Situationen i Sverige

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Situationen i Sverige"

Transkript

1 Situationen i Sverige

2 3 olika teorier om språkf kförändringar Stamträd Våg Sociohistoria

3 Den Indoeuropeiska språkfamiljen Till språkfamiljen hör språk som: Svenska Tyska Engelska Franska Italienska Men även: Polska Tjeckiska Slovenska Ryska Och till och med: Iranska Hindi Romani

4 Protoindoeuropeiska Kentumspråk Anatoliska Satemspråk Albanska Germanska språk Västgermanska Östgermanska Nordgermanska Keltiska Hellenska språk Italiska Galliska Britanniska Goidelic Tocharisk Armeniska a Baltoslaviska språk Mykenska Doriska Eoliska Attiska-Joniska Indoiranska språk Latin Umbriska Oskiska Svenska Tyska Walesiska Nygrekiska Franska

5 Protoindoeuropeiska Kentumspråk Germanska språk Nordgermanska Västnordiska Östnordiska Isländska Färiska Norska Svenska Danska

6 Vågmodellen

7 Hur blir det för f r Sverige då? d

8 Sociohistoria Tanken att interaktion mellan språk skapat förändringar f som lett fram till dagens språk. Afrikaans Jiddisch

9 Nordisk språkhistoria

10 Språkhistoria Urnordisk tid till vikingatid

11 Urnordisk tid till vikingatid AnulaibaR ->

12 Urnordisk tid till vikingatid Óláfr

13 Språkhistoria Urnordisk tid till vikingatid Östnordiska och västnordiskav

14 Östnordiska och Västnordiska Östnordiskan talades i Sverige och Danmark Västnordiska i Norge samt, senare, även på Färöarna och Island.

15 Förändringar: Första person singular stavas i östnordiskan med j (sv: jag) men i västnordiskan utan (no: eg)

16 Förändringar: Första person singular stavas i östnordiskan med j (sv: jag) men i västnordiskan utan (no: eg) Monoftongering sker i östnordiskan men inte i västnordiskan. v

17 Förändringar: Första person singular stavas i östnordiskan med j (sv: jag) men i västnordiskan utan (no: eg) Monoftongering sker i östnordiskan men inte i västnordiskan. v Vokalbyte i presensformer av verbet komma: (isl: kemur)

18 Språkhistoria Urnordisk tid till vikingatid Östnordiska och västnordiskav Högmedeltiden: nordnordiska och sydnordiska

19 Högmedeltiden Södra norden (Danmark) Norra norden (övriga( länder). l

20 Speciella danska utvecklingar vokalförsvagning rsvagning: Danskan har numer endast en vokal i grammatiska ändelser (e) gäller g i stort även norskt bokmål. Nynorska och Svenska har dessutom ofta a och i vissa fall även o. Isländska och Färöiska F har a i stort sett samma former som svenska och nynorska har, men däremot i och u istället för f r e och o.

21 Speciella danska utvecklingar Danskan utvecklar även mjuka konsonanter p, t, k blir b, d, g efter vokal. Något som återfinns i sydliga dialekter i alla nordiska länder. l Danskan utvecklar även sin s.k. stöt.

22 Speciella danska utvecklingar Under denna period börjar b det även dyka upp mindre skillnader mellan de västnordiska språken (norska, isländska och färöiska). f

23 Språkhistoria Urnordisk tid till vikingatid Östnordiska och västnordiskav Högmedeltiden: nordnordiska och sydnordiska Nyare tid: ö-nordiska och skandinaviska

24 Ö-nordiska och skandinaviska Geografiska skillnader börjar b märkasm De skandinaviska ländernas l språk förändras Färöiskan och isländskan är r mer konservativ i sin utveckling

25 NU Det är r inte längre l är r möjligt m för f islänningar och skandinaver att förstf rstå varandra.

26 Färingarna har en viss möjlighet m att förstf rstå isländska har en god möjlighet m att förstf rstå norska/svenska påp grund av liknande uttal har en god möjlighet m att förstf rstå danska påp grund av en grundlig skolutbildning i danska.

