TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!

Transkript

1 TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA! HUR SKAPAR VI TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER UTIFRÅN ALLA BARNS OLIKHETER? 8 mars 2019 Catarina Björk Specialpedagog

2 FÖRMIDDAGENS INNEHÅLL Presentation Tillgänglig förskola- vad är det? Ord och begrepp. Vad säger läroplanen om vårt uppdrag Kommunikation- förstärkt kommunikation Paus Förutsägbar verksamhet- att förstå och göra sig förstådd Tillgänglig förskola-hur då? Frågor och gemensam reflektion Utvärdering

3 MIN YRKESRYGGSÄCK BASERAD PÅ VETENSKAPLIG GRUND OCH BEPRÖVAD ERFARENHET

4 ATT DET ALLTID FINNS FLER SÄTT ATT SE PÅ SAKEN Glasögon

5 ATT VARA MEDVETEN OM MITT UPPDRAG Äpple

6 ATT DET ÄR DET VARDAGLIGA SOM ÄR DET VERKLIGA Bok

7 ATT TRÄ SMULTRON PÅ TRÅD

8 GEMENSAM NÄMNARE Möte Sammanhang Teori- Praktik Erfarenheter Reflektion Det som jag erfarit påverkar hur jag ser, förstår och agerar framåt.

9 HUR SKAPAR VI TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER UTIFRÅN ALLA BARNS OLIKHETER?

10 LÄRMILJÖER Förstå och utforska miljön Social miljö Begripligt sammanhang Aktiviteter utanför förskoleområdet Samverkan med hemmet Pedagogisk miljö Strategier och stödstrukturer Arbetslag Olika sätt att lära Lärverktyg Digitala verktyg Hjälpmedel Fysisk miljö Rum för lärande Ljudmiljö Visuell miljö Luftmiljö Utemiljö

11 VÅRA LÄRMILJÖER SKA VARA TILLGÄNGLIGA OCH GE ALLA BARN DE BÄSTA FÖRUTSÄTTNINGAR Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och utforska omvärlden samt stödja barns utveckling, lärande, lek och kommunikation. Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt.

12 LIKABEHANDLING- TILLGÄNGLIGHET Främjande Förebyggande Åtgärdande

13 ATT ARBETA FRÄMJANDE FÖR ATT SKAPA TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER Åtgärdande Förebygga Främjande

14 INKLUDERING Helheten ska anpassas utifrån delarna inte delarna som ska anpassas till helheten Medräknad i samma gemenskap Barnets upplevelse av att vara en del av sammanhanget Genomsyra hela verksamheten Att ingå i en grupp innebär inte med automatik att man är inkluderad

15 INKLUDERING Utbildningen ska ta hänsyn till barns olika förutsättningar och behov. Utbildningen ska anpassas till alla barn i förskolan. Alla barn ska få erfara den tillfredsställelse och glädje det ger att föra framsteg, övervinna svårigheter och att vara en tillgång i gruppen. Förskolan ska särskilt uppmärksamma barn som av olika anledningar behöver mer ledning och stimulans eller särskilt stöd. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar.

16 UNDERVISNING Stimulera och utmana med läroplansmålens mål som utgångspunkt och riktning, syfta till utveckling och lärande hos barnen. Undervisningen ska utgå från ett innehåll som är planerat eller uppstår spontant eftersom barns utveckling sker hela tiden. Utmana vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper Utbildningen ska ta tillvara barnens egna erfarenheter, behov och det de visar intresse för. Men barnen ska också kontinuerligt utmanas vidare utifrån läroplanen genom att inspireras till nya upptäckter och kunskap.

17 MÄNNISKOSYN Barn är inte, de blir till i sitt sammanhang Trotsigt barn eller ett barn med behov av självständighet Vem är det som har problem? Vad kan vi pedagoger göra för att lösa våra problem- inte vad kan barnet göra för att lösa dem. Om vi ser ett barn som ett problem- så blir det ett problem Det vi fokuserar på, det växer- Positivt som negativt Pedagogiskt arbete är att ställa krav som barnet inte hade ställt på sig själv- på ett sätt som fungerar.

18 Vi är olika och skapar vår förståelse på olika sätt Vi måste göra olika och erbjuda fler och mer olika kommunikationssätt Vissa behöver mer för att få lika

19 BARN GÖR RÄTT OM DE KAN Röd- Kan inte Gul- Kan med hjälp Grön-Kan med stöd Om barn inte uppför sig har vi troligen för höga förväntningar på deras förmågor.

20 KOMMUNIKATION Kommunikation skapas i mötet mellan människor och mellan människor och miljö. Kommunikationssvårigheter har vi tillsammans. Vi behöver inte lära barn att kommunicera. Det kan de redan. Vi ska ge dem verktyg att kommunicera. Vi behöver skapa en kommunikativ lärmiljö för barn, mellan barn och mellan barn och pedagoger.

21 Störst ansvar på dem som har störst möjlighet att påverka Som pedagoger behöver vi vara lyhörda, idérika och ha en stor vilja att följa barnet. Genom en aktiv närvaro är det möjligt att stödja kommunikation mellan barnen samt förebygga och hantera konflikter. Förskolan ska uppmuntra barnen att föra fram sina tankar och ideer och skapa förutsättningar för det.

