Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Manus Neuropatisk smärta. Bild 2"

Transkript

1 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del av föreläsningen Nociceptiv smärta innan du påbörjar denna föreläsning om neuropatisk smärta för en ökad förståelse för hur smärtsystemet fungerar. Bild 3 Smärta klassificeras vanligtvis i Sverige som antingen nociceptiv, neuropatisk eller idiopatisk och denna föreläsning kommer att fokusera på den neuropatiska smärtan, eller neurogen som den kallades tidigare. Neuropatisk smärta är inte något som drabbar alla människor men av de som får en kroppsdel amputerad, och bland de som får en ryggmärgs- eller hjärnskada är det relativt vanligt. Bild 4 Definitionen på neuropatisk smärta är smärta orsakad av en skada eller sjukdom i det somatosensoriska nervsystemet, det vill säga i vårt känselsystem. Nervsystemet består av det centrala nervsystemet som utgörs av hjärna och ryggmärg samt det perifera nervsystemet som inkluderar de nerver som går från ryggmärgen ut i kroppens alla vävnader och de som går från periferin till ryggmärgen med information. Skador och sjukdomar kan drabba både det centrala och det perifera nervsystemet där skador i det perifera nervsystemet är vanligare. Bild 5 Det finns många skador och sjukdomar som kan drabba de perifera smärtnerverna. Några exempel är fantom- och stumpsmärtor efter en amputation, smärta efter bältros vilket benämns postherpetisk neuralgi, karpaltunnelsyndrom som vi återkommer till längre fram i denna föreläsning och smärtor efter kirurgiska ingrepp där nervfibrer skadats.

2 Neuropatisk smärta kan uppstå direkt i samband med skadetillfället men kan också utvecklas veckor, månader och ibland till och med år efter skadan. Graden av skada eller sjukdom behöver inte stå i proportion till den upplevda smärtans intensitet eller utbredning. Även en mindre nervskada kan leda till svår smärta och vice versa. Bild 6 Exempel på skador och sjukdomar som kan resultera i central neuropatisk smärta är ryggmärgsskador och hjärnskador samt sjukdomen MS men även här kan kirurgiska ingrepp leda till nervskada. Bild 7 Neuropatisk smärta kan vara svår och leda till inskränkningar i funktion och delaktighet. Inte alla som drabbas av en nervskada utvecklar neuropatisk smärta och varför vissa gör det medan andra är skonade har vi bristfällig kunskap om i nuläget. Av de som genomgår en amputation är det en stor andel som beskriver fantomsmärtor, det vill säga smärta i den kroppsdel som inte längre finns, men också stumpsmärta, smärta lokaliserad till stumpen. Men också många av de som får en ryggmärgs- eller en hjärnskada har smärta av neuropatisk typ. Neuropatisk smärta är en dysfunktionell smärta, det vill säga den saknar mening för individen. Detta till skillnad från den nociceptiva smärtan som fyller en viktig funktion för att både skydda oss och vara delaktig i läkningsprocessen. Vissa neuropatiska smärttillstånd som postherpetisk neuralgi, neuropatisk smärta till följd av ett diskbråck och karapaltunnelsyndrom kan ofta framgångsrikt behandlas och går över efter månader till år. Men tyvärr är det många neuropatiska smärttillstånd som blir bestående, särskilt de som uppstår i det centrala nervsystemet. Bild 8 Den neuropatiska smärtan uppstår antingen på de /perifera nerverna, på vägen från smärtreceptorn fram till det att nerven går in i ryggmärgen som efter en amputation, /i ryggmärgen som efter en ryggmärgsskada eller /i hjärnan som efter en hjärnskada