27 Inhemska invandrarspråk nyare invandrarspråk Finska Samiska Meänkieli, tornedalsfinska Jiddisch Romani Teckenspråket ket NYARE SPRÅK

28 Svenska i världenv Amerikasvenska Estlandssvenska Finlandssvenska Missionessvenska (Sydamerika) Ukraina, Gammalsvenskby

29 Gemensamt i nordiska språk Synkope: bortfall av obetonade vokaler Verbens passivform Substantivens bestämda form Många böjningsb jningsändelserndelser Många gemensamma ord

30 Synkope, apokope Tryckaccent påp första stavelsen > vokalbortfall synkope: : fiskar R > fiskr (obetonad vokal faller bort i uttalet) apokope: : horna > horn (sista ljudet faller bort i uttalet)

31 Ordförr rråd Arvord Grundstommen, frekvent om vardagliga saker Mänskliga relationer: man, kvinna, ben, hjärta Natur: jord, vatten, regn, is Djur: hund, får, f hök, h lax Vanliga adjektiv: gammal, ung, ny, stor Räkneord, pronomen, prepositioner, konjunktioner

32 Ordförr rråd Lånord Främmande ord Citatlån

33 Lån Direktlån: ofta med anpassning av uttal och/eller stavning (printa, mejla, klubb) Översättningslån: n: ha en bra dag Betydelselån: gammalt ord får f r ny betydelse (kärring) Konstruktionslån: n: Hon är r en läkare. l (She is a doctor.) Primära ra lån: l citatord (music lovers)

34 Nordiska rättstavningsmr ttstavningsmötet tet 1869 Danska, norska små bokstäver i substantiv (danska 1948) aa byts ut mot å (danska 1948) Danska, norska, svenska: q byts ut mot k i skrift anpassning av skrivsätt av främmande ord Svenska (1906): fv och f byts ut mot v i v-ljudv ä ersätts av e i flera ord

35 Råd Tala inte för f r fort! Artikulera tydligt! Var uppmärksam påp ordvalet! Räkneorden. Ta om, förklara! f Samförst rstånd Fråga!

36 Dialekter

37 Standardspråk k och dialekt Riksspråk Regionalt riksspråk Utjämnad dialekt Genuin dialekt 37

38 Dialekt Vad är r språk? Vad är r dialekt? Genuin dialekt ska skilja sig från riksspråket ket påp alla språkliga nivåer: Fonetiskt Morfologiskt Syntaktiskt Lexikalt 38

39 Språkhistorisk forskning Landsmålsf lsföreningar 1800-talet Johan August Lundell: landsmålsalfabetet lsalfabetet (numera över 200 tecken) Dialekt- och folkminnesarkiv 39

40 Indelning av svenska dialekter Sydsvenska Götamål Sveamål Norrländska målm Östsvenska målm Gotländska målm 40

41 Dialektskillnader Arkaism, behåller ålderdomliga drag Novation, spridning söderifrs derifrån n och från centrala delar av Sverige 41

Nordiska språk, språkhistoria och minoritetsspråk

Nordiska språk, språkhistoria och minoritetsspråk Nordiska språk, språkhistoria och minoritetsspråk Här kommer, i en följd, alla de stödanteckningar jag ställt samman för det här avsnittet. Om det är något som du vill ha förklarat, ställ en fråga i FB-gruppen.

Läs mer

Språkhistoria. - Det svenska språkets utveckling

Språkhistoria. - Det svenska språkets utveckling Språkhistoria - Det svenska språkets utveckling Svenskan förändras hela tiden. Du och jag pratar heller inte svenska på samma sätt. Här är exempel på hur svenskan har låtit under 1900-talet. (Tänk dig

Läs mer

Repetitorium i svensk språkhistoria. JPS Ht 09

Repetitorium i svensk språkhistoria. JPS Ht 09 1 Repetitorium i svensk språkhistoria. JPS Ht 09 Klassisk periodindelning 1) Urnordiska från ca 200 e. Kr 2) Fornsvenska från ca 800 till 1526 3) Nysvenska från 1526 till idag Grunderna för denna indelning

Läs mer

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) Antalet i Nationalbibliografin registrerade monografiska publikationer År Böcker (över 48 s.) Broschyrer (under 49 s.) böcker och broschyrer Doktorsavh.

Läs mer

Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd

Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd Dövas Nordiska Råd (DNR) Dövas Nordiska Råd (DNR) är ett nordiskt samarbetsorgan

Läs mer

En gratisbiljett för alla?

En gratisbiljett för alla? LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum Vt-2011 Magisteruppsats Handledare: Jan Svensson En gratisbiljett för alla? Om förståelsen av skandinaviska språk hos studenter som lär sig danska, norska

Läs mer

Nordiska språk. Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18

Nordiska språk. Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18 Nordiska språk Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18 http://cwasteson.blogspot.se/2011/01/spraktrad-i-farg.html Historia Urnordiskan Det äldsta nordiska språk forskarna känner till. Urnordiska, eller

Läs mer

Mål och syfte. Bedömning. Tal. Skrift

Mål och syfte. Bedömning. Tal. Skrift Mål och syfte Efter genomgången kurs ska du känna till något om det svenska språkets ursprung, historiska utveckling och släktskapsförhållanden, och om förändringar i språket. Bedömning E - översiktligt

Läs mer

Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli?

Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli? Kungl. Tekniska Högskolan NADA Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli? ht:02 Kurs: Språkteknologi Kurskod: 2D1418 Författare: Sanna Huhta e-post:

Läs mer

Nordisk Kulturfond INS. Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering 2003-2004. INS-projektet, Lunds universitet

Nordisk Kulturfond INS. Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering 2003-2004. INS-projektet, Lunds universitet INS Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering 2003-2004 Projektet initierades av Nordiska kulturfonden december 2001 Projektet administrerades av Norsk språkråd Projektledning:

Läs mer

Svenska språkets släktskapsförhållanden. Språkfamiljer & våra grannspråk

Svenska språkets släktskapsförhållanden. Språkfamiljer & våra grannspråk Svenska språkets släktskapsförhållanden Språkfamiljer & våra grannspråk Mål & Kunskapskrav Centralt innehåll: Det svenska språkets ursprung, historiska utveckling och släktskapsförhållanden. Språkförändring.

Läs mer

Kunskapskrav enkla och till viss del utvecklade och relativt välutvecklade och väl väl

Kunskapskrav enkla och till viss del utvecklade och relativt välutvecklade och väl väl Språkhistoria Kunskapskrav E C A Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt

Läs mer

Få ett utökat ordförråd och därmed förbättrad läsförståelse och förmåga att uttrycka sig.

Få ett utökat ordförråd och därmed förbättrad läsförståelse och förmåga att uttrycka sig. Mål med Mango Språk Få ett utökat ordförråd och därmed förbättrad läsförståelse och förmåga att uttrycka sig. Kunna förstå och använda uttryck såsom idiom, ordpar och ordspråk. Behärska olika strategier

Läs mer

Nordiska språk (svenska som modersmål) Rör inte dessa uppgiftspapper innan övervakaren ger tillstånd att börja besvara uppgifterna.

Nordiska språk (svenska som modersmål) Rör inte dessa uppgiftspapper innan övervakaren ger tillstånd att börja besvara uppgifterna. Nordiska språk (svenska som modersmål) Rör inte dessa uppgiftspapper innan övervakaren ger tillstånd att börja besvara uppgifterna. Helsingfors universitet Humanistiska fakulteten Nordiska språk, svenska

Läs mer

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) Antalet i Nationalbibliografin registrerade monografiska publikationer År Böcker (över 48 s.) Broschyrer (under 49 s.) böcker och broschyrer Doktorsavh.

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Isländsk svenska och svensk isländska Þórarinn Eldjárn Sprog i Norden, 1995, s. 59-62 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språksekretariat

Läs mer

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014 Nordisk språkgemenskap på olika sätt Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014 Förändringar i de nordiska språksamhällena kring 2000 Engelskans ställning som ett slags

Läs mer

Kartläggning av barn och personal med annat modersmål i Skärholmens kommunala förskolor 2011

Kartläggning av barn och personal med annat modersmål i Skärholmens kommunala förskolor 2011 Kartläggning av barn och personal med annat modersmål i Skärholmens kommunala förskolor 2011 1 Bakgrund I Skärholmens kommunala förskolor strävar vi efter att tillsammans med föräldrarna ge varje barn

Läs mer

Kunskapskrav. Eleven kan föra underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag.

Kunskapskrav. Eleven kan föra underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag. Kunskapskrav Eleven kan föra underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag. Underbyggd betyder att du har stöd av fakta och att ditt resonemang är logiskt och hör till ämnet.

Läs mer

Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum

Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum Förberedande frågeformulär Lärare En mängd olika språk talas och förstås i de nordiska och baltiska länderna. Projektet DELA NOBA Developing

Läs mer

Love Peace and Understandning

Love Peace and Understandning Love Peace and Understandning Små ämnen: samarbete, arbetsfördelning och koncentration vad kan vi göra i Norden? Vad menar vi med ett småämne? Definitionen kan variera tex < 50 studenter -2 lärare på professors/lektorsnivå

Läs mer

Introduktion. Fundera på: vad dessa ord betyder: dialekt, forska, tidiga, spår, f Kr var i världen man talar mandarin, hindi och bengali.

