BARNS TIDIGA SPRÅKUTVECKLING

Transkript

1 BARNS TIDIGA SPRÅKUTVECKLING GFFL 15 APRIL, 2015 Ulla Sundberg

2 DISPOSITION Språkutveckling och prediktorer för läs-och skrivsvårigheter/dyslexi Språkliga förmågor och komponenter Barns lärande Bearbetning/tolkning Lexikon / ordförråd Interaktion med omvärlden Språkstimulering 2

3 PREDIKTORER FÖR LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER/DYSEXI (LYYTINEN M FL) JYVÄSKYLÄ LONGITUDINAL STUDY OF DYSLEXIA, JLD Exempel Talperception - spädbarnstid Maximal meningslängd Artikulation Bokstavskännedom Vänta och se... Ytterligt riskabel strategi! Verbalt minne / ordförråd Fonologisk medvetenhet utveckling... 3 Snabb benämning ord/begrepp som barnet/eleven kan

4 Impressiva förmågor Bearbetning, tolkning av det barnet ser och hör Exv. Uppfatta skillnad / likheter exv tonande /tonlöst, dvs diskrimination, och även identifikation, kategorisering -- -uppmärksamma + ignorera... Språkförståelse... läsförståelse Minnesförmågor KTM, arbetsminne Multisensorik Interaktion Expressiva förmågor det barnet gör Artikulera språkljud, produdera ord/ordformer, fraser och satser t.ex. ordföljd flexibilitet (valmöjligheter) Mångsidigt arbete och varsam tolkning av det barnet gör Omgivningen tolkar det barnet gör/inte gör... allt - säger, skriver, agerar 4

5 Hur viktig är den tidiga språkutvecklingen för framgång senare i livet? Personer med avsevärt sen utveckling löper risk för diagnoser vad gäller inlärningssvårigheter eller mental retardation. Samband mellan tidig motorisk utveckling och talutveckling och senare utveckling av kognitiva funktioner exempelvis läsförståelse och talflyt. 5

6 Fast mapping Första stadiet i inlärning av ett ord sker vid de första exponeringarna av ett nytt ord. Minnesspår... Slow mapping När den första representationen av ett ord utvecklas och detaljer läggs till / befästs / omorganiseras, allteftersom fler exponeringar sker. 6

7 Tack vare upprepningar av orden såsom ordet n-a-l-l-e i olika språkliga och situationsmässiga sammanhang kopplar barnet ljudsekvensen till föremålet (referenten) till ett begrepp. Implicit lärande slutsatser utifrån flera exempel med variationer SpråkligaEx nalle; nallenkan gå; nallensöron är små Funktionella-hur saker/begrepp fungerar Ex leka med nalle, skala potatis med en potatisskalare, ha mössa på huvudet när det är kallt utomhus... Kontextuella Potatisskalare matlagning, kök, - hungrig, farmors konstiga... Jfr språklig socialisation och pragmatik... Explicit lärande jfr skolundervisning i nya ämnen, eller främmande språk förklaringar, definitioner av nya begrepp etc 7

8 Bearbetning/tolkning 8

9 Känsligheten för språkljud det omgivande språkets vokaler och konsonanter till exempel utvecklas dramatiskt under första levnadsåret. Japanska spädbarn 3-4 mån diskriminerar r/l Ca 10 mån diskriminerar inte längre r/l Under första levnadsåret blir barnet allt mer inriktad på det omgivande språkets egenskaper! Bearbetning pågår! 9

10 Föredrar att lyssna till tal där pauser satts in vid syntaktiskt korrekta ställen i barnriktad talstil,brt, men inte i vuxenriktad talstil, VRT Vuxenriktad talstil Barnriktad talstil Korrekt där står en bil PAUS den har två lyktor bilen är röd PAUS bilen har rullat många mil där står en bil PAUS den har två lyktor bilen är röd PAUS bilen har rullat många mil Inte Korrekt där står en bil den har PAUS två lyktor bilen är röd bilen har rullat många PAUS mil där står en bil den har PAUS två lyktor bilen är röd bilen har rullat många PAUS mil 10

