Leg. Logoped/ fil. dr i handikappvetenskap Tfn:

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Leg. Logoped/ fil. dr i handikappvetenskap Tfn:"

Transkript

1 Janna Ferreira, Leg. Logoped/ fil. dr i handikappvetenskap Tfn: Välkomna med frågor om språkhandikapp, eller önskan om handledning av uppsatser som behandlar grupper med språkliga funktionshinder!!

2 Varför ska man kunna det där med språklig utveckling? Ger teoretisk och praktisk kunskap om språket Viktig kunskap om förälder, anhörig Som grund för samtal med personer med språkliga funktionshinder, privat eller professionellt Utredning, behandling och bemötande av barn, ungdomar och vuxna med språkliga störningar

3 EXPRESSIVT IMPRESSIVT

4 PRAGMATIK RASPmodellen Kommunikativa funktionshinder kan finnas på olika nivåer SPRÅK ARTIKULATION RÖST

5 Röst Artikulation Fonologi ljuduppbyggnad i språket

6 Lexikon -ordförråd - snabb ordmobilisering Grammatik - Morfologi: böja orden rätt - Syntax: sätta ihop ord till meningar Semantik -förståelse vad orden och meningarna betyder - Generalisering, kategorisering - Språkliga begrepp: färg, mängd, avstånd

7 Ickeverbal kommunikation - Gester - Ansiktsuttryck - Ögonkontakt - Avstånd mellan de samtalande - Pauser - Röstkvalitet: signalerar kön, ålder, klass, känslor

8 Pragmatik: konventioner, samtalsregler - Turtagning - Ögonkontakt - Respons till samtalspartnern - Inferens, slutsatsdragning

9 Ickespråkliga egenskaper - Hörsel - Perception, visuell och auditiv - Syn - Orsak-verkan - Vakenhet - Sekvensering - Koncentration - Social förmåga - Initiativförmåga - Theory of mind - Motivation - Visualisering - Begåvning - Motorik - Inlärningsförmåga - Arbetsminne MED MERA! - Långtidsminne

10 Bloom Lahey FORM - FORM CONTENT - INNEHÅLL USE - ANVÄNDNING

11 F I A F A I F A I F I F I A A

12 Behavioristisk teori (Burrhus Frederic Skinner) Nativistisk teori (Noam Chomsky) Kognitiv teori (Jean Piaget & Lev Vygotsky)

13 Stimuli respons Argument: Korrekt språkligt beteende stimuleras genom positiv förstärkning Felaktigt språkligt beteende minskar genom utebliven respons och utsläckning eller genom negativ respons. Skinner Kritik: Stimuli-responskopplingar för varje ord omöjligt Hur stimuleras satser? Hur förklarar man egenkonstruktioner och övergeneraliserade böjningar?

14 Medfödda förmågor och mognad viktig LAD language acquisition device strukturell inre grammatik Argument: Alla kulturer har ett utvecklat talspråk, djur har det inte Språktillägnandet lättare före puberteten = språkutvecklingen hör samman med hjärnans utveckling De flesta barn har likartad språkutveckling Barnet lär sig komplext språk så fort, utan formell undervisning och trots lite modeller Chomsky

15 Kritik: Hur ser då denna minsta gemensamma grammatik ut? Ingen har kunnat hitta den. Barn använder språk på oväntade sätt som strider mot Chomskys strukturella grammatik. Språkutvecklingen, särskilt den grammatiska, sker inte så fort. Ända upp i vuxen ålder lär vi oss grammatiska strukturer.

16 Tänkandet påverkar språket (Piaget) Språket påverkar tänkandet (Vygotsky)

17 Schemata = Handlingsmönster som ger en mental bild som kategoriserar världen och omgivningen. Piaget -Aktivitetsschemata. Hur man gör något --- sparka -Symboliska schemata. Hur symboler representerar verkligheten; avgränsningar, generaliseringar. -Begrepps, klass och relationsschemata. Överordnade, underordnade kategorier. Relationer mellan associationer.

18 Assimilation. Ny info anpassas till befintlig. Tänkandet skapar världen. Suga på: tumme, napp, boll, sko, borste Ackommodation. Ny info kräver att gammal info anpassas. Världen skapar tänkandet. Suga på: tumme, napp, fluga OHOH!! Äckligt! Inte suga på flugor, kasta flugor! BALANS!