Introduktion. Fundera på: vad dessa ord betyder: dialekt, forska, tidiga, spår, f Kr var i världen man talar mandarin, hindi och bengali. Språkhistoria VT11 Introduktion Det finns många språk i världen. Det är ingen som vet exakt hur många. Det är nämligen svårt att skilja på vad som är språk och vad som är dialekt. Ibland säger man att

Läs mer

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Deklaration om nordisk språkpolitik Inledning I Norden betraktar vi alla språk

Läs mer

Språkhistoria. Svenska språkets historia

Språkhistoria. Svenska språkets historia Språkhistoria Svenska språkets historia Indoeuropeiska språk http://cwasteson.blogspot.se/2011/01/spraktrad-i-farg.html Indoeuropeiskan är den språkgrupp som har stått som grund för nästan alla av de europeiska

Läs mer

Albanska som modersmål

Albanska som modersmål Göteborgs Universitet Institutionen för svenska språket Albanska som modersmål En kartläggning med hjälp av interjuver av albanska personers svårigheter vid inlärning av svenska som andraspråk Viktor Uvehammer

Läs mer

Arvord, språkfamiljer och metoder

Arvord, språkfamiljer och metoder Arvord, språkfamiljer och metoder Språksläktskap Språkförändring Språklagar Komparativ språkhistorieforskning Arvord, lånord Rekonstruktion av tidigare stadier Glottokronologi (lexikostatistik) Rune Westerlund

Läs mer

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Substantiv är namn på ting; t ex boll och ring Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är Verb det är vad man kan göra; skriva läsa, se och höra Ordklasser som vi lärt

Läs mer

ENGELSKA ÅRSKURS 3 ÅRSKURS 4

ENGELSKA ÅRSKURS 3 ÅRSKURS 4 ENGELSKA ÅRSKURS 3 - utveckla ett intresse för engelska språket. - lära sig att uppfatta, förstå och våga tala engelska och agera enligt individuell förmåga. - göra sig förstådda i för dem nära och vardagliga

Läs mer

7115/15 KSM/cc 1 DGD 1

7115/15 KSM/cc 1 DGD 1 Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) 7115/15 Interinstitutionellt ärende: 2015/0059 (NLE) VISA 91 COLAC 26 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Avtal mellan Europeiska unionen

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet. BILAGA: REVIDERAD LÄROPLAN I LÄROÄMNET MODERSMÅL OCH LITTERATUR Språket är av avgörande betydelse för all form av inlärning. Språkinlärningen är en fortlöpande process, och därför är modersmålsinlärningen

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 101 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Vanuatu om undantag från

Läs mer

Skriva berättande texter

Skriva berättande texter Skriva berättande texter Skriva berättande texter stavning, stor bokstav och punkter styckeindelning och struktur utvecklade svar textbindning och ett varierat språk grammatik Stavning, stor bokstav och

Läs mer

Läxförhör facit. Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord!

Läxförhör facit. Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord! Läxförhör facit Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord! Språkens släktskap 1. Varför splittrades indoeuropeiskan i flera språk? Ett

Läs mer

Romanska språk, frågor och uppgifter

Romanska språk, frågor och uppgifter Romanska språk, frågor och uppgifter PN C 054 av Eva Tidner, 2013 Frågor och uppgifter: 1. Ta reda på var dessa språk och dess viktigaste dialekter talas och var de ligger med hjälp av kartor! 2. Ta reda

Läs mer

Nederländska I 30 högskolepoäng Termin 1 (15 högskolepoäng) Välkommen till Nederländska I, 30 högskolepoäng

Nederländska I 30 högskolepoäng Termin 1 (15 högskolepoäng) Välkommen till Nederländska I, 30 högskolepoäng STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för baltiska språk, finska och tyska Nederländska avdelningen Höstterminen 2014 Kursinformation med litteraturförteckning Nederländska I 30 högskolepoäng Termin 1 (15

Läs mer

Språklära med 10 moment

Språklära med 10 moment med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur Lgr 3 Innehåll 4 Metod 5 Loggbok 7 Facit och tips 8 Frågor att utreda tillsammans 3 Tipsfrågor 4 A- och B-sidor 1 5 25 veckosidor

Läs mer

Målinrikta Marknadsföring och Produktutveckling Hur kan Du som entreprenör finslipa ditt Säljbudskap och din Sportfiskeprodukt?