11 5-6 månader Uppfattar, strukturerar, vokalexempel (ex från man / kvinna, högt eller lågt röstläge) på olika sätt beroende på omgivningens språk 9-10 månader iiiiiyyyy Att kategorisera språkljud är grundläggande för utveckling av läs-och skrivförmåga! Jfr LoS-svårigh./dyslexi 11 Diskriminerar inte längre en del främmande språks vokalkontraster, men fortfarande vissa konsonantkontraster

12 Ex. Svåra för 3-4-åringar l-r m-n s-sj p-t sj tj 7-åringar kan ha svårt att uppmärksamma uttalsfelaktigheter Barns tal-språk-perception utvecklas under många år och blir vuxenlik först vid årsåldern Ulla Sundberg, institutionen för lingvistik 12

13 Kategorisk perception Olika artikulationsställen % svar /ba//da//ga/ Identifikation Sätta etikett på % korrekta svar Diskrimination Lika / olika Stimulusnummer -Fonetiska / fonologiska kategorier anläggs tidigt - Kategorigränser språkspecifika, dock erfarenhetsmässigt påverkbara, jfr SVA - Inom-kategorisk (allofonisk) variation bortses från! Diskriminerade par 13

14 Distinktionen tonande tonlös b/p % path respons Procent path - svar -Barn med dyslexi skolår CA Chronological Age skolår 5 - RL Reading Level comparison group Skolår 2-3 N=25 / grupp Dyslektikergrupp... Kronologisk åldergrupp Läsgrupp bath Voice Onset Delay (ms) path 14 /b/ -/p/ identification functions for the CA and RL groups and the full sample of dyslexic children

15 Procent path -svar Enskilda elever med dyslexi Voice Onset Delay (ms) CA grupp RL grupp /b/ -/p/ identification functions for the CA and RL groups and dyslexic cases with low phonemic awareness and poor /b/ -/p/ discrimination 15 Manis, F., Mc Bride-Chang, Seidenberg, M., Keating, P., Doi, L., Munson, B., Petersen, A. (1997) Are speech perception deficits associated with developmental dyslexia? J of Exp Child Psych 66,

16 NB! Forskare anser att små men systematiska skillnader i förmåga att kategorisera språkljud KAN, men måste inte... få allvarliga konsekvenser t ex för läs- och skrivförmåga Det är viktigt att undersöka och öva en elevs förmåga att uppfatta språkljud i isolering, i stavelser och i ord. Diskrimination Identifikation lika / olika; med / utan visuella ledtrådar Är det X eller Y? Impressivt/expressivt Goda resultat av specifik intervention när det gäller fonologisk medvetenhet 16

17 Lexikon / ordförråd The word, to the child, is an integral part of the object it denotes Vygotsky (1962) 17

18 ORDET! Barn behöver -lära sig många ord -komma ihåg ord -komma ihåg ordens form - forma, komma ihåg, utveckla ordkategorier Ordförrådet en av de starkaste prediktorerna för läsutveckling - kunna säga ord så att omgivningen förstår - kunna kombinera ord till satser och meningar - kunna snabbt säga rätta ord i rätt sammanhang 18

19 Ordförråd Tidig ordförrådsutveckling prediktivt värde för senare språklig och kognitiv utveckling (Bates m fl, 1988; Bornstein m fl, 1998; Lyytinen, 2004; Marchman m fl, 2008) Mått på språkförståelse vid 25 mån är relaterade till snabbare tillväxt av expressivt ordförråd (Fernald, Perfors, Marchman, 2006) Ordinlärning Utvecklingsfaser - storlek Sammansättning Organisation Koppling till fonologi Koppling till grammatik 19