19 Utvecklingen från stimulusstyrd Vygotsky viljemässigt handlande/logiskt tänkande går via kulturen och viktigast uttryck för kulturen är SPRÅKET Zonen för proximal utveckling - omgivningen bör ligga steget före! Hjälp med definitioner ger de spontana begreppen en medvetenhet och en struktur.

20 Barnet utforskar världen aktivt Samspel barn/omgivning Yttre handlingar blir till inre Språket nära förknippat med kognitionen, jmf Sapir-Whorf lila blå grön gul orange röd cips w uka citema cicena cips w uka Svenska Shona (Rhodesia) hui ziza Bassa (Liberia)

21 Edward Sapir Benjamin Lee Whorf

22 Fonem språkets minsta betydelseskiljande enhet /bi:l/ /pi:l/ Fonem = bokstäver /schema/ fonem bokstäver

23 Fyra teorier om hur begrepp är strukturerade/ organiserade: 1.Attributteorin 2.Prototypteorin 3.Exemplarteori 4.Förklaringsbaserad teori

24 - Ett begrepps betydelse består av en attributlista (elefant: djur, stor, fyrbent, med snabel) - Attributen är byggstenarna för ett begrepp. - Begrepp organiseras kring definierande egenskaper som är nödvändiga och tillräckliga. - Klara gränser mellan kategorierna - Alla kategorimedlemmar är lika representativa för hela kategorin - I en begreppshierarki ärver underordnade begrepp alla egenskaper förknippade med överordnade begrepp

25 - Begrepp är organiserade kring en prototyp (ett genomsnitt eller bäst exempel ). - Ingen mängd av nödvändiga och tillräckliga attribut för att avgöra kategoritillhörighet, snarare en mängd av ickenödvändiga attribut som är typiska för kategorin - Kategorigränserna är oklara - Kategoritillhörighet bestäms av graden av likhet mellan det objekt som skall kategoriseras och prototypen. - Typikalitetsgradient

26 - Kategorier utgörs av en samling av exemplar/instanser, ej sammanfattning. - Kategoritillhörighet bestäms av en jämförelse (likhet) mellan det objekt som skall kategoriseras och ALLA kategoriinstanser (exemplar) - Kategorisering sker genom en framplockning av exemplar från minnet när man utsätts för en viss ledtråd. - Om det inte finns en exakt matchning, används ledtrådens närmaste granne.

27 - Handlar i större utsträckning om inlärning av begrepp. - Begrepp kan ha attribut men det finns också relationer mellan attributen som måste tas hänsyn till. (fjädrar och f lyga) - Begreppsbildning grundar sig på tidigare kunskap och teorier om vår omgivning. Denna kunskap strukturerar och organiserar begrepp. - Personers olika (naiva) teorier bestämmer vilka egenskaper som är viktiga för ett visst begrepp.

28 Barns inlärning är ofta U-formad! t.ex för språk.

Bild 1 Språk och kognition. Bild 2 SPRÅK. Bild 3. Ett språk kännetecknas enligt Bjorklund av:

Bild 1 Språk och kognition. Bild 2 SPRÅK. Bild 3. Ett språk kännetecknas enligt Bjorklund av: Bild 1 Språk och kognition Stefan Gustafson, Lektor i utvecklingspsykologi/ Doktor i handikappvetenskap Email: stefan.gustafson@liu.se Tfn: 013-285896 Bild 2 SPRÅK Language is a code whereby ideas about

Läs mer

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT

Läs mer

Perception och Språkutveckling. Kognitiv utveckling. Perception. Upptäcka världen. Metod. Förnimmelse till Varseblivning (Sensation to Perception)

Perception och Språkutveckling. Kognitiv utveckling. Perception. Upptäcka världen. Metod. Förnimmelse till Varseblivning (Sensation to Perception) Kognitiv utveckling Perception och Språkutveckling Perception Tolkning av sinnesintryck Aktivt process Urvalsprocess Föreställningar och begrepp Bottom-up top-down process Förnimmelse till Varseblivning

Läs mer

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24 Kognitiv utveckling Pär Nyström www.babylab.se Studier med barn, fördelar Ordning av kognitiva processer Mindre försöksledareffekter Bra fysiologiska förutsättningar Kan testa sånt som är omöjligt på vuxna

