Passiva stimulusstyrda processer. Talperceptionsteorier. Sekundära perceptoriska. Primära perceptoriska. Aktiva hypotesstyrda processer

Transkript

1 Talperceptionsteorier Passiva stimulusstyrda processer Passiva stimulusstyrda processer Aktiva hypotesstyrda processer Perceptionsteorier Testmetoder Specifik, akustisk information för att identifiera enskilda ljud primära perceptoriska drag sekundära perceptoriska drag Akustiska signaler översätts till språkligt relevanta enheter bottom up procedur Primära perceptoriska drag Vokaler: formantfrekvenser Konsonanter klusiler: pulsfrekvens frikativor: frekvensregion av friktionsbrus Intonation: tonhöjd Kvantitet: varaktig ljudlängd Sekundära perceptoriska drag Intonation: frekvensavstånd mellan deltoner Kvantitet: vokalkvalitet Aktiva hypotesstyrda processer Om bortfall av akustisk information, så förstår vi ändå förmåga att aktivt komplettera, bilda hypoteser om vad som borde har funnits i kunskap om språket kunskap om världen kunskap av samtalspartner Aktiva hypotesstyrda processer (ff) Information och redundans komplettering på olika lingvistiska plan kommunikationskoder kategorisk perception top down procedur

2 Information och redundans I störda kommunikationssituationer förstår vi ett samtal Språk innehåller relevant information och redundant bihang information nödvändig att förekommer för igenkänning redundans följer med i men behövs inte nödvändigtvis för igenkänning Information och redundans (ff) Vad är nödvändig och vad är redundant? information relaterad till frekvens av förkomst högfrekvent förekomst = låg infomationsvärde lågfrekvent förekomst = hög infomationsvärde låg infomationsvärde = redundant information hög infomationsvärde = nödvändig information Exempel Exempel (ff) Vokaler förekommer i varje stavelse, högfrekventa, låg informationsvärde relativt redundant text känns igen även om vokalerna saknas man kan gissa sig fram Konsonanternas fördelning mer komplex, högre informationsvärde utelämning gör det nästan omöjlig för igenkänning Informationsvärde av enstaka fonem språkberoende relaterad till antal fonem i språk svenska med ca. 40 fonem => högre informationsvärde i enstaka fonem samoiska med ca. 15 fonem => mycket låg informationsvärde i de mest högfrekventa ljud Komplettering på olika lingvistiska plan Ljudnivå ocklusionen för en klusil ersätts med approximation fonemnivå bortfall av ljud vanlig i löpande tal: mä med stavelsenivå reduceras bort: tjåtta tjugoåtta ordnivå dinte lätt det är inte lätt Komplettering Förmåga att generalisera på ljudnivå normalisering kännedom om grammatiken gör att vi kan förutse vilket ord som följer associationsförmåga: kännedom om världen hjälper till att förutse vad som skall sägas => konsensus

3 Kommunikationskoder För ett lyckat samtal krävs olika kunskap och förmåga kunskap om språket och språkanvändningen hur används språk i kommunikation adekvat/passande för specifika situationer optimal språkbehärskning utöver grammatik Att förstå varandra kräver samarbete viljan att förstå, viljan att komplettera Optimal språkbehärskning en individ kan göra sig förstådd i alla situationer, skicklighet att utnyttja språket språkriktighet situationsanpassning pragmatik: användning i olika situationer situationsbundna koder: adekvat stil samspel med samtalspartnern precision: kunna uttrycka sig variation och nyskapande individuella betydelseassociationer ledigt och sammanhängande talförmåga Samarbete Bäst fungerande kommunikation mellan vänner man känner varandra är positivt inställd tar sig tid seriöst försök att förstå Vilja att förstå, vilja att komplettera ofullständig kommunikationssituation pga bristande vilja att förstå eller göra sig förstådd Kategorisk perception Graduell varierade signaler med skarp igenkänningsklassifikation placering av vissa intryck inom kända kategorier tvinga in ljudhändelser i kategorier viljan /strävan att känna igen en stimulus Testmetoder Identifikation Identifikation och diskrimnationstest i undersökningar för kategorisk perception Presentation av en serie av stimuli lyssnaren skall avgöra vår gränsen mellan kategorier går ex: formantavböjningar för klusiler

4 Diskrimination Perceptionsteorier Samma stimuli presenteras parvis lyssnaren skall avgöra om dem är samma ljud eller olika ex: formantavböjningar för klusiler korrekt diskrimination bara om stimuli vid var sin sida av kategorigränsen Akustisk invariance Motorteorin Analys genom syntes Talmodus Speech mode Akustisk invariance (2) Akustisk invarians (1) Antagande att för ljudigenkänning måste det finnas kännetecken i ljudets akustiska problem: mycket variation, tex. klusiler lösningsförsök av problemet med lokusteorin Konsonanter: klusiler Experiment med lösningspuls och statiska vokalformanter 1khz, 2kHz och 3kHz Vokalformanter för [a] och [u] Ingen konsekvent igenkänning för samma puls i kombination med olika statiska vokalformanter Inte bara själva pulsfrekvens avgörande Klusil uppfattas även utan puls Motorteorin Motorteorin (ff) Information om tex artikulationsställe inte i den akustiska utan i motoriska kommandon till artikulatorerna baserad på invarianta kommandon till artikulatorerna perceptionsprocesser är relaterad till produktionsprocesser Kunskap om artikulatoriska förlopp och talapparatens anatomi perception av enheter med minst stavelsestorlek ett-till-ett relation mellan lingvistiska enheter och motoriska kommandon

5 Motorteorin (3) Analys genom syntes Igenkänning tar inte den direkta vägen från upptagning av en akustisk händelse som dekoderas utan intuitiv kunskap om uttal blandas in svag version: talproduktionsprocesser är ett hjälpmedel för perception stark version: talproduktionsprocesser är grunden för perception Relaterad till motorteorin intagen akustisk information avkodas genom att internt generera en signal som sedan matchas mot den inkommande mönsterigenkänning med en intern representation Analys genom syntes (ff) Akustisk invarians (2) Jämförelse med igenkänning av bilder Handstil av skrifttecken Antagande att för ljudigenkänning måste det finnas kännetecken i ljudets akustiska senare modifierad spektral karaktär och relation mellan energitoppar och intensiteten akustiska särdrag : statisk vs dynamisk Akustisk invarians (2, ff) Speechmode Kompakt: en spektral topp vid lösning motsatsen: diffus => flera toppar akut: stigande amplitud med stigande frekvens grav: fallande amplitud med stigande frekvens kompakt: velar diffus akut: alveolar diffus grav: bilabial Postulat: talperception pågår på ett annorlunda sätt än perception av andra akustiska händelser samma akustiska företeelse hörs antingen som taltillhörande eller annan signal, beroende på hur det presenteras formantavböjning presenterad isolerad uppfattas som visselljud men integreras i talsamband

6 Speechmode (ff) Inblandning av hjärnhalvornas aktivitet större elektrisk potential i vänstra hjärnhalvan om man lyssnar på tal jämfört med musik hjärnskada av vänstra halvan påverkar taluppfattning drastiskt skada av högersidan har mindre effekt gäller för komplexa signaler