Vem är jag? Vilka är ni? Vad gör vi här?
|
|
- Ingvar Martinsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vem är jag? Vilka är ni? Vad gör vi här? Talets produktion, perception och akustik 1 (T-PPA 1) Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Mattias Heldner (kort CV) Docent Talkommunikation, KTH 2008 PhD Fonetik, Umeå universitet 2001 Forskare, KTH Tal, musik och hörsel 2002 Postdoc, TeliaSonera Sweden AB, R&D 2005 Konsult, Södermalms talteknologiservice (STTS) 2006 Vik. Lektor, Göteborgs universitet 2006 Logopedi är läran om språk-, tal-, röst- och sväljningsstörningar samt behandling av dessa. Talets produktion, akustik och perception T-PPA 1 Kursmoment 1 av 4 i fonetik, inom kursen Lingvistik: Grundkurs inom Logopedprogrammet
2 kurslitteratur.htm 5 6 Dagens lektion: Introduktion, talets byggstenar 7 8
3 Vad är fonetik? Vad har det med logopedi att göra? Fonetik (av grekiska!"#$ (fone), "ljud") är läran om ljud, vetenskapen om talet, särskilt talljuden. Den ägnar sig åt både att beskriva språkljud, bl.a. hur de bildas (talproduktion), och hur de uppfattas och förstås(talperception). (källa: Wikipedia) Logoped är en skyddad yrkesbeteckning för en utbildad person, vars uppgift är att utreda och avhjälpa olika kommunikationsbekymmer som en sökande patient är drabbad av. Det kan till exempel röra sig om talproblem hos barn eller afasi. Logopeder kan även arbeta med att bedöma och behandla sväljningssvårigheter, röststörningar och stamning. (källa: Wikipedia) Logopedi är läran om språk-, tal-, röst- och sväljningsstörningar samt behandling av dessa. Studier i ämnet logopedi har sin utgångspunkt i den språkliga kommunikationsförmågans betydelse för människans perception, kognition, kommunikation och sociala samspel. (källa: Utbildningsplan för logopedprogrammet) Vem behöver fonetik? Alla som sysslar med språk... Språklärare behöver t ex kunna diagnostisera uttalsfel för att kunna korrigera dem men även förstå hur stavning och uttal hänger ihop för att veta när stavningen kan bli problematisk Logopeder behöver både förstå hur talapparaten fungerar rent generellt och kunna diagnosticera tal för att kunna behandla det Talteknologer behöver förstå tal för att skapa modeller av talet i talsyntes, taligenkänning, dialogsystem osv Vem behöver fonetik? Lingvister som sysslar med historisk lingvistik, t ex uttalseller stavningsförändringar över tid Lingvister som ska göra fältarbeten, fonologiska beskrivningar eller skrivsystem till obeskrivna språk Dövlärare eller döva som vill förbättra sitt tal Skådespelare, präster, lärare, annat folk som talar inför folk Alla, kort sagt... Hur vi människor kommunicerar med tal Ur talarens perspektiv hur talet produceras Ur ett överföringsperspektiv vad talet har för akustiska egenskaper Ur lyssnarens perspektiv hur talet uppfattas Fonetikens 3 huvudområden: talets produktion, akustik och perception, med andra ord! Man kan vara intresserad av fonetik av olika anledningar
4 Ur språkligt perspektiv Ljudsystem i olika språk (Fonologi) Hur många vokaler har ett visst språk? Hur påverkar olika ljud varandra när de kombineras till ord? Talets rytm och melodi (Prosodi) Hur ser betoningssystemet ut? Hur grupperas och avgränsas enheter i språket från varandra? Hur används prosodin i turtagningen? Ur språkligt perspektiv Inomspråklig variation (Dialektologi, Sociolingvistik) Dialekter, yrkesspråk, talstilar, brytning... Icke-lingvistisk variation (Paralingvistik), dvs. egenskaper i talet som är förbundna med talarens: Kön, ålder, sinnestillstånd, hälsotillstånd, talstyrka... Och mycket, mycket mer Ur medicinskt perspektiv Språket och hjärnan (Neurolingvistik) Lokalisering Test som vägledning för neurokirurgi Fysiologiska talhandikapp (Talfysiologi) Pre/postoperationell vägledning och träning Hörselhjälpmedel (Audiologi) Skadeanpassade filter Cochlearinplantat Taktila hörselhjälpmedel 15 Ur medicinskt perspektiv Rehabilitering (Logopedi) Diagnosticering Testning 16