Läs mer

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt

Läs mer

Språksvårigheter och flerspråkighet

Språksvårigheter och flerspråkighet Språksvårigheter och flerspråkighet Språktrappan - språkets uppbyggnad digitala verktyg som stöd för språkutveckling i förskolan Specialpedagogik i förskolan 1 okt 2015 Johanna Kristensson Leg logoped

Läs mer

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal 2015-04-22 Kompetenscentrum Tal och språk Umeå kommun Christina Nordlund, logoped Anna Nordström, förskollärare Meta Engström, förskollärare

Läs mer

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning Vårt projekt mål och syfte: Ta fram ett sätt att tänka om språkinlärning, som gagnar denna elevgrupp. Det yttersta målet är att eleven klarar enkel

Läs mer

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn? Tvåspråkiga barn Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv Marie-France Champoux-Larsson Doktorand i Psykologi Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn? Tvåspråkighet är vanligare

Läs mer

Ordförråd och Ordbildning

Ordförråd och Ordbildning Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande

Läs mer

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19 Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad

Läs mer

Språk- och kommunikationsproblem hos barn, hur upptäcks de och hur kan vi hjälpa?

Språk- och kommunikationsproblem hos barn, hur upptäcks de och hur kan vi hjälpa? Språk- och kommunikationsproblem hos barn, hur upptäcks de och hur kan vi hjälpa? Barbro Bruce, leg.logoped, dr.med.vet. Köpenhamn 3 oktober 2007 21/08/2007 barbro.bruce@med.lu.se 1 Min vidareutveckling

Läs mer

Hörselverksamheten, Västra Götaland

Hörselverksamheten, Västra Götaland Hörselverksamheten, Västra Götaland Beslut ledningsgrupp 2010-06-22 Justerad 2010-11-23. Förtydligande av UD001 Justerad 2012-03-19.Två nya koder. AV055 och HDVKU18. HDVKU18 är en intern kod, ej till VEGA.

Läs mer

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se INKLUDERANDE OCH UTVECKLANDE UNDERVISNING Att undervisa är att visa under Att undervisa innebär att omvandla

Läs mer

Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng

Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng Språkutveckling, flerspråkighet, estetik Ladokkod: 11FK10:3 HT11 UVK 1 Tentamen ges för: Förskollärarstudenter, Grund/FI, Grund F 3, Grund 4 6 Tentamenskod: Tentamensdatum:

Läs mer

Samtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter

Samtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter Samtal med barn med kommunikationssvårigheter svårigheter och möjligheter Kommunikationskarnvalen 2012 pernille.holck@med.lu.se Pragmatik Användandet av språklig och ickespråklig förmåga i kommunikativt

Läs mer

VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning. Innehåll idag

VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning. Innehåll idag VÄLKOMNA! Mötet med elever i språklig sårbarhet/språkstörning Innehåll idag Presentation av Lotsen Språkets delar Vad är språkstörning/språklig sårbarhet? Förhållningssätt, pedagogik, extra anpassningar,

Läs mer

Två föreläsningar januari 2012: Barnets tidiga språkutveckling och Språkstörningar

Två föreläsningar januari 2012: Barnets tidiga språkutveckling och Språkstörningar Två föreläsningar januari 2012: Barnets tidiga språkutveckling och Språkstörningar Barnets tidiga språkutveckling Vad är språk? flera modeller Förutsättningar som måste finnas: Kognitiva, oralmotorik,

Läs mer

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation ORDEN I LÅDAN Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkutveckling... 4 Läsa och skriva i förskolan... 4 Kopplingar

Läs mer

Språkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen!

Språkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen! Språkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen! Catarina Sjöberg Leg. Logoped Halmstad Ulrika Thorbjörnsson Barnbibliotekarie Halmstad Prata mest med de som pratat minst! Steg för steg putta och locka

Läs mer

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning Logopeder AnnaKarin Larsson & Eva Sandberg Central Barnhälsovård i Göteborg & Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen Innehåll DEL I Varför screena?

