Skillnader på vokaler och konsonanter?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skillnader på vokaler och konsonanter?"

Transkript

1 Talproduktion: vokaler Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel Skillnader på vokaler och konsonanter? 1. Bildningssätt Undantag: halvvokaler Vokaler: - luftströmmen har fri väg genom svalget, munhålan och munöppningen - ingen trång passage som ger brus - stämbandston Konsonanter: - hinder för luftströmmen genom - kortvarig avspärrning - trång passage Det finns en grupp talljud som till sitt bildningssätt mest liknar vokaler men som inte är stavelsebildande. De brukar kallas halvvokaler (semi vowels), men vi ska inte närmare ta upp dem här.

2 2. Stavelsebildande Stavelsebildande Vokaler: centrala och obligatoriska elementet i en stavelse (kärna) Konsonanter: grupperas kring den vokaliska stavelsekärnan Vokaler kan bilda stavelsekärnor De kan t o m utgöra självständiga ord, som t ex ordet i i svenskan exemplifierar En fonolog skulle säga att vokalerna är de mest sonora elementen Vokalerna kan med andra ord stå för sig själva på ett sätt som konsonanterna i regel inte kan. Undantag: stavelsebildande Engelska: rhythm [r!"m] Tyska: vagen [va#n] Engelska: table [te!bl] Tjeckiska: Brno [brno] Berber: I detta språk (påstås det i alla fall) kan vilket språkljud som helst vara stavelsebildande 3. Beskrivning Vokaler: abstrakt vokalrymd (vowel space) Konsonanter: artikulationssätt och artikulationsställning

3 Summering av vad som utmärker vokaler Vokaler är alltså talljud som bildas med fri passage genom talröret. I normalfallet är de tonande och i alla världens språk utgör de stavelsekärnor (även om en del andra ljud ibland också kan göra det) Bilden visar ansatsrörets form vid bildning av fyra olika vokaler. Vilka dimensioner hittar vi? Vi finner att tungans placering kan variera i höjdled (höga vs. låga vokaler) och i längdled (främre vs. bakre vokaler) Hög och låg kan också kallas sluten och öppen

4 Läpprundning i - y e - ø Ändring m.a.p. läpprundning: Sänkningen av ffa F3 som en konsekvens av rundning är mycket påtaglig. i e $ a i y % u i y e ø

5 Vokalbeskrivning i IPA Nasal vokal Oral (icke-nasal) vokal Vi har alltså funnit fyra artikulatoriska dimensioner som det verkar rimligt att utgå från när man beskriver vokalerna artikulatoriskt 1. Främre bakre 2. Öppen sluten (låg hög) 3. Rundad orundad (spridd) 4. Nasal oral (icke-nasal) Vokalernas artikulatoriska dimensioner tungposition Artikulator Artikulatorisk parameter Variationsområde Tungan Tungposition Främre Bakre Käken Öppningsgrad Öppen Sluten Läpparna Rundning Spridda Rundade Velum Velumposition Oral Nasal läpprundning öppningsgrad

6 Vokalfyrsidingen Artikulation Främre Bakre Sluten Öppen Hålrum/kaviteter - svalget/farynx - munhålan/orala kaviteten - näshålan/nasala kaviteten Icke rörliga vs. rörliga artikulatorer Icke rörliga artikulatorer Tänderna (dens, dentes/dental) Tandvallen (alveoler/alveolar) Hårda gommen (palatum/palatal) Rörliga artikulatorer Läpparna (labia/labial) - rundning, spridning - tillslutning Tungan (lingua) Mjuka gommen/gomseglet (velum/velar) - stänger/öppnar förbindelsen med näshålan Käken - reglerar munhålans storlek Svalget (farynx/faryngal)

7 Läpparnas muskler Orbicularis oris fäster läppar till över och underkäken - stängning av munnen - pressar läpparna mot tänderna Levator muskeln från mungiporna till ben i övre delen av skallen - lyfter mungipan och överläppen Tungan tungspets (apex/apikal) tungblad (coronal) tungrygg (dorsum/dorsal) främre del: palato dorsum bakre del: velo dorsum tungrot (radix) Tungans muskler Intrinsiska (inre) vs. extrinsiska (yttre) muskler Intrinsiska muskler: - muskler inom tungkroppen - påverkar mest tungans form Extrinsiska muskler: - med ett fäste utanför tungkroppen - påverkar mest tungkroppens! förflyttning Intrinsiska tungmuskler Vertikal muskel: plattar till tungan Transversal muskel som drar ihop tungan och förlänger den Övre longitudinell muskel som kortar till tungan och böjer/rullar upp spetsen och sidorna Nedre longitudinell muskel som kortar till tungan och drar ner spetsen

8 Extrinsiska tungmuskler Genioglossus: från käken och hyoidben (tungben) till främre och bakre delar i tungskroppen - sträcker fram tungan - drar ner främre delen av tungan Styloglossus: bakom öron och blandas in i övre longitud. M. längs tungkropp - uppåt-bakåt rörelse, lyfter sidor Extrinsiska tungmuskler Hyoglossus: från tungbenet till bakre delen av tungan - bakåt-nedåt rörelse Palatoglossus: velum längs sidorna in i tungan - lyfter tungan och/eller sänker velum Velum Velum, gomsegel, mjuka gommen: avslutas med tungspenen (uvula/uvular) stänger av näshålan från munhålan genom att pressas bakåt-uppåt nasal/oral andning nasala/orala ljud Velums muskler Levator palatini: lyfter velum Palatoglossus: sänker velum

9 Tungmuskler Genioglossus: från käken och hyoidben (tungben) till främre och bakre delar i tungskroppen - drar tungan uppåt och framåt - [i]-muskel Styloglossus: bakom öron och blandas in i övre longitud. M. längs tungkropp - drar tungan uppåt och bakåt - [u]-muskel

