Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan
|
|
- Per-Olof Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär en tredjedel av eleverna har så grava kommunikationssvårigheter att de har behov av andra uttryckssätt än tal, Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK). Att arbeta med elever med behov av AKK kräver specialistkunskap. Behoven är ofta desamma som hos andra barn men förutsättningarna är väldigt annorlunda. Det saknas ofta kunskap och erfarenhet kring området. Begränsad, men inte tillräcklig, kunskap kring AKK ingår i utbildningar till t ex logoped, specialpedagog och assistent. Eleverna med behov av AKK går i olika klasser och har olika personal kring sig. Det leder ibland till att eleverna behandlas olika. Eleverna med behov av AKK kommer ofta i skymundan av andra elever, de har svårt att göra sin röst hörd och tar inte så mycket utrymme. Statusen kring dessa elever behöver lyftas. Personal som arbetar med dessa elever har ofta inte tid och möjlighet att träffas. Det är viktigt med en samsyn, att man arbetar åt samma håll. Det är också viktigt att man har ett gemensamt förhållningssätt. Forskning visar att AKK-insatser ofta misslyckas. Med anledning av detta startades 1998 ett team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation vid Team Munkhättan. Vad är Alternativ och Kompletterande Kommunikation - AKK? Alternativ och kompletterande Kommunikation ersätter och/eller kompletterar ett bristande tal/språk i kommunikationen mellan människor. AKK innefatter BRUKAREN, REDSKAPEN och OMGIVNINGEN. Alla delarna är lika viktiga för att uppnå en god kommunikation. BRUKAREN = Personen med kommunikationshandikapp, i detta fallet eleven med kommunikationssvårigheter. Hänsyn tas till elevens språkförmåga, motorik, initiativförmåga mm. REDSKAPEN = Innefattar de redskap som behövs för att uttrycka sig och för att förstå. Även uttryckssättet ingår. I det här fallet innebär det uttryckssätt som är naturliga såsom kroppsspråk, ljud och mimik. Blissymboler har eleverna för att uttrycka sig språkligt. Blissymboler är en sorts
2 grafiska symboler som organiseras efter ordklass och sätts upp på en tavla (För information om bliss, se Vissa elever använder tecken som AKK. Tecken som AKK är en metod för kommunikation där man talar och samtidigt tecknar de viktigaste orden. Tecknen lånas från svenska teckenspråket. Alternativa kommunikationssätt: Naturliga uttryckssätt; gester, mimik, pekningar Tecken som AKK Bilder Blissymboler Bokstäver Alla personer med behov av AKK kommunicerar med flera olika uttryckssätt, alla använder sig t ex av naturliga uttryckssätt som kroppsspråk och mimik. Blissymbolerna förvaras på olika typer av kommunikationshjälpmedel; kommunikationstavlor i en mapp eller på ett rullstolsbord. Eleverna som kommunicerar med bliss på en avancerad nivå har också ofta bliss i en dator för fjärrkommunikation i syfte att skriva, maila mm. Eleven har olika utpekningssätt. Flera elever pekar med en laserlampa. Enstaka elever pekar med fingret. OMGIVNINGEN = Personer runt brukaren (eleven) som han/hon kommunicerar med. Omgivningen kring eleven består av många personer: föräldrar, släktingar, bekanta, assistenter, klasskamrater, lärare, chaufför mfl. Faktorer som är viktiga i omgivningen är t ex. attityder, förväntningar, kommunikationssituationer, kunskap om hur man utvecklar kommunikationsförmågan med hjälp av AKK mm. Varför behövs ett AKK-team? Att verka för: Alla uttryckssätt (modaliteter) används Optimal språk- och kommunikationsutveckling Höja statusen, alla kommunikationssätt är lika mycket värda. Optimal undervisning Bilda grupper av AKK-användare för språklig gemenskap och identitet God kvalitet på insatser på kommunikationsområdet (skola - habiliteringen) Adekvat tillgång till kommunikationshjälpmedel och redskap Goda och adekvata resurser God kommunikativ miljö där omgivningen är medveten om sin betydelse för elevens kommunikationsutveckling Syftet är att: Verka för att elevernas behov av Alternativa och Kompletterande Kommunikation tillgodoses