3 Om man fått en ryggmärgsskada på grund av ett trauma kan man även ha skadat de perifera nerverna, vanligtvis precis vid ingången till ryggmärgen, vilket innebär att man också kan ha fått en perifer nervskada och därmed utveckla perifer neuropatisk smärta. Oavsett om skadan skett i periferin eller i ryggmärgen kommer skadan att leda till omfattande förändringar både i ryggmärg och högre upp i nervsystemet, i hjärnan. Bild 9 Den som fått en del av sin kropp amputerad, i detta fall underbenet, kan uppleva så kallade fantomsmärtor, smärtor i den kroppsdel som är borta. Även om många känner till begreppet fantomsmärta kan det vara svårt att förstå varför det kan göra ont i en fot när man ingen har. Detta beror på att alla nerver har en bestämd bana, från smärtreceptorn till en förutbestämd plats i hjärnan. Oavsett om skadan på nerven är belägen vid nociceptorerna, som vid nociceptiv smärta, längs nervfibern, i ryggmärgen eller i hjärnan kommer vi att uppleva smärtan från det område där smärtreceptorerna till de skadade nerverna finns. Hjärnan kan alltså inte urskilja var skadan är belägen. När man fått en kroppsdel amputerad kommer det att starta smärtsignaler i nerven utan att det finns någon egentlig anledning. Nerven har fått en ökad känslighet och kan nu börja skicka signaler utan anledning. Dessa signaler förstärks ofta i ryggmärgen där ytterligare förändringar sker och en ökad retbarhet uppstår. Den som blivit amputerad kan också i stumpen utveckla så kallad stumpsmärta, en nervsmärta lokaliserad till just stumpen och denna beror på de förändringar som skett i de nerver som blivit avskurna. Till exempel kan det bildas nervnystan, så kallade neurom, som blir extra känsliga för tryck och beröring. Bild 10 Karpaltunnelsyndrom är en perifer neuropatisk smärta som drabbar medianusnerven som går på framsidan av underarmen, ut i fingrarna. Den passerar just i karpaltunneln, ett utrymme som hos vissa personer kan vara trång. Belastar man dessutom handlederna extra mycket i tungt arbete eller vid förflyttning med gånghjälpmedel eller då man sitter i rullstol ökar risken för att drabbas av karpaltunnelsyndrom som ofta börjar med domningar och stickningar i händerna nattetid, ofta i kombination med värk. Om man får dessa symtom ska man söka hjälp tidigt för att stävja tillståndet som ofta går att behandla framgångsrikt. Ju tidigare man söker, desto lättare är det att göra något åt problemet.

4 Bild 11 Den centrala neuropatiska smärtan kan bero på en skada eller sjukdom i ryggmärgen som vid en ryggmärgsskada. Då kommer smärtsignaler att starta spontant, det vill säga utan retning, i omkopplingen mellan den nerv som kommer utifrån kroppen och den nervbana som kommer att fortleda smärtimpulserna till hjärnan. Det sker många förändringar i detta område vid en skada och en del av dessa kan leda till att man direkt vid skadetillfället börjar få ont medan en del av förändringarna utvecklas över tid och leder till att smärtan kommer först efter några månader. Både den omedelbara och den sena smärtan kan bero på den ursprungliga skadan men en nytillkommen smärta ska alltid undersökas och bedömas av kompetent vårdpersonal. På bilden till vänster ses omkopplingen mellan den första och andra nerven i ryggmärgen i uppförstoring vilket är beskrivet mer utförligt i föreläsningen om Nociceptiv smärta. Vid nervskador kan en ökad retbarhet uppstå i omkopplingen mellan den första och andra nerven. Det innebär att smärtsignalerna som fortleds från den andra nervbanan nu blir oproportionerligt fler jämfört med retningen i skadeområdet. Ju fler signaler som når de områden i hjärnan som tolkar och bearbetar de inkommande smärtsignalerna, desto kraftfullare kommer man att uppleva smärtan. Bild 12 Central neuropatisk smärta kan också bero på en skada i hjärnan efter till exempel en traumatisk hjärnskada, efter stroke, eller vid sjukdomen MS. Oavsett om skadan sitter i ryggmärgen eller i hjärnan kommer smärtan att upplevas i periferin, i det område där den skadade nervens smärtreceptorer är belägna, likt det som beskrivits vid fantomsmärtor. Bild 13 Neuropatisk smärta kan vara /spontan eller /stimulusutlöst. Med spontan smärta menas den smärta som finns hela tiden eller som kommer och går. Smärtupplevelsen kan ofta inte kopplas till någon särskild aktivitet. /Det kan värka, mola, trycka eller bränna konstant /eller så kommer smärtan i form av sekundlånga elektriska stötar ut i benet eller armen. Det kallas för paroxysmal smärta.