10 Tungmuskler Hyoglossus: från tungbenet till bakre delen av tungan - drar tungan bakåt och nedåt - [a]-muskel Genom att finbalansera aktivitet i dessa muskler uppnår man mellanlägena (mellan- och centralvokaler). Läpprundning regleras främst av orbicularis oris Orbicularis oris - stängning av munnen - pressar läpparna mot tänderna - rundar läpparna Risorius - skrattmuskel, sprider läpparna Depressor anguli oris - mungipesänkare, sprider läpparna Depressor labii inferioris - underläppssänkar, sprider läpparna Levator veli palatini - höjer velum Palatoglossus - lyfter tungan - sänker velum Velummuskler

11 Vokalernas beskrivning Några exempel Tungposition: Främre, central, bakre Öppningsgrad: Öppen, halvöppen, halvsluten, sluten Rundning: Orundad, rundad Velumposition: Oral, nasal /i/ (som i vit) är en främre, sluten, orundad, oral vokal /u/ (som i bor) är en bakre, sluten, rundad, oral vokal /&/ (som i mat) är en bakre, öppen, orundad/rundad, oral vokal /%/ (som i gul) är en central, sluten, rundad, oral vokal ['] (som i betedde) är en central, halvsluten till halvöppen, orundad, oral, vokal Mer vokalbeskrivningar... IPA: 2 betydelser Vilken vokal är: främre, halvsluten, rundad? bakre öppen orundad? främre halvöppen orundad? central halvsluten rundad? International Phonetic Alphabet (Det internationella fonetiska alfabetet) International Phonetic Association

12 Alexander Melville Bell Det som så småningom blev IPA startade med Alexander Melville Bells pedagogiska verksamhet. A M Bell ville utveckla en metod för att lära döva tala. Eftersom de döva inte kunde höra de ljud de producerade försökte Bell konstruera en taktil metod för inlärning av språkljuden. Den byggde på beskrivningar av tungans position vid producerandet av olika talljud. Melville Bell En sida ur en lärobok av Bell där metoden illustreras Alexander Melville Bell Alexander Melville Bell Förutom sin pedagogiska verksamhet var Bell också akademiskt verksam, först i Edinburg där han undervisade i retorik och sedan som föreläsare vid UCL (University College London) där han föreläste i fonetik. Han flyttade senare till Kanada med sin familj, som bl a omfattade hans senare så berömde son, Alexander Graham Bell, telefonens uppfinnare. Men det är en annan historia. Bells system för att beskriva talljuden byggde som sagt på artikulatoriska beskrivningar som t.ex. tungans position och käkens öppningsgrad. Hans beskrivningar begränsade sig dock till den del av talapparaten som ligger från velum och framåt. Laryngala och faryngala aktivteter behandlades knappast alls. Han utvecklade även ett fonetiskt alfabet som vi såg exempel på i den tidigare bilden. Medan alfabetet inte fick något genomslag gjorde det artikulatoriska beskrivningen det desto mer

13 IPA: bakgrund Några av IPAs förgrundsfigurer Medan Bells motivation var att utarbeta en metod för dövundervisning var drivkraften bakom utvecklandet av det internationella fonetiska alfabetet snarare språkpedagogisk. Det var också mycket riktigt en grupp lingvister och fonetiker med den inriktningen som kom att bilda sällskapet. Wilhelm Viëtor Otto Jespersen Henry Sweet Paul Passy IPA (International Phonetic Association) Sällskapet grundades i Paris 1886 under namnet Dhi Fonétik Titcerz Asóciécon. Syftet var att sprida kunskap om fonetiska metoder som man funnit vara användbara i språkundervisningen. Senare samma år börjar man ge ut sin första tidning Dhi Fonétik Titcer IPA alfabetet I augusti 1888 publicerades den första versionen av (det internationella fonetiska alfabetet. Alfabetet grundade sig på 6 principer: 1.Det ska finnas ett tecken for varje distinktivt ljud 2.Lika ljud ska betecknas med samma tecken oavsett språk 3.Alfabetets tecken ska så långt möjligt utgöras av de vanliga romerska bokstäverna 4.Tecknens ljudvärden ska i möjligaste mån följa redan etablerade internationella konventioner 5.Nya tecken ska göras lika de som representerar det närmast liggande ljud som det redan finns ett tecken för 6.Diakritiska tecken bör undvikas, för att inte göra texten onödigt svårläst.

14 Daniel Jones Den som kom att bli den drivande kraften när det gäller utvecklandet och användningen av det fonetiska alfabetet både inom fonetiken och pedagogiken var Daniel Jones som f.ö. var verksam som professor i fonetik vid UCL åren Förebilden för Professor Henry Higgins i George Bernard Shaws Pygmalion som senare blev musikalen My fair lady. Andra fonetiska alfabeten Daniel Jones Det danska dialektalfabetet DANIA, utarbetat av Otto Jespersen och först publicerat Det svenska dialektalfabetet Landsmålsalfabetet utarbetat av Johan August Lundell ( ) och först publicerat 1879.

15 Andra fonetiska alfabeten Den kanske intressantaste aspekten av de här alfabetena är att de konstruerades för ett helt annat syfte här var det inte fråga om språkpedagogik utan ett försök att så noggrant som möjligt registrera olika dialekters uttal. Det är då inte så förvånande att dessa alfabeten innehåller många fler tecken är IPA. I den mest utvecklade versionen av Lundells alfabete går det att representera över tvåtusen olika ljud. Vokalfyrsidingen (central)svenskans vokalsystem Man kan representera vokalerna i vokalfyrsidingen ur två perspektiv, ett fonologiskt perspektiv eller ett fonetiskt. Låt oss börja med det fonologiska. Om vi representerar vokalerna i en lite mer abstrakt bemärkelse med användande av de fyra fonologiska dimensionerna (Oral Nasal, Främre Bakre, Öppen Sluten, Spridda Rundade) som vi nämnde tidigare får vi följande representation.