5 Två pionjärer inom den forskning som rör förhållande mellan talet och hjärnan Ur medicinskt perspektiv Carl Wernicke Paul Broca Ur medicinskt perspektiv: Cochleaimplantat Hur låter det då? Ja, det kan ju bara den säkert veta som har ett, men här är ett par simuleringar. 4 kanaler + original 8 kanaler + original 19 Ur psykologiskt perspektiv Talperception Bottom up eller top down? Kategorisk perception? Är talperceptionen speciell? Psykoakustik Vilken är minsta uppfattbara skillnad för Tonhöjd (halvtonssteg)? Ljudstyrka (3 db steg)? Duration (100 ms steg)? 20
6 Ur psykologiskt perspektiv Ur juridiskt perspektiv Psykofysik Viken är den relevanta skalan för att beskriva upplevd tonhöjd, ljudstyrka, duration? Rättsfonetik (Forensic phonetics) Rättslingvistik (Forensic linguistics) I filmens underbara värld är ju detta en enkel sak Voiceprint en gammal dröm Ordet voiceprint var förstås avsett att leda tankarna till fingerprint. 23 Ur juridiskt perspektiv Talaridentifiering/talarverifiering Vem är talaren? Är det samma talare? Voice line-ups (röstkonfrontation) Akustisk analys Lyssnarpaneler Talstilsigenkänning Vilken region kommer talaren ifrån? Vilken samhällsklass tillhör talaren? Ursprungsigenkänning Viket land kommer talaren ifrån? 24
7 Ur talteknologiskt perspektiv Signalbehandling Spektralanalys Källa/filterteori Talsyntes Vilken typ ger bäst uppfattbarhet/ flexibilitet? Vilken roll spelar prosodin? Ur talteknologiskt perspektiv Taligenkänning Var sitter den språkligt mest relevanta informationen? Hur kan vi inkorporera omvärldskunskap? Dialogsystem Hur beteer sig användare i kontakt med talande och lyssnande datorer Ur talteknologiskt perspektiv Gunnar Fant med den första svenska talsyntesen OVE I Talarigenkänning Var sitter den mest talarspecifika informationen? Är talare tillräckligt olika för att säkert kunna identifieras Hur bra är vi som mänskliga lyssnare?
8 ... och här några år senare med OVE II Det verkar finnas många anledningar att studera fonetik... Ska vi sätta igång? Vi ska börja med det här med med vad som är så speciellt med det mänskliga talet Rhesusapornas läten Den språkliga koden: Vad är det som är så fiffigt med människornas tal? 1) Fin mat 2) Fin mat 3) Sämre mat 4) Larm 5) Underkastelse 6) Underordning 7) Återhämtning 8) Rop på hjälp 31 32
9 Den språkliga koden: Rhesusaporna vs. människan Rhesusaporna har en relativt liten repertoar (25-50 betydelser) Rhesusapornas läten är helheter man kan inte ta isär fin mat för att kombinera t ex mat med något annat för att få sämre mat 33 Den språkliga koden: Rhesusaporna vs. människan Människornas tal är segmenterbart, dvs uppbyggt av ett begränsat antal mindre bitar: Vokaler, konsonanter, prosodiska mönster mm Bitarna kan kombineras på många olika sätt men enligt vissa mönster... Fonem kombineras till stavelser och morfem fonotax Morfem kombineras till ord morfologi Ord kombineras till yttranden syntax/ grammatik... till en potentiellt oändlig repertoar 34 Talets byggstenar Alla mänskliga språk är uppbyggda på samma sätt: små enheter kombineras till större enheter som kombineras till ännu större enheter. Två nyckelbegrepp i detta sammanhang är morfem och fonem. Ordbildning: morfem Betydelsebärande morfem (fest, gå, blå, himmel) kallas innehållsmorfem språkets minsta betydelsebärande enheter Funktionsmorfem (t ex bildar adjektiv av substantivisk ordstam fest+lig, eller substantiv på adjektivisk ordstam tjock +is) 35 36
10 Ordbildning: morfem Morfem som används för att konstruera avledningar kallas avledningsmorfem (prefix, suffix) Böjningsmorfem specificerar ord i termer av bestämdhet, numerus, tempus mm Ordbildning: sammansättning Sammansatta ord består av två eller flera innehållsmorfem + ev avledningsmorfem Svenskan och många andra språk vimlar av ord och ordformer bildade med sammansättning, avledning och böjning Ordbildningarna Mer ordbildning 1) bild ordstam 2) bild+ning avledning 3) ord+bildning sammansättning 4) ordbildning+ar böjning 5) ordbildningar+na böjning Flick-or-na-s Filip-stad-s-väg-en Ene-by-berg-s-väg-en Gran-berg-s-träsk-vägen Gran-bäck-s-torp-s-vägen Evedal-s-{bron, gatan, vägen, näs, bäcken, stigen, kroken, forsen, vadet, berget, kullen, udden, sjön, ängen, backen, kvarn, bo, by, hagen, gränd, torp, gård. liden...} 39 40