Målinrikta Marknadsföring och Produktutveckling Hur kan Du som entreprenör finslipa ditt Säljbudskap och din Sportfiskeprodukt? Målinrikta Marknadsföring och Produktutveckling Hur kan Du som entreprenör finslipa ditt Säljbudskap och din Sportfiskeprodukt? Vilka är Din anläggnings styrkor för en internationell Sportfiskekund? Exempel

Läs mer

Kan myndigheternas webbplatser bli tillgängliga för alla? Ett svenskt språkpolitiskt perspektiv. Rickard Domeij Språkrådet i Sverige

Kan myndigheternas webbplatser bli tillgängliga för alla? Ett svenskt språkpolitiskt perspektiv. Rickard Domeij Språkrådet i Sverige Kan myndigheternas webbplatser bli tillgängliga för alla? Ett svenskt språkpolitiskt perspektiv Rickard Domeij Språkrådet i Sverige Flerspråkig webbtillgänglighet Vägledningen för flerspråkig information

Läs mer

Människor av vår typ uppstod för ca: 35000 år sedan och skriftspråk har funnits i ca: 5500 år. Hur kommer det sig att vi människor kan tala?

Människor av vår typ uppstod för ca: 35000 år sedan och skriftspråk har funnits i ca: 5500 år. Hur kommer det sig att vi människor kan tala? Språkhistoria Språket uppkom för ca 100000-500000 år sedan. Man vet inte om det uppkom på ett ställe eller flera samtidigt Flera av jordens språk har gemensamma rötter. Människor av vår typ uppstod för

Läs mer

BILAGA. till. Förslag till rådets beslut

BILAGA. till. Förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.2.2016 COM(2016) 70 final ANNEX 1 BILAGA till Förslag till rådets beslut om undertecknande, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

Pilen 2:1-2:2 O / OO. Steg 2:1 Dator Laborativ övning Arbetsblad. Steg 2:2 Dator Laborativ övning Arbetsblad

Pilen 2:1-2:2 O / OO. Steg 2:1 Dator Laborativ övning Arbetsblad. Steg 2:2 Dator Laborativ övning Arbetsblad Pilen 2:1-2:2 O / OO Steg 2:1 Dator Laborativ övning Arbetsblad Måltavlan: O Hitta rätt ordkunskap O A1 Ordkunskap ordkunskap O nr 1 O Citronmemory ** avläsning O A2 Vokaler vokaler OO nr 2 O Punkt och

Läs mer

DIALEKTER OCH SMÅSTADSSPRÅK

DIALEKTER OCH SMÅSTADSSPRÅK Ann-Marie Ivars DIALEKTER OCH SMÅSTADSSPRÅK SVENSKAN I FINLAND - I DAG OCH I GÅR 1:1 Svenska litteratursällskapet i Finland Helsingfors 2015 INNEHÅLL Förord 11 1 Aspekter på dialekter och småstadsspråk

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KUNSKAPER I SVENSKA HOS BARN MED ANNAT MODERSMÅL I FÖRSKOLA SAMT

KARTLÄGGNING AV KUNSKAPER I SVENSKA HOS BARN MED ANNAT MODERSMÅL I FÖRSKOLA SAMT SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING 2010-11-05 BARN, UNGA OCH FRITID Yvette Engström Telefon: 08 508 24 479 KARTLÄGGNING AV KUNSKAPER I SVENSKA HOS BARN MED ANNAT MODERSMÅL I FÖRSKOLA SAMT ANTAL SPRÅK/DIALEKTER

Läs mer

VAD SÄGER DE I DANMARK OCH NORGE? En undersökning av grannspråksförståelsen hos gymnasieelever

VAD SÄGER DE I DANMARK OCH NORGE? En undersökning av grannspråksförståelsen hos gymnasieelever GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Svenska VAD SÄGER DE I DANMARK OCH NORGE? En undersökning av grannspråksförståelsen hos gymnasieelever Marie Hjelm Lärarutbildningsintegrerat examensarbete,

Läs mer

Hur man ökar förståelsen mellan de nordiska språken.

Hur man ökar förståelsen mellan de nordiska språken. Hur man ökar förståelsen mellan de nordiska språken. Kommentar [LB1]: Ingen punkt i rubriken. Av Kommentar [LB2]: Det saknas information på titelsidan. Se kursboken. 1 Innehåll Kommentar [LB3]: Bra med

Läs mer

Medlemmarnas vänortsarbete

Medlemmarnas vänortsarbete Kapitel 1. Medlemmarnas och regionförbundens engagemang i vänortsarbetet Medlemmarnas vänortsarbete Våren 2011 Medlemmarnas och regionförbundens vänortsarbete, Våren 2011 1 Förord Vänortssamarbete har

Läs mer

En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1

En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1 Katja Merkle Söderholm Höstterminen 2014 Examensarbete, 15 hp Svenska som andraspråk C, 30hp En typologisk undersökning av studentuppsatser i svenska för nybörjare nivå A1 Sammanfattning Syftet med detta

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

Svenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.

Svenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu. Svenska språkets struktur: fonetik kända svårigheter i svenska som andraspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Om läraren vet vilka uttalsfel som är frekventa och också

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm.

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm. Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet våren 1999 Elisabeth Alm Sprog i Norden, 2000, s. 45-49 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

Latinsk språkhistoria. År 9

Latinsk språkhistoria. År 9 Latinsk språkhistoria År 9 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Metod 3 Historia 4 Jämförelsetext 5 Jämförelse Med Det Svenska Språket 6 Disskussion 8 Källförtäckning 9 2 Inledning Det latinska språket

Läs mer

Kursplanering i Svenska B

Kursplanering i Svenska B Kursplanering i Svenska B Vad ska vi göra i vår? Kursplanen säger att ni skall känna till några väsentliga drag i hur det svenska språket har utvecklats från äldsta tider till våra dagar. Vad innebär det?

Läs mer

Ungdomars dialekt i Mora

Ungdomars dialekt i Mora UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk Emil Paulsrud emil.paulsrud@gmail.com Svenska språket/nordiska språk C, VT2012 C-uppsats Ungdomars dialekt i Mora Dialektutjämning och regionalisering

Läs mer

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 Innehållsförteckning till Svenska Online Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 ABC kapitel 1, Alfabetisering 1 Skriv bokstaven a/a Se och lyssna Mus 2 Skriv bokstaven b/b Se och lyssna Mus 3 Skriv

Läs mer

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2 Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET Nordiska språk Maria Dammeyer D-uppsats HT-06 Handledare: Gunlög Josefsson

LUNDS UNIVERSITET Nordiska språk Maria Dammeyer D-uppsats HT-06 Handledare: Gunlög Josefsson LUNDS UNIVERSITET Nordiska språk Maria Dammeyer D-uppsats HT-06 Handledare: Gunlög Josefsson Är väggarna malede eller malet? En undersökning av kongruerande och icke-kongruerande former av perfektparticip

Läs mer

A L L M ƒ N G R A M M A T I K

A L L M ƒ N G R A M M A T I K Morgan Nilsson A L L M ƒ N G R A M M A T I K fˆr begynnande slavister Allmän grammatik Andra titlar av samme författare: Polsk basgrammatik Tjeckisk basgrammatik Tjeckisk baskurs Kommande titlar: Polsk

Läs mer

ZA5943 Flash Eurobarometer 397 (Consumer Attitudes Towards Cross-border Trade and Consumer Protection, wave 4)

ZA5943 Flash Eurobarometer 397 (Consumer Attitudes Towards Cross-border Trade and Consumer Protection, wave 4) ZA9 Flash Eurobarometer 97 (Consumer Attitudes Towards Cross-border Trade and Consumer Protection, wave ) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL 97 - Consumers - FIS D Hur gammal är ni? (SKRIV NER

Läs mer

Statsminister Matti Vanhanen

Statsminister Matti Vanhanen Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av en ändring av rådets förordning (EU:s språkförordning) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Irlands och Spaniens framställningar

Läs mer

Majoritetsspråk och minoritetsspråk

Majoritetsspråk och minoritetsspråk Språkhistoria Varför? Du kan föra resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. Majoritetsspråk

Läs mer

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Träningshäfte ordklasser (Venus) Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.2.2016 COM(2016) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslaget till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet till

Läs mer

Facit till FRAMSTEGSTEST 1

Facit till FRAMSTEGSTEST 1 Facit till FRMSTEGSTEST 1 Kapitel 1 3 1 b 5 a 2 Frågeord 1 Vilken 2 Vilket 3 Vad 4 Hur 5 Vilken 6 Varifrån 7 Var 8 Vad 3 Verb 1 kommer/är 2 bor 3 jobbar 4 talar 5 är 6 har 7 är 8 forskar 4 Substantiv:

Läs mer

KURSPLAN Svenska språket, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Svenska språket, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Svenska språket, 31-60 hp, 30 högskolepoäng The Swedish language, 31-60, 30 credits Kurskod: LSAB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: HT 2011, Reviderad 2011-06-22 Version: 1 Utbildningsnivå:

Läs mer

Bakomliggande faktorer till kunskaper i danska, norska och svenska

Bakomliggande faktorer till kunskaper i danska, norska och svenska LÄRARUTBILDNINGEN Examensarbete, 10 poäng Skandinaviska ungdomars läsförståelse Bakomliggande faktorer till kunskaper i danska, norska och svenska Ansvarig institution: Humaniora Handledare: Per Stille