5 Bild 16 Men vid en nervskada kan man även få så kallad stimulusutlöst smärta, det vill säga smärtor till följd av en yttre retning. När en normalt icke smärtsam retning leder till smärta och obehag kallas detta för allodyni. Vanligast är att det är en mild beröring som framkallar en intensiv och obehaglig smärta men även temperatur och tryck kan orsaka samma reaktion. Allodyni är vanligare vid perifera neuropatiska smärttillstånd men kan förekomma även vid central neuropatisk smärta. Allodyni kan finnas i kombination med spontan smärta men kan även vara den enda smärtan efter en nervskada. Allodyni, kan också finnas vid en akut inflammatorisk nociceptiv smärta, vid idiopatiska smärttillstånd och finns alltså inte uteslutande vid neuropatisk smärta. Bild 17 Hyperalgesi innebär att det som normalt gör lite ont nu gör mer ont, det vill säga man har fått en ökad känslighet för smärtsamma retningar. Detta kan vara nog så besvärligt men är oftast inte ett lika stort problem i vardagen som allodyni. Bild 18 För en vårdgivare kan det vara svårt att veta om en smärta ska klassificeras som nociceptiv eller neuropatisk och därför har man tagit fram ett flödesschema till hjälp. Även med hjälp av detta kan det vara svårt att veta vilken typ eller vilka typer av smärta en patient lider av. Efter att man samlat svar på frågor och undersökningsfynd formulerar man en arbetshypotes. Smärtan kan vara av neuropatisk typ om man funnit att patienten har en skada eller sjukdom som kan leda till neuropatisk smärta och smärtutbredningen är sådan att den följer en eller flera nervers utbredningsområde. Om båda dessa kriterier är uppfyllda behöver bekräftande undersökningar göras. Först och främst görs en känselundersökning där man undersöker känseln för beröring, temperatur, smärta och ibland vibration. Om smärtan är att betrakta som neuropatisk finner man antingen en minskad eller ökad känslighet jämfört med den friska sidan eller jämfört med ett friskt område. Den andra bekräftande undersökningen handlar om att verifiera att patienten har den skada eller sjukdom man misstänkt och undersökningen kan vara en röntgenundersökning, ett blod- eller urinprov eller undersökning av nervledningshastighet. Det räcker dock med att man fått positivt svar vid känselundersökningen för att smärtan ska kunna klassificeras som en trolig neuropatisk smärta. Finner man inget stöd i några av dessa bekräftande undersökningar kan man inte med någon säkerhet säga att tillståndet är av neuropatisk typ.

6 Förutom en känselundersökning kompletteras undersökningen också oftast med test av reflexer och styrka i de muskler där smärtan är lokaliserad. Neuropatisk smärta påverkas vanligtvis inte i samma utsträckning som belastningsrelaterad smärta av kroppsposition och belastning men förvärras däremot ofta av stress, nedstämdhet, oro och kallt väder samt om man har problem med tarmar och urinblåsa. Bild 19 Hur den neuropatiska smärtan kan behandlas finner du information om i föreläsningen Behandling av neuropatisk smärta.

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19 Version: 2010-02-19 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till

Läs mer

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till långvarig smärta Långvarig

Läs mer

Hur förklarar man störd central

Hur förklarar man störd central Hur förklarar man störd central smärtmodulering för patienten? division primärvård 2006 Grafisk formgivning: Cay Hedberg, informationsenheten Förklaringsmodell till centrala smärtmekanismer Det förekommer

Läs mer

Neuropatisk smärta Förekomst av neuropatisk smärta

Neuropatisk smärta Förekomst av neuropatisk smärta Neuropatisk smärta Förekomst av neuropatisk smärta H. Breivik et al. / European Journal of Pain 10 (2006) 287 333 1 Neuropatisk smärta perifer eller central Neuropatisk smärta - direkt konsekvens av en

Läs mer

Information om långvarig smärta

Information om långvarig smärta Information om långvarig smärta Normal upplevelse vid beröring och tryck TRYCK! Förklaringsmodell till långvarig smärta Långvarig och tidigare svårbegriplig smärta kan idag förklaras med stöd av modern

Läs mer

Neuropatisk smärta. Smärta initierad eller orsakad av primär lesion eller dysfunktion i nervsystemet

Neuropatisk smärta. Smärta initierad eller orsakad av primär lesion eller dysfunktion i nervsystemet Neuropatisk smärta Smärta initierad eller orsakad av primär lesion eller dysfunktion i nervsystemet Neuropatisk smärta (nervsmärta) har ersatt begreppet neurogen smärta Prevalens i befolkningen ca 2-4

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

OM BÄLTROS. och hur du minskar risken att drabbas

OM BÄLTROS. och hur du minskar risken att drabbas OM BÄLTROS och hur du minskar risken att drabbas Bältros är en virussjukdom, som är både vanlig och potentiellt allvarlig. Var fjärde person får bältros någon gång i livet. Risken att drabbas ökar med

Läs mer

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Berig 2012-03-20 Kaisa Mannerkorpi Specialistsjukgymnast, Docent SU/Sjukgymnastiken GU/Avd för Reumatologi Att beskriva smärta Lokalisation? Karaktär? Intensitet?

