tal är en multimodal funktion.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "tal är en multimodal funktion."

Transkript

1 Mänskligt tal är en multimodal funktion. Multimodalt tal är det primära sättet vid perception av tal, och inte en funktion som rider på hörbart tal. Sensoriska modaliteter är till stor del osynliga för talperceptionsfunktionen, och den relevanta informationen för fonetisk resolution är modalitetsneutral. 1.! Att den är automatisk och att den alltid är närvarande 3.! Den neurofysiologiska överlägsenheten hos multimodalt tal 2.! Extremt tidig talintegration 4.! Modalitetsneutral talinformation Multimodalt tal använt i många dagliga sammanhang Lyssnare med hörselproblem Visuellt tal underlättar också förståelsen för lyssnare med normal hörsel Förstärker visuellt tal vårt auditiva tal när det är sämre pga bakgrundsljus eller en stark utländsk accent Förstärker tydligt auditivt tal med komplicerat innehåll Hjälper barns språkutveckling - barn med en visuell nedsättning som har normal hörsel är ofta senare med att ta till sig fonetiska distinktioner som är svåra att höra men inte att se tex /m/och /n/ Bevis för automatiseringen av multimodal talintegration Godtar /uppfattar Mc-gurk-effekten oavsett om man ser på filmen utan att veta om dubbningen eller inte Personer med olika språkbakgrund 5-månader gamla spädbarn

2 Motorteorin och direkt/ekologiska teoriers syn på talperception har hållt fast vid att ursprunget för talperceptions fuktioner härstammar från gester Auditivt baserade teorier hävdar att tal perceptionen härstammar från en auditiv form En av de mest studerade frågorna inom multimodalt tal handlar därmed om i vilket steg i processen som information från de separata sensorimodaliteterna blir integrerad. Informationsinmatningen Erbjuder övertygande argument för att multimodalt tal är integrerat i processesen i ett tidigt skede, före fonetisk kategorisering. Hävdar att talperceptionssystemet tar in alla auditiva- och visuell-linguistiska dimensioner, integrerar dem, och sen utför fonetisk kategorisation (input). Före urskiljning av särdrag. Efter urskiljning av särdrag. Efter segment- eller ordigenkänning Mkt Visuellt påverkad koartikulatorisk information kan påverka perceptionen av närliggande segment på samma sätt som auditiv information, och koartikulatorisk kontext som bara finns i en modalitet kan påverka segment i en annan modalitet av forskningen på multimodal talperception har bevis för att en integration sker före segment är fonetiskt kategoriserade, kanske t.o.m före fonetiska drag är uttagna MEN: Sett från en annan synvinkel, visar forskning bevis för att audiovisuellt tal är integrerat i en av de tidigaste skeden som kan observeras genom att använda beteendebaserad metodik

3 Dock bör det nämnas att bevisen för automatiseringen och den tidiga integreringen av multimodalt tal stämmer väl överens med fynd på multimodal perception utanför taldomänen Spädbarn väldigt känsliga för audiovisuell överensstämmelse på objektlokalisation De närmar sig saker som ger ifrån sig ljud samt mänskliga ansikten Alltså, övertaget av multimodala influenser som nu finns rapporterade i litteraturen, föreslår att äkta unimodal perception (perception som inte är påverkad av mer än en modalitet) är ovanlig! Neurologiska fynd stöder tidig integration och att det skulle finnas en gemensam mekanism för auditivt och visuellt tal. Tidig forskning: Fokus på lateralisering Baynes mfl: Med hjälp av McGurkeffekten funnit evidens för att båda hjärnhalvorna är involverade. Smeele: Vä hemisfär mer aktiverad vid läppläsning. fmri: Har med hjälp av tyst läppläsningstal visat att det kan medföra aktivitet i primära auditiva cortex (PAC), liknande aktivitet som man kan finna i vid auditivt tal. Fynden tyder på att modaliteten är relativt oviktig för talperceptionsmekanismen. Mycket tyder på att den sensoriska hjärnan är organiserad kring multimodal input. Sams mfl: Använde mismatched negativity. Kom fram till att förändringar i den visuella talinformation förändrade aktiviteten i auditiva cortex under audiovisuell integration. Callan: Liknande resultat med EEG. Dvs Auditiva cortex är känslig för multimodal information.