Läs mer

Breddutbildning el. "Mötet med de flerspråkiga barnen" eller motsvarande kurs (ej högskoleutbildnin g)

Breddutbildning el. Mötet med de flerspråkiga barnen eller motsvarande kurs (ej högskoleutbildnin g) ... STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNING KARTLÄGGNING AV BARN MED ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA I FÖRSKOLA OCH ANTAL FLERSPRÅKIGA PEDAGOGER Förskolans namn och adress : Datum: Uppgiftlämnare: PEDAGOGER I FÖRSKOLAN

Läs mer

NYHETER från Mantra Lingua

NYHETER från Mantra Lingua NYHETER från Mantra Lingua Äntligen finns den nya talande pennan PENpal i lager. PENpal har samma funktioner som RecorderPEN men är enklare att använda, mer robust i utförandet, batterierna är laddningsbara

Läs mer

Språkkontakt och flerspråkighet/språkförändring

Språkkontakt och flerspråkighet/språkförändring Språkkontakt och flerspråkighet/språkförändring Dagens teman: Tillfällig kontra intensiv språkkontakt Lånbarhetsskalan ( Borrowability scale ) Språkförbund ( Linguistic area ) Balkan-språkförbundet Diskussion:

Läs mer

Isländska NOI 320 Isländska, 1-20 p 20? NOI 324 Island: Historia, språk och kultur, 5 p 5? NOI 325 Isländska, inledningskurs, 5 p 5?

Isländska NOI 320 Isländska, 1-20 p 20? NOI 324 Island: Historia, språk och kultur, 5 p 5? NOI 325 Isländska, inledningskurs, 5 p 5? Kursöversikt, språkvetenskapliga sektionen. Listan är ej komplett och måste uppdateras och revideras minst en gång per termin. Inst Ämne Kurskod Kursnamn Poäng År Studiefart Periodisering IT-kurs Tyska

Läs mer

Acapela TTS. Inställningar och korrigering av uttal. Emma och Erik

Acapela TTS. Inställningar och korrigering av uttal. Emma och Erik Acapela TTS Inställningar och korrigering av uttal Emma och Erik Innehåll Inledning... 3 Inställning av talsyntesens parametrar... 4 Förklaring av Flikar... 5 Info... 5 General... 5 Pauses... 5 Reading...

Läs mer

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19 Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad

Läs mer

Utskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland

Utskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland Utskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland Språkbedömning: Äldre dialekt. Talare: Förre hemmansägaren Albert Andersson, född 1864 i Önnersta. Speltid: Drygt 60 minuter. Inspelningsdatum:

Läs mer

Årsrapport teckenspråksnätverket vid Nordisk Språkkoordination

Årsrapport teckenspråksnätverket vid Nordisk Språkkoordination Årsrapport teckenspråksnätverket vid Nordisk Språkkoordination Projektets titel: Arbetsgruppsmöten för teckenspråksnätverket. Projektstart og projektslut: 2012 2013. Aktiviteter i hele projektets levetid:

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.2.2009 KOM(2009) 55 slutlig 2009/0020 (CNS) C7-0014/09 Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och provisorisk tillämpning av avtalet mellan Europeiska

Läs mer

DELA NOBA Lärarenkät Fridaskolorna

DELA NOBA Lärarenkät Fridaskolorna DELA NOBA Lärarenkät Fridaskolorna I denna korta "kryssa i" enkät ber vi dig att fundera kring hur man kan öka elevernas språkliga medvetenhet. Den inleds med lite information om din utbildning och kunskap

Läs mer

Språket idag. mobilstrumpa, regnbågsbarn, sopspanare, dampa, rondellhund, foppatoffel, helikoptermamma, tjejkött, pimpa, klimatsmart

Språket idag. mobilstrumpa, regnbågsbarn, sopspanare, dampa, rondellhund, foppatoffel, helikoptermamma, tjejkött, pimpa, klimatsmart 1 2 Språket idag Vilka nya ord finns nu? mobilstrumpa, regnbågsbarn, sopspanare, dampa, rondellhund, foppatoffel, helikoptermamma, tjejkött, pimpa, klimatsmart http://www.svt.se/nyheter/sverige/har-ar-de-nya-orden-attplugga-in

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 19.5.2005 KOM(2005) 200 slutlig 2005/0095 (CNS) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Kanada om behandling