3 Samla och utveckla olika yrkesgruppers kompetens Skapa rutiner kring insatser för enskilda elever Verka för att alla elever med behov av AKK behandlas lika Verka för att undanröja hinder för användande av AKK Hinder för god AKK kan delas upp i olika kategorier: Policy rättigheter för personer med grav tal- och språksvårigheter med behov av alternativ och kompletterande kommunikation. Praxis våra insatser skall utgå ifrån individens behov och förutsättningar inte ifrån vad vi kan eller har tillgång till. Vi väljer det AKK-sätt som passar individen och inte det AKK-sätt som vi kan bäst på skolan. Attityder negativa attityder påverkar elevens kommunikation. Man kan t ex ha för låga förväntningar och därigenom inte se att eleven försöker kommunicera något. Kunskap kunskap behövs t ex kring hur man lockar fram elevernas kommunikativa initiativ, grammatisk utveckling och interaktion elever emellan. Färdigheter man behöver t ex. ha färdigheter i tecken om man har en tecknande elev, och man behöver ha färdigheter i bliss om man har en blissande elev. Vi ser till att all personal får utbildning i färdigheter vad gäller bliss och tecken. Vem är med i AKK-teamet? Logopeder Arbetsterapeut (Detta läsår kan ingen arbetsterapeut delta.) Specialpedagoger som representerar alla årskurser Elevassistenter
4 När och var träffas vi? AKK-teamet träffas vid ca 4 tillfällen under terminen. Mötena brukar äga rum på onsdag eftermiddag i klassrum nr 110. Du är välkommen att kontakta någon i AKK-teamet om du funderar över en speciell frågeställning. Man kan också bli inbjuden till ett av AKK-teamets möten. Vad har AKK-teamet lett till? Under första mötet på höstterminen kartläggs vilka elever som går sista året och till vem vi ska göra ett kommunikationspass och en film om hur deras kommunikation fungerar. Gemensamt förhållningssätt Gemensam metodik Policy Bedömningar kring elever som eventuellt ska börja på Team Munkhättan Dokumentation för internt bruk i syfte att följa elevernas språk- och kommunikationsutveckling. (Formulär: Bedömning av spontan förmåga till blisskommunikation.) Uppmärksammar utbildningsbehov kring AKK hos personalen Utbildning av personal externt, t ex deltagande vid Dag om Grafisk AKK, ID-dagar, ISAAC-konferens, i Sverige och internationellt Utbildning av personal internt, t ex. teckenutbildning Handledning i AKK-frågor Rådgivning kring enskilda elever i AKK-frågor Uppbyggnad av bibliotek med AKK-litteratur Dokumentation av enskilda elevers kommunikation inför överföring till andra miljöer, t ex gymnasieskola (kommunikationspass + informationsfilmer) Inköp av litteratur inom området Utarbetande av stommen till ett dokument kring bemötande av elev med funktionshinder Inköp av kommunikationshjälpmedel att ha i reserv Inköp av kommunikationsprogram. Du kan vända dig till AKK-teamet när du har funderingar kring t ex Hur kan en elev med AKK delta i undervisningen på bästa möjliga sätt? Hur pratar jag med en elev som kommunicerar med bliss eller något annat AKK-sätt? Tolkning kring en elev som kommunicerar med bliss Läs- och skrivutveckling hos elever med AKK Hjälpmedel för kommunikation Peksätt Hur skapas en kommunikativ miljö i undervisningssituationen? Utbildning kring bliss, tecken och AKK
5 Vår policy för AKK Alla människor har rätt till en fungerande kommunikation utifrån sina egna förutsättningar. Alla sätt att kommunicera accepteras. En person med kommunikationshandikapp har samma behov av och rättigheter till kommunikation som andra