20 Ordinlärning har många komponenter bl. a. -Dela in talströmmen i olika ord exv Det ligger en kanin i buren! - Koppla ihop ljudsekvensen, uttrycket [kani:n] med objektet/referenten - den levande kaninen i buren, -Skapa en mental föreställning av ordet / begreppet kanin -Vad är en kanin? -Koppla ihop objektet/referenten och ljudsekvensen k-a-n-i-n med föreställningen av begreppet en kanin? Begrepp Uttryck [kani:n] Objekt / referent 20

21 Begrepp [kani:n] Uttryck Objekt / referent Finns i en bur i det ljusa rummet med... Levande, mjuk päls långa öron, stora ögon, skuttar omkring Lite otäck, vassa tänder Tvåstavigt, börjar på k-, betoningen sist rimmar på så fin, bestämd form en, substantiv katt, hund, husdjur, ryggradsdjur 21

22 Varje person har sina egna unika associationer till begrepp DOCK som regel finns vissa gemensamma nämnare...! 22

23 Semantik / ords betydelsefält Trött mamma: Nej, nu är måttet rågat! Patrik, 6 år: Det är inget mått, det är ett glas och det gick inte att få det rågat! ex från Tornéus (2000) Engelska purple blue green yellow orange red Shona cips w uka citema cicena cips w uka Bassa hui ziza Ex från P. af Trampe1990 (Gleason, 1955) 23 Shona och Bassa är två afrikanska språk

24 Ordinlärning... är ingen additiv process där ord läggs till ord *1+1=2 snarare 1+1=2½ eller 3, kanske 4... Ordinlärning innebär att tidigare inlärda ords betydelsefält omorganiseras 24

25 Artikulation- k-a-n-i-n Fonologi-börjar med k-, slutar med n tvåstavigt Sammanhang /kontext Emotioner Associativa nätverk Semantik-kanin / hare / katt husdjur Morfologi- kanin-en, -er, -erna, kanin-öron Grammatik- substantiv - Kaninen äter kålrötter storlek form yta (päls) levande Metaspråkliga samtal om olika språkliga aspekter 25 associationer, om och i olika sammanhang

26 Utvecklingsfaser (Bates m fl, 1994; Caselli m fl, 1995; 1999; Fenson m fl, 1994) De första orden Namn för personer, sociala rutiner Referensfas Predikativfas ofta upp till ca 100 ord, mest substantiv ord snabb ökning av verb Grammatikfas ord, ökning av funktionsord inkl prepositioner (på, i, under) konjunktioner (då, medan, och, men, så) hjälpverb (har..., vill, kan) 26

27 Ordförrådssammansättning Referential stil, objekt-orienterade barn med många substantiv i ordförrådet Expressive stil - med många stor andel personliga och sociala ord (personer; lek; ordlekar; ljudhärmande ord kuckeliku, mjau, namnam; hej, tack, tittut, baka kaka, hej / hej då ja, nej, vill / vill inte, vänta, god natt, sova middag, tack, varsågod) - funktionsord (där, dit, din, en/ett, i, på, bakom, fem, sex, och) Nelson (1973) fann att expressive barn hade långsammare språkutveckling 27 än referential. Jfr senare studier...

28 Strukturering av ordmängden Däggdjur husdjur katt, hund Överordnad basnivå underordnad Vertikal dimension bondkatt siames skogskatt -Först basord ex hund Horisontell, sidoordning - underordnade begrepp - ex tax, collie - överordnade begrepp ex djur Tvååringar: bas och under-ordnad nivå Treåringar ibland alla tre 28

29 Ordförrådets organisation Mellan fem och tio års ålder genomgår barns ordförråd som regel en omorganisation syntagmatiska-paradigmatiska skiftet (Perraudin & Mounoud, 2009) Syntagmatisk relation - bygger ofta på relationer mellan objekt i fysisk kontext - relationer mellan ord som ofta förekommer i samtal -ord som kan tänkas uppträda i samma syntaktiska sekvens, ofta från en annan ordklass. Ex vid ordassociationstest kan yngre barn som respons på ordet banan svara äta, eller vid kall -> ute. 29

