Språksvårigheter och flerspråkighet

Transkript

1 Språksvårigheter och flerspråkighet Språktrappan - språkets uppbyggnad digitala verktyg som stöd för språkutveckling i förskolan Specialpedagogik i förskolan 1 okt 2015 Johanna Kristensson Leg logoped & språk-, läs- och skrivutvecklare Resurscentrum Kärnhuset, Halmstad & Oribi, Lund Vikten av förebyggande arbete Ca 20 % av alla elever riskerar att inte kunna vara en del av det demokratiska samhället till följd av bristande språk-, läs- och/eller skrivförmåga All forskning visar att det är det förebyggande arbetet och de tidiga insatserna som har en avgörande betydelse för en framgångsrik skolgång Barn och elever vet tidigt (ofta innan skolstart) om de kommer att tillhöra läsarnas klubb eller inte Den akademiska självbilden behöver stärkas tidigt, dvs. innan barnen och eleverna hunnit misslyckas med sin läs- och skrivinlärning Definition - språkstörning Det finns olika typer och olika grader av språkstörning Specifik språkstörning - språkstörning som utesluter andra funktionshinder där språkstörning ingår (t.ex. utvecklingsstörning). Typisk icke-språklig utveckling. En språkstörning graderas: Lätt, måttlig, grav, mycket grav Grav språkstörning - språkstörningen påverkar språket på flera nivåer (grammatik, språkförståelse, ordförråd, fonologi, pragmatik och/eller prosodi) och blir gravare ju fler nivåer som är drabbade. Konsekvensen bli ett funktionshinder där störningen leder till problem i vardagen. 1-2 % uppskattas ha grav språkstörning. OBS! Inga absoluta kriterier eller gränser finns. Det är inte antingen eller

2 Språkstörning ändrar karaktär med åren Funktion - pragmatik, social kommunikation Svårigheter med språket tenderar att ta sig nya uttryck när barnet blir äldre. Ögonkontakt Turtagning Att planera uttal (fonologisk programmering) - Ofta dyslexi (handlar om ljudanalys) Gemensam uppmärksamhet Motoriska uttalsproblem (dyspraxi) - Kan synas i stavning (även om läsning ibland kan hjälpa då barnet ser uttalet ) Att hålla en röd tråd Theory of mind - att förstå att andra kan ha andra idéer eller avsikter än en själv. Utvecklas från ca tvåårsåldern. Med denna utvecklas empatisk förmåga. Grammatik och ljudsystem - Syns ofta i fri skrivning, både gällande stavning och innehåll Ord, begrepp och grammatik - Hör- och läsförståelseproblem vanligt. Kan ge problem med matematikens lästal, utan att det är räknesvårigheter. Samtalsregler - Fortsatta svårigheter kring hur språket används i ett socialt sammanhang Hur yttrar sig en pragmatisk språkstörning Svårigheter med den sociala språkanvändningen, dock svårbedömt då det inte syns eller hörs så tydligt Barnet bryter mot samtalsregler Abrupta ämnesbyten Svårt att hålla en röd tråd genom ett samtal och i berättande Klarar inte av att reda ut missförstånd Ta lyssnarens perspektiv. När den sociala kommunikationen inte fungerar Backa bandet - när, var och hur uppstår problemen? Varsamt lotsa barnet i lekens och fantasins värld Dagliga rutiner kan underlätta. Lär in vissa kommunikativa beteenden utifrån en bestämd situation. Utgå från välfungerande situationer och försök anpassa omgivningen efter barnet. Påfallande långrandigt och övertydligt tal, eller motsatsen, ger för lite information och tar för givet att samtalspartnern förstår Utreda missförstånd tillsammans. Bekräfta samspelet. Svårt med inferens, dvs. tolka något som sägs eller skrivs mellan raderna Tecken som stöd kan ibland hjälpa till i språkutvecklingen Visar sig endast i vissa situationer och ofta mot slutet av förskoleåldern Ge mycket tid!