Läs mer

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN SOMATOTOPOGRAFI RECEPTORER I NERVSYSTEMET RECEPTOR ADAPTION FIBER ANATOMISK KARAKTÄR FUNKTION TRÖSKELVÄRDE LOKALISATION Meissners Snabb Ab Kapslad; mellan dermis och epidermis

Läs mer

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan. Smärta-Lidande-Behandling Torsdagen den 2016-01-28 Föreläsare: Läkaren Mauritz Johansson Mauritz Johansson har arbeta på Smärtkliniken på Sollefteå Sjukhus är numera pensionerad. Har arbetat med smärtproblematik

Läs mer

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Smärtcentrums undervisningsprogram Läkardelen Birgitta Nilsson överläkare smärtrehab Vad är smärta? En obehaglig och emotionell upplevelse till

Läs mer

International Association For The Study Of Pain (IASP) definierar smärta enligt följande.

International Association For The Study Of Pain (IASP) definierar smärta enligt följande. Smärta Smärta och fysisk aktivitet International Association For The Study Of Pain (IASP) definierar smärta enligt följande. "Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse förenad med verklig

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Bältros kan bryta ut när som helst

Bältros kan bryta ut när som helst Bältros kan bryta ut när som helst 10 brännande frågor om bältros 1. Vad är bältros? Bältros är en virussjukdom som orsakas av återaktivering av det virus som ger upphov till vattkoppor. För att drabbas

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

Akut och långvarig smärta (EB)

Akut och långvarig smärta (EB) Akut och långvarig smärta (EB) Smärta är en subjektiv och individuell upplevelse där smärtan kan uttryckas på ett flertal olika sätt. Nociception är benämningen för aktivitet i smärtsystemet och nervfibrer

Läs mer

en broschyr om en sjukdom med många ansikten

en broschyr om en sjukdom med många ansikten 2013 en broschyr om en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Om sjukdomen sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 Om orsakerna till MS Varför får man MS? 6 Ärftliga faktorer 6 Miljöfaktorer

Läs mer

2. HANDKIRURGI. Svar: 0,5 1

2. HANDKIRURGI. Svar: 0,5 1 2. HANDKIRURGI En 58-årig kvinna, föreståndare på sjukhusets storkök söker dig på grund av smärta på handens radialsida i samband med tunga lyft. Smärtan har funnits där under några års tid men nu värker

Läs mer

Smärtlindring vid amputation. Annika Kragh, geriatriker 2016, ISPO Hässleholm

Smärtlindring vid amputation. Annika Kragh, geriatriker 2016, ISPO Hässleholm Smärtlindring vid amputation Annika Kragh, geriatriker 2016, ISPO Hässleholm Smärtlokalisation Stumpsmärta smärta i kvarvarande vävnad, kroppsdel Fantomsmärta smärta från bortopererad vävnad, kroppsdel

Läs mer

Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi

Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi Pressmeddelande från Pfizer AB Täby 2004-07-07 Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi EU-kommissionen har godkänt Pfizers nya läkemedel Lyrica (pregabalin) för behandling av

Läs mer

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer

Läs mer

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419 Klassifikation och Analys av Smärta Grundades 1973. Forskare, kliniskt verksamma läkare och annan sjukvårds/hälsovårdpersonal Stimulerar och stödjer studier inom smärta och förmedlar denna kunskap över

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET.  Solutions with you in mind ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Hos patienter med multipel skleros (MS), definieras förlorad rörlighet som varje begränsning av rörlighet som orsakas

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,

Läs mer

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada framtaget av Ann Sörbo Överläkare och specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin Södra Älvsborgs Sjukhus Borås och Jörgen Boivie Docent Neurologiska

Läs mer

Akut och långvarig smärta (EA) Vilka skillnader finns det och vad skiljer en akut smärta från en långvarig smärta?