30 Paradigmatisk (kategorisk) relation bygger på relationer mellan ord ordnade enligt semantiska eller andra kategorier, över-underordning. Paradigmatiska relationer kommer från samma grammatiska/lexikala klass exv synonymer, motsatsord. Ett äldre barn eller en vuxen skulle på banan svara äpple eller frukt, och vid kall svara varm. 30

31 Syntagmatiska-paradigmatiska skiftet -Ålder - barnets ökade förståelse av vad som kännetecknar en definition - läsinlärning - schooling -bredare konceptuell organisation (Danovitich & Keil, 2004; Perraudin & Mounoud, 2009) Bra att mångsidigt arbeta med att öka/stärka barns ordförrådsstorlek Stödjer utvecklingen inom olika delar av språket 31

32 Koppling mellan fonologi och lexikon Barnets lexikon skiljer sig från vuxnas i termer av storlek, organisation, grad av specifikation av ordkategorier och fonematiska/språkljudsmässiga representationer. När barnets lexikon utvecklas ändras strukturen och funktioner i ordförrådet, där utveckling av ordkunskap kan ses som drivkraften bakom fonologiska utveckling (Werker & Curtin, 2005; Pierrehumbert, 2003 t ex. ) 32

33 sn-ö sn-abb sn-ygg sn-ava sn-yta Snö snö tö frö Snö -kall - vit/grå/brun - snö-boll, snö-kanon -åka skidor Övningar och resonemang -växling mellan olika språkliga domäner exv fonologiska och semantiska ( inkl. kategoriseringar) och grammatiska - metaspråkliga övningar 33

34 Ordfrekvens -Barn lär sig vanliga ord först - med ökad exponering utvecklas språkljudsmässiga representationer säkrare vad gäller vokalers och konsonanters kännetecken - vanliga ord produceras snabbare och tydligare än ovanliga ord -lexikal åtkomst att hitta orden - positiva övningseffekter 34

35 Koppling mellan lexikon och grammatik Starkt samband mellan lexikon och grammatik (Moyle m fl 2007) Utveckling av syntaktisk förmåga underlättade den lexikala utvecklingen för barn i åldrarna 2-3 år, men i mindre utsträckning för late talkers än för barn med typisk utveckling. Bootstrapping förmågan att dra nytta av ledtrådar från olika språkliga komponenter. Ex syntaktisk bootstrapping: Där står en röd... substantiv följer. Barn med typisk utveckling uppvisade tecken på dubbelverkande bootstrapping, bra ordförråd underlättar grammatisk utveckling, och god grammatisk förmåga underlättar ordförrådsutveckling. 35

36 Interaktion Enligt socio-konstruktivistiska modell bygger språk på medskapande mellan deltagare i sociala handlingar i en kulturell kontext. Erfarenhet av -mängden talat språk -positivt samband med barns genomsnittliga meningslängd -frekvens av ord i isolering, komplexitet i verbformer, mödrars 36 genomsnittliga meningslängd,variation i tal/språk, tydlighet i talet

37 Språkstödjande aktiviteter... Yttranden med tydlig information Tal och språk väl synkroniserat och anpassat till barnets uppmärksamhet / handlingar befanns vara starkt korrelerat med bredden i barnets ordförråd och språkproduktion (Longobardi, 1992) Särskilt stödjande aktiviteter för barns språkliga och kognitiva utveckling - Problemlösning och litaracy tasks - sammanhang av gemensam uppmärksamhet - familjediskussioner i hemmet 37

38 Interaktion effekter Vuxna -tydligt artikulerat tal MEN inte övertydligt, behålla naturligheten Barn - tydlig auditiv och visuell information om egenskaper i omgivningens tal och språk vokaler, konsonanter, prosodi såsom satstyp fråga eller påstående Vuxna ordbetoning,ordaccent, Jfr barnriktat tal - Lite långsammare tal till yngre barn Barn -ger barnet tid att bearbeta intrycken som de hör, ser och upplever 38

