Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter

Transkript

1 Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger

2 Disposition Hur tidigt kan man upptäcka läs- och skrivsvårigheter? - Innan skolstarten, i samband med att barnen börjar skolan eller efter 1 års formell läsoch skrivundervisning i skolan? - Kan tidpunkten för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter variera beroende på olika typer av svårigheter?

3

4 Vad är dyslexi? "Dyslexi är en störning i vissa språkliga funktioner, särskilt de fonologiska, som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer för kodning av språket. Störningen ger sig först och tydligast tillkänna som svårigheter att uppnå en automatiserad ordavkodning vid läsning. Men den kommer ockå tydligt fram genom dålig stavning. Sekundära konsekvenser av dyslexi kan innefatta svårigheter med läsförståelse och begränsad läserfarenhet, vilket kan hämma tillväxten av ordförråd och kunskap om omvärlden. Den dyslektiska störningen går som regel igen i släkten, och man kan anta att en genetisk disposition ligger till grund. Karakteristisk för dyslexi är att störningen är varaktig och svårbehandlad. Även om läsningen efter hand kan bli acceptabel, kvarstår oftast stavningsproblemen. Vid en mer grundläggande kartläggning av de fonologiska färdigheterna (fonologi avser språkets ljudmässiga form) finner man att svagheterna på detta område också ofta kvarstår upp i vuxen ålder."

5 En definition från IDA, Board of Dyslexia som också används avnational Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Dyslexia is a specific learning disability that is biological (neurological/genetically) in origin. It is characterized by difficulties with accurate and/or fluent word recognition and by poor spelling and decoding abilities. These difficulties typically result from a deficit in the phonological component of language that is often unexpected in relation to other cognitive abilities and the provision of effective classroom instruction. Secondary consequences may include problems in reading comprehension and reduced reading experience that can impede growth of vocabulary and background knowledge.

6 Genetiskt och miljömässigt inflytande på läsning och stavning i slutet av år 1 i skolan Gener Delad miljö Unik miljö Gener Delad miljö Unik miljö Ordigenkänning Läsförståelse Gener Delad miljö Unik miljö Stavning

7 Det genetiska och miljömässiga inflytandet på fonologisk medvetenhet vid 5 års ålder Fonologisk medvetenhet 9% 30% 61% Genetiskt inflytande Miljömässigt inflytande Icke-delad miljö

8 Det genetiska och miljömässiga inflytandet på snabb benämning (RAN) vid 5 års ålder Snabb benämning 11% 25% 64% Genetiskt inflytande Miljömässigt inflytande Icke-delad miljö

9 Det genetiska och miljömässiga inflytandet på verbalt minne vid 5 års ålder Verbalt minne 14% 29% 57% Genetiskt inflytande Miljömässigt inflytande Icke-delad miljö

10 Det genetiska och miljömässiga inflytandet på vokabulär vid 5 års ålder Vokabulär 60% 8% 32% Genetiskt inflytande Miljömässigt inflytande Icke-delad miljö

11

12 Tvillingpar vid 5 års ålder

13 Denna kartläggning motsvarar ca 6 timmars individuell testning av språkliga och kognitiva förmågor som vi vet har ett samband med tidig läs- och skrivutveckling

14 Samma tvillingpar i slutet av förskoleklass

15 Samma tvillingpar i slutet av år 1 i skolan

16 Samma tvillingpar i slutet av år 2 i skolan

17 Undersökningsgruppen vid 5 års ålder Skandinavien Australien USA Ålder (månader) Totalt antal tvillingar Enäggstvillingar Tvåäggstvillingar

18 Uppgifter som används för att testa barnens fonologiska medvetenhet Ordsyntes Stavelse- och fonemsyntes Ordsegmentering Stavelse- och fonemsegmentering Ljudlikhet Rim och sista ljud Identifiering av första resp. sista ljud i ord

19 Uppgifter som används för att testa snabb namngivning (RAN) Snabb namngivning av färger Snabb namngivning av objekt

20 Uppgifter som används för att observera barnens vokabulär Namngivning av 100 bilder WPPSI vokabulär

21 Test som används för att observera verbalt minne Återgivning av berättelser WPPSI meningsminne Repetition av nonord

22 Uppgifter som används för att testa barnens tidiga skriftspråkliga kompetens Kunskap om bokstavsnamn Kunskap om bokstavsljud Kunskap om skriftspråklig konventioner Logografisk läsning

23 Två test för att observera grammatisk och morfologisk kunskap ITPA grammatisk kunskap Morfologiskt test baserat på Berko (1958)

24 Läs- och stavningstest vid slutet av förskoleklass Läsning ord och nonord TOWRE A (läsning ord) TOWRE B (läsning nonord) Stavning Stavning ord Stavning nonord

25 Läs- och stavningstest i slutet av första läsåret Läsning ord och nonord TOWRE A (läsning ord) TOWRE B (läsning nonord) Stavning WRAT spelling

26 Samband mellan språkliga kompetenser vid 5 års ålder och ordigenkänning i slutet av förskoleklass Ordigenkänning Samband 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Fonologisk medvetenhet RAN Skriftspråklig kompetens Verbalt minne Vokabulär Grammatik/morfologi

27 Samband mellan språkliga kompetenser och stavning i slutet av förskoleklass Stavning 0,6 0,5 Samband 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Fonologisk medvetenhet RAN Skriftspråklig kompetens Verbalt minne Vokabulär Grammatik/morfologi

28 42% av skillnader i ordavkodning i förskoleklass prediceras efter 6 timmars kartläggning Ordigenkänning 20% 0% 2% 4% Oförklarad varians Fonologisk medvetenhet RAN 6% 10% 58% Skriftspråklig kompetens Verbalt minne Vokabulär Grammatik/morfologi

29 32% av skillnader i stavning i förskoleklass prediceras efter 6 timmars kartläggning Stavning Oförklarad varians 11% 0% 5% 3% Fonologisk medvetenhet RAN 4% 7% 70% Skriftspråklig kompetens Verbalt minne Vokabulär Grammatik/morfologi

30 Andelen variation i ordigenkänning i slutet av år 1 i skolan som förklaras av skriftspråklig kompetens och fonologisk medveten efter att ordigenkänning i förskolan kontrolleras Prediktorer Förklarad varians (R 2 ) Tillskott i förklarad varians ( R 2 ) Läsning ord i förskolan Skriftspråklig kompetens Fonologisk medvetenhet 51,9% 51,9% 52,1% 0,2% 52,2% 0,1%

31 Andelen variation i stavning i slutet av år 1 i skolan som förklaras av skriftspråklig kompetens och fonologisk medveten efter att ordigenkänning i förskolan kontrolleras Prediktorer Förklarad varians (R 2 ) Tillskott i förklarad varians ( R 2) Läsning ord i förskolan Skriftspråklig kompetens Fonologisk medvetenhet 37,1% 37,1% 37,3% 0,1% 38,4% 1,2%

32 Skillnader mellan grupper vid 5 års ålder 0,3 0,2 0,1 0 Fon. Medv. Verb. Minne Ordförråd Grammatik/Morfologi -0,1-0,2 Normala läsare Spec. läs- och skrivsvårigheter Spec. läsförståelseproblem -0,3-0,4-0,5-0,6

33 Ordavkodning från förskoleklass till årskurs 4 Word reading 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 KG G1 G2 G4 Typ. Read - Poor D. Typ. Read - Poor C. Poor D- Poor C.

34 Stavning från förskoleklass till Årskurs 4 Spelling 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 KG G1 G2 G4 Typ. Read - Poor D. Typ. Read - Poor C. Poor D- Poor C.

35 Läsförståelse från årskurs 1 till 4 Reading comprehension 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 G1 G2 G4 Typ. Read - Poor D. Typ. Read - Poor C. Poor D- Poor C.

36 Att tänka på.. Det är svårt att förutse vilka barn som löper risk att utveckla läs- och skrivsvårigheter under de första åren i skolan I bästa fall kan man förklara ca 40% av individuella skillnader i läsning efter 1 år i skolan Tidig läsutveckling predicerar den fortsatta läsutvecklingen Specifika läsförståelseproblem uppträder senare när trycket på språkförståelse ökar (dvs att läsa för att lära istället för att lära sig läsa

37 En uppsummering av antalet elever med specifika respektive icke-specifika lässvårigheter År 4 (n=74) År 5 (n=69) År 6 (n=81) Totalt (n=224) Specifika 2 (3%) 4 (6%) 3 (4%) 9 (4%) Icke-specifika 6 (8%) 5 (7%) 6 (7%) 17 (8%)

38 Grupperna i jämförelse med populationens medelvärde (z-poäng)