Språket och hjärnan. SIS vt 2008 Ellen Breitholtz

Transkript

1 Språket och hjärnan SIS vt 2008 Ellen Breitholtz

2 Hjärnhalvorna - hemisfärerna Hjärnan är uppdelad i två spegelvända halvor, en högeroch en vänsterhalva. Den högra halvan kontrollerar vänster sida av kroppen, den vänstra höger sida. En hjärnhalva dominerar den andra, vanligen den vänstra. Detta har dock inte nödvändigtvis någon koppling till dominansen av högerhänta

3 Språkområdena Broca s område: bit av hjärnbarken (cortex) som är involverad i talproduktionen. Nära det motoriska centrum som styr talartikulatorernas muskler (läppar, tunga, stämband etc) Broca lade fram hypotesen att talproduktionsprocessen börjar här och sedan via det motoriska området till talorganen. Senare forskning stöder detta

4

5 Wernickes område Wernickes teori: Det måste finnas motsvarande område för talförståelse Ord - hörselcentrum - Wernickes område - Brocas område - motoriskt centrum - talorgan

6 Funktioner hos hjärnhalvorna Hos ca 95 % av alla människor (i USA i alla fall), finner vi språk- matematik- och logikcentrum i vänster hjärnhalva. Hos ca 95 % av alla människor är funktioner som har med känslor, igenkänning av ansikten, musik och ickespråkliga ljud.

7 Den tvåspråkiga hjärnan Hur fungerar den tvåspråkiga hjärnan? Två forskningsfrågor: Är de olika språken centrerade i olika hemisfärer? Är den ålder vid vilken andraspråket lärs in relaterad till lateralisering?

8 Finns de olika språken i olika delar av hjärnan? Vissa studier visar skillnad i grad av afasi mellan de olika språken när bara ena hemisfären skadats Andra studier tyder på att det inte är någon skillnad i lateral dominans mellan L1 och L2 Det verkar som om ett andraspråk ibland kan centreras i den högra hemisfären. Huruvida detta händer eller inte kan tänkas bero på åldern då språket lärts in.

9 Har ålder något att göra med lateralisering? Studier visar att åldern har betydelse. Flera studier tyder på att vänstra hemisfären är mer involverad i L2 om talaren lärt sig L2 som barn. Det finns dock studier som tyder på motsatsen......och de som tyder på att det inte är någon

10 Teckenspråk Precis som för talspråk verkar den vänstra hemisfären vara viktigast för teckenspråk. Den högra hemisfären är, precis som för talspråk, också inblandad men på andra sätt.

11 Afasi Afasi ( oförmåga att tala ) Ett tillstånd som innebär att den drabbade inte kan använda talet på ett normalt sätt. Man anser att afasi beror på skador på något område i hjärnan där språkförmåga är lokaliserad.

12 Afasi Man brukar prata om två grupper av afasier: Brocas afasier Wernickes afasier

13 Brocas afasi Meningsfullt men förkortat tal Saknar ofta grammatiska ändelser.....och andra funktionsord Likt barns tal i telegrafstadiet Försämrad språkförståelse när det gäller syntaktiska relationer

14 Wernickes afasi Nonsenstal, grammatiskt korrekt men meningslöst. I m supposed to take everything from the top so that we do four flashes of four volumes before we get down low Ordsubstitution: Ett ord byts till ett annat baserat på ljudlikhet, association eller betydelselikhet

15 Andra typer av afasi Pure word deafness : Oförmåga att identifiera talljud som ord, trots i övrigt fungerande hörsel Beror på skada på området som leder från the auditory cortex till Wernickes område.

16 Andra typer av afasi Konduktionsafasi Skada på förbindelsen mellan Wernickes och Brocas områden God språkförståelse Kraftigt nedsatt förmåga att upprepa ord Ersätter ofta ett ljud med ett annat, närliggande. bubble blir bupple

17 Andra typer av afasi Anomisk afasi Skada på parietalloben svårighet att hitta ord i spontant tal trots god förmåga att förstå och upprepa (mer än vad som är fallet för de flesta av oss...)

18 Andra typer av afasi Global afasi Skador på stora delar av hemisfären Kraftigt nedsatt språkförståelse Kraftigt nedsatt förmåga att använda språk överhuvud taget

19 Hur studerar man hjärnan? Traditionella metoder: Obduktioner, hjärnskadade och elektronisk stimulering High tech -metoder: CAT-scan, PET-scan, magnetröntgen, EEG

20 Slutsatser Merparten av det vi vet om hjärnan har vi lärt oss under de senaste 50 åren - detta mycket beroende på alltmer avancerad teknologi. Därför troligt att stora ytterligare framsteg kommer att göras inom de närmaste årtionden - som kanske kommer att förklara saker som vi hittills inte förstått hur de fungerar.