Akut och långvarig smärta (EA) Vilka skillnader finns det och vad skiljer en akut smärta från en långvarig smärta? Akut och långvarig smärta (EA) Vilka skillnader finns det och vad skiljer en akut smärta från en långvarig smärta? Smärtsystemet kan delas in i tre huvudkomponenter: en sensorisk komponent, en affektiv

Läs mer

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta Smärta och obehag i samband med röntgenundersökning RSJE16, oktober 2014 Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro Smärta En obehaglig

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,

Läs mer

När det gör ont innehåll

När det gör ont innehåll När det gör ont När det gör ont innehåll Varför gör det ont? Hur kan man beskriva sin smärta? Hur behandlas smärta? Läkemedelsbehandling Andra behandlingsmetoder Vad är smärta? En förnimmelse av något

Läs mer

Diagnossättning inom specialiserad smärtvård

Diagnossättning inom specialiserad smärtvård 2011-10-10 1(5) Diagnossättning inom specialiserad smärtvård Detta gäller patient som är färdigutredd avseende underliggande organisk sjukdom som eventuell till smärta. Vårdkontakten är inriktad mot bedömning,

Läs mer

Instruktion till stationsansvarig, examinator

Instruktion till stationsansvarig, examinator Instruktion till stationsansvarig, examinator Pat med rizopati C8. Förväntat diagnosförslag: Diskbråck C7-C8. Beh: Expektans, smärtbehandling med läkemedel, ev mjuk halskrage tillfälligtvis, ev sjukgymnastik.

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Så här gör du EFT. EFT för självhjälp när du mest behöver det

Så här gör du EFT. EFT för självhjälp när du mest behöver det Så här gör du EFT EFT för självhjälp när du mest behöver det EFT Behandling Om du känner dig skeptiskt mot att man kan hela genom att knacka på specifika meridian punkter på kroppen så är det en förståelig

Läs mer

Riktlinjer för arbetsplatsförändringar vid fibromyalgi

Riktlinjer för arbetsplatsförändringar vid fibromyalgi Riktlinjer för arbetsplatsförändringar vid fibromyalgi Hjälpmedel för att underlätta återgång till arbetslivet för personer som har blivit diagnostiserade med fibromyalgi. Framtagna av Sveriges Fibromyalgiförbund

Läs mer

Effektiv behandling av smärta

Effektiv behandling av smärta Effektiv behandling av smärta Olaf Gräbel terapigrupp Smärta Definitioner Neuropatisk vs Nociceptiv Nytta vs skada Frågor Smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

LOKALISERAD NEUROPATISK SMÄRTA

LOKALISERAD NEUROPATISK SMÄRTA LOKALISERAD NEUROPATISK SMÄRTA SCREENINGVERKTYG Det här screeningverktyget underlättar ditt dagliga arbete eftersom det: är avsett för patienter med långvarig smärta underlättar diagnostisering av neuropatisk

Läs mer

SMÄRTGUIDE. För dig som är amputerad

SMÄRTGUIDE. För dig som är amputerad SMÄRTGUIDE För dig som är amputerad Innehållsförteckning Förord Smärtguide för dig som är amputerad ISBN 91-89064-25-9 Redaktör: Gunilla Åhrén Illustratör: Lou-Lou Pettersson Layout & tryck: In Time AB

Läs mer

Neuropatisk Smärta. Den här artikeln behandla smärta med fokus på neuropatisk smärta och besvarar därefter följande frågor:

Neuropatisk Smärta. Den här artikeln behandla smärta med fokus på neuropatisk smärta och besvarar därefter följande frågor: Neuropatisk Smärta Copyright the33 Den här artikeln behandla smärta med fokus på neuropatisk smärta och besvarar därefter följande frågor: Vilka typer av smärta finns det? (sida 2) Smärtstimulans, Smärtupplevelse

Läs mer

Tor Ansved, Sara Vive & Anna Salander Neurology Clinic; Neurocampus; Camp Pro NEUROLOGIPATIENTEN HUR GÖR VI?

Tor Ansved, Sara Vive & Anna Salander Neurology Clinic; Neurocampus; Camp Pro NEUROLOGIPATIENTEN HUR GÖR VI? Tor Ansved, Sara Vive & Anna Salander Neurology Clinic; Neurocampus; Camp Pro NEUROLOGIPATIENTEN HUR GÖR VI? Agenda 1. Neurologiska sjukdomar en översikt 2. Neurologens roll 3. Fysioterapeutens roll 4.