Läs mer

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015 Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder

Läs mer

Att lära sig/ut språk. Teori under 50 år och praktik under 50 minuter Sofia Tingsell, Göteborgs universitet

Att lära sig/ut språk. Teori under 50 år och praktik under 50 minuter Sofia Tingsell, Göteborgs universitet Att lära sig/ut språk Teori under 50 år och praktik under 50 minuter Sofia Tingsell, Göteborgs universitet Teori och praktik Vår vardag är en del av ett större fält som vi utifrån erfarenhet kan ha synpunkter

Läs mer

Lingvistikens grunder ht 2014 SEMANTIK 1:5. Fil. Dr. Eva-Marie Ström Universitetslektor i lingvistik E-post: eva-marie.strom@gu.se. www.gu.

Lingvistikens grunder ht 2014 SEMANTIK 1:5. Fil. Dr. Eva-Marie Ström Universitetslektor i lingvistik E-post: eva-marie.strom@gu.se. www.gu. Lingvistikens grunder ht 2014 SEMANTIK 1:5 Fil. Dr. Eva-Marie Ström Universitetslektor i lingvistik E-post: eva-marie.strom@gu.se Kurslitteratur semantik Obligatorisk litteratur Saeed, John I. (2008).

Läs mer

Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn. Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped

Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn. Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta

Läs mer

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4

Läs mer

Social kommunikation. Språkförskolekonferens 2015 2015-08-28. Lisen Kjellmer, leg logped, Ph.D. 1

Social kommunikation. Språkförskolekonferens 2015 2015-08-28. Lisen Kjellmer, leg logped, Ph.D. 1 Pragmatiska svårigheter hos förskolebarn: Vad är det egentligen? Pragmatisk förmåga - definitioner Användning av språk i socialt samspel på ett adekvat sätt i en viss given kontext (Bishop, 1997) Lisen

Läs mer

Samtalsunderlag för välbefinnandekontrollen med det 4-åriga barnets föräldrar och dagvården.

Samtalsunderlag för välbefinnandekontrollen med det 4-åriga barnets föräldrar och dagvården. Samtalsunderlag för välbefinnandekontrollen med det 4-åriga barnets föräldrar och dagvården. 1. Känslolivets utveckling, sociala färdigheter, växelverkan och lek är nyfiket och säkert på sig själv, vill

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE

Läs mer

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar

Läs mer

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014 4 april 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna Språkliga svårigheter under skolåldrarna Astrid Frylmark Leg logoped OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter.

Läs mer

Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1

Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1 Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1 Mål för föreläsning 1 är att veta mer om: Vad språk är Vilken språklig kunskap vi behöver som språkanvändare Hur vårt mentala lexikon är uppbyggt Vilka processer

Läs mer

Att stimulera växande och utveckling genom metoden Köra för att Lära i elrullstol

Att stimulera växande och utveckling genom metoden Köra för att Lära i elrullstol Att stimulera växande och utveckling genom metoden Köra för att Lära i elrullstol Lisbeth Nilsson, dr med vet, leg. arbetsterapeut, specialist inom habilitering och handikappomsorg Associerad till Lunds

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi.

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi. UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 6 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKPSYKOLOGISKA GRUNDBEGREPP (kap 1 + 2) I språkpsykologin finner man begrepp från - språkvetenskap

Läs mer

Vad är det för skillnad?

Vad är det för skillnad? Vad är det för skillnad? Olika pedagogisk grundsyn leder till olika sätt att bemöta barn med autism Ulrika Aspeflo Jag hör ofta kollegor säga att alla vi som arbetar med barn med autism arbetar på ungefär

Läs mer

SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET

SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET Fortbildningssatsning för lärare i förskoleklass läsåret 2011-12 Margaretha Bengtsson och Fredrik Lund Språkutvecklare i Varbergs kommun Fortbildningssatsning

Läs mer

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika

Läs mer

Tillsammans. Tillsammans. ser och förstår vi mer och blir mer ödmjuka. Och kan lättare förstå hur förvirrande det vi säger kan vara för föräldrar

Tillsammans. Tillsammans. ser och förstår vi mer och blir mer ödmjuka. Och kan lättare förstå hur förvirrande det vi säger kan vara för föräldrar 1 2 MÖTEN MELLAN PROFESSIONER SAMVERKAN OCH SAMSYN UTIFRÅN EXEMPLET SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTREDNINGAR SPSM seminarieserie 1 och 15 oktober 2015 Barbro Bruce Leg. logoped, universitetslektor Högskolan i