11 Fonem Morfemen fogas ihop av vokaler och konsonanter fonem Fonemen betyder ingenting i sig själva Men kan kombineras till obegränsat många meningsfulla strukturer Varje språk har sin egen uppsättning vokaloch konsonatfonem 41 CONSONANTS (PULMONIC) THE INTERNATIONAL PHONETIC ALPHABET (revised to 2005) Bilabial Labiodental Dental Alveolar Post alveolar Retroflex Palatal Velar Uvular Pharyngeal Glottal Plosive ;<<= A<<B C<<D E<<F G Nasal H I J K # L M Trill! N O Tap or Flap <<<<! P <Q Fricative R<<S T<<<U V<<W <X<$$Y Z<<[ \<<% ]<<^ _<<` a<<b c<<d e<<f Lateral fricative g<<h Approximant & i <j k l Lateral approximant m <' n o Where symbols appear in pairs, the one to the right represents a voiced consonant. Shaded areas denote articulations judged impossible. CONSONANTS (NON-PULMONIC) Clicks Voiced implosives Ejectives p Bilabial ( Bilabial Examples: " Dental q Dental/alveolar ; Bilabial! (Post)alveolar # Palatal > Dental/alveolar r Palatoalveolar s Velar C Velar ) Alveolar lateral t Uvular X Alveolar fricative OTHER SYMBOLS /<<<<Voiceless labial-velar fricative <<$<Voiced labial-velar approximant < Alveolo-palatal fricatives <<Æ Voiced alveolar lateral flap VOWELS Close Close-mid Open-mid Open Front Central Back $ % & ' ( ) *!, -!. / " # + : 2005 IPA Where symbols appear in pairs, the one to the right represents a rounded vowel. SUPRASEGMENTALS!" Primary stress $±!# 42 Ø<<<<<Voiced labial-palatal approximant! Simultaneous Z and _ Voiceless epiglottal fricative Grovfonetiska vokallistan Grovfonetiska konsonantlistan i! vit (ij vit) " vitt y! syl (yj syl) # bytt ø! föl ø föll e! vet (e behöva) $! väv $ rätt %! hal a hall &! hus (&' hus) ( hund u! bo (u' bo) ) bott o! gå * gått æ! här æ kärv œ! smör œ förr + betedde [p,] pappa [p] spik [b] bada [t,] tå [t] stil [-] bort [d] dag [.] bord [k,] katt [k] skål [/] gå [m] mat [0] omvända [n] nu [1] hörn [2] en_get [3] lång [0] anföra [r] rak [4] röd... [f] fisk [v] vad [5] vin [s] såg [6] fors [7] kök [8] jul [h] hes [9] behöva [:] sjö [6] försök [l] lök [;] kärl 43 44
12 Fonotax Grammatik/syntax Hur konsonanter och vokaler kan fogas ihop till morfem, dvs vilka fonem som får kombineras med vilka och deras inbördes ordningsföljd Främst hur konsonanter får kombineras (C)(C)(C)V(C)(C)(C) * Jag läsa vill universitet på Jag vill läsa på universitetet Denes & Pinson The Speech Chain Sammanfattningsvis: Människornas språk kan uttrycka mer än Rhesusapornas
13 Talkommunikationskedjan 1. Neurolingvistisk programmering 2. Neuromuskulär fas 3. Organisk fas 4. Aerodynamisk fas 5. Akustisk fas 6. Neuroreceptiv fas 7. Neurolingvistisk identifiering Det finns mycket som kan gå snett varför fungerar det ändå så bra? Omvärldskunskap Konsensus med kommunikationspartnern Välgrundade förväntningar Talkommunikationskedjan Talkommunikationskedjan Vi behöver inte all information i signalen Vi matchar det relevanta mot vad vi redan vet eller förväntar oss Detta leder till att vi förstår även om informationen är ofullständig Men det kan gå fel och då blir det förstås missförstånd Återkoppling Kinestetisk feedback Proprioceptiva och taktila sensationer Auditiv feedback Stimulering av talarens hörselorgan av ljudvågor från talarens egen mun dels via luften, dels via benledning 51 52
14 Återkoppling Hörande som blir döva eller gravt hörselskadade får sitt tal gradvis försämrat först påverkas prosodin (melodin i talet) Man kan framkalla stamning hos personer som normalt inte stammar genom att låta dem lyssna på sitt eget tal i hörlurar med någon tiondels sekunds fördröjning Talkommunikationskedjan och fonetiken Allmän och grundläggande klassificering av talljud, t ex IPA, är huvudsakligen baserad på vad som händer i den organiska fasen av talet Den akustiska fasen är den del av talet som är lättast att studera instrumentellt!akustisk fonetik 53 54
Vad är fonetik? Talet Kommunikation med ljud. Fonetikens tre huvudområden. Fonetik i ett språkligt perspektiv. Fonetik i ett språkligt perspektiv
Vad är fonetik? et Kommunikation med ljud Fonetikens tre huvudområden Produktion Akustik Perception Men dessa kan appliceras på en mängd området som t.ex.... Fonetik i ett språkligt perspektiv Ljudsystem
Läs merVad är fonetik? Vad är fonetik? Fonetikens tre huvudområden Produktion Akustik Perception. Men dessa kan appliceras på en mängd området som t.ex...
