Bild 1 Språk och kognition. Bild 2 SPRÅK. Bild 3. Ett språk kännetecknas enligt Bjorklund av:

Transkript

1 Bild 1 Språk och kognition Stefan Gustafson, Lektor i utvecklingspsykologi/ Doktor i handikappvetenskap stefan.gustafson@liu.se Tfn: Bild 2 SPRÅK Language is a code whereby ideas about the world are expressed through a conventional system of arbitrary signals for communication (Lahey, 1988) Bild 3 Ett språk kännetecknas enligt Bjorklund av: Godtycke: språkljuden i ord har ingen egentlig mening i sig själva Produktivitet: Vi kan uttrycka saker som aldrig uttryckts tidigare Symboliska representationer Dekontextualisering: frigjort från tid & rum Dualitet: fonologi/meningen i det som sägs

2 Bild 4 Uttrycksförmåga Expressiv förmåga Förståelseförmåga Impressiv förmåga Artikulation Fonologi Semantik Grammatik Pragmatik Fonologi Semantik Språkförståelse Pragmatik Bild 5 Övergripande språkteorier Behavioristisk teori (Skinner) Nativistisk teori (Chomsky) Kognitiv teori (Piaget, Vygotsky) Social-interaktionistisk teori (Bruner, Locke, Vygotsky viktig föregångare) Bild 6 Behavioristisk språkteori Stimuli respons Argument: Korrekt språkligt beteende lärs in genom förstärkning eller imitation Kritik: Stimuli-responskopplingar för varje ord omöjligt Hur stimuleras meningar/satser? (oändligt antal) Hur förklarar man egenkonstruktioner och övergeneraliserade böjningar? Skinner

3 Bild 7 Nativistisk språkteori Medfödda förmågor och mognad viktig LAD language acquisition device strukturell inre grammatik Chomsky Argument: Alla kulturer har ett utvecklat talspråk, djur har det inte Språktillägnandet lättare före puberteten: språkutvecklingen hör samman med hjärnans utveckling De flesta barn har likartad språkutveckling Barnet lär sig komplext språk fort, utan formell undervisning och trots få modeller Bild 8 Nativistisk språkteori, forts Kritik: Hur ser denna minsta gemensamma grammatik ut? Ingen har kunnat hitta den. Barn använder språk på oväntade sätt som strider mot Chomskys strukturella grammatik. Språkutvecklingen, särskilt den grammatiska, sker inte så fort. Ända upp i vuxen ålder lär vi oss grammatiska strukturer. Bild 9 Kognitiv språkteori Tänkandet påverkar språket (Piaget) Språket påverkar tänkandet (Vygotsky)

4 Bild 10 Likheter Piaget/Vygotsky Barnet utforskar världen aktivt Samspel barn/omgivning Yttre handlingar blir till inre Språket nära förknippat med kognitionen, jfr Sapir- Whorf: lingvistisk determinism (kontroversiellt!) lila blå grön gul orange röd cips w uka citema cicena cips w uka Svenska Shona (Rhodesia) hui ziza Bassa (Liberia) Bild 11 Edward Sapir Benjamin Lee Whorf. Bild 12 Social-interaktionistisk teori Håller med nativisterna att vi har medfödda förmågor men fäster större vikt vid miljön Språket är socialt och omvärlden har stor betydelse T ex Child directed speech : Vi anpassar oss till barnen när vi talar och detta är effektivt! (Enligt Bruner medfödd egenskap hos vuxna)

5 Bild 13 Ett U att minnas! Barns inlärning är ofta U-formad T ex för språk: gick blir gådde blir gick Bild 14 Fonologisk utveckling Fonem (språkljud) också språkets minsta betydelseskiljande enhet /bi:l/ /pi:l/ Fonologiska problem orsakar problem med bl a läsning och arbetsminne Bild 15 Joller 0-6 veckor, reflexmässig vokalisering 8-12 veckor, glottal vokalisering veckor, uvular vokalisering trivselgurgel 5 mån, prosodiska variationer 6 mån, repetition av stavelser, språkspecifikt 7-10 mån, kanoniska stadiet ca 11 mån varierade stavelser, 8-18 mån, första ordet