3 The language gap Den enskilt viktigaste faktorn för utvecklande av god text- och läsförståelse är ordkunskap. Således ett högt samband mellan ordförråd och läsförståelse. 2 % okända ord påverkar läsförståelsen % okända ord = oförståeligt Redan i 6-årsåldern kan det skilja oerhört Hur yttrar sig svårigheter med innehåll och semantik? Barnet är ofta inte så benägen att lyssna vid t.ex. högläsning eller andra situationer Förstår ej/missförstår instruktioner Brister i ordförrådet Ibland svårt att få fram ord Svårigheter att ge en sammanhängande berättelse på enskilda barns ordförråd. Språkstarka barns ordförråd ord och språksvaga barns ordförråd 5000 ord. Skillnaden ökar proportionellt. Ger ofta sociala komplikationer, t.ex tillbakadragenhet, talrädsla eller konflikter Svårt att skapa inre representationer utan visuella bilder Använder sig oftare av situationsförståelse Källa: Jørgen Frost och Ingvar Lundberg Hjälp till barn som har svårigheter med språkets innehåll Ta aldrig för givet att barnet har förstått allt. Kontrollera att barnet förstått, t.ex. genom att iaktta, fråga barnet, be barnet upprepa, enskild instruktion etc. Vad säger läroplanen? Använd ett enkelt språk och tala tydligt i ett lugnt tempo. Upprepa gärna. Förstärk med visuellt stöd som bilder, gester, tecken eller genom att visa själv. Rutiner och situationsförståelse förstärker också språkförståelsen. Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Vid högläsning; läs gärna samma bok flera gånger för förståelsen, prata om innehållet Att arbeta temainriktat kan underlätta språkinlärningen Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning. Stimulera ordförrådet genom att ofta benämna och kommentera föremål och händelser i omgivningen. Prata om ords betydelser, synonymer och antonymer (motsatser) (Lpfö 98 rev. 2010)

4 Appar för berättande, dramatisering och samspel Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra Story wheel 22 kr Appar för fonologisk medvetenhet och skriftspråk Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner Bokstavspussel 28 kr Lpfö 98 rev.2010 (Lpfö 98 rev. 2010) Puppet pals 1 & 2 22 kr resp. 38 kr (för fullversion) Appar för talutveckling Ordens magi 38 kr Skolstil 22 kr Bornholmslek 49 kr Flerspråkighet Ett barn som lever i en flerspråkig miljö och som regelbundet exponeras för minst två språk räknas som flerspråkigt Majoriteten av världens barn är flerspråkiga! En del tillägnar sig två eller fler språk samtidigt andra möter ett nytt språk senare i livet Fonemixo 249 kr Talking Tom Gratis Se bokstavsljuden Gratis Det flerspråkiga barnet skiljer mycket tidigt på sina språk Barnet utvecklar två skilda lexikon som varierar innehållsmässigt Kodväxling = samtidig användning av fler än ett språk. Tyder på god språklig förmåga.

5 Flerspråkighet och pragmatik Språklig socialisering varierar mellan kulturer I Sverige är det vanligt med samtal två och två i lugnt tempo. Ögonkontakt. Vuxna ger barn stöd i samtal. Fråga/ svar. I andra kulturer sker ofta multiinteraktion. Liten ögonkontakt. Ingen förenkling när vuxna talar till barn, istället görs upprepning. Detta är dock inte någon pragmatisk språkstörning! Verktyg för att stärka modersmålet Förskolan ska sträva efter att varje barn som har annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål -Lpfö 98 rev Book Creator 49 kr SayHi 49 kr Flerspråkighet och språkstörning Viktigt att skilja mellan bristande exponering för svenska och språkstörning Ett flerspråkigt barn har en språkstörning endast om den uppträder i båda språken Båda språken måste bedömas. Anamnes är viktigt! Informella bedömningar på svenska och på barnets språk med hjälp av tolk eller modersmålslärare gör det möjligt att jämföra barnets med sig självt Pragmatiska beteenden som anses acceptabla skiljer sig från kultur till kultur Flerspråkighet orsakar aldrig en språkstörning! Talsyntes på många olika språk i plattan

6 Att tänka på Kontakt Ett digitalt verktyg är, och förblir, just ett verktyg bland alla andra. Målet får aldrig vara att arbeta med ipads eller datorer. En medvetenhet och ett syfte är avgörande. En app är aldrig pedagogisk i sig själv. Det är den medvetna pedagogens arbete med appen som blir pedagogiskt. Många program och appar har ett väldigt förutbestämt innehåll, likt traditionella fylleriövningar, som inte utmanar barnen att själva reflektera och tänka. Återigen; tänk ett syfte! johanna.kristensson@halmstad.se "Språk och digitala verktyg i förskolan - idéer och inspiration" (Nypon förlag)