et Kommunikation med ljud Vad är fonetik? Vad är fonetik? Fonetikens tre huvudområden Produktion Akustik Perception Men dessa kan appliceras på en mängd området som t.ex.... Fonetik i ett språkligt perspektiv
Läs merIdag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription
Tillägg i schemat 21/9 slutar 16.00 ist f 15.00 5/10 slutar 16.00 ist f 15.00 Idag talkommunikationskedjan ljudvågor, enkla och sammansatta vågrörelser frekvens och amplitud ljudtryck, decibel källa-filter-modellen
Läs merFonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet
Läs merKurslitteratur Taltranskription: Introduktion
Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Köp: Lindblad, P. (2005). Taltranskription. Kompendium. Lingvistik, Lunds universitet. Låna: IPA,
Läs merTalets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16.
Talets fysiologi, akustisk fonetik David House Lungorna och struphuvudet utandningsluft - alstra ljud luftstrupen: trachea struphuvudet: larynx brosk, muskler och ligament röstspringan: glottis stämläpparna:
Läs merHur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i
Läs merSpråkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys
Akustik, akustiska elementa och talanalys Språkljudens akustik Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Talsignalen mer lättåtkomlig än andra delar av talkommunikationskedjan Det finns
Läs merUttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling
Uttalsutveckling Språkstruktur! Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att små delar bygger upp större delar som bygger upp ännu större delar Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik,
Läs merFonetik. Dolores Meden
Fonetik Dolores Meden Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Allmänt...4 2.1 Vad är fonetik?...4 2.2 Talproduktion...4 2.2.1 Konsonanter...5 Stämbandston...5 Artikulationsställe...5 Artikulationssätt...5
Läs merKonsonanter. Grundstruktur
Konsonanter Grundstruktur Indelning av språkljuden vokaler och konsonanter konsonanternas artikulationssätt och artikulationsställning sekundära egenskaper n segment och prosodi/suprasegment n segment:
Läs merfonetik konsonanter + fonologi
Svenska språkets struktur: fonetik konsonanter + fonologi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Att beskriva konsonanter Tre särdrag anges för att beskriva konsonanter:
Läs merFonetik och fonologi, 7,5 hp 2LG023 Logopedprogrammet
onetik och fonologi, 7,5 hp 2LG023 Logopedprogrammet Kursbeskrivning Vårterminen 2012 Undervisande lärare nna ricsson () Rum: 252 -post: annaer@ling.su.se Lena Renner (LR) Rum: 262 -post: lena.renner@ling.su.se
Läs merGrammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid
Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning
Läs merLOGOPEDEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SPEECH AND LANGUAGE PATHOLOGY
Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1740-14 Sid 1 (5) LOGOPEDEXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SPEECH AND LANGUAGE PATHOLOGY 1 Fastställande Denna examensbeskrivning är fastställd av rektor 2014-12-23
Läs merPassiva stimulusstyrda processer. Talperceptionsteorier. Sekundära perceptoriska. Primära perceptoriska. Aktiva hypotesstyrda processer
Talperceptionsteorier Passiva stimulusstyrda processer Passiva stimulusstyrda processer Aktiva hypotesstyrda processer Perceptionsteorier Testmetoder Specifik, akustisk information för att identifiera
Läs merSpråkpsykologi/psykolingvistik
Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande
Läs merIntroduktionsmöte Lingvistik, Grundkurs 1 30hp
Introduktionsmöte Lingvistik, Grundkurs 1 30hp 21 januari, 2008 Lunds Universitet Språk- och Litteraturcentrum: Lingvistik PROGRAM 10:00 Välkomsthälsning: Merle Horne (Ämneskoordinator) Presentationsrunda-Registreringsblanketter,
Läs merDet sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 9 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKINLÄRNING (de två artiklarna om barnspråk) TALET TAR FORM (Björn Lindblom) Förståelse kommer
Läs merNamn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?
UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK Svenska som andraspråk B: Fonetik och uttal 5p Prov 2006-01-14 Tid: Lärare Bosse Thorén Namn:.. Personnr:. Frågorna ska besvaras på själva skrivningen
Läs merPerception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag
Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska
Läs merman kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.
LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande
Läs merVokaler beskrivs som: främre/centrala/bakre -- rundade/orundade -- slutna/halvslutna/halvöppna/öppna
Uppsala den 19 september 2013 Till alla som läser Introduktionskurs i persiska 15hp., Nätadressen till kursen är: www.lingfil.uu.se/afro/persiska Den första veckan är tanken att ni skall ha bekantat er
Läs merRysk fonetik 7,5 hp föreläsning III. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A
Rysk fonetik 7,5 hp föreläsning III Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Konsonanter - Var? Artikulationsställe - Hur? Artikulationssätt - Fonation (tonande eller tonlös?) Konsonanter
Läs merAllmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi
Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1 Lingvistik och grammatik Fonetik och fonologi Världens språk Världens sex största språk Kinesiska ca 1120 miljoner Engelska ca 480 miljoner Spanska ca 332 miljoner
Läs mer1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19
Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad
Läs merKursplan för kurs på grundnivå
Kursplan för kurs på grundnivå Lingvistik IV Linguistics IV 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: LIN400 Gäller från: VT 2015 Fastställd: 2014-09-03 Institution Institutionen för lingvistik Huvudområde:
Läs merLäs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg
Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja
Läs merUtbildningsplan för logopedprogrammet 240 högskolepoäng Speech and Language Pathology Programme
Utbildningsplan för logopedprogrammet 240 högskolepoäng Speech and Language Pathology Programme Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelsen 2006-11-24 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för logopedprogrammet,
Läs merFonologisk typologi
Fonologisk typologi 212-4-12 Världens mest vanligt förekommande ljudtyper Språkjuden i tabellen nedan är att betrakta som grundläggande av tre skäl. De är vanligt förekommande i världens språk. Det finns
Läs merFonembegreppet 2011-02-22
Fonembegreppet 2011-02-22 Hur tillägnar sig ett barn språkets ljudsystem? Är språket medfött? Ett specifikt språk (som svenska, t.ex.) är förstås inte medfött. Även om man tror att språkinlärningsförmågan
Läs merLjud i joller förekommer inte alltid i meningsfullt tal, t ex /x/, /k/, /g/, /l/ Ofta diskontiunitet mellan joller och meningsfullt tal.
SIS del 1 Viktiga frågeställningar: Hur barn lär sig (sitt första) språk. Kiritsk ålder för språkinlärning? Kan djur lära sig språk? Relationen mellan tal och skrift. Hur lär sig vuxna ett nytt språk?