16 (central)svenskans vokalsystem Man kan också anlägga ett mer fonetiskt perspektiv, dvs. ta vokalfyrsidingens dimensioner bokstavligt och tolka varje position i vokalfyrsidingen som en precis beskrivning av artikulationsställningen för en given vokal. Man kan då utgå från ett representativt standarsvensk uttal. Långa Korta Ortografi IPA Ortografi IPA rita i( ritt! ryta y( rytt ) ruta %( rutt * reta e(?? röta ø( rött œ räta $( rätt $ rata &( ratt a råta o( rått + rota u( rott, (central)svenskans vokalsystem Med utgångspunkt från sådana exempeluttal kan man sedan försöka pricka in de olika vokalerna så precist det går i diagrammet. Det är så de olika språkens språkljud exemplifieras i IPAs handbok.

17 Svenskans vokalsystem enl. IPA Kardinalvokaler Ett logiskt första steg om man vill konstruera en vokalfyrsiding är att utforska var hörnen ska ligga. Sedan kan man dela in den yta som de fyra hörnen spänner upp på något lämpligt sätt. Den förste som gjorde det (eller åtminstone den förste som systematiskt beskrev det) var Daniel Jones. Kardinalvokaler Han utforskade först hörnen som han kallade för [i], [a], [&], [u] Sedan delade han in avståndet mellan dessa i tre delar på var sida och kallade dessa vokaler för [e], [$], [+] och [o]. Den resulterande fyrsidingen blev då så här. Daniel Jones (primära) kardinalvokaler... uttalade av honom själv 1956

18 Tungposition som funktion av vokalkvalitet. Talare 1. Tungposition som funktion av vokalkvalitet. Talare 2. Bild som visar tungpositionen för en talare av amerikansk engelska som uttalar vokalerna [i], [!], [e], [$] och [æ]. Bilden bygger på röntgenfotografier. Bild som visar tungpositionen för annan talare av amerikansk engelska som uttalar samma vokaler ([i], [!], [e], [$] och [æ]-. Tungposition som funktion av vokalkvalitet. Talare 3. En jämförelse mellan de tre talarna. Talare [i] [e] [!] [$] [æ] [i] [e] [!] [$] [æ] [i] [!] [e] [$] [æ] En tredje talare som gör samma sak Symbolerna i bilden visar vokalerna ordnade efter tungans högsta punkt. Notera skillnaderna både med avseende på ordning och öppningsgrad.

19 1 [i] [e] [!] [$] [æ] En jämförelse mellan de tre talarna. Talare 2 [i] [e] [!] [$] [æ] Vem har rätt? 3 [i] [!] [e] [$] [æ] Symbolerna i bilden visar vokalerna ordnade efter tungans högsta punkt. Notera skillnaderna både med avseende på ordning och öppningsgrad. Om vi antar att de tre talare vi just sett bilder på skulle beskriva de tre vokalerna [i], [!], [e] och att de alla tre med god precision kunde avgöra tungans högsta punkt så skulle två av dem säga att [e] var slutnare än [!] och den tredje att [!] var slutnare än [e]. Och problemet är att båda lägren skulle ha rätt! Hur diftongering tar sig ut på spektrogram: orden bi och bu. Diftonger Till sist några ord om diftonger. Standardsvenskan har inga diftonger. Däremot är b i vokaler i slutet av ett ord eller en stavelse ofta diftongerade. Vad det betyder är att de har en vokalisk avslutning med en annan kvalitet. b % j '. ' Obs. att diftongeringsgesterna tycks vara helt olika. Vilken är skillnaden?

20 Diftonger Diftonger Äkta diftonger finns i många svenska dialekter. Gotländskan är väl det mest kända exemplet men det finns många fler. Här ett exempel från just gotländska. Vi kan se att diftonggesten är betydligt mer markant i en äkta diftong och att den sträcker sig över hela diftongen. Diftonger Diftonger Diftonger är vanliga inte bara i svenska dialekter utan också i världens språk. Trots det är de väldigt lite utforskade rent fonetiskt. Det finns nästan ingen vetenskaplig litteratur publicerad inom detta område. Diftonger brukar beskrivas som stigande eller fallande beroende på om det andra elementet är mer eller mindre sonort än det första. /ai/ skulle då räknas som en fallande (falling) diftong eftersom /a/ är det mer sonora elementet och / ia/ skulle med samma synsätt räknas som stigande (rising) av samma skäl.

21 Diftonger Det här sättet att klassificera diftonger blir lite kontraintuitivt om man gör sig en bild av vokalrörelsen i vokalfyrsidingen eftersom stigande rör sig neråt och fallande uppåt i fyrsidingen. Främre Fallande i tungposition Stigande Bakre käköppning Sluten Diftonger Även om diftonger är vanliga så är det ändå så, att det vanligaste är att vokalerna i ett språk är monoftonger, åtminstone i fonologisk bemärkelse. Men det finns också gott om språk som har kontrastiva diftonger och t.o.m. sådana som har kontrast mellan stigande och fallande diftonger. Den tyska dialekt som talas i Schwaben är ett sådant exempel. a Öppen

Vokaler. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Skillnad: bildningssätt. Vokaler och Konsonanter

Vokaler. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Skillnad: bildningssätt. Vokaler och Konsonanter Vokaler Vokaler och Konsonanter Indelning av språkljud Vokaler och Konsonanter IPA, bakgrund & principer Vokalernas beskrivning i IPA Vokalfyrsidingen Tidigare benämningar Vokaler: självljud Konsonanter:

Läs mer

Fonetik I. Talets anatomi

Fonetik I. Talets anatomi Fonetik I Talets anatomi Tungan = glossa Extrinsiska (yttre) vs intrinsiska (inre) muskler Extrinsiska muskler: med ett fäste utanför tungkroppen, påverkar mest tungkroppens förflyttning; Tungan Extrinsiska

Läs mer

Rysk fonetik 5 hp föreläsning II. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A

Rysk fonetik 5 hp föreläsning II. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Rysk fonetik 5 hp föreläsning II Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Talproduktion Alla språkljud kan ses som produkten av en ljudkälla och ett filter. Tal sker i regel på

Läs mer

Inst. för lingvistik & filologi, Uppsala universitet Pétur Helgason VT Vokaler

Inst. för lingvistik & filologi, Uppsala universitet Pétur Helgason VT Vokaler Vokaler 2011-03-03 Vokalbildningens dimensioner Vokalfyrsidingen ~ vokalrymden. Vokalfyrsidingen representerar på ett ganska abstrakt sätt den rymd inom vilken alla vokalartikulationer som är möjliga för

Läs mer

Rysk fonetik 7,5 hp föreläsning III. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A

Rysk fonetik 7,5 hp föreläsning III. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Rysk fonetik 7,5 hp föreläsning III Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Konsonanter - Var? Artikulationsställe - Hur? Artikulationssätt - Fonation (tonande eller tonlös?) Konsonanter

Läs mer

Talets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16.