39 Vuxna - Kortare satser till de yngre barnen Barn - Minskad belastning på korttidsminnet och arbetsminnet och mer tid för ostörd bearbetning Snart ska vi gå ut. Gå till hallen! Snart ska vi gå ut och leka på gården där alla uteleksakerna finns. Gå ut i hallen och börja ta på kläderna som är på din plats! - Tydlig information om språkets grammatiska egenskaper Less is more 39

40 Vuxna - Paus efter viktig information Barn - Minskad belastning på korttidsminnet och arbetsminnet och mer tid för ostörd bearbetning Snart ska vi gå ut. Gå till hallen! Vuxna får tid att observera och tolka barnets beteende och anpassa nästa yttrande / gestik... 40

41 Vuxna - Tydlig prosodi Barn - tydlig information om olika egenskaper i språket -och om intentioner/attityder Snart ska vi gå ut. gå ut partikelnut är betonad Snart ska vi gå ut. Gå till hallen! Gå till hallen! Jfr gå in; gå bort; gå genom Uppmaning Jfr Gå till hallen? 41

42 SPRINT Projekt om barns utveckling av ordförråd (12-30 mån) Vetenskapsrådet Specialpedagogiska institutionen, institutionen för lingvistik Föräldrarna till barn med medelstort stort ordförråd hade - signifikant större antal yttranden och ord till barnen -större variation i ordval -mindre antal okodbara otydliga yttranden 42 42

43 Barnen med de medelstora stora ordförråden - bekräftades mer - imiterades mer av föräldrarna - fick fler kommentarer från föräldrarna Föräldrarnas tolkning av barnens gester utgör bakgrunden till vad de uppfattar att barnen förstår 43

44 Sång och musik Björnen sover, björnen soverisitt lugna bo. Han ärinte farlig, bara man är varlig, Men man kan dock, men man kandock honom aldrig tro! Stora likheter mellan talat språk och sång - Språkets prosodiska egenskaper framhävs Jfr språkmelodi / intonation; rytm; ordbetoning; förlängda vokaler; tydliga konsonanter När barn lyssnar till sång och sjunger själva får de information om omgivningens språk på ett tilltalande, varierat och effektivt sätt, och hela kroppen involveras 44

45 Språklig information i sångtexten Björnen sover, björ nen sover i sitt lugna bo. Han är inte farlig, bara man är varlig, Men man kan dock, men man kan dock honom aldrig tro! Ordnivå björnen Betoning på första stavelsen, den andra är obetonad Jfr sover, lugna, inte, farlig, bara, varlig, honom, aldrig björnen Substantiv, grammatiskt genus, n-ord (utrum) *björnet sover Verb, verbformer, sov-er *sovar Satsnivå Funktion björnen - subjekt / någon gör något sover - predikat / vad gör någon i sitt lugna bo -prepositionsfras / var gör någon något relation i tid och rum 45

46 Positiva effekter av vissa program med musikaliska aktiviteter såsom - Fonologisk medvetenhet - Läsförståelse - Läsförmåga generellt - Barn med långsam inlärning ökad läsberedskap 46

47 Bokläsning - rik källa för språklig interaktion - stimulering av komplext språk - expandering av barns ordförråd -dekontextualisering tala om saker som inte är här och nu Uppmuntran av språkliga aktiviteter och kommunikativa initiativ även till äldre barn/elever Rikt, varierat, tydligt tal/språk/kommunikativa signaler i kombination med en positiv, uppmärksam/känslig omgivning 47

48 Problemlösning resonemang (lyssna på /tolka barnen) Beredas många tillfällen att samtala Tal/språk i funktionella /meningsfulla kommunikativa sammanhang Lyhörd omgivning svara på barnets behov Leka och fantisera med språket... Märta Tikkanen: Kunskap, klokhet och fantasi 48

49 TACK! 49