda samman ljud Material Motorikvagga Bokstavskort gemener Egna anteckningar 58 Kartläggning för lästekniska övningar J ag blev ombedd att hjälpa till med träning för en elev i skolår 2 som inte kommit igång med läsningen. Han fick inte ihop ljuden till ord. Jag upptäckte att han benämnde ljuden med bokstavsnamnen istället, äss=s, kå=k, äm=m Jag ville hitta en ny infallsvinkel för att undvika att hamna i en ond cirkel med nya misslyckanden. Någonstans hade jag hört om att vagga in ljuden, så varför inte försöka det. På den skolan jag just då var fanns en motorikvagga (sådan som används i idrotten). Vi tog fram den och vaggade in ljuden genom att lägga bokstavskortet på golvet framför vaggan och samtidigt vagga från sida till sida och säga ljudet s-s-s-s. Vi ökade sedan på övningen med att lägga ett bokstavskort vid varje sida ex i s. Den vaggande rörelsen gjorde det naturligt att växla till nästa ljud. Efter två till tre träningstillfällen räckte det med att eleven tänkte sig in i den vaggande rörelsen. När eleven sedan läste ihop ljud utan motorikvagga såg jag hur elevens axlar rörde sig i en vaggande rörelse. Jag har också upplevt att ett enda träningstillfälle fått en elev i slutet av skolår 1 att knäcka koden. GENOMFÖRANDE Steg 1 Bokstavsljud Eleven står på motorikvaggan Lägg ett bokstavskort framför vaggan Eleven vaggar från sida till sida och säger ljudet, ex. s s s s, (ev. behöver eleven stöd vid vaggandet att du håller honom/henne i händerna). Steg 2 Sammanljudning Eleven står på motorikvaggan Lägg ett bokstavskort vid varje sida, ex. i, s Säg ljudet medan du vaggar. När du tippar över växlar du till nästa ljud, i i i s s s. Steg 3 Att känna sig som en läsare Motorikvaggan kan med fördel kombineras med övningen Bygga ord som beskrivs senare. S M A K P

6 Nonsensord Övar Uppmärksamhet, att komma ifrån gissandet Material Ordkort med nonsensord Egna anteckningar 70 Kartläggning för lästekniska övningar I bland upplevs elever som gissare. För dem kan det vara en hjälp att arbeta med nonsensord (gnuj, niva, ) eftersom det inte blir riktiga ord utan uppgiften är att läsa ut de olika ljuden i nonsensordet. Samtidigt blir det en uppmärksamhetsövning att få med alla ljuden. I och med att det är nonsensord är det också lättare att förstå att det kan bli fel och det känns inte som ett lika stort misslyckande som om man inte klarade att få ihop ett riktigt ord. Övningen går alltså ut på att låta eleven träna med nonsensord. Dessa kan man klart själv hitta på, men jag har haft stor användning av datorpro- gram. Jag har haft tillgång till Lexia-programmet och där finns olika svårig- hetsgrader av nonsensord att arbeta med. Denna övning är den jag använt allra mest för elever med läs- och skriv- svårigheter för att ge en säkerhet i att lita på det man ser istället för att snabbt gissa på ett liknande ord och därmed hamna fel. Att träna nonsensord blev också en teknikövning för att träna engelska glosor. De flesta av oss tränar in stavningen av engelska glosor genom att uttala de ljudenligt, vilket ju blir ett slags nonsensord (b e c a u s e). am blak at GENOMFÖRANDE Håll upp ett kort. Eleven säger ordet utifrån ljuden, ex. gnuj. Börja med enklare ord för att stegra till längre ord. Förslag på nonsensord hittar ni på sidan 104. sedu S M A K P