Läs mer

Psykiska funktionshinder och kognition

Psykiska funktionshinder och kognition Psykiska funktionshinder och kognition Vaasa 13.11 2014 Leif Berg, verksamhetsledare Pol.mag/Leg.psykoterapeut Omaiset mielenterveystyön tukena, Uudenmaan yhdistys ry- Anhörigas stöd för mentalvården,

Läs mer

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p Linköpings Universitet Jour: 9-10 Institutionen för beteendevetenskap Ulrik Olofsson 0702646392 Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p 070120, kl 08.00-12.00 Namn; Personnummer;

Läs mer

Vägledning till Från bild till ord (Dimodimage)

Vägledning till Från bild till ord (Dimodimage) Vägledning till Från bild till ord 1 Vägledning till Från bild till ord (Dimodimage) Från bild till ord har som syfte att skapa situationer där barnen får möjlighet att bygga sitt språk i samspel med andra.

Läs mer

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010) Definition av dyslexi (Lundberg, 00) När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande Svenska Dyslexiföreningen, Linköping oktober 06 Tema: Att skapa goda förutsättningar för barn med språkstörning

Läs mer

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja

Läs mer

Hur kan man göra omvärlden begriplig?

Hur kan man göra omvärlden begriplig? Hur kan man göra omvärlden begriplig? - om att använda visualiseringar i undervisningen 1:3 Lars Nohagen 1 Utbildningsvetenskapliga perspektiv, 20 p Moment 1: SAMHÄLLE Utbildning, pedagogik och samhälle

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari 2014. Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna Språkliga svårigheter under skolåldrarna OM SPRÅKSTÖRNING Ur en dyslexidefinition från IDA En lite känd funktionsnedsättning Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter. Det är en specifik,

Läs mer

Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta?

Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta? Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta? SPK Stockholm 18 mars 2016 Lena Nylander, läkare, vuxenpsykiatri Helene Ahnlund, logoped, vuxenhabilitering Region Skåne Vuxenhabiliteringens

Läs mer

Motivering till språkträning

Motivering till språkträning Motivering till språkträning Humanistisk grundsyn Karlstadmodellen är först och främst en tankemodell 1 som bygger på en humanistisk syn på människor och människors utveckling. Människan är samhällets

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED ATT FÖRA SAMTAL MED BARN MED AUTISM Den här skriften beskriver de svårigheter barn med autism har och ger en vägledning för hur samtal och förhör behöver anpassas utifrån svårigheterna. Autism- och Aspergerförbundet

Läs mer

Allmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng

Allmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng Allmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng Språkutveckling, flerspråkighet, digital publicering Ladokkod: Borås V 12 11FK10, Borås V 12 Svensvand 117910 Tentamen ges för: Förskollärarstudenter, Grund 4

Läs mer

Handledarutbildning i Karlstadmodellen

Handledarutbildning i Karlstadmodellen Handledarutbildning i Karlstadmodellen Bakgrund Karlstadmodellen är namnet på en modell till språkträning som varit i utveckling sedan slutet av 1970-talet under ledning av professor Iréne Johansson. Modellen

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS

Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS Detta screeningmaterial är avsett att vara ett verktyg för att upptäcka de elever som löper risk att utveckla läs- och

Läs mer

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär

Läs mer

Art.nr XXL Fjäril

Art.nr XXL Fjäril Art.nr. 25516 XXL Fjäril Spelet utvecklar: Färger: Lära om primära och blandade färger Rörelse i spel/siffror, kvantiteter och former: Kombinera rörelse med matematisk träning, förstå mängder, första siffror,

Läs mer

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se Programmet Nallelek är ett program med många roliga övningar och tydliga bilder. I programmet ingår övningar av typen trycka-hända, sortera, kategorisera, finn lika, möblera, klä på, domino mm. Nallelek

Läs mer

Kognitiv utveckling. Utveckling. Olika teoretiska grunder

Kognitiv utveckling. Utveckling. Olika teoretiska grunder Kognitiv utveckling Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Inst. för IT/MDI Utveckling Ny tid, nytt samhälle, nya förhållanden Ny syn på historia, geologi, biologi Massutbildning Gamla idéer om

Läs mer

Sekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos. Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk

Sekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos. Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk www.sprakenshus.se Definitioner Primär språkstörning innebär att barnets språkutveckling inte är den för åldern förväntade men barnet är inom normalgränserna när det gäller kognitiv, socio-emotionell och

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped

Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder Anneli Olausson Holmström Leg. logoped Övergripande verksamhet inom området dyslexi Regional verksamhet, d v s lyder under Region Skåne Skåne är

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada? Förvärvad hjärnskada vad är det? ABI = Acquired Brain Injury TBI = Traumatic Brain Injury Christina Jacobsson Neuropsykolog BarnReHab Skåne i Lund En skada som inträffar efter nyföddhetsperioden hos ett

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder

Läs mer

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Ulrika Ferm Leg logoped, Fil Dr DART Kommunikations- och datarresurscenter för personer med funktionshinder, Regionhab, DSBUS Inst.