6 Bild 16 Vanliga uttalsfel Språkljud i början av ord smittar ljud senare i orden, t ex /nalle/ blir /nanne/ Ickebetonade stavelser faller bort, t ex /elefant/ blir /fant/ Ljud som görs bak i munnen byts mot ljud som görs fram i munnen, t ex /kopp/ blir /topp/, /kjol/ blir /tol/ Konsonantförbindelser reduceras t ex /sko/ blir /ko/ Vissa svåra språkljud byts ut t ex /r/ blir /j/ eller /l/; /s/ och /sch/ blir /t/ såsom i /räv/ blir /jäv/, /saft/ blir /taft/ Bild 17 Forts. uttalsutveckling Skilj på förmågan att uppfatta språkljud och förmågan att producera språkljud. Barns fonologiska system bör vara någorlunda stabilt runt 4-årsåldern (lite /r/ och /s/-avvikelser kan dock förekomma) Passiv korrigering är bästa tips till föräldrar, t ex - Jag vill ha nannen - Javisst, här får du nallen inte: - Det heter na-llen, kan du säga det? Bild 18 Ordförrådsutveckling Första ordet kommer ofta runt mån ålder (men spridning från 8-18 mån) Bland de 100 första orden: - viktiga personer, djur, kläder vanligt - 70% är ord för föremål, annat kräver kognitiv utveckling

7 Bild 19 Ord för annat än föremål Det lilla barnet skiljer inte på substantiv, verb eller preposition: t ex dörr, öppna, ut, står alla för jag vill gå ut. 1-2 år: orsak-verkan-kunskapen är knapp och endast dess slutstadie märks i språket, t ex ord som: trasig, slut, tom 3 år: handling och föremål är tydligt skiljda Adjektiven anknyter till sensomotoriken, t ex blöt, kall, varm Bild 20 Processer i ordförrådets utveckling Övergeneralisering, t ex bil är alla fordon, vovve är alla djur Undergeneralisering, t ex ordet bil är bara mammas bil, vovve är bara mormors tax Nybildning av ord, påbörjas i c:a 2-årsåldern t ex klippsär för sax Ordförrådet vid sex års ålder är ca ord En ungefärlig fördubbling av ordförrådet sker från första skolåret till vuxen ålder Begreppshierarkier, socialt känsligt Flera innebörder av ett ord lärs in Bild 21 Grammatisk utveckling Ettordssatser, holofraser, t ex /nalle/ betyder nalle leker, nalle är hungrig, jag vill ha nallen, nallen är borta. Meningar med protostruktur -Ord + gest,t ex huvudskakning + /nalle/, dvs jag vill inte ha nallen - proto-ord + ord, t ex /ähh/ (jag vill ha) + /nalle/ Tvåordssatser runt ca 18 mån - 1:a barnet talar ofta tidigare - barn med rikliga vuxenkontakter talar ofta tidigare - ensambarn talar ofta tidigare, tvillingar senare - flickor talar ofta tidigare än pojkar

8 Bild 22 Morfologi Morfem = minsta betydelsebärande enhet t ex betyder -or i flickor, hackor, hönor att det är flera (betyder -on i lingon, hallon, odon bär?) INTE en imitationsprocess, barnet konstruerar själv regler wug Bild 23 Pragmatisk utveckling NÄR, VAR, HUR och MED VEM? Utvecklar turtagning från att besvara frågor till att initiera, upprätthålla och avsluta samtal. Hålla kvar samtalet vid ett visst ämne lagom lång tid Theory of mind Restriktiv (här & nu) till mer utvecklad kod (här & där, då & nu & sen) (Basil Bernstein) Bild 24 Genusaspekter Flickor generellt tidigare/bättre än pojkar Vad beror detta på? Arv eller miljö? Stöd för att vuxna talar på olika sätt med pojkar respektive flickor (Leaper, Anderson & Sanders, 1998) Testosteron har negativ effekt på tidig språkutveckling? (Lutchmaya, Baron- Cohen, & Raggatt, 2002)