4 En förklaring till den tidiga integrationen är att vid talperception är de sensoriska signalerna aldrig separerade. Rosenblum: modality is invisible to the speech perception function, and that the relevant sensory information is best interpreted as neutral with regard to input modality Evidens för att informationen är modalitetsneutral Informationen har samma form genom olika modaliteter. Informationen består av olika energimönster. Bättre uppskattning av akustiska signalen om man mäter ansiktsrörelser än om man mäter inne i ansatsröret. Synliga ansiktsrörelser reflekterar ansatsrörets öppning och stängning. Eftersom dessa parametrar motsvaras akustiskt kan man säga att det är modalitets-neutrala. Summerfield 1987: /ma/ flera gånger! den visuella och auditiva infon tar en gemensam form! kan påverka amplitud och formantstrukturer i samma takt som artikulationen. Vatikiotis-Bateson 1998: Överensstämmelse mellan synliga ansiktsrörelser och akustiska dimensioner.! De har också gjort artikulatoriska dimensioner synliga som tidigare varit osynliga: - läpprörelser - tungrörelser - förändringar i intraorala trycket Influenserna av multimodalt tal i utvecklingen av talat språk Två nya inflytesrika teorier om språkutvecklingen som håller ett kritiskt öga på den visuella informationen MacNeilage frame -teori om språkutvecklingen - (föda, tugga först, sen gester) Corballis (gester först, sen utvecklades rösten)

5 Grundstommen i talad språkproduktion är konstruerad från komponenter av intagande av föda och tuggning Språket har utvecklats i tre steg. Från att ha varit 1.! primärt kroppsligt, 2.! till ansiktsuttryck och kroppsligt, 3.! och sen slutligen till ansiktsuttryck och röst. till talperception är multimodal teori stöds av den allmänna förekomsten och automatiken samt av beteendemönster och neuropsykologiska upptäckter Bevis för modalitets-neutral information: överenstämmensen mellan auditiva och visuella talsignaler Hävdar att det första sanna språket var gestikulerat av naturen, inte talat. Dessa gester va en kombination av kroppsspråk och ansiktsuttryck. Som bevis diskuterar Corballis den fortsatta användningen av gestikulerat språk för aporna, men också bevis att Broca s area va förstorat långt innan struphuvudet och rösten va redo för att prata. de vokala aspekterna på språket fick större betydelse av flera anledningar, däribland dess användbarhet i mörker och över större avstånd, så väl som dess förmåga att fria händerna. Grunden känslig Denna senaste arkitektur för multimodal input. litteraturen på ickeverbal multimodal perception visar prototypiska exempel på multimodal överlägsenhet tal är speciellt - teori inspirerar till fortsatt forskning

6 Framgångsrikt överlappande mellan modaliteter En spårbar fylogenes av multimodalt tal Bevis att visuellt tal kan ha influenser på fonologiska inventarier Om stimulus inom modalitet ändras skulle det ha en obetydlig/relativt liten störande effekt på tal perceptionen Dessa och andra prognoser kan användas för att fastställa förslaget att sinnesmodalitet är relativt osynlig för talfunktionen och talinformationen är bäst tolkad som modalitets-neutral.