Talets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16. Talets fysiologi, akustisk fonetik David House Lungorna och struphuvudet utandningsluft - alstra ljud luftstrupen: trachea struphuvudet: larynx brosk, muskler och ligament röstspringan: glottis stämläpparna:

Läs mer

Fonetik. Dolores Meden

Fonetik. Dolores Meden Fonetik Dolores Meden Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Allmänt...4 2.1 Vad är fonetik?...4 2.2 Talproduktion...4 2.2.1 Konsonanter...5 Stämbandston...5 Artikulationsställe...5 Artikulationssätt...5

Läs mer

Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i

Läs mer

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet

Läs mer

fonetik intro + vokaler

fonetik intro + vokaler Svenska språkets struktur: fonetik intro + vokaler Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Fokus i denna kurs Vi ska i den här kursen fokusera på hur vi skapar språkljuden

Läs mer

Språkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys

Språkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys Akustik, akustiska elementa och talanalys Språkljudens akustik Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Talsignalen mer lättåtkomlig än andra delar av talkommunikationskedjan Det finns

Läs mer

Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion

Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Köp: Lindblad, P. (2005). Taltranskription. Kompendium. Lingvistik, Lunds universitet. Låna: IPA,

Läs mer

1. Turkologisk transkription och notation

1. Turkologisk transkription och notation 1. Turkologisk transkription och notation 1. Transkription Läroboken The Turkic Languages använder den officiella turkietturkiska ortografin när turkietturkiska ord citeras. De turkiska språk som talas

Läs mer

Fonetik och fonologi. Ljud och ljudsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2

Fonetik och fonologi. Ljud och ljudsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2 Fonetik och fonologi Ljud och ljudsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2 Periodiska systemet Internationella IPA-alfabetet Konsonanter Vokaler Diakritiska tecken Vokaler av lat. vox, vocix röst

Läs mer

Lista på transkriptionstecken för arabiskt dialektmaterial 1

Lista på transkriptionstecken för arabiskt dialektmaterial 1 Lista på transkriptionstecken för arabiskt dialektmaterial 1 De tecken som beskrivs nedan är de som traditionellt används i arabisk dialektologi. För att precisera ljudvärdena anges i högerkolumnen de

Läs mer

Kortfattad tysk uttalslära

Kortfattad tysk uttalslära Linköpings universitet Institutionen för språk och kultur Per Simfors Kortfattad tysk uttalslära Kompendium Per Simfors och Linköpings universitet, 2001 Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 03 / PS 2 INNEHÅLL

Läs mer

Prosodi. Talets rytm och melodi I. Prosodi. Stavelser. Prosodi. Stavelser. Stavelser

Prosodi. Talets rytm och melodi I. Prosodi. Stavelser. Prosodi. Stavelser. Stavelser Prosodi Prosodi Talets rytm och melodi I Inom såväl fonologin som fonetiken brukar man göra en uppdelning mellan det segmentella och det som man ibland kallar det suprasegmentella. Med suprasegmentell

Läs mer

Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi

Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1 Lingvistik och grammatik Fonetik och fonologi Världens språk Världens sex största språk Kinesiska ca 1120 miljoner Engelska ca 480 miljoner Spanska ca 332 miljoner

Läs mer

fonetik konsonanter + fonologi

fonetik konsonanter + fonologi Svenska språkets struktur: fonetik konsonanter + fonologi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Att beskriva konsonanter Tre särdrag anges för att beskriva konsonanter:

Läs mer

foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8

foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Facit till övning 1 foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Några problem: 1) lång resp. kort variant av en vokal, är de

Läs mer

FÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen

FÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen FÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen Pro Gradu -avhandling i svenska språket Institutionen för språk Jyväskylä universitet Våren 2008 TIIVISTELMÄ JYVÄSKYLÄN

Läs mer

Fonetik och fonologi, 7,5 hp 2LG023 Logopedprogrammet

Fonetik och fonologi, 7,5 hp 2LG023 Logopedprogrammet onetik och fonologi, 7,5 hp 2LG023 Logopedprogrammet Kursbeskrivning Vårterminen 2012 Undervisande lärare nna ricsson () Rum: 252 -post: annaer@ling.su.se Lena Renner (LR) Rum: 262 -post: lena.renner@ling.su.se

Läs mer

Lär dig engelska med bilder Mappia AB Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab

Lär dig engelska med bilder Mappia AB  Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab Lär dig engelska med bilder Mappia AB www.mappia.se Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab Hur funkar metoden? Att lära sig ett nytt språk innebär alltid arbete. Vi behöver lära in och träna på en stor mängd

Läs mer

Svenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.

Svenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu. Svenska språkets struktur: fonetik kända svårigheter i svenska som andraspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Om läraren vet vilka uttalsfel som är frekventa och också

Läs mer

Uttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling

Uttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling Uttalsutveckling Språkstruktur! Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att små delar bygger upp större delar som bygger upp ännu större delar Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik,

Läs mer

Fonetisk distansmätning av ord i lexikon

Fonetisk distansmätning av ord i lexikon Examensarbete Fonetisk distansmätning av ord i lexikon Henrik Wache henrikw@stp.ling.uu.se Språkteknologiprogrammet Institutionen för lingvistik Uppsala universitet Handledare: Hans Runehov, Telia Promotor

Läs mer

Skillnader vokaler - konsonanter. Konsonanters akustiska mönster. Vokaler. Konsonanter. Konsonantklasser. Sonoranter