Läs merOrdförråd och Ordbildning
Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande
Läs merfoner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8
Facit till övning 1 foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Några problem: 1) lång resp. kort variant av en vokal, är de
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar
Läs merLär dig engelska med bilder Mappia AB Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab
Lär dig engelska med bilder Mappia AB www.mappia.se Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab Hur funkar metoden? Att lära sig ett nytt språk innebär alltid arbete. Vi behöver lära in och träna på en stor mängd
Läs merAnpassa uttal i Infovox desktop Pro
Anpassa uttal i Infovox desktop Pro Infovox Desktop Pro 2.1 Innehåll dataresurscenter Sofiavägen 2 222 41 Lund Lyssna på uttal Korrigera uttal Skapa eget lexikon Speech Properties Telefon: 046-770940 Fax:
Läs merOmtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84
Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04 ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars 8.15 13.15 Inga hjälpmedel! VG 114-142 G 85-113 U 0-84 Information: Skriv din anonymitetskod på denna sida samt högst upp
Läs merKursplan för svenskundervisning för invandrare
Kursplan för svenskundervisning för invandrare Eleven ska lära sig förstå tydligt, enkelt tal i vanliga situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Du ska kunna höra och förstå instruktioner från
Läs merSpråkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg. Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica
Språkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica Program 17:30-18:15 Språkstörning i skolåldern Logoped Maria Tsangari
Läs merUtbildningsplan för Audiologiutbildning 180/240 högskolepoäng
Sahlgrenska akademin G 217 2790/09 Utbildningsplan för Audiologiutbildning 180/240 högskolepoäng Audionomprogrammet 180 högskolepoäng, grundnivå Magisterprogram i audiologi 60 högskolepoäng, avancerad
Läs merKunskapskrav årskurs 6
Kunskapskrav årskurs 6 Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela delar av en enkel anpassad melodi-,
Läs mergrammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv
Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,
Läs merBLOCK 1. 1A. Att komma igång
BLOCK 1 1A. Att komma igång Blocket omfattar sidorna 8 23 i läseboken och sidorna 7 8 i grammatikboken samt hörövningar. 1. Vem är du? 2. Vilka fyra färdigheter är viktiga vid språkinlärning? 3. Hur många
Läs merSvenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt
Läs merBild 1 Språk och kognition. Bild 2 SPRÅK. Bild 3. Ett språk kännetecknas enligt Bjorklund av:
Bild 1 Språk och kognition Stefan Gustafson, Lektor i utvecklingspsykologi/ Doktor i handikappvetenskap Email: stefan.gustafson@liu.se Tfn: 013-285896 Bild 2 SPRÅK Language is a code whereby ideas about
Läs merAUDA29, Audiologisk grundkurs II, 16 högskolepoäng Audiology - Introductory Course II, 16 credits Grundnivå / First Cycle
Medicinska fakulteten AUDA29, Audiologisk grundkurs II, 16 högskolepoäng Audiology - Introductory Course II, 16 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Programnämnden
Läs merb) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.
MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti
Läs merIntroduktion i lingvistik 6
Introduktion i lingvistik 6 Objekt Vi har stött på tre olika typer: Direkt objekt (jfr gamla ackusativobjekt ): Tar alltså ackusativ i tex ryska och tyska (vanligtvis). Jag äter mat. Jag studerar lingvistik.
Läs merFernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se
Sång som didaktiskt redskap i språkundervisningen Fremmedspråksenteret, Tromsö 24-09-15 Spanska toner Voces y letras Sång i sfi Fernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se MÅL Erbjuda eleverna möjligheten
Läs merSpeech and Language Pathology Programme, 240 credits
Dnr: G 2013/444 Utbildningsplan för Logopedprogrammet 240 högskolepoäng Speech and Language Pathology Programme, 240 credits Fastställd av Sahlgrenska akademins styrelse 2013-12-11 1. Utbildningsprogrammets
Läs mer3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll
3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika
Läs mer/r/ i några svenska dialekter
/r/ i några svenska dialekter Damra Muminovic och Olle Engstrand 1. Inledning R-ljuden uppvisar stor artikulatorisk variation mellan och inom språk och dialekter (Lindau 1985). I den svenska dialektlitteraturen
Läs merRoger Keays Unblogged
Roger Keays Unblogged I think, therefore I blog News Apps Articles Art Podcasts Home» Articles» Languages» Swedish» Swedish Study Notes Swedish Study Notes By Roger Keays, 29 November 2008 Folonogi Pulmoniska
Läs merBevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi.