Tänkande och kommunikation hos andra djurarter än människa

Tänkande och kommunikation hos andra djurarter än människa Tänkande och kommunikation hos andra djurarter än människa Elisabeth Ahlsén Institutionen för lingvistik Kollegium SSKKII (Kognitionsvetenskap) Innehåll Vad är mänskligt språk och hur utvecklas det? Förutsättningar

Läs mer

Neural bas för kognition

Neural bas för kognition Kommunikation Neural bas för kognition stimulerande, retande inhiberande, förhindrande depolarisation vid tillräckligt mycket retning blir hela neuronen för en stund positivt laddad, då har en SPIKE uppnåtts

Läs mer

Språket och hjärnan. SIS vt 2008 Ellen Breitholtz

Språket och hjärnan. SIS vt 2008 Ellen Breitholtz Språket och hjärnan SIS vt 2008 Ellen Breitholtz Hjärnhalvorna - hemisfärerna Hjärnan är uppdelad i två spegelvända halvor, en högeroch en vänsterhalva. Den högra halvan kontrollerar vänster sida av kroppen,

Läs mer

Passiva stimulusstyrda processer. Talperceptionsteorier. Sekundära perceptoriska. Primära perceptoriska. Aktiva hypotesstyrda processer

Passiva stimulusstyrda processer. Talperceptionsteorier. Sekundära perceptoriska. Primära perceptoriska. Aktiva hypotesstyrda processer Talperceptionsteorier Passiva stimulusstyrda processer Passiva stimulusstyrda processer Aktiva hypotesstyrda processer Perceptionsteorier Testmetoder Specifik, akustisk information för att identifiera

Läs mer

BARNS SPRÅKUTVECKLING

BARNS SPRÅKUTVECKLING BARNS SPRÅKUTVECKLING BARNS SPRÅKUTVECKLING Hur lär sig barn sitt språk? Vad skiljer barns språkutveckling från vuxnas språkinlärning? Hur kan vi forska om barns språkutveckling? Vad säger språkutvecklingen

Läs mer

Kognition crash course

Kognition crash course Kognition crash course Termen kognition kommer från det latinska ordet cognitare (att tänka) Kognitionsvetenskap och kognitiv psykologi syftar till att beskriva och förstå hur tänkande går till. Människans

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2 Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?

Läs mer

Perception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag

Perception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska

Läs mer

Neurolingvistik och flerspråkighet

Neurolingvistik och flerspråkighet Neurolingvistik och flerspråkighet Innehåll Flerspråkighet och neurolingvistiska frågor Återhämtningsmönster vid tvåspråkig afasi Neurolingvistiska frågor och hypoteser Frågor? Om man kan mer än ett språk,

Läs mer

/r/ i några svenska dialekter

/r/ i några svenska dialekter /r/ i några svenska dialekter Damra Muminovic och Olle Engstrand 1. Inledning R-ljuden uppvisar stor artikulatorisk variation mellan och inom språk och dialekter (Lindau 1985). I den svenska dialektlitteraturen

Läs mer

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap Neurovetenskap Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap Hjärnans evolution Hjärnstammen Mellanhjärnan Limbiska systemet Stora hjärnan (Cerebrum) Lilla hjärnan (Cerebellum) Cortex? Hjärnans

Läs mer

Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen

Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Lisa Feldman Barrett Den Emotionella Hjärnan Litteratur How emotions are made: The secret life

Läs mer

Ingrid Mårtensson, ingma583

Ingrid Mårtensson, ingma583 5HD±HQNRQYHUVHUDQGH DJHQW,QJULG0nUWHQVVRQ LQJPD#VWXGHQWOLXVH 6DPPDQIDWWQLQJ I det här arbetet har jag tittat på Rea som är en gestaltad konversations (embodied conversation agent) agent som forskare på

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor 1 Emotioner en viktig del i våra upplevelser De finns alltid närvarande i våra liv de färgar och skapar mening i vår tillvaro och våra relationer. Ibland är

Läs mer

Kursen ges som en del av masterprogrammet i kognitionsvetenskap. Den ges även som fristående kurs.