Skillnader vokaler - konsonanter. Konsonanters akustiska mönster. Vokaler. Konsonanter. Konsonantklasser. Sonoranter Konsonanters akustiska mönster Ô Skillnader vokaler - konsonanter Ô Indelning konsonanter Ô Enskilda konsonantklassers typiska drag Ô Artikulationsställe och akustisk representation Skillnader vokaler

Läs mer

KÄLLA-FILTER. Repetition. Talapparaten i källa-filter perspektivet. Repetition (ff) Ljudkällor i talapparaten (ff) Ljudkällor i talapparaten

KÄLLA-FILTER. Repetition. Talapparaten i källa-filter perspektivet. Repetition (ff) Ljudkällor i talapparaten (ff) Ljudkällor i talapparaten KÄLLA-FILTER Repetition - Repetition av resonans och filter Komplexa ljudvågor: deltoner Amplitudspektrum - Talapparaten som resonator - Talapparaten som källa-filtersystem - Spektrum, Spektrogram, spektrograf

Läs mer

Röstanatomisk översikt 1

Röstanatomisk översikt 1 Röstanatomisk översikt 1 Detta är en grundläggande (1) översikt över röstorganet och dess funktion, bestående av de tre delar som samspelar från inandning till färdig ton. Där den latinska eller engelska

Läs mer

Namn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?

Namn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud? UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK Svenska som andraspråk B: Fonetik och uttal 5p Prov 2006-01-14 Tid: Lärare Bosse Thorén Namn:.. Personnr:. Frågorna ska besvaras på själva skrivningen

Läs mer

Fonologisk typologi

Fonologisk typologi Fonologisk typologi 212-4-12 Världens mest vanligt förekommande ljudtyper Språkjuden i tabellen nedan är att betrakta som grundläggande av tre skäl. De är vanligt förekommande i världens språk. Det finns

Läs mer

Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi

Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i ett givet språk Hur tar man reda på vilka dessa ljudenheter är? Kommutationstest minimala par Kommutationstest innebär att man systematisk varierar ett

Läs mer

Fonembegreppet 2011-02-22

Fonembegreppet 2011-02-22 Fonembegreppet 2011-02-22 Hur tillägnar sig ett barn språkets ljudsystem? Är språket medfött? Ett specifikt språk (som svenska, t.ex.) är förstås inte medfött. Även om man tror att språkinlärningsförmågan

Läs mer

>> Inledning. projektgrupp@lingolympiad.net

>> Inledning. projektgrupp@lingolympiad.net >> Inledning Det här är en liten broschyr om det internationella fonetiska alfabetet, IPA. Den får gärna användas i språkundervisning, den är framförallt riktad till gymnasiet. Vi rekommenderar starkt

Läs mer

Rörelseträning. Mmm... vid överbelastning i käksystemet... ...Fria rörelser

Rörelseträning. Mmm... vid överbelastning i käksystemet... ...Fria rörelser Rörelseträning vid överbelastning i käksystemet... Mmm......Fria rörelser Andning - Avslappning Undvik vanor som kan belasta käksystemet Träningsprogram Andning - Avslappning Andning... Hur du andas påverkar

Läs mer

Termordlista. Olle Engstrand, Fonetikens grunder Författaren och Studentlitteratur 2004. aktiv artikulator Den artikulator som bildar avspärrning

Termordlista. Olle Engstrand, Fonetikens grunder Författaren och Studentlitteratur 2004. aktiv artikulator Den artikulator som bildar avspärrning Termordlista abducera dra isär (stämläpparna) accent 1) I svensk fonetik oftast i betydelsen tonal ordaccent (grav eller akut); även i betydelsen 2) prominensgrad, 3) regional uttalsvariant; ibland också

Läs mer

Facit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan

Facit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan Facit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan Segmentuppgift 1 Redogör för så många assimilationer som möjligt i standardsvenska. Ge exempel. Tonassimilation: Tonande konsonanter blir

Läs mer

Svenskans ljudsystem i relation till världens språk

Svenskans ljudsystem i relation till världens språk Svenskans ljudsystem i relation till världens språk Fonetisk typologi Inte bara en fråga om att definiera olika grupper av språk som delar vissa fonetiska egenskaper Vi vill också fråga: Kan man hitta

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

Perception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag

Perception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska

Läs mer

H LH L] fonologikompendium] (x.) (.x) Tomas Riad Sep.tem.ber mcmxcvii

H LH L] fonologikompendium] (x.) (.x) Tomas Riad Sep.tem.ber mcmxcvii σ µµ Svenskt H LH L] fonologikompendium] (x.) (.x) Tomas Riad Sep.tem.ber mcmxcvii Detta kompendium ger en introduktion till svensk fonologi. Förutom att presentera fonologins olika delar har jag har strävat

Läs mer

/r/ i några svenska dialekter

/r/ i några svenska dialekter /r/ i några svenska dialekter Damra Muminovic och Olle Engstrand 1. Inledning R-ljuden uppvisar stor artikulatorisk variation mellan och inom språk och dialekter (Lindau 1985). I den svenska dialektlitteraturen

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar

Läs mer

Självhjälpsmetoder vid överbelastning i käksystemet

Självhjälpsmetoder vid överbelastning i käksystemet Självhjälpsmetoder vid överbelastning i käksystemet Mmm... Andning - Avslappning Undvik vanor som kan belasta käksystemet Rörelseövningar Andning - Avslappning Hur du andas påverkar resten av kroppen...

Läs mer

Artikulatorisk fonetik

Artikulatorisk fonetik Artikulatorisk fonetik Tomas Riad Detta kompendium riktar sig särskilt till studenter på grundnivå i nordiska språk. För den som vill läsa utförligare beskrivningar av fonetik hänvisas till de arbeten

Läs mer

Självhjälpsmetoder vid överbelastning i käksystemet

Självhjälpsmetoder vid överbelastning i käksystemet Självhjälpsmetoder vid överbelastning i käksystemet Mmm... Andning - Avslappning Undvik vanor som kan belasta käksystemet Rörelseövningar Andning - Avslappning Hur du andas påverkar resten av kroppen...