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 6 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKPSYKOLOGISKA GRUNDBEGREPP (kap 1 + 2) I språkpsykologin finner man begrepp från - språkvetenskap
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merFonetik och fonologi. Ljud och ljudsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2
Fonetik och fonologi Ljud och ljudsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2 Periodiska systemet Internationella IPA-alfabetet Konsonanter Vokaler Diakritiska tecken Vokaler av lat. vox, vocix röst
Läs merAutomatisk taligenkänning som hjälpmedel för att bedöma muntliga språkfärdigheter
Automatisk taligenkänning som hjälpmedel för att bedöma muntliga språkfärdigheter Mikko Kurimo Institutionen för signalbehandling och akustik Aalto-universitetet Innehåll 1. Hur automatisk taligenkänning
Läs merSpråkvetenskapliga och psykologiska perspektiv inom logopedi, 15 hp
1(5) 8LOG14 Språkvetenskapliga och psykologiska perspektiv inom logopedi, 15 hp Linguistic och Psychological Perspectives for Speech-Language Pathology, 15 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller
Läs merÅr 1-3 År 4-6 År 7-9
MUSIK LGR 11 Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder
Läs merLingvistik I Introduktion till språkvetenskap, områden och forskningsfrågor
Lingvistik I Introduktion till språkvetenskap, områden och forskningsfrågor Dagens föreläsning kommer att ta upp: Upplägget för lingvistik-delen Grundläggande beskrivning av språk och språkvetenskap Översikt
Läs merInstitutionen för lingvistik och filologi HT 2007
Övningsfrågor för Dag 1, 3 september 2007: Lingvistik och grammatik, världens språk, språktyper och skriftsystem 1. Vad är skillnaden mellan infallsvinklarna deskriptiv och preskriptiv lingvistik? Vilken
Läs merLexikon: ordbildning och lexikalisering
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke
Läs merMänsklig kommunikation ur medicinskt, psykologiskt och språkligt perspektiv I, 30.0 hp
8LOG12 Mänsklig kommunikation ur medicinskt, psykologiskt och språkligt perspektiv I, 30.0 hp Human Communication from Medical, Psychological and Linguistic Perspectives I Programkurs Medicinska fakulteten
Läs merKognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1
Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1 Mål för föreläsning 1 är att veta mer om: Vad språk är Vilken språklig kunskap vi behöver som språkanvändare Hur vårt mentala lexikon är uppbyggt Vilka processer
Läs merKÄLLA-FILTER. Repetition. Talapparaten i källa-filter perspektivet. Repetition (ff) Ljudkällor i talapparaten (ff) Ljudkällor i talapparaten
KÄLLA-FILTER Repetition - Repetition av resonans och filter Komplexa ljudvågor: deltoner Amplitudspektrum - Talapparaten som resonator - Talapparaten som källa-filtersystem - Spektrum, Spektrogram, spektrograf
Läs merVilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1?
Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1? Skolans uppdrag Leverera verktyg till elevens verktygslåda Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.
Läs merDatum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. En dag upptäcker min treåriga dotter (1) att det finns kärnor i äpplen. En snabb (2) genomgång av hur och varför visar (3) sig bli
Läs merSpråket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.
Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska
Läs merTalperception. Talperception. Örat. Örat
Talperception Studiet av talperception handlar om lyssnarens förmåga att uppfatta den akustiska signalen som en talare producerar som en sekvens av meningsfulla ord och idéer Talperception Vi ska behandla
Läs merInstitutionen för lingvistik och filologi HT 2009
Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:
Läs merBokoteket. Barnböcker på arabiska. Eva-Kristina Salameh Språkens Hus. Bokoteket Språkens Hus Eva-Kristina Salameh
Bokoteket Barnböcker på arabiska Eva-Kristina Salameh Språkens Hus Förord Att använda barnböcker för att stimulera små barns språkutveckling har länge använts av yrkesföreträdare som arbetar med barns
Läs merAnsvarig lärare: Jörgen Larsson Mariann Bourghardt Telefonnummer:
11F320 15 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen svenska, nr 1 Ladokkod: Tentamen ges för: Grundläggande svenska och matematik i förskoleklass och årskurs 1-3 TentamensKod: Tentamensdatum: 8 mars 2012
Läs merNeurolingvistik - Fonologi
Neurolingvistik - Fonologi Fonologi Strukturalism - system Fonem Särdrag (art-ställe, artsätt, ton, rundning) + Prosodi (intensitet, frekvens, duration) Icke-linjär fonologi Fenomen i afasi att beskriva
Läs merHörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör
Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merAtt vara en professionell samtalspartner i förskolan
Att vara en professionell samtalspartner i förskolan Barbro Bruce leg. logoped, bitr. professor i specialpedagogik, Högskolan Kristianstad barbro.bruce@hkr.se 1 Det är personalen som ger förskolan kvalitet
Läs merStudieplan för utbildning på forskarnivå i Tal och Musikkommunikation Skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH
Studieplan för utbildning på forskarnivå i Tal och Musikkommunikation Skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Gemensamma föreskrifter för utbildningen på forskarnivå vid KTH finns angivna i KTH
Läs merwww.hattenforlag.se u (nedtill på sidan) - Bobbo bo booooobbo! Bi bibbi bibb! - - Di di di diddi di di didd! - Dooo...
