Situationen i Sverige

Transkript

1 Situationen i Sverige

2 3 olika teorier om språkf kförändringar Stamträd Våg Sociohistoria

3 Den Indoeuropeiska språkfamiljen Till språkfamiljen hör språk som: Svenska Tyska Engelska Franska Italienska Men även: Polska Tjeckiska Slovenska Ryska Och till och med: Iranska Hindi Romani

4 Protoindoeuropeiska Kentumspråk Anatoliska Satemspråk Albanska Germanska språk Västgermanska Östgermanska Nordgermanska Keltiska Hellenska språk Italiska Galliska Britanniska Goidelic Tocharisk Armeniska a Baltoslaviska språk Mykenska Doriska Eoliska Attiska-Joniska Indoiranska språk Latin Umbriska Oskiska Svenska Tyska Walesiska Nygrekiska Franska

5 Protoindoeuropeiska Kentumspråk Germanska språk Nordgermanska Västnordiska Östnordiska Isländska Färiska Norska Svenska Danska

6 Vågmodellen

7 Hur blir det för f r Sverige då? d

8 Sociohistoria Tanken att interaktion mellan språk skapat förändringar f som lett fram till dagens språk. Afrikaans Jiddisch

9 Nordisk språkhistoria

10 Språkhistoria Urnordisk tid till vikingatid

11 Urnordisk tid till vikingatid AnulaibaR ->

12 Urnordisk tid till vikingatid Óláfr

13 Språkhistoria Urnordisk tid till vikingatid Östnordiska och västnordiskav

14 Östnordiska och Västnordiska Östnordiskan talades i Sverige och Danmark Västnordiska i Norge samt, senare, även på Färöarna och Island.

15 Förändringar: Första person singular stavas i östnordiskan med j (sv: jag) men i västnordiskan utan (no: eg)

16 Förändringar: Första person singular stavas i östnordiskan med j (sv: jag) men i västnordiskan utan (no: eg) Monoftongering sker i östnordiskan men inte i västnordiskan. v

17 Förändringar: Första person singular stavas i östnordiskan med j (sv: jag) men i västnordiskan utan (no: eg) Monoftongering sker i östnordiskan men inte i västnordiskan. v Vokalbyte i presensformer av verbet komma: (isl: kemur)

18 Språkhistoria Urnordisk tid till vikingatid Östnordiska och västnordiskav Högmedeltiden: nordnordiska och sydnordiska

19 Högmedeltiden Södra norden (Danmark) Norra norden (övriga( länder). l

20 Speciella danska utvecklingar vokalförsvagning rsvagning: Danskan har numer endast en vokal i grammatiska ändelser (e) gäller g i stort även norskt bokmål. Nynorska och Svenska har dessutom ofta a och i vissa fall även o. Isländska och Färöiska F har a i stort sett samma former som svenska och nynorska har, men däremot i och u istället för f r e och o.

21 Speciella danska utvecklingar Danskan utvecklar även mjuka konsonanter p, t, k blir b, d, g efter vokal. Något som återfinns i sydliga dialekter i alla nordiska länder. l Danskan utvecklar även sin s.k. stöt.

22 Speciella danska utvecklingar Under denna period börjar b det även dyka upp mindre skillnader mellan de västnordiska språken (norska, isländska och färöiska). f

23 Språkhistoria Urnordisk tid till vikingatid Östnordiska och västnordiskav Högmedeltiden: nordnordiska och sydnordiska Nyare tid: ö-nordiska och skandinaviska

24 Ö-nordiska och skandinaviska Geografiska skillnader börjar b märkasm De skandinaviska ländernas l språk förändras Färöiskan och isländskan är r mer konservativ i sin utveckling

25 NU Det är r inte längre l är r möjligt m för f islänningar och skandinaver att förstf rstå varandra.

26 Färingarna har en viss möjlighet m att förstf rstå isländska har en god möjlighet m att förstf rstå norska/svenska påp grund av liknande uttal har en god möjlighet m att förstf rstå danska påp grund av en grundlig skolutbildning i danska.

27 Inhemska invandrarspråk nyare invandrarspråk Finska Samiska Meänkieli, tornedalsfinska Jiddisch Romani Teckenspråket ket NYARE SPRÅK

28 Svenska i världenv Amerikasvenska Estlandssvenska Finlandssvenska Missionessvenska (Sydamerika) Ukraina, Gammalsvenskby

29 Gemensamt i nordiska språk Synkope: bortfall av obetonade vokaler Verbens passivform Substantivens bestämda form Många böjningsb jningsändelserndelser Många gemensamma ord

30 Synkope, apokope Tryckaccent påp första stavelsen > vokalbortfall synkope: : fiskar R > fiskr (obetonad vokal faller bort i uttalet) apokope: : horna > horn (sista ljudet faller bort i uttalet)

31 Ordförr rråd Arvord Grundstommen, frekvent om vardagliga saker Mänskliga relationer: man, kvinna, ben, hjärta Natur: jord, vatten, regn, is Djur: hund, får, f hök, h lax Vanliga adjektiv: gammal, ung, ny, stor Räkneord, pronomen, prepositioner, konjunktioner

32 Ordförr rråd Lånord Främmande ord Citatlån

33 Lån Direktlån: ofta med anpassning av uttal och/eller stavning (printa, mejla, klubb) Översättningslån: n: ha en bra dag Betydelselån: gammalt ord får f r ny betydelse (kärring) Konstruktionslån: n: Hon är r en läkare. l (She is a doctor.) Primära ra lån: l citatord (music lovers)

34 Nordiska rättstavningsmr ttstavningsmötet tet 1869 Danska, norska små bokstäver i substantiv (danska 1948) aa byts ut mot å (danska 1948) Danska, norska, svenska: q byts ut mot k i skrift anpassning av skrivsätt av främmande ord Svenska (1906): fv och f byts ut mot v i v-ljudv ä ersätts av e i flera ord

35 Råd Tala inte för f r fort! Artikulera tydligt! Var uppmärksam påp ordvalet! Räkneorden. Ta om, förklara! f Samförst rstånd Fråga!

36 Dialekter

37 Standardspråk k och dialekt Riksspråk Regionalt riksspråk Utjämnad dialekt Genuin dialekt 37

38 Dialekt Vad är r språk? Vad är r dialekt? Genuin dialekt ska skilja sig från riksspråket ket påp alla språkliga nivåer: Fonetiskt Morfologiskt Syntaktiskt Lexikalt 38

39 Språkhistorisk forskning Landsmålsf lsföreningar 1800-talet Johan August Lundell: landsmålsalfabetet lsalfabetet (numera över 200 tecken) Dialekt- och folkminnesarkiv 39

40 Indelning av svenska dialekter Sydsvenska Götamål Sveamål Norrländska målm Östsvenska målm Gotländska målm 40

41 Dialektskillnader Arkaism, behåller ålderdomliga drag Novation, spridning söderifrs derifrån n och från centrala delar av Sverige 41