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen

SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen 2018 01 31 Överläkare Lena Lundorff Terapigrupp SMÄRTA Definition smärta: Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse som signalerar om hotande

Läs mer

Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö

Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Smärta Giltig fr.o.m: 2012-11-23 Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare anestesikliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se 33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad

Läs mer

Pulpan är orsaken till att vi alla är här! Utan pulpa inga tänder

Pulpan är orsaken till att vi alla är här! Utan pulpa inga tänder Endodonti! Endodonti? Tandens vävnader Pulpan är orsaken till att vi alla är här! Utan pulpa inga tänder Dentinkanalernas diameter Täthet av dentinkanaler Pulpans vaskulära nätverk Närheten till immunsystemet

Läs mer

Hudiksvall 20131003 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom.

Läs mer

LÅNGVARIG SMÄRTA. Smärtrehabilitering Växjö Mahira Suljevic

LÅNGVARIG SMÄRTA. Smärtrehabilitering Växjö Mahira Suljevic LÅNGVARIG SMÄRTA Smärtrehabilitering Växjö 161103 Mahira Suljevic Smärtteori Smärtrehab Kronoberg 2 Stefan Mahnke Mahira Suljevic Remissflöde Remisser helst från Primärvården Bedöms av läkare Grundkurs-4

Läs mer

Smärtskola 3. Först en stunds samling. Workshop. Får ej kopieras utan skriftligt tillstånd copyright Bragee Medect AB 2

Smärtskola 3. Först en stunds samling. Workshop. Får ej kopieras utan skriftligt tillstånd copyright Bragee Medect AB 2 Smärtskola 3 Workshop Först en stunds samling 2 1 Idag kommer vi att gå igenom. Diagnos är det något viktigt det? Smärttyper, olika typer, vad är det? Vilka utredningar och undersökningar gör vi här på

Läs mer

Hjälp mot neuropatisk smärta Till dig som får Lyrica (pregabalin)

Hjälp mot neuropatisk smärta Till dig som får Lyrica (pregabalin) Hjälp mot neuropatisk smärta Till dig som får Lyrica (pregabalin) Du har fått diagnosen neuropatisk smärta (nervsmärta) och recept på läkemedlet Lyrica (pregabalin). I den här broschyren får du information

Läs mer

4 2 GRAVIDISCHIAS PIRIFORMISSYNDROM

4 2 GRAVIDISCHIAS PIRIFORMISSYNDROM 4 2 GRAVIDISCHIAS PIRIFORMISSYNDROM Piriformis är en muskel som sitter djupt inne i sätesmuskulaturen. Ischiasnerven, löper ut från ryggmärgen i nedre delen av ryggen, L4 - S3 (S2), och går genom nedre

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Utbildningsmaterial - Kontrakturprofylax

Utbildningsmaterial - Kontrakturprofylax 1 (5) Hälso- och sjukvårdsenheten Ansvarig Karin Gunnarsson, enhetschef Upprättad av Madeleine Liljegren, leg. sjukgymnast, Oskar Persson, leg. fysioterapeut Upprättad den 2017-09-13 Reviderad den Utbildningsmaterial

Läs mer

Patientinformation. PALEXIA depot (tapentadol) PALEXIA (tapentadol)

Patientinformation. PALEXIA depot (tapentadol) PALEXIA (tapentadol) Patientinformation (tapentadol) (tapentadol) Beroendeframkallande medel. Iakttag största försiktighet vid förskrivning av detta läkemedel. Varför ska jag läsa denna information? Denna broschyr är till

Läs mer

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2 Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås Epidemiologi: Cirka 100 000 individer i Sverige har neuropatisk smärta. Innebär 25 pat på 2000 invånare.

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se

Läs mer

Vid nervsmärta efter bältros (PHN)

Vid nervsmärta efter bältros (PHN) Vid nervsmärta efter bältros (PHN) Lokal behandling som patienten själv administrerar 1 baltrosguiden.se Ingår i förmånen Ca 10% av bältrospatienter drabbas av långvarig nervsmärta (Postherpatisk Neuralgi

Läs mer

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta Praktisk hantering av långvarig smärta utan pågående vävnadsdestruktion 20181127 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland

Läs mer

Milad Rizk Verksamhetschef, överläkare. Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås 2012-02-02

Milad Rizk Verksamhetschef, överläkare. Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås 2012-02-02 Smärta Milad Rizk Verksamhetschef, överläkare Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås 2012-02-02 Slide 1 Led- och muskelvärk... en reumatisk sjukdom? Reumatisk värk? Reuma = flöde /ström Slide