22 FÖRSTÄRKT KOMMUNIKATION FÖR Information Kommunikation Delaktighet och inflytande Inte det ena eller det andra utan alla tre Tillgängligt Användarvänligt

23 Tecken som stöd Finns alltid med oss Motoriskt enklare än tal Konkretiserar ordens betydelse Stimulerar ögonkontakt och uppmärksamhet Bidrar till att vi talar långsammare Fyller på ordförrådet genom händerna. Ger alla möjlighet att att uttrycka, tankar, känslor, önskemål Bildstöd Konkreta föremål Foton på föremål Bilder på föremål Bryta ner en aktivitet till mindre beståndsdelar för att visa på vad den innehåller Att de vuxna är förebilder och själva använder bildstödet i samspel och samtal med barnen. Att bildstödet utvärderas, byts ut och förnyas utifrån barnets behov.

24 KAN DETTA OCKSÅ VARA FÖRSTÄRKT KOMMUNIKATION? Handdockor Sagopåse Drama Böcker Skapande/Musik Att vara modell i leken- att delta i leken. Verbalisera samspel- sätta ord på samspel Lärmiljö, ljud, ljus, doft

25 DETTA GÖR VI REDAN..MEN I ETT HELT ANNAT SYFTE Handdockor Inspiratör Hjälpmedel Igångsättare Vi kommunicerar om, med och på grund av handdockan. Bilderboken Gå in i en annan värld Många olika karaktärer Resor Bilden som förstärkt kommunikation

26

27 FÖRSTÄRKT KOMMUNIKATION Nödvändigt för några, användbart för många och inte skadligt för någon.

28 PEDAGOGISK DOKUMENTATION SKAPAR MÖTEN OCH FÖRSTÄRKER KOMMUNIKATION En bild skapar en gemensam förståelse och blir den gemensamma grunden att stå på och utifrån den kan man sedan bygga språket. Båda parter blir genom bilden inställda på samma sak. Kommunicerar om samma sak. Pedagogisk dokumentation på väggarna skapar möten mellan barn. Kommunikation Koncentration Minne

29 ATT FÖRSTÅ OCH GÖRA SIG FÖRSTÅDD Barn gör det mest begripliga i varje situation Hur kan barn förstå det vi erbjuder/förväntar oss av dem i verksamheten?

30 Vilka förväntningar har vi på barnet? Vilka förmågor kräver situationen? Hur möts förmågorna och kraven? Hur gör vi de beteenden vi förväntar oss av barn i olika situationer begripliga för dem?

31 Om vi vet vad som förväntas av oss så kan vi lägga mer energi på innehållet Energi går till struktur istället för till innehåll Alla har behov av att veta vad som ska hända och det skapar stress för alla människor när den inte kan förutse det. Våra förmågor minskar när stressen ökar.

32

33 ATT UTFÖRA VALSITUATIONER KRÄVER EN MÄNGD OLIKA FÖRMÅGOR Förståelse för vad hen har att välja mellan. Tillräckligt arbetsminne för att komma ihåg vad hen har att välja mellan. God föreställningsförmåga för att förstå vad det innebär att välja mellan de olika alternativen. Hantera impulser vid valsituationen. Förståelse för konsekvenser av val

34 ATT TÄNKA PÅ I VALSITUATIONER Gör valen tydliga och visa vad det innebär, konkret Barn som har svårt att välja behöver hjälp Begränsa valfriheten om det behövs, t ex välja mellan två saker. Göra valet innan

35 Hittar möjligheter genom att följa barns olika sätt att vara barn Jobba slow Gör igen, igen och igen Reflektion Alla har styrkor att bygga på. Barn som vuxna Hur skapar vi tillgängliga lärmiljöer utifrån alla barns olikheter? Vad fungerar bra? - -Göra mer av Vad utmanar? -Hur anpassar vi? Vad fungerar inte? - Ta bort Skapa förutsägbarhet Arbeta främjandeinte vänta in enskilt behov Olika lösningar Vi är olika och skapar vår förståelse på olika sätt Mer och fler varierande kommunikationssätt Förstärkt kommunikation Information Kommunikation Delaktighet Introduktion Före-Under-Efter

36 FRÅGOR Behöver vi använda förstärkt kommunikation? Barnen förstår ju oss ändå. Förstår barnen vad bilderna betyder? Barnen visar inget intresse för tecken och bilder, varför? Ska vi behandla barn olika? Hur bemöter man andra barn och föräldrars frågor? Hur ska man veta vilken förstärkt kommunikation som blir tydligast för gruppen? Blir det inte för många intryck för barnen med alla bilder och dokumentation?

37 FÖR ATT FÅ EN SKILLNAD BEHÖVER MAN GÖRA EN SKILLNAD Vilken skillnad behöver ni göra? Vad vill ni uppnå? Hur kommer ni dit? Vad är ert första steg?

38 REFERENSER Bilderna kommer från Kaninbilderna kommer från Filmer: Long Story Shortz Visuals Bokstavsbarn-Falling letters Litteratur: