Äggets utvärdering 2014/2015

Transkript

1 Äggets utvärdering /2015

2 1

3 Utvärdering Inledning I årets utvärdering ligger fokus på språkens betydelse, delaktighet och demokrati. Vi ville ge barnen möjligheter att hitta egna redskap för att kunna tillämpa demokratiska värden nu och i framtiden. I en demokrati är det viktigt att kunna uttrycka det man vill säga genom olika språk. Vi vill ge barnen möjligheter att hitta egna redskap för att kunna vara en aktiv del i den värld vi lever i. Vi startade terminen med att diskutera barns inflytande och delaktighet samt vad det kan innebära för barnen i verksamheten. Ett sätt är att intervjua barnen om vad de tycker om att göra på förskolan och låta verksamheten genomsyras av det. Vi visar en intervju och två börjor från tre olika barn som har gjort skillnad för oss pedagoger och barn i vårt demokratiarbete. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra (Lpfö98/2010 s.10). Här följer ett exempel på en intervju: Vad tycker du om att göra på förskolan? Pedagog-Vad tycker du om att göra? Barn L-Jag vet inte, visa mig. Kan inte du visa mig? Barn L- Jag har inga armar. Jag vill gå ut och leka med mina kompisar. Pedagog-Men om dina kompisar kom in till dig vad skulle du vilja göra då? Barn L- Då vill jag hoppa, ska jag visa dig. Jag kan hoppa långt. Pedagog-Vill du ta kort? Barn L- Ja, det vill jag. (Barnet L tar då kort på en kudde,han fortsätter sedan att hoppa) Pedagog-Får jag ta kort på dig när du hoppar? Barn L-Nej. Jag kan ta kort själv när jag hoppar. Barnet hoppar från kudde till kudde hållandes i kameran och provade också på pedagogens förslag att filma när barnet hoppade. 1

4 Börjor Ett ytterligare steg i demokratiarbetet på Ägget var att barnen gjorde sina egna börjor som bygger på det de har förmedlat i intervjuerna. Vi har givit barnen möjlighet att få iscensätta sina teoretiska börjor i praktiken och därmed med följa processen tankeutförande. Här kommer ett exempel på när ett barn får uttrycka sina tankar och konstruera en börja. Hon uttryckte i sin intervju att hon tyckte om att rita. Vi pedagoger förutsatte att början skulle ta plats i ateljén men istället valde barnet att ta ut materialet till dramarummet. Vår reflektion av denna händelse är att vi blev medvetna om vikten av att barnen får äga hela processen, från tanke till görande. Vi kan i efterhand fråga oss varför vi inte ställde frågan -Vad spännande att du valde dramarummet, varför gjorde du det? Vi pedagoger är ju intresserade av varför barnen gör som de gör. Därför måste vi ställa frågor och utmana deras tankar. Det är en tanke att vidareutveckla och utmana båda oss pedagoger och barn. 4

5 Under året har vi fortsatt med börjor och vi har även definierat vad de betyder för vår verksamhet. Börjor kan beskrivas som en arrangerad miljö, en situation där barn kan känna sig välkomna och lyhörda mot varandra. Börjor blir ett kollektivt görande, barn härmas och inspireras av varandra. Börjor kan iscensättas av barn eller pedagoger, barnen väljer hur länge de vill arbeta i en börja och kan gå i och ur dem. Barnen utmanas med stöd av det vi pedagoger observerat och dokumenterat med film, foto och skrivit i projektmallarna. Vi diskuterar och reflekterar med barnen och i arbetslaget hur vi ska gå vidare. Ett utvecklingsområde är att organisatoriskt arbeta för att stationerna ska finnas kvar för fortsatt utforskande under dagen och inte bara under förmiddagen. Vår analys av arbetet med intervjuer och börjor visar att verksamheten har gett barnen möjlighet till att förankra och tillämpa grundläggande demokratiska värderingarna. De har lagt ner mycket energi på att presentera sina börjor på ett spännande sätt och de har mottagits med intresse och nyfikenhet från kompisarna. I leken har vi sett att barnen inspirerats av varandras börjor och de vidareutvecklar idéerna tillsammans. När vi tittar på vår roll ser vi att språket har stor betydelse, hur vi ställer frågor och vilka ord vi använder. Vi märkte tillexempel att vi i den första intervjun ställt en följdfråga till en del barn - Finns det någonting mer du tycker om att göra? Vad var det som fick oss att fortsätta fråga barnet fast barnet redan svarat på frågan, detta är något vi reflekterat över. Frågan vi ställer till oss är då, dög inte barnets första svar? Eller ville vi stötta barnet att utveckla sitt svar? Om vi hade givit barnen mer tid och inte varit så snabba med en följdfråga kanske vi fått andra svar. I det fortsatta arbetet med barnens börjor kommer vi vara mer aktiva och ställa frågor och utmana barnen i sitt görande och därmed synliggöra processen. 5

6 Projekt Ljus Efter att vi inventerat vilka potentiella spår som finns i gruppen såg vi att intresset för ljus och hur man kan undersöka ljuset är något som återkommer i olika skepnader. Därför har vi givit barnen tid och möjlighet att undersöka ljuset. Detta utdrag ur Varför pedagogisk dokumentation av Hillevi Lenz Taguchi beskriver våra tankar och synsätt kring relationellt lärande: Kunskap som en mänsklig konstruktion och ett resultat av en samexistens mellan människan och omvärlden Genom min kropp kommunicerar jag alltid med omvärlden och i omvärlden finns andra människor - den Andre, som man säger i filosofiskt språkbruk. Precis som jag är förbunden med världen är jag förbunden med den andre. Jag blir jag i min relation till andra. Jag är hänvisad till att varsebli världen genom min kropp med dess förutsättningar och begränsningar (Merleau-Ponty, 1962) Eftersom jag inte kan träda utanför mig själv, och därför delvis är dold inför mig själv, kan jag bara förstå mig själv utifrån den Andre och den värld som vi gemensamt existerar i. I utforskandet av ljus upptäckte några barn pricken. Projektorns ljuskägla fanns på barnens kroppar när de rörde sig i skenet från projektorn. Vi valde att dela barngruppen och ge de yngre barnen tid och utrymme till att kunna skapa en relation till ljuset. -Var är min rygg?-vart tog min mage vägen? Den är bakom min rygg. Den är i min rygg.nej, den är inte i min rygg heller. 6

7 Under en pedagogisk handledning med Kristina Mansfeldt diskuterade vi hur vi kunde utmana barnen vidare i utforskandet med pricken. Vi fick ta del av några filmer som Kristina visade oss, Segni Mossi.( / ). I filmerna blev vi inspirerade av hur barnen skickar en rörelse mellan sig via olika estetiska uttrycksformer. Vi valde att ge barnen möjlighet att sätta pricken i rörelse och föra den vidare till varandra. Vår reflektion av början var att barnen var fokuserade på berättandet om pricken och inte själva rörelsen. Vi pedagoger kunde se att barnen uttryckte olika tankar om pricken och vi ville fördjupa oss i deras tankar. För att utmana på ytterligare ett sätt har vi intervjuat barnen om pricken. En överenskommelse vi gjorde när vi skulle börja intervjua barnen om pricken var att inte ha förutbestämda frågor utan att följa varje barns tankar och teorier om pricken och utmana deras tankar. 7

8 Här följer ett exempel på en intervju. Intervju med barnet M 18/3-15 Barnet M: Pricken är bakom min rygg. Den är mjuk och liten. Pedagog: Kan du måla den? Barnet M: Det är ingen riktig prick, man kan inte måla den. Om den blir mindre kan man måla den. Men kastruller kan man måla. Nu ligger pricken på mattan, nu kryper den på stöveln och in i armen. Den har försvunnit i magen. Vår läsning av denna intervju visar att barnet förklarar fenomenet pricken på olika nivåer, kognitivt och språkligt. Med kastrullexemplet tydliggör barnet skillnaden mellan det abstrakta och det konkreta. När vi intervjuat de äldre barnen om pricken gjorde vi en sammanställning och analys. Vi såg olika fortsättningsmöjligheter med projektet, bland annat dokumenterande, berättande och språk samt att utmana barnens tankar och teorier i konkreta börjor. Vi har valt att gå vidare med berättandet och att utmana barnens tankar om pricken. Arbetslaget ska ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer (Lpfö 98/ /98 s.11). När vi talar om språk (i reggio emilia) menar vi barnets (människans) olika sätt att representera kommunicera och att uttrycka tankar genom olika medier och symbolsystem. Språken är kunskapens mångfaldiga källor/ursprung. Med poetiska språken menar vi de uttrycksformer som starkare präglas av uttrycksmässiga och estetiska aspekter som musik, sång, dans, fotografi (Vecchi 2014 s. ). Innan vi gick vidare med berättandespåret diskuterade vi återigen ordens betydelse djupare. Utifrån en föreläsning Finns det svart ljus? av Sköldefors & Vats Jonsson. väcktes tankar om att ge barnen olika verktyg i sitt berättande. Därför valde vi att använda orden skissa/rita för att vidga barnens sätt att uttrycka sig. 8

9 Här kommer vi att närmare beskriva några börjor med olika uttrycksformer. I en börja utmanade vi barnens teorier i att skissa hur det ser ut när pricken hoppar upp i taket. Denna utmaning framkom från barnens tidigare tankar och teorier om hur pricken rör sig. Barnet T uttryckte bland annat att pricken hoppar upp i taket. Även vid ett senare tillfälle ställde sig Barnet L frågan: -Kan pricken hoppa upp i taket? Barnet L: -Den hoppar på en studsmatta. Såhär stoooor!(barnen L visar på sin skiss). Den har vingar. (Barnen L visar vingarna på skissen). De är lika långa. Nej. Den ena är längre. (Nu har barnet L ritat lika långa vingar). Samma utmaning med ett annat material, lera var en grund i en börja. Här kommer ett utdrag av ett samtal från denna börja: Barnet H-Får jag ta kort på dig? Barnet M-Näpp. Men du kan få ta kort på min lera. Barnet H-ok. Barnet M-Tack. Här tolkar vi det som att barnen visar en etisk förmåga i samspel med varandra. Vi har diskuterat i barngrupp och i arbetslaget etiska aspekter kring dokumenterande. Det etiska förhållningssätt vill vi förankra och vidareutveckla för alla på Ägget. Tillexempel att vi frågar kompisarna får jag ta kort på dig och vi pedagoger frågar om vi får sätta upp barnens alster eller foton på väggen. 9

10 Tre barn hade vid ett tidigare tillfälle skapat en historia som blev grunden till ett fortsatt berättande i en börja. Barnen blev inspirerade av berättelsen och återberättade stora drag från den, la till och skapade nya berättelser. Vi såg även att barnen visade hänsyn och väntade in varandra samt gav varandra utrymme i sitt berättande. Här följer grundberättelsen samt en vidareutveckling: En berättelse av barnen L, M, T och en fortsättning av barnen L och H samt N. Det var en gång en pojke som hette M. M kikade med sin kikare. L kikade också i sin kikare. De skulle på ett rosa äventyr. M och L träffade på en räv och blev rädda. Då kom ett barn som hette T. T sa Stopp till räven. Sen gick T och räven försvann. Räven kom fram igen. -Stopp där! Räven blev ledsen. En stor räv. Räven bajsade på Ls och Hs hus och i skorstenen. Stenhårt var det. L kastade bort räven och bajset försvann för L trollade bort bajset. Räven sa: dumma barn! Lösning 1: L klippte sönder rävens ben. Räven blev ledsen. / Lösning 2:- Sluta bajsa i vårt hus! sa L Då gick alla hem.. (N)Räven hoppade upp i skorsten. Räven ramla ned. -Ajaj! Mamma och pappa räv hoppade. N hoppade på rumpan. I berättelsen möter barnen dilemman som de var tvungna att reflektera kring och ta ställning till, tillexempel att räven bajsar på huset. Där barnet ger två olika lösningar, att klippa sönder rävens ben eller att säga till räven, att sluta bajsa på huset. Ett annat barn berättar en vidareutveckling av berättelsen, Räven hoppar upp i skorstenen men den bajsar inte. Genom att få ta del av en berättelse och möta dilemman kan barnen få en möjlighet att omkonstruera eller lägga till i berättandet vilket öppnar upp för att vidga barnens förståelse kring berättande. 10

11 Ateljén Under året har vi fördjupat oss i Vea Vecchias föreläsning och bok Blå cikoria blommor. Vi har reflekterat och diskuterat bokens innehåll, förhållningssätt i ateljén och livet, estetikens betydelse för lärandet, hur man skapar en relation till tingen samt miljöns betydelse för barns lärande och utveckling. Tillsammans med Sporren har vi beslutat att ateljén är vårt gemensamma ansvar och att vi introducerar alla material så att barnen vet vad som finns och hur man använder dem. I förhållningssättet har det relationella lärandet betydelse, tillexempel varsamhet med tingen. Vi har även satt igång med att utveckla ateljén, vi kommer att ställa iordning materialet så att barnen lättare kan få syn på vad som finns och skapa en estetisk miljö för att inspirera. Vi 11

12 kommer att skapa små interaktionsutrymmen som bjuder in till utforskandetillfällen där olika ämnesöverskridande möten kan ske. Men främst är det förhållningssättet, relationen med tingen, som man måste sätta i verket, med hjälp av processer där den estetiska dimensionen finns närvarande på ett viktigt och grundläggande sätt. Vea Vecchi, Blå cikoriablommor Föräldramedverkan och Föräldrainflytande På hösten hade vi ett föräldrafika där barnen bjöd in föräldrarna till olika börjor. De föräldrar som var med uttryckte att de fått en större inblick i deras barns vardag genom att delta i aktivt i verksamheten. Vi upplever att vi gör föräldrarna delaktiga i vår verksamhet genom vår reflektionsvägg, dokumentationsvägg, almanacka samt den dagliga kontakten. Den delaktigheten vill vi utveckla och fördjupa. På vårterminens föräldramöte visade vi filmer och bilder som visade projekt och verksamhet. Under kvällen uppkom en diskussion om genus och könstillhörighet. Intressant eftersom höstens fokus för Fasanen är just genus och hur vi förhåller oss till det. 12

13 Analys och Systematiskt kvalitetsarbete Demokrati Ett sätt att ge barnen möjlighet att reflektera över sitt eget och andras görande är att låta barnen få vara i/ gå in i/ vara en del av en dokumentation. Vi har givit tillbaka dokumentationer till barnen på olika sätt, exempel barnens alster, filmer, berättelser samt att de tagit del av varandras teorier. Vi upplever att de äldre barnen äger processen i projektet genom att deras intervjuer, börjor, och dokumentationer ligger till grund för hur det fortsatta arbetet utvecklats. Vi har även påbörjat ett arbete med att utforma en reflektionsvägg och en tidslinje för att synliggöra projektet på avdelningen. Tanken med reflektionsväggen är att veckans händelse/projektet synliggörs och möjliggör för barnen och pedagogerna att mötas vid väggen för att begrunda, förundra och diskutera kring dokumentationen. Tidslinjen synliggör processen i projekten genom vårt SKA. Har vi givit alla barn möjlighet till inflytande och delaktighet i projektet? När vi kom till att ljusprojektet handlade om pricken, diskuterade vi om intervjuer kunde vara ett sätt utmana barnen vidare. Då började vi fundera på om vi givit alla barn samma möjlighet och utrymme att få en relation till pricken. Vi valde då att gå tillbaka och reflektera om tidigare dokumentationer för att få syn på hur det förhöll sig. I en djupare analys av dokumentationerna kunde vi konstatera att de yngre barnen inte blivit introducerade och därför inte haft möjlighet att skapa en relation till materialen. I vår projektmall den 9/3 skrev vi följande: Vilka barn får ta plats och utrymme i börjorna? Det verkar som de yngre fick större handlingsutrymme när de var i smågrupper och fick möta början lite innan de äldre barnen. Vi har sett med hjälp av filmer, bilder och projektmallar att vi inte givit de yngre barnen förutsättningar och möjligheter att utforska utifrån sina erfarenheter och villkor. Därför tog vi beslutet att ge de yngre barnen mer tid och utrymme. De måste få en chans skapa en egen relation till material och miljö. Det ger också oss en möjlighet att se det enskilda barnets lärande och hur de använder sig av de olika språken. Språk Under projektets gång har vi följt hur språket har utvecklats och vad verksamheten har gjort för skillnad för barns förändrat kunnande. Vi har givit barnen möjlighet att uttrycka sina tankar och teorier på olika sätt. Vi har haft olika börjor som har öppnat upp för barns berättande, där vi har kunnat se att materialet är en aktiv agent i barns lärande process. Materialets agentiska kraft väcker barnens lust att uttrycka sig i skissandet och berättandet. Vi kan se att vi tillsammans med barnen har blivit mer uppmärksamma på ords betydelse och hur dess påverkan i samspelet med varandra. Detta kan vi se bland annat i exemplet på sidan (H-M), där barnen visar en etisk 13

14 förmåga i samspelet med varandra. I ett annat exempel visar barnen hänsyn och lyssnar in sina kompisars berättande. se sidan(f, L; N) För att ge barnen mer utrymme och tid i projektet har vi valt att arbeta i smågrupper. En pedagog har varit ute med halva gruppen och två har varit inne tillsammans med resterande barn. Det har lett till att de äldre barnen har kunnat fördjupa sig i sina teorier och tankar om Pricken. De yngre har kunnat utforska miljö och material utifrån sina intressen och möjligheter. Vi pedagoger har fått större möjlighet att lyssna på och se det enskilda barnet. Att vara två pedagoger i projektet har gjort det möjligt att vara både en lyssnade pedagog och att dokumentera vad som händer. I förra årets utvärdering frågade vi oss hur vi ser varje barn i flytande grupper och börjor. Ett verktyg att kunna följa barnens val av börjor har varit att vi haft ett anteckningblock i varje rum. Här har vi skrivit vilka barn som varit där och vad som har hänt, dessa anteckningar tillsammans med filmer och bilder har vi som stöd för att kunna skriva i projektmallarna. Synliggöra och systematisera det individuella lärandet är ett område vi har diskuterat, vi kommer att komplettera projektmallen med ett verktyg som följer varje barns förändrade kunnande. Vi kommer att i höst utforma detta verktyg tillsammans med vår pedagogista Kristina Mansfeldt. 14