Kursen ges som en del av masterprogrammet i kognitionsvetenskap. Den ges även som fristående kurs. Humanistiska och teologiska fakulteterna KOGP04, Kognitionsvetenskap: Kognition och kommunikation, 7,5 högskolepoäng Cognitive Science: Cognition and Communication, 7.5 credits Avancerad nivå / Second

Läs mer

Anders Jönsson Teknisk Audiolog Lunds universitet

Anders Jönsson Teknisk Audiolog Lunds universitet Anders Jönsson Teknisk Audiolog Lunds universitet Hej konferensdeltagare! Detta är bilder gjorda att tala till, så några kan vara svårtolkade utan talet. Men jag hoppas att de kan vara ett gott minnesstöd

Läs mer

Lyssningsstrategier. En framgångsrik språkinlärare: Tror på sin förmåga att lära sig. Är motiverad. Är medveten om varför hon/han vill lära sig

Lyssningsstrategier. En framgångsrik språkinlärare: Tror på sin förmåga att lära sig. Är motiverad. Är medveten om varför hon/han vill lära sig 1 Lyssningsstrategier En framgångsrik språkinlärare: Tror på sin förmåga att lära sig Är motiverad Är medveten om varför hon/han vill lära sig Är inte rädd för att göra misstag Tar risker Är bra på att

Läs mer

Kognitiva modeller för språkinlärning

Kognitiva modeller för språkinlärning Kognitiva modeller för språkinlärning Levelts talprocessmodell (Levelt, 1989) Krashens hypoteser The learning- acquisition hypothesis The monitor hypothesis The natural order hypothesis The input hypothesis

Läs mer

Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1?

Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1? Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1? Skolans uppdrag Leverera verktyg till elevens verktygslåda Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.

Läs mer

Information till föräldrar

Information till föräldrar Information till föräldrar tm WIDEX BABY 440 the best start in life Ett barns hörsel spelar en avgörande roll för dess språkutveckling och hur det uppfattar världen. Barnet hör ljud framförallt föräldrarnas

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning Kognitiv funktion Kognition allmän beteckning på alla former av tankeverksamhet t.ex. vid varseblivning, inlärning, hågkomster, problemlösning och språklig

Läs mer

Talperception. Talperception. Örat. Örat

Talperception. Talperception. Örat. Örat Talperception Studiet av talperception handlar om lyssnarens förmåga att uppfatta den akustiska signalen som en talare producerar som en sekvens av meningsfulla ord och idéer Talperception Vi ska behandla

Läs mer

Det sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord

Det sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 9 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKINLÄRNING (de två artiklarna om barnspråk) TALET TAR FORM (Björn Lindblom) Förståelse kommer

Läs mer

Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog

Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog Vad är autism? Cecilia Ljungström Specialpedagog cecilia.ljungstrom@ Malin Nilsson Specialpedagog malin.d.nilsson@ Lotsen Centralt skolstöd Specialpedagoger och logopeder Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Visuell perception. Sidan 1. Översikt. Sammanfattning av förra föreläsningen. Kognitiv arkitektur. Visuella systemet: översikt.

Visuell perception. Sidan 1. Översikt. Sammanfattning av förra föreläsningen. Kognitiv arkitektur. Visuella systemet: översikt. Översikt Visuell perception Visuella systemets övergripande arkitektur Informationsbearbetningsstegen Första steg: visuella sensoriska minnet Begränsad kapacitet, tidsspann Visuell bearbetning Särdag Mer

Läs mer

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar. ljusdal.se

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar. ljusdal.se Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar ljusdal.se Bemötandeguide en vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Ett gott bemötande

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

Leg. Logoped/ fil. dr i handikappvetenskap Tfn:

Leg. Logoped/ fil. dr i handikappvetenskap   Tfn: Janna Ferreira, Leg. Logoped/ fil. dr i handikappvetenskap Email: janna.ferreira@liu.se Tfn: 013-228356 Välkomna med frågor om språkhandikapp, eller önskan om handledning av uppsatser som behandlar grupper

Läs mer

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION Innehåll: Hur påverkas kommunikationsförmågan vid autism? Hur kan vi hjälpa? Diskussioner i smågrupper - Fråga när ni vill! HUR PÅVERKAS KOMMUNIKATIONEN VID AUTISM? Alla barn

Läs mer

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard Hur handleder man? Handledandet måste bygga på en uppfattning

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande

Läs mer

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se INKLUDERANDE OCH UTVECKLANDE UNDERVISNING Att undervisa är att visa under Att undervisa innebär att omvandla

Läs mer

Spel som interaktiva berättelser

Spel som interaktiva berättelser Spel som interaktiva berättelser Finns många typer av interaktivt berättande; ska titta närmare på spel eftersom de exemplifierar en rad aspekter av interaktivt berättande väldigt tydligt. Kan förstå spel

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog

Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog Resurscenter Stockholm Uppdraget för Resurscenter tal och språk Instruktion

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

Perception och Språkutveckling. Kognitiv utveckling. Perception. Upptäcka världen. Metod. Förnimmelse till Varseblivning (Sensation to Perception)

Perception och Språkutveckling. Kognitiv utveckling. Perception. Upptäcka världen. Metod. Förnimmelse till Varseblivning (Sensation to Perception) Kognitiv utveckling Perception och Språkutveckling Perception Tolkning av sinnesintryck Aktivt process Urvalsprocess Föreställningar och begrepp Bottom-up top-down process Förnimmelse till Varseblivning

Läs mer

APD? APD Auditory Processing Disorder finns det? Elsa Erixon Hörselläkare. Hörsel- och Balansmottagningen Akademiska sjukhuset

APD? APD Auditory Processing Disorder finns det? Elsa Erixon Hörselläkare. Hörsel- och Balansmottagningen Akademiska sjukhuset APD Auditory Processing Disorder finns det? Elsa Erixon Hörselläkare Hörsel- och Balansmottagningen Akademiska sjukhuset 2017-05-04 APD Auditory Processing Disorder (c)apd Central Auditory Processing Disorder

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Människans förmåga kognition. Fö5. Kursinnehåll. Kognition och e-hälsa. ETIF20 E-hälsa. MEN kanske extra viktigt om man riktar sig till en

Människans förmåga kognition. Fö5. Kursinnehåll. Kognition och e-hälsa. ETIF20 E-hälsa. MEN kanske extra viktigt om man riktar sig till en Termen kognition kommer från det latinska ordet cognitare (att tänka) Kognitionsvetenskapochkognitivpsykologi syftar till att beskriva och förstå hur tänkande går till. Kognition och e-hälsa Att ta hänsyn

Läs mer

Människan och Tekniken. Fö 3 Människan och tekniken. Perception. Visuell perception

Människan och Tekniken. Fö 3 Människan och tekniken. Perception. Visuell perception Fö 3 Människan och tekniken Fö1 om Användbarhet och svårigheter med det. PACT som ett ramverk för att beskriva problemet. Fö 2 om metoder för att genomföra PACT-analys, dvs användarstudie och ev. analys

Läs mer

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION Social kommunikation Vad är social kommunikation? Annorlunda språk och social kommunikation Icke-verbal kommunikation Samtalsfärdigheter Att förstå vad andra säger Hur kan vi

Läs mer

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Neurovetenskap 30/08/2013. Kognitiv neurovetenskap. Lober. Olika färg, olika vävnadsstruktur. Hjärnbarken

Neurovetenskap 30/08/2013. Kognitiv neurovetenskap. Lober. Olika färg, olika vävnadsstruktur. Hjärnbarken 729G01 Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs: Kognitiv neurovetenskap och kognitiv modellering Rita Kovordanyi, Institutionen för datavetenskap (IDA) rita.kovordanyi@liu.se Kognitiv neurovetenskap Baseras

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Språkande förskoleklass. en bro mellan tal & skrift

Språkande förskoleklass. en bro mellan tal & skrift Språkande förskoleklass en bro mellan tal & skrift 13.00-14.00: föreläsning 14.00-14.30: fika 14.30-15.15: tvärgrupper 15.15-15.30: återsamling 15.30-16.00: arbetslag Språkande förskoleklass ordverket.blogspot.se