Läs mer

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum Välkommen till TAKK för Språket hösten 2014 MiM Kunskapscentrum Ett flerspråkigt perspektiv på AKK Samarbetet mellan skolan och hemmet Luz Solano, 2014 Varför AKK på modersmålet? Modersmålet är viktigt

Läs mer

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Anders Westermark, leg logoped Resurscenter tal och språk, Specialpedagogiska skolmyndigheten 15 september 2015 Resurscenter

Läs mer

språkbyte Leg logoped Christina Lagergren 2009

språkbyte Leg logoped Christina Lagergren 2009 Adoptivbarn och språkbyte Leg logoped Christina Lagergren 2009 48.000 utlandsadopterade i Sverige 14.000 i Norge 12.000 i Danmark 1.000 i Finland Ett fåtal på Island 2009-02-12 1 SPRÅKET Är ett redskap

Läs mer

Språk - kommunikation

Språk - kommunikation Språk - kommunikation Är förmågan till språk art-specifik? Är den typisk för människan eller kan djur lära sig språk? Kan djurs kommunikation betraktas som språk? Språk - kommunikation Kommunikation Finns

Läs mer

Delkurs 1: Utvecklingsstörning

Delkurs 1: Utvecklingsstörning Delkurs 1. s1 av 8 Delkurs 1: Utvecklingsstörning Studieuppgift 1 Det finns olika beskrivningar på hur ett barns utveckling går till men jag väljer att redogöra för den som beskrivs i boken, alltså Jean

Läs mer

Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare

Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare Hur händer det? JO orsaken till min forskning var att ta reda på hur svenskt teckenspråk, som modersmål, tillägnas över tid men det resulterade i att jag tittade

Läs mer

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder

Läs mer

Lärande i matematik - olika teoretiska perspektiv

Lärande i matematik - olika teoretiska perspektiv Lärande i matematik - olika teoretiska perspektiv Föreläsning i kursen Matematikdidaktik för högskolan Matematikcentrum, Lunds universitet Gerd Brandell Den didaktiska triangeln Tre parter är engagerade

Läs mer

Kommunicera hur svårt kan det vara?

Kommunicera hur svårt kan det vara? Kommunicera hur svårt kan det vara? Anna Drevsson Karolina Nilsson leg. logopeder Logopedbolaget Jönköping AB Uppdrag Personlig assistans ska göra det möjligt för alla, oavsett funktionsförmåga, att leva

Läs mer

Allmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng

Allmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng Allmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng Språkutveckling, flerspråkighet, digital publicering Ladokkod: Borås V 12 11FK10, Borås V 12 Svensvand 117910 Tentamen ges för: Förskollärarstudenter, Grund 4

Läs mer

u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar för lek

u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar för lek HUR HJÄLPER JAG DET LILLA BARNET ATT UPPTÄCKA VÄRLDEN? Innehåll u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar

Läs mer

Förutsättningar för pragmatisk utveckling

Förutsättningar för pragmatisk utveckling www.sprakenshus.se Förutsättningar för pragmatisk utveckling Medfött intresse för mänskliga ansikten och röster Grundläggande behov av social tillgivenhet Nyfödda reagerar selektivt på människors ansikten

Läs mer

Exempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura

Exempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura Social kognition Mentala processer som hänger ihop med hur vi uppfattar och reagerar mot andra individer och grupper Barn kan vara så sociala som deras kognitiva utvecklingsnivå tillåter Soft/warm cognition

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Erbjudande omgivning för sinnesstimulering Tillgänglig miljö för att kunna välja och själv vara aktiv Aktiva miljöer för rörelse och beröring Markerade

Läs mer

All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket.