Babblarna är ett härligt gäng färgglada figurer som gör språkträningen till ett spännande och lekfullt äventyr. Alla älskar dem och varken barn eller vuxna tänker på att det är just språkträning det handlar
Läs merDatum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. (1) Tidigt i gryningen påbörjade han sin (2) förvandling. Han hade (3) noga planerat allting för att (4) ingenting (5) skulle kunna
Läs merMänniskans förmåga kognition. Fö5. Kursinnehåll. Kognition och e-hälsa. ETIF20 E-hälsa. MEN kanske extra viktigt om man riktar sig till en
Termen kognition kommer från det latinska ordet cognitare (att tänka) Kognitionsvetenskapochkognitivpsykologi syftar till att beskriva och förstå hur tänkande går till. Kognition och e-hälsa Att ta hänsyn
Läs merSpråket och hjärnan. SIS vt 2008 Ellen Breitholtz
Språket och hjärnan SIS vt 2008 Ellen Breitholtz Hjärnhalvorna - hemisfärerna Hjärnan är uppdelad i två spegelvända halvor, en högeroch en vänsterhalva. Den högra halvan kontrollerar vänster sida av kroppen,
Läs merMöjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering?
Kap 2: Typologi Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering? Orden skulle bli mycket långa för att varje morfem skulle ha sin egen vokalisering, eftersom det behövs så
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik Övergripande Mål: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera
Läs mer! Susanne Schötz! ! akustisk-fonetisk analys! ! grupparbete!! om vi hinner: introduktion till Praat (kort demo)!
Introduktion till akustisk analys (av tal)!! akustiska elementa!! akustisk analys!! grupparbete: akustisk analys!! om hinner: introduktion till Praat!! mina bilder finns att ladda ner här: http://person2.sol.lu.se/susanneschotz/teaching_files/intro_ak.pdf!
Läs merLjud. Låt det svänga. Arbetshäfte
Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens
Läs merÖrsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS
Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS Detta screeningmaterial är avsett att vara ett verktyg för att upptäcka de elever som löper risk att utveckla läs- och
Läs merfonetik fonotax + prosodi
Svenska språkets struktur: fonetik fonotax + prosodi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Fonotax språkspecifika regler regler för möjliga och omöjliga ljudföljder som
Läs merUtbildningslinjen för logopedi. Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi
Utbildningslinjen för logopedi Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi VI FINNS I ARKEN I ÅBO, FABRIKSGATAN 2 LOGOPEDI Logopedi är ett vetenskapsområde där forskningen och undervisningen inbegriper
Läs merDisposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar
Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten
Läs merNågra ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi
Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i ett givet språk Hur tar man reda på vilka dessa ljudenheter är? Kommutationstest minimala par Kommutationstest innebär att man systematisk varierar ett
Läs merFinns det ett korrekt uttal?
Finns det ett korrekt uttal? Språkfestivalen oktober 2013 Bosse Thorén Fil dr i fonetik, bitr. universitetslektor i svenska som andraspråk. Umeå universitet Tal är inte detsamma som skrift På måndag slutar
Läs merSvenska fonetiska tecken med Word och Unicode
Svenska fonetiska tecken med Word och Unicode De flesta fonetiska tecken i svenskan skrivs med vanliga bokstäver. I Svenska Akademins Grammatik skrivs för konsonanter "Samma ljudvärden som vid normal stavning
Läs merRekommendation. Den mänskliga hörseln. Den mänskliga hörseln. Det perifera hörselsystemet: anatomi och fysiologi
Rekommendation Den mänskliga hörseln Mattias Heldner heldner@kth.se Repetera Engstrand kapitel 10 om hörselsystemet. Betydligt mer lättillgänglig än Moore... Johnson också på en bra nivå Den mänskliga
Läs merStudieplan för forskarutbildning i Tal och Musikkommunikation
Studieplan för forskarutbildning i Tal och Musikkommunikation Skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Reviderad version, september 2006. Gemensamma föreskrifter för forskarutbildningen vid KTH
Läs merProsodi. Talets rytm och melodi I. Prosodi. Stavelser. Prosodi. Stavelser. Stavelser
Prosodi Prosodi Talets rytm och melodi I Inom såväl fonologin som fonetiken brukar man göra en uppdelning mellan det segmentella och det som man ibland kallar det suprasegmentella. Med suprasegmentell
Läs merHur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.
Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,
Läs merLäsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska
Läs merKonstant tonstyrka (hörstyrka) i fon Demo: SPL och hörstyrka (fon)
Örats känslighet Psykoakustik, talperception, språkstruktur och neurolingvistik David House Uppfattar från ca 20 till 20 000 Hz Känsligast för frekvenser 1000-6000 Hz Icke-linjär uppfattning av frekvensintervaller
Läs merHör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby
Hör och härma Röda boken lite lättare Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk Unni Brandeby spår 1 FÖRORD till den studerande Den här boken är till dig som just ska börja lära dig svenska.
Läs mer