Berättandet genom olika gestaltande språk

Transkript

1 Berättandet genom olika gestaltande språk

2 Kan man tänka och minnas med kroppen? Vad händer när man slutar se tanke och kropp som två olika delar skilda från varandra, och istället ser kroppen som en del av hjärnan? Genom att utforska med kroppen skapar vi ny kunskap som kan användas i berättande, och som ger våra upplevelser mening och sammanhang. Tankar och kroppslig erfarenhet samarbetar i ett flöde bodymind. Egna erfarenheter är dunkla tills de filtreras genom ett språk (t.ex. musik, teckning, dans) och därmed transformeras till en berättelse. Att kunna uttrycka sig och att hitta ett fungerande språk för sina tankar och känslor är en viktig del i ett demokratiskt samhälle. Hur kan vi i detta projekt utmana barnens utforskande av kroppens rörelser ihop med berättande?

3 Några barn i gruppen har tidigare tecknat ner egna dansrörelser - i sekvenser och med hjälp av symboler. De gör nya försök att teckna ner en dans. Vi ställer frågor som kan vidga begreppet dans för barnen, som t.ex. är det bara människor som dansar? Vi går till skogen för att få ny inspiration och nya tankar om vem och vad som kan dansa. Danskartan på spindelmannens dans Danskartan som visar spindeldansen i skogen

4 Vi ger barnen ett förslag att teckna av rörelsebilder och varandra i olika positioner.

5 Vi bestämmer oss för att fokusera på rörelser och olika frågor diskuteras i gruppen. Vad är en rörelse? Kan man fånga en rörelse? Kan man teckna en rörelse? Frågan kan man fånga en rörelse sätter igång heta diskussioner hos några barn. Elma ritar en snurr Dante berättar att när jag tecknade rörde figurerna sig men nu är de stilla Olika rörelser lämnar olika spår. Spår är en fångad rörelse.

6 Barn visar svåra rörelser som de kan göra med sina kroppar. Detta intresse sprids i gruppen och en rörelsestation växer fram på avdelningen. Kan jag klättra upp till toppen? Barnen hjälper varandra. Bra kompis och hård träning ger resultat.

7 Att rita av och gestalta det som man själv har varit delaktig i, märker vi känns meningsfullt för barnen. Små berättelser växer fram.

8 Israa visar att hon kan göra Narrens rörelse. Det vill flera barn prova på. Rodrigas gör alla fyra Narrar i lera

9 Pedagogens fråga: Kan man springa i luften? Mar: Man kan springa i luften. Justin: Man kan hoppa men man kan inte göra ett dubbelhopp som de gör på TV-spel. Pedagogen: Varför inte då? Justin tänker. Mar: Om man är supersnabb. Justin: Man behöver boängeskor (studsskor) så man kan studsa upp. Man måste hoppa högt så man får längre tid.

10 Hopp i luften

11 Barnen provar rörelser på yogamattan och diskuterar dem. Dante och Justin tycker att det finns två olika sorters rörelser- rörelser som bara barn eller vuxna kan göra. T.ex. att pedagogen är för tung för att stå på händerna, hon kommer att ramla. Barn kan lättare stå på händerna. Det är deras teorier. När barnen sedan försöker härma positionen på bilden, slutar den att vara bara ett bildtecken. Det övergår till ett utforskande av hur det är att vara i en rörelse, och vad som krävs av kroppen att utföra den. Justin och Dante tror att den här bilden är fejkad- ingen kan väl göra så.

12 Israa går upp i brygga. Justin och Younas fångar hennes rörelse och gestaltar den i lera och i saga.

13 Gips och konstruktion. Under höstterminen har barnen skapat figurer av återvinningsmaterial och gipsbindor. I arbetet med rörelser får barnen idéer att göra dockor som är ledade, figurer som kan röra på sig. De har upptäckt att det är lederna som ger rörlighet i en kropp. Genom att taktilt känna rörelse i sina kroppar och reflektera över dem upptäcker barnen nya möjligheter i skapandet av vad en rörlig docka kan behöva.

14 Barnen skapar också kostymer till figurerna.

15 Jonas har fotat av sin bygg-lek med figurer som han återberättar med hjälp av bilder. Bildens språk stödjer det talade språket i berättandet, och genom berättelse får de andra barnen också höra Jonas tankar. När barnen berättar för andra får de en ny förståelse för sina tankeprocesser och de kan bättre se sitt lärande.

16 Vad var det som utvecklades i projektet? Både barn och vuxna har vidgat sin förståelse för vad begreppen rörelse och berättande kan innebära. -- Några barn har förstått sambandet mellan rörelse, tid och kroppens tyngd. -- Kroppar kan röra sig på olika sätt och rörelser ser olika ut beroende på kroppens egenskaper (korta-långa ben, tung, lätt, vighet, rörlighet, styrka osv.) -- Olika kroppar har olika begränsningar och möjligheter. -- Olika rörelser kan lämna olika spår. -- Berätta kan man göra på många olika sätt och via olika media. -- En del barn har börjat formulera egna teorier och koppla ihop dem för att förklara verkligheten. (t.ex. barn och vuxenrörelser) -- Barnen har fått nya begrepp och ord som betecknar olika rörelser. -- Att man kan skriva bokstäverna med sin egen kropp. -- Kroppens rörelser som en uttrycksform, ett språk. -- Inspirationsmaterial är viktigt för alla -- för att få nya tankar och idéer. -- Viktigt att utmana barnens tänkande och görande. -- Att kunna berätta förutsätter att man har någonting man vill berätta för andra. -- Det blir mer intressant för vissa barn att rita och skapa i olika material när de har en egen relation till det de gör, t.ex. det är mycket roligare att teckna av bilden på en kompis eller bilden på sig själv i rörelse, än en ballerina i Svansjön. -- Barnens olika berättelser växte fram med hjälp av olika material och i samspel med andra barn och vuxna. -- Enskilda barnens strategier att tänka och göra blev synliga för resten av gruppen.