Läs mer

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16 Perception (bearbetning och tolkning) Sinnesintrycken måste bearbetas, tolkas och integreras för att kunna användas (sensorisk integration-kognition):

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: tentamen del II Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2009-01-08, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription Tillägg i schemat 21/9 slutar 16.00 ist f 15.00 5/10 slutar 16.00 ist f 15.00 Idag talkommunikationskedjan ljudvågor, enkla och sammansatta vågrörelser frekvens och amplitud ljudtryck, decibel källa-filter-modellen

Läs mer

Presentationsteknik: Att tala till en grupp i ord och i skrift. Henning Robach

Presentationsteknik: Att tala till en grupp i ord och i skrift. Henning Robach Presentationsteknik: Att tala till en grupp i ord och i skrift Henning Robach 0704-212173 henning@robach.nu UTBILDNINGSMÅL IDAG Ökade insikter om praktisk presentationsteknik: Att tala till en grupp. Självskattning

Läs mer

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi.

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi. UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 6 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKPSYKOLOGISKA GRUNDBEGREPP (kap 1 + 2) I språkpsykologin finner man begrepp från - språkvetenskap

Läs mer

Hörselverksamheten, Västra Götaland

Hörselverksamheten, Västra Götaland Hörselverksamheten, Västra Götaland Beslut ledningsgrupp 2010-06-22 Justerad 2010-11-23. Förtydligande av UD001 Justerad 2012-03-19.Två nya koder. AV055 och HDVKU18. HDVKU18 är en intern kod, ej till VEGA.

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition / Tänkande. Tänkande

Kognitiv psykologi. Kognition / Tänkande. Tänkande Kognitiv psykologi Tänkande och resonerande som grund för problemlösning Anders Jansson Kognition / Tänkande Kognitionsmodeller IP-modellen, Konnektionistiska teorier, Prototypteori, Kognitiv semantik,

Läs mer

Stina Nyman 2012-09-16

Stina Nyman 2012-09-16 LINKOPINGS UNIVERSITET, IDA SmartKom Hur systemet fungerar Stina Nyman 2012-09-16 stiny786 Artificiell intelligens II Sammanfattning Detta projekt kommer handla om SmartKom som är ett multimodalt dialogsystem

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning i möte med personer med olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. En vägledning i möte med personer med olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide En vägledning i möte med personer med olika funktionsnedsättningar Inledning Syftet med denna guide är att invånare i Varbergs kommun ska kunna använda sig av materialet som ett stöd för

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Det nya modersmålsprovet Paasitorni, Helsingfors

Det nya modersmålsprovet Paasitorni, Helsingfors Det nya modersmålsprovet Paasitorni, Helsingfors 13.11.2017 Jan Hellgren, Studentexamensnämnden Eftermiddagens program Aktuellt Provet i ett nötskal Blooms taxonomi Frågor och svar Bedömningskriterierna

Läs mer

Audiovisuell perception av svenska vokaler med och utan motstridiga ledtrådar

Audiovisuell perception av svenska vokaler med och utan motstridiga ledtrådar Institutionen för lingvistik Stockholms Universitet Audiovisuell perception av svenska vokaler med och utan motstridiga ledtrådar Sammanfattning: En bullrig miljö kan utgöra ett stort hinder att hänga

Läs mer

Medvetenhetens intåg...

Medvetenhetens intåg... Medvetenhetens intåg... Att förebygga med hjälp av språklekar. Skolpsykolog Jörgen Frost Bornholm,, Danmark Syftet med projektet var att visa hur ett förebyggande program kan ge effekt på den första läsinlärningen.

Läs mer

Betygskriterier. CT120U, Svenska som andraspråk för gymnasielärare, 90 hp. Ingår i Lärarlyftet II.