Läs mer

Smärta vid CP. lite smärtfysiologi bl.a. Ann Alriksson Schmidt Gunnar Hägglund Lena Westbom

Smärta vid CP. lite smärtfysiologi bl.a. Ann Alriksson Schmidt Gunnar Hägglund Lena Westbom Smärta vid CP lite smärtfysiologi bl.a. Ann Alriksson Schmidt Gunnar Hägglund Lena Westbom Olika typer av smärta Nociceptiv vid vävnadsskada (ej nervvävnad) ex i hud, leder, muskler, tänder, inre organ

Läs mer

Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling. Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling

Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling. Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling Så här använder du denna broschyr Cancerbehandlingar kan orsaka

Läs mer

Att förebygga motionsskador

Att förebygga motionsskador Idrottsskador Att förebygga motionsskador Värm upp ordentligt. Töj korta och strama muskler före och efter motionspasset. Använd bra skor och rätt motionsutrustning. Börja träningen lugnt och öka intensiteten

Läs mer

31 Panikångest. Fysiologiska reaktioner

31 Panikångest. Fysiologiska reaktioner 31 Panikångest Många unga vuxna psykiskt friska har någon gång haft en panikattack. Det innebär inte att de har ångestsjukdomen panikångest. För cirka 3,5 % av befolkningen kommer ångestattackerna, eller

Läs mer

Smärta och behandling av smärta

Smärta och behandling av smärta Bakgrundsmaterial Smärta och behandling av smärta Göteborg den 8 oktober 2003 Svenska Smärtföreningen /i samarbete med Mundipharma INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vad är smärta?...3 2. Olika typer av smärta...3

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Osteopaten. hittar orsaken till besvären

Osteopaten. hittar orsaken till besvären Osteopaten hittar orsaken till besvären Det är inte alltid självklart att besvärens ursprung finns just där det gör ont. Osteopater, är en yrkesgrupp som jobbar med att gå på djupet med klienternas problem,

Läs mer

SP Ortopedi OSCE VT16. Behövs på salen: Standardpatient Brits Reflexhammare Utskrift av mätvärden/lab

SP Ortopedi OSCE VT16. Behövs på salen: Standardpatient Brits Reflexhammare Utskrift av mätvärden/lab Behövs på salen: Standardpatient Brits Reflexhammare Utskrift av mätvärden/lab 1 Mätvärden/lab Vitalparametrar: BT: 130/80, puls: 70, temp: 37.5 CRP < 5 U-sticka U-Glukos negativ U-Ketoner negativ ph 6

Läs mer

MRT vid MS. Magnetkameraundersökningen ger dig koll på din MS

MRT vid MS. Magnetkameraundersökningen ger dig koll på din MS MRT vid MS Magnetkameraundersökningen ger dig koll på din MS MULTIPEL SKLEROS EN KORT BESKRIVNING Vid multipel skleros (MS), uppstår inflammation som försämrar framkomligheten för de elektriska signalerna

Läs mer

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10-30.000 personer av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer då man själv sitter i en bil och blir

Läs mer

REFERENSFALL TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR Smärta

REFERENSFALL TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR Smärta REFERENSFALL TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR 2018 Smärta INNEHÅLL Amputation tillägg för smärta 1-2... 2 Nervskador tillägg för smärta... 3 Övriga fall med påslag för smärta utöver ramvärdet för skadetypen...

Läs mer

Att leva med Spasticitet

Att leva med Spasticitet Att leva med Spasticitet Fakta Vad är spasticitet? Förmågan till förflyttning, händernas finmotorik och kommunikation med mimik och gester, är grundläggande funktioner i våra vardagsliv. Störningar i rörelseförmåga

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs  Micke Sundström Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs www.lektion.se Micke Sundström Nervsystemets två huvuddelar Det centrala nervsystemet Hjärnan & ryggmärgen Det perifera nervsystemet Nervtrådarna i övriga

Läs mer

Nya sätt att återställa reaktiva cellulära nätverk vid neuroinflammation: utveckling av en högkänslig metod och användning av farmaka i kombination

Nya sätt att återställa reaktiva cellulära nätverk vid neuroinflammation: utveckling av en högkänslig metod och användning av farmaka i kombination Nya sätt att återställa reaktiva cellulära nätverk vid neuroinflammation: utveckling av en högkänslig metod och användning av farmaka i kombination Elisabeth Hansson The Glial Research Group Inst. of Neuroscience