Läs mer

Introduktion. Koartikulation (1)

Introduktion. Koartikulation (1) Det dynamiska talet - - Assimilation - - Ljudförändringar Introduktion Talproduktion består inte av diskreta, sekventiella enheter utan av ett kontinuerligt flöde av sammanflätade artikulatoriska gester

Läs mer

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription Tillägg i schemat 21/9 slutar 16.00 ist f 15.00 5/10 slutar 16.00 ist f 15.00 Idag talkommunikationskedjan ljudvågor, enkla och sammansatta vågrörelser frekvens och amplitud ljudtryck, decibel källa-filter-modellen

Läs mer

Barn med dubbelsidig läppkäk-gomspalt. föräldrainformation Patientinformation från käkortopeden, käkkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

Barn med dubbelsidig läppkäk-gomspalt. föräldrainformation Patientinformation från käkortopeden, käkkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Barn med dubbelsidig läppkäk-gomspalt en föräldrainformation Patientinformation från käkortopeden, käkkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Barn med dubbelsidig läpp-käk-gomspalt en föräldrainformation

Läs mer

Möbius syndrom - tal, språk och kommunikation

Möbius syndrom - tal, språk och kommunikation Möbius syndrom - tal, språk och kommunikation Information till föräldrar Det finns olika orsaker till att barn med Möbius kan få problem med tal, språk och kommunikation. Facialisparesen påverkar alltid

Läs mer

Hur udda är Viby-i? Experimentella och typologiska observationer 1

Hur udda är Viby-i? Experimentella och typologiska observationer 1 Hur udda är Viby-i? Experimentella och typologiska observationer 1 Olle Engstrand a, Sven Björsten a, Björn Lindblom a, Gösta Bruce b och Anders Eriksson a,c ainst. för lingvistik, Stockholms Universitet

Läs mer

Bedömning av oralmotorik och talmotorik med VMPAC hos typiskt utvecklade barn, 4-10 år

Bedömning av oralmotorik och talmotorik med VMPAC hos typiskt utvecklade barn, 4-10 år Institutionen för klinisk och experimentell medicin Kandidatuppsats i logopedi, 15 hp Vårterminen 2010 ISRN LIU-IKE/BSLP-G--10/001--SE Bedömning av oralmotorik och talmotorik med VMPAC hos typiskt utvecklade

Läs mer

Första lektionen Dars e avval

Första lektionen Dars e avval Första lektionen Dars e avval In yek sib ast. In yek moz ast. In yek zan ast. In yek mard ast. In yek pesar ast. In yek doxtar ast. In yek mâšin ast. In yek xâne ast. In yek kešti ast. In yek otobus ast.

Läs mer

Stavelsen och dess fonetik

Stavelsen och dess fonetik Stavelsen och dess fonetik Björn Lindblom Sammanfattning Människan saknar talorgan. Evolutionen är känd för att föredra att bygga vidare på existerande resurser framför att skapa helt nytt. Ett exempel

Läs mer

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet

Läs mer

Finns det ett korrekt uttal?

Finns det ett korrekt uttal? Finns det ett korrekt uttal? Språkfestivalen oktober 2013 Bosse Thorén Fil dr i fonetik, bitr. universitetslektor i svenska som andraspråk. Umeå universitet Tal är inte detsamma som skrift På måndag slutar

Läs mer

Uppgift 1 ( Betyg 3 uppgift )

Uppgift 1 ( Betyg 3 uppgift ) 2005-06-09.kl.08-13 Uppgift 1 ( Betyg 3 uppgift ) Ett plustecken kan se ut på många sätt. En variant är den som ses nedan. Skriv ett program som låter användaren mata in storleken på plusset enligt exemplen

Läs mer

Barn med gomspalt en föräldrainformation

Barn med gomspalt en föräldrainformation Barn med gomspalt en föräldrainformation Patientinformation från käkortopeden, käkkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Barn med gomspalt en föräldrainformation Hur påverkas barnet av spalten? En

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal. Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK

UPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal. Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK UPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK Anvisningar för övningar i de ryska konsonanters uttal Uppsala juni 1982 1 1. Lyssna och härma

Läs mer

Vokaler. Talrörets resonanser. Talrörets resonanser. Talrörets resonanser

Vokaler. Talrörets resonanser. Talrörets resonanser. Talrörets resonanser Vokaler Mattias Heldner heldner@kth.se Talrörets resonanser Källa-filter teorin gör det möjligt att beräkna talrörets resonansegenskaper för ett rör där tvärsnittsarean är densamma längs hela rörets längd

Läs mer

Hopfällbar Båtlyft - Instruktion

Hopfällbar Båtlyft - Instruktion Hopfällbar Båtlyft - Instruktion 2016-09-01 Sida 1 (av 10) Allmänt: Båtlyften är endast avsedd för lyft av båt (motorbåt eller liknande) för att flytta båten till eller från en båttrailer på land. Båtlyften

Läs mer

Digital behandling av tal. Litteratur till dagens lektion. Talproduktion. Akustisk Fonetik. Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling

Digital behandling av tal. Litteratur till dagens lektion. Talproduktion. Akustisk Fonetik. Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling Digital behandling av tal Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling Rebecca Jonson Talteknologikursen VT2007 Inom talteknologi vill vi producera och analysera tal vilket kräver kunskap om talproduktion

Läs mer

Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering?

Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering? Kap 2: Typologi Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering? Orden skulle bli mycket långa för att varje morfem skulle ha sin egen vokalisering, eftersom det behövs så

Läs mer

Repetitorium i svensk språkhistoria. JPS Ht 09

Repetitorium i svensk språkhistoria. JPS Ht 09 1 Repetitorium i svensk språkhistoria. JPS Ht 09 Klassisk periodindelning 1) Urnordiska från ca 200 e. Kr 2) Fornsvenska från ca 800 till 1526 3) Nysvenska från 1526 till idag Grunderna för denna indelning

Läs mer

Konsonanter. Grundstruktur

Konsonanter. Grundstruktur Konsonanter Grundstruktur Indelning av språkljuden vokaler och konsonanter konsonanternas artikulationssätt och artikulationsställning sekundära egenskaper n segment och prosodi/suprasegment n segment:

Läs mer

BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT - en föräldrainformation

BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT - en föräldrainformation BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT Hur påverkas barnet av spalten Utseende Vid en enkelsidig spalt kan barnets utseende kring näsa och mun vara kraftigt påverkat. Läppmuskeln är delad och spaltsidans

Läs mer

Krashens förslag på inlärningsordning av engelska morfem vid L2:

Krashens förslag på inlärningsordning av engelska morfem vid L2: Lektion 2, Språk Interimspråk 1 En inlärares språk, som kan undersökas på olika stadier/tidpunkter av utveckling Följer särskilda utvecklingsgångar Är dessa utvecklingsgångar universella? Är de lika barns

Läs mer

Svenska fonetiska tecken med Word och Unicode

Svenska fonetiska tecken med Word och Unicode Svenska fonetiska tecken med Word och Unicode De flesta fonetiska tecken i svenskan skrivs med vanliga bokstäver. I Svenska Akademins Grammatik skrivs för konsonanter "Samma ljudvärden som vid normal stavning

Läs mer

Därför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store

Därför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Därför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store En kontrastiv studie om uttalsavvikelser hos andraspråksinlärare med arabiska som förstaspråk.

Läs mer

FRANSKA I ALLMÄN FONETIK. Inga hjälpmedel är tillåtna vid skrivningar (information om undantag finns på vår hemsida).

FRANSKA I ALLMÄN FONETIK. Inga hjälpmedel är tillåtna vid skrivningar (information om undantag finns på vår hemsida). Personnummer: Första tre bokstäverna i efternamnet: FRANSKA I ALLMÄN FONETIK Provtillfälle 2 Provdatum: 09-04-27 Skrivtid: 9-11 Obs! Provet trycks dubbelsidigt! Läs varje sida noggrant! Inga hjälpmedel

Läs mer

Varför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen:

Varför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen: Varför ska man stretcha? Stretching bidrar till en bra hållning och avspända muskler. Det ger bättre balans i kroppen som i sin tur ger bättre träningsresultat. Syftet med stretchingen efter träningen

Läs mer

Sundberg: Kap 4 Artikulation

Sundberg: Kap 4 Artikulation Sundberg: Kap 4 Den viktigaste lärdomen av det här diagrammet är att man inte kan ändra på en enskild formant utan att det får konsekvenser för hela spektrum. Sundberg och Lindbloms artikulatoriska modell

Läs mer

Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling

Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling Rebecca Jonson Talteknologikursen VT2005 Akustisk behandling av tal Inom talteknologi vill vi producera och analysera tal vilket kräver kunskap om talproduktion

Läs mer

leker med ljud Förord 3 Inledning 5 MunGympa 6 Bokstävernas ljud, en översikt 17 Ljudens placering i munnen, en översikt 19 Vi arbetar med ljuden 21

leker med ljud Förord 3 Inledning 5 MunGympa 6 Bokstävernas ljud, en översikt 17 Ljudens placering i munnen, en översikt 19 Vi arbetar med ljuden 21 leker med ljud Innehållsförteckning örord 3 Inledning 5 MunGympa 6 Bokstävernas ljud, en översikt 17 Ljudens placering i munnen, en översikt 19 Vi arbetar med ljuden 21 Sånger och allitterationer 22 Teckenförklaring

Läs mer

HÄSTENS FORM. När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt.

HÄSTENS FORM. När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt. HÄSTENS FORM När vi talar om hästens form menar vi den del av utbildningen där hästen ska lära sig att arbeta på mest ändamålsenliga sätt. Med ändamålsenlig form menas den form där just den här hästen

Läs mer

Upprepade mönster kan talen bytas ut mot bokstäverna: A B C A B C eller mot formerna: Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Upprepade mönster kan talen bytas ut mot bokstäverna: A B C A B C eller mot formerna: Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Algebra Del 1 Upprepade mönster Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Det är välkänt att barn långt innan de börjat skolan utforskar och skapar mönster på olika sätt och med olika material. Ofta skapas

Läs mer

Vem är jag? Vilka är ni? Vad gör vi här?

Vem är jag? Vilka är ni? Vad gör vi här? Vem är jag? Vilka är ni? Vad gör vi här? Talets produktion, perception och akustik 1 (T-PPA 1) Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Mattias Heldner (kort CV) Docent Talkommunikation,

Läs mer

Allmänt. Mätmetoder. Vad vill man veta/mäta? Mätmetodstyper. Direkta mätmetoder. Indirekta mätmetoder

Allmänt. Mätmetoder. Vad vill man veta/mäta? Mätmetodstyper. Direkta mätmetoder. Indirekta mätmetoder Mätmetoder - Allmänt - Direkt - Indirekt Allmänt Vad vill man veta? Vad vill man mäta? Vilka artikulatorer är inblandade? Störs talet av utrustningen? Vilka metoder är etiskt försvarbara? Vad får utrustningen

Läs mer

Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1?

Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1? Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1? Skolans uppdrag Leverera verktyg till elevens verktygslåda Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.

Läs mer

Junior och Senior figurer

Junior och Senior figurer Junior och Senior figurer Obligatoriska 1. 308i Barracuda Airborne Split Spin Up 360 360 (1 rot) NVT 10 31 43 15 19 13 3.3 PV 0,76 2,37 3,28 1,15 1,45 0,99 En Barracuda Airborne Split utförs till en återförenad

Läs mer

Henke och bokstäverna som hoppar

Henke och bokstäverna som hoppar SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Henke tycker att det är jobbigt att läsa. Bokstäverna hoppar och gör inte som han vill. Det verkar så lätt för alla andra i klassen, men Henke tycker att det

Läs mer

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007) Föreläsningens upplägg Språket, individen och samhället HT07 Döva och språk Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning Stina Ericsson Internationell manifestation för teckenspråket

Läs mer

Allemansdata Dags fö r örd

Allemansdata Dags fö r örd Allemansdata Dags fö r örd Övningar Bildgåtor. Tre svårigheter: korta ord, mittemellan och långa ord. Eleven ser ett antal bilder på skärmen. Genom att skriva begynnelsebokstaven för varje bild finner