Betygskriterier. CT120U, Svenska som andraspråk för gymnasielärare, 90 hp. Ingår i Lärarlyftet II. Betygskriterier CT120U, Svenska som andraspråk för gymnasielärare, 90 hp. Ingår i Lärarlyftet II. Gäller fr.o.m. ht 2016. Delkurs 1: Flerspråkighet individ och samhälle, 7,5 hp Fastställda av institutionsstyrelsen

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta 1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera

Läs mer

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Lafayette Smart Manual

Lafayette Smart Manual Lafayette Smart Manual DC-31/70/155 Kontakt: 031-840430 Info@lafayette.se www.lafayette.eu Lafayette AB 2017 1 Innehållsförteckning Start s.3 Normalläget s.4 Kanalläget s.5 Snabbval/Favoriter förvalda

Läs mer

u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar för lek

u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar för lek HUR HJÄLPER JAG DET LILLA BARNET ATT UPPTÄCKA VÄRLDEN? Innehåll u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar

Läs mer

Uttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling

Uttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling Uttalsutveckling Språkstruktur! Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att små delar bygger upp större delar som bygger upp ännu större delar Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik,

Läs mer

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Föreläsning den 4 maj 2017 Leg psykolog Hörselhabiliteringen, Rosenlunds sjukhus Vad krävs för att vi ska kunna uppleva och lära oss något?

Läs mer

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Jordens processer I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till? "Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,

Läs mer

Kognition - en viktig pusselbit i hörselrehabiliteringen

Kognition - en viktig pusselbit i hörselrehabiliteringen Institutionen för neurovetenskap enheten för logopedi Kognition - en viktig pusselbit i hörselrehabiliteringen Daniel Axberg, Ylva Karlman Hörselnedsättningar: Kognition, Kommunikation, Intervention 7.5

Läs mer

Mun-H-Center. Munmotoriska aspekter - Down syndrom. Munnen och DS. Leder till: Varannan person med sällsynt diagnos har orofacial dysfunktion

Mun-H-Center. Munmotoriska aspekter - Down syndrom. Munnen och DS. Leder till: Varannan person med sällsynt diagnos har orofacial dysfunktion Mun-H-Center Munmotoriska aspekter - Down syndrom Oralmotorisk behandling och sällsynta diagnoser med fokus på aktuell forskning och evidens Nationellt orofacialt kunskapscenter för sällsynta diagnoser

Läs mer

Förskolans arbete med språk, värdegrund och jämställdhet

Förskolans arbete med språk, värdegrund och jämställdhet Förskolans arbete med språk, värdegrund och jämställdhet Agneta Kenneberg projektledare för granskning av flerspråkiga barns språkutveckling Siv Wilborgsson projektledare för granskning av förskolans arbete

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Minnet - begrepp och principer

Minnet - begrepp och principer Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer

Läs mer

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB Kommunikation En aptitretare från VisVires AB Inledning Vi använder ofta ganska slarvigt begreppet kommunikation, vi säger t.ex. ofta att ett beslut skall kommuniceras ut i organisationen och sedan skickar

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

Trygghet genom en tydlig struktur, ett gemensamt förhållningssätt och goda förebilder ska alla känna sig trygga i vår skola.

Trygghet genom en tydlig struktur, ett gemensamt förhållningssätt och goda förebilder ska alla känna sig trygga i vår skola. Lidingö Särskola Värdegrund Alla har vi värderingar. Tankar om vad vi vill stå för och vad som är rätt och viktigt i livet. Våra värderingar påverkar hur vi ser på omvärlden och hur vi förhåller oss till

Läs mer

Structuring Two Dimensional Space

Structuring Two Dimensional Space Structuring Two Dimensional Space Structuring Two Dimensional Space Vi tar in mönster mestadels som tvådimensionella plan utan djup. Dessa tvådimensionella mönster är viktiga av två anledningar; 1. De

Läs mer

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Anders Westermark, leg logoped Resurscenter tal och språk, Specialpedagogiska skolmyndigheten 15 september 2015 Resurscenter