Läs mer

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det

Läs mer

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se Idrottsskador Många är väl de som har ådragit sig skador i en form eller en annan. Klassisk sjukdomshistorik är att man är för dåligt tränad, stretchat för lite, tar i för hårt, får ONT, vägrar vila, söker

Läs mer

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA Den här broschyren är riktad till dig som ska behandlas med QUTENZA (kapsaicin). Här kan du läsa om vad QUTENZA är, hur det fungerar och hur behandlingen

Läs mer

Ett bra liv. med långvarig smärta

Ett bra liv. med långvarig smärta Ett bra liv med långvarig smärta 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Om långvarig smärta Vad är smärta?...5 Akut smärta...7 Långvarig smärta...8 Neuropatisk smärta...9 2. Livet med långvarig

Läs mer

Kotkompression. Arbetsterapi och Fysioterapi

Kotkompression. Arbetsterapi och Fysioterapi Kotkompression Arbetsterapi och Fysioterapi Allmän information Kotkompression (= kotfraktur) innebär att en eller flera ryggkotor har tryckts ihop. Kroppslängden påverkas då så att man blir kortare. En

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Karin Lundbäck Sjuksköterska Smärtmottagningen/Smärtrehab Nus Smärtrehabiliteringen, Nus Rehab.mottagning + rehab.program

Läs mer

SMÄRTGUIDE. För dig med hjärnskada

SMÄRTGUIDE. För dig med hjärnskada SMÄRTGUIDE För dig med hjärnskada Innehållsförteckning Förord Smärtguide för dig med hjärnskada ISBN 91-89064-23-2 Redaktör: Gunilla Åhrén Illustratör: Lou-Lou Pettersson Layout & tryck: In Time AB - 2007

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken, Skrivsalen

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken, Skrivsalen Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2012-10-05 kl. 08.00-13.00. Polacksbacken, Skrivsalen Skrivningen omfattar 35 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen är 60% (48 poäng).

Läs mer

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

TRIGEMINUSNEURALGI TIC DOLOREUX, FOTHERGILL S DISEASE, TRIGEMINUSNEUROPATI OCH ANSIKTSSMÄRTA!

TRIGEMINUSNEURALGI TIC DOLOREUX, FOTHERGILL S DISEASE, TRIGEMINUSNEUROPATI OCH ANSIKTSSMÄRTA! TRIGEMINUSNEURALGI TIC DOLOREUX, FOTHERGILL S DISEASE, TRIGEMINUSNEUROPATI OCH ANSIKTSSMÄRTA! För att snabbt och enkelt förklara vad Trigeminusneuralgi är kan jag säga att det är som att Du har svår tandvärk,

Läs mer

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Uppsala januari 2002 Telefonrådgivningsprocess för akut ländryggssmärta Identifiering Behov av Röd flagga?

Läs mer

Kronisk smärta. Smärta

Kronisk smärta. Smärta Smärta Smärta Kronisk smärta ett av de stora hälsoproblemen Kronisk brukar man kalla smärta som återkommer regelbundet under en period av minst sex månader. Det är vanligare än du tror. 20 25 procent av

Läs mer

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad

Läs mer

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna? Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen

Läs mer

Tentamen i smärta 5 poäng per fråga. Totalt 100 poäng. GK 70% = 70 poäng. VG 90% = 90 poäng.

Tentamen i smärta 5 poäng per fråga. Totalt 100 poäng. GK 70% = 70 poäng. VG 90% = 90 poäng. Tentamen i smärta 5 poäng per fråga. Totalt 100 poäng. GK 70% = 70 poäng. VG 90% = 90 poäng. 1. Definiera Nociceptiv smärta! /1p Vilka är inklusionskriterierna?/1p Vad skiljer den 1: a från den 2: a smärtan?

Läs mer

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi behandling smärtanalys fysiologi & psykologi 6:1A Smärttillstånd smärtanalys utredning symtomatisk smärtbehandling behandling av tumör cytostatika kirurgi strålbehandling smärtlindring smärtfrihet 6:1B

Läs mer

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october Fysisk aktivitet som smärtmodulering Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october Tom Arild Torstensen,B.Sc.,PT., M.Sc., specialist in manipulative therapy. Ph.D student, Karolinska

Läs mer