All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket. All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket. Vad är Teckenspråk Tecken Som Stöd (TSS) Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK)

Läs mer

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. psykoterapeut EXEKUTIVA FUNKTIONER KAPTENEN PÅ KOMMANDOBRYGGAN EXEKUTIVA FUNKTIONER

Läs mer

Att leva innanför, men hamna utanför att leva med neuropsykiatriska diagnoser. Eve Mandre, speciallärare, fil.dr.

Att leva innanför, men hamna utanför att leva med neuropsykiatriska diagnoser. Eve Mandre, speciallärare, fil.dr. Att leva innanför, men hamna utanför att leva med neuropsykiatriska diagnoser Eve Mandre, speciallärare, fil.dr. Vilka personer talar vi om? De som har utvecklingsrelaterade störningar avvikande utveckling

Läs mer

BARNS TIDIGA SPRÅKUTVECKLING

BARNS TIDIGA SPRÅKUTVECKLING BARNS TIDIGA SPRÅKUTVECKLING SPRÅKUTVECKLING OCH SPRÅKSTÖRNING UNDER SKOLTIDEN 4 APRIL, 2014 1 SVENSKA DYSLEXIFÖRENINGEN, SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN Ulla Sundberg Institutionen för lingvistik Stockholms

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi TNMK31 Användbarhet HIIA20 Användbarhet med kognitiv psykologi Begreppet kognition syftar på processerna som gör att vi kan inhämta kunskaper: hur vi tar emot information från omgivningen hur hjärnan bearbetar

Läs mer

Välkommen till TAKK - tecken som stöd. Else Åhmark Specialpedagog Skolförvaltningen Mölndals stad

Välkommen till TAKK - tecken som stöd. Else Åhmark Specialpedagog Skolförvaltningen Mölndals stad Välkommen till TAKK - tecken som stöd Svenskt Teckenspråk (Tsp) på olika sätt Svenskt teckenspråk, i dagligt tal bara teckenspråk Visuellt språk - annan grammatik än svenskan. Tecknad svenska Talar och

Läs mer

Språket, individen och samhället VT08

Språket, individen och samhället VT08 Språket, individen och samhället VT08 Språk, tanke och kultur Medfött - inlärt Ellen Breitholtz 1. Språk, tanke, kultur Övergripande frågor Hur hör språk, tanke och kultur ihop? Bestäms vår kultur av vårt

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Lingvistik 729G08 (6 hp) Mathias Broth Charlotta Plejert Therese Örnberg Berglund Mikael Svensson

Lingvistik 729G08 (6 hp) Mathias Broth Charlotta Plejert Therese Örnberg Berglund Mikael Svensson Lingvistik 729G08 (6 hp) Mathias Broth Charlotta Plejert Therese Örnberg Berglund Mikael Svensson Vad är lingvistik? Språkvetenskap: det vetenskapliga studiet av språk och språkande En spännande kurs!

Läs mer

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Unga vuxna och neuropsykiatri Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations

Läs mer

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation Har alla något att berätta? med fokus på alternativ Gunilla Thunberg DART västra Sveriges soch dataresurscenter för funktionshindrade Gunilla Thunberg Leg logoped Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor

Läs mer

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post: Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2017-01-23 1 Grundproblem Många olika diagnoser forskning oftast utifrån specifika funktionsnedsättningar.

Läs mer

Språket, individen och samhället VT08

Språket, individen och samhället VT08 Språket, individen och samhället VT08 Barns och vuxnas andraspråksinlärning Tvåspråkighet, kognition, m.m. Ellen Breitholtz 1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning Vem är bäst? Vem är bäst på att lära

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Mötet med patienten Etiska aspekterna Georgetown-mantrat Autonomi principen Icke-skada principen Godhets principen Rättvise principen Ann-Christin Johansson 2 Vad är kommunikation?

Läs mer

osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein

osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein www.precodia.se Dyslexi handlar om: 1. specifika svårigheter att urskilja och hantera språkets minsta byggstenar

Läs mer

Att tillägna sig det skrivna språket informellt, i samspel med en läsande och skrivande omgivning

Att tillägna sig det skrivna språket informellt, i samspel med en läsande och skrivande omgivning Att tillägna sig det skrivna språket informellt, i samspel med en läsande och skrivande omgivning Ragnhild Söderbergh Lunds Universitet (emeritus) Abstract Denna text är

Läs mer