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet - med fokus naturvetenskap

Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet - med fokus naturvetenskap Sammanfattning Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet - med fokus naturvetenskap Skolforskningsinstitutet arbetar kontinuerligt med att ringa in undervisningsnära ämnesområden

Läs mer

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Fil.dr Annika Elm Fristorp annika.elm_fristorp@hh.se Föreläsningens innehåll Den lärande människan Professionellt lärande Multimodalt

Läs mer

ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception

ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION Barbro Ivars-Àroch Överläkare BUP Umeå/ Umeå Universitet Perception! Den grundläggande funktion genom vilken vi människor håller oss informerade om vår omgivning.!

Läs mer

DILS. ! Fokus: åk 1 till 3. Klasser där teknologin redan introducerats. FAS III: Lärarsamverkan LÄRANDE = TAL OCH SKRIFT? Kollegial bedömning

DILS. ! Fokus: åk 1 till 3. Klasser där teknologin redan introducerats. FAS III: Lärarsamverkan LÄRANDE = TAL OCH SKRIFT? Kollegial bedömning DILS Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år! 2012 2014, Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond! Syfte: att studera och klargöra vilka specifika utmaningar ny

Läs mer

Vad är tvåspråkighet och hur kan döva bli tvåspråkiga? Krister Schönström Fil. dr, universitetslektor Institutionen för lingvistik

Vad är tvåspråkighet och hur kan döva bli tvåspråkiga? Krister Schönström Fil. dr, universitetslektor Institutionen för lingvistik Vad är tvåspråkighet och hur kan döva bli tvåspråkiga? Krister Schönström Fil. dr, universitetslektor Institutionen för lingvistik Wibeldagen 25 april 2018 1 Innehåll Vad är tvåspråkighet? Definitioner

Läs mer

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning Samtal - bottnar i social förmåga Varje samtal föregås av ett möte. Vårt bemötande av andra grundar sig i: Våra

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?

Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar? Pedagogisk dokumentation i förskolan Hur får vi fatt i barns flöde av tankar? Barns lärande är interaktivt och relationellt Miljön Barnsyn/människosyn Kunskapssyn Barn blir Barn får Pedagogens förhållningssätt/

Läs mer

Kroppens roll för tänkandet, samt barns kognitiva och kommunikativa utveckling

Kroppens roll för tänkandet, samt barns kognitiva och kommunikativa utveckling Kroppens roll för tänkandet, samt barns kognitiva och kommunikativa utveckling Kognitionsvetenskaplig Introduktionskurs (729G01) Mats Andrén, mats.andren@liu.se 1 Dagens två teman Kroppens roll för tänkandet

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola

Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola Inlämnad av Eva Hoffström 1 Inledning Som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av

Läs mer

Digitala verktyg med assisterande funktion. Louise Kjellson Logoped Lotsen, Centralt skolstöd

Digitala verktyg med assisterande funktion. Louise Kjellson Logoped Lotsen, Centralt skolstöd Digitala verktyg med assisterande funktion Louise Kjellson Logoped Lotsen, Centralt skolstöd louise.kjellson@ Bilder i presentationen kommer från: www.unsplash.com www.pixabay.com Widgitsymboler Widgit

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Kognitivt stöd och hjälpmedel

Kognitivt stöd och hjälpmedel Kognitivt stöd och hjälpmedel Christina Eriksson Veronica Larsson Arbetsterapeut Kurator Nära vård och hälsa Att tänka på när man träffar en person med kognitiva svårigheter. Tydliggörande Inför ett besök

Läs mer

Hur hänger teknik och språk ihop i förskolan? Bötrius & Lukic Danielsson

Hur hänger teknik och språk ihop i förskolan? Bötrius & Lukic Danielsson Hur hänger teknik och språk ihop i förskolan? SoL i tre steg Steg 3 Uppföljning och implementering: SoL-inspiratörer på förskolor och skolor driver arbetet vidare i samarbete med förskolechefer/ rektorer

Läs mer