Läs mer

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Handitek Gewa AB BOX 92, MALMVÄGEN 55, 191 22 SOLLENTUNA TEL: 08-594 694 00 TEXTTEL: 08-594 694 18 FAX: 08-594 694 19 E-MAIL: info@gewa.se WEB: www.gewa.se

Läs mer

Sammanfattning det allra, allra viktigaste

Sammanfattning det allra, allra viktigaste Språkhistoria Sammanfattning det allra, allra viktigaste Ni bör ändå fylla på från häftet med svensk språkhistoria samt från mina genomgångar och klassdiskussioner. Sammanfattning språkets uppkomst Språket

Läs mer

Elevaktiverande undervisning i skandinaviska språk och nordiska grannspråk

Elevaktiverande undervisning i skandinaviska språk och nordiska grannspråk Elevaktiverande undervisning i skandinaviska språk och nordiska grannspråk Jenny Sylvin Rapporten är del av projektet Benchmarking inom grannspråksundervisning Nätverk för språkprojekt runt om i Norden

Läs mer

Pictogram. för dem som behöver kommunicera med bilder

Pictogram. för dem som behöver kommunicera med bilder Pictogram för dem som behöver kommunicera med bilder Bilder kan se olika ut beroende på vad de ska ha för funktion i kommunikationen. Berättar man om när man varit i sin sommarstuga kan en fotografisk

Läs mer

Koreanska (SOV) kiho-ka saca-l l cha-ass-ta Keeho-NOM lejon-ack sparka-pret-ind Keeho sparkade lejonet/ett lejon.

Koreanska (SOV) kiho-ka saca-l l cha-ass-ta Keeho-NOM lejon-ack sparka-pret-ind Keeho sparkade lejonet/ett lejon. UL UNIVERITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. VT2003 RÅKTYOLOGI Vad är (språk)typologi? o Inom typologin är man intresserad av att jämföra den språkliga (strukturella) variationen hos

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:

Läs mer

SFI - NIKKA ÖVNING till texten om SKOTTDAGEN. Rätt eller fel om Skottdagen Rätt Fel

SFI - NIKKA ÖVNING till texten om SKOTTDAGEN. Rätt eller fel om Skottdagen Rätt Fel ÖVNING till texten om SKOTTDAGEN Rätt eller fel om Skottdagen Rätt Fel 1. Skottdagen betyder att året får en extra dag. 2. Skottdagen är årligen i februari. 3. Förr i tiden var skottdagen (enligt traditionen)

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

En språkpolitik för internet

En språkpolitik för internet En språkpolitik för internet Rickard Domeij rickard.domeij@sprakradet.se Språkmöte i Borgå 2009 1 Språk och internet-projektet Kartlägga språksituationen för språken i Sverige på internet Workshop för

Läs mer

Ordbok arabiska - svenska

Ordbok arabiska - svenska 1 Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/arabiska/index.html 2 Chapter 1 Inledning 1.1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 2/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: FÖRDRAGET UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

Svenska utan gränser. Studentlitteratur. Louiza Lindbäck. - på sfi, universitet och företag UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK -

Svenska utan gränser. Studentlitteratur. Louiza Lindbäck. - på sfi, universitet och företag UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - Svenska utan gränser - på sfi, universitet och företag Louiza Lindbäck UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - Studentlitteratur Inledning 5 Förord 7 Innehåll 15 Sverigekarta 16 Alfabetet 17

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten

Läs mer

Versioner och språk. ComAround Self Service Enterprise 2010-04-08

Versioner och språk. ComAround Self Service Enterprise 2010-04-08 Versioner och språk ComAround Self Service Enterprise 2010-04-08 2 Guider Office 2010 Introduktion till 2010 Web App 2010 2010 2010 2010 Office 2007 Web Welcome Office 2007 2007 Office 2003 Office XP (2002)

Läs mer

Versioner och språk. ComAround Self Service Enterprise 2010-09-07

Versioner och språk. ComAround Self Service Enterprise 2010-09-07 Versioner och språk ComAround Self Service Enterprise 2010-09-07 2 Guider Introduktion till 2010 Web App 2010 2010 2010 2010 Office 2007 Web Welcome Office 2007 2007 Office 2003 Office XP (2002) Office

Läs mer

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts. Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska

Läs mer

Grammatik för språkteknologer

Grammatik för språkteknologer Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem

Läs mer

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda 42 Åke Nilsson Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda Utvandring och återinvandring av Sverigefödda 198 22 25 2 Utvandring 15 1 Återinvandring 5 198 1985 199 1995 2 25 Fram till 199 utvandrade

Läs mer