Läs mer

Skrivning i fonetik. För Tyska kl Namn: Personnummer:

Skrivning i fonetik. För Tyska kl Namn: Personnummer: Linköpings Universitet Institutionen för språk och kultur Tyska 1 / ht 99 / Per Simfors Skrivning i fonetik För Tyska 1 1999-10-18 kl 8-10 Namn: Personnummer: Lycka till! I. Fonetik/Uttalslära 1) Skriv

Läs mer

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Handitek Gewa AB BOX 92, MALMVÄGEN 55, 191 22 SOLLENTUNA TEL: 08-594 694 00 TEXTTEL: 08-594 694 18 FAX: 08-594 694 19 E-MAIL: info@gewa.se WEB: www.gewa.se

Läs mer

Andningsapparaten. Bröstkorg och lungorna. Andra muskler. Mellanrevbensmuskler. Bröstkorg (torax): 12 revben, som lyfts och sänks med muskelarbete

Andningsapparaten. Bröstkorg och lungorna. Andra muskler. Mellanrevbensmuskler. Bröstkorg (torax): 12 revben, som lyfts och sänks med muskelarbete Bröstkorg och lungorna Bröstkorg (torax): 12 revben, som lyfts och sänks med muskelarbete ökning och minskning av lungvolym andning: inspiration & respiration muskler i två lager yttre lager: yttre intercostalis

Läs mer

I. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI

I. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI I. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI Inledning: fonetik vs fonologi Språk uppfattas och produceras primärt som ljud, sekundärt också i skriftlig form. För att ljud skall kunna fungera i språket måste de uppfattas

Läs mer

Inledning till Wavesurfer av Christine Ericsdotter (Lingvistik, Stockholms universitet)

Inledning till Wavesurfer av Christine Ericsdotter (Lingvistik, Stockholms universitet) Inledning till Wavesurfer av Christine Ericsdotter (Lingvistik, Stockholms universitet) WaveSurfer är ett program för analys av tal utvecklat vid Centrum för talteknologi, Institutionen för tal, musik

Läs mer

Möbius syndrom - tal, språk och kommunikation

Möbius syndrom - tal, språk och kommunikation Möbius syndrom - tal, språk och kommunikation Information till föräldrar Det finns olika orsaker till att barn med Möbius sekvens får problem att utveckla tal, språk och kommunikation. Ansiktsförlamningen

Läs mer

Kontakt med himlen och jorden

Kontakt med himlen och jorden Kontakt med himlen och jorden 1. Forma himmel och jord händer. Pekfinger och tumme formar en ring, fingrarna pekar rakt framåt. Placera vänster hand överst med ringen i höjd med hjärtat och fingrarna pekar

Läs mer

Uppvärmning. Stretching

Uppvärmning. Stretching Stretching 1 Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.

Läs mer

vid snarkning Näsvidgare Instruktion New Kvar på plats hela natten Vidgar näsan varsamt Kliniskt testad Lindrar även: Nästäppa Torr mun

vid snarkning Näsvidgare Instruktion New Kvar på plats hela natten Vidgar näsan varsamt Kliniskt testad Lindrar även: Nästäppa Torr mun New Näsvidgare Instruktion MegaVent vid snarkning Kvar på plats hela natten Vidgar näsan varsamt Kliniskt testad Extra mjuk komfort Lindrar även: Nästäppa Torr mun Syns ej Känns ej www.snarkskena.nu Bäst

Läs mer

Nordiska språk. Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18

Nordiska språk. Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18 Nordiska språk Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18 http://cwasteson.blogspot.se/2011/01/spraktrad-i-farg.html Historia Urnordiskan Det äldsta nordiska språk forskarna känner till. Urnordiska, eller

Läs mer

Situationen i Sverige

Situationen i Sverige Situationen i Sverige 3 olika teorier om språkf kförändringar Stamträd Våg Sociohistoria Den Indoeuropeiska språkfamiljen Till språkfamiljen hör språk som: Svenska Tyska Engelska Franska Italienska Men

Läs mer

Uttalsundervisning i praktiken

Uttalsundervisning i praktiken Språk-, läs- och skrivutveckling Grundskola åk 7-9 eller Gymnasieskola språkintroduktion Modul: Nyanländas språkutveckling Del 7: Uttalsundervisning Uttalsundervisning i praktiken Liv Linjer Fridefors,

Läs mer

Drakbåtsteknik. Steg av Katarina Forsberg. sammanställt av Birgitta Lagerholm

Drakbåtsteknik. Steg av Katarina Forsberg. sammanställt av Birgitta Lagerholm Drakbåtsteknik Steg 1-2016 av Katarina Forsberg sammanställt av Birgitta Lagerholm Drakbåtsteknik Steg 1-2016 INNEHÅLL: Sittställning - sätets placering - fötternas placering - handgreppet - ryggens vinkel

Läs mer

En jämförande akustisk studie av skånska diftonger på tre orter

En jämförande akustisk studie av skånska diftonger på tre orter Lunds universitet Institutionen för lingvistik En jämförande akustisk studie av skånska diftonger på tre orter Hanna Andersson C-uppsats i fonetik Höstterminen 2003 Handledare: Susanne Schötz och Joost

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Anmälan till EY1B13 Kontrastiv engelska för lärare (Contrastive English for Teachers) 7,5 hp vårterminen 2011.

Anmälan till EY1B13 Kontrastiv engelska för lärare (Contrastive English for Teachers) 7,5 hp vårterminen 2011. Institutionen för Språk och litteraturer Anmälan till EY1B13 Kontrastiv engelska för lärare (Contrastive English for Teachers) 7,5 hp vårterminen 2011. Personnummer Efternamn Förnamn Adress Postnummer

Läs mer

Fonetiklabb för FFG VT05

Fonetiklabb för FFG VT05 Namn: Fonetiklabb för FFG VT05 1. Dubbelklicka på ikonen för Praat. 2. Spela in ordet äng genom att trycka menyn New Record mono Sound (obs kolla om utslaget är bra innan ni spelar in till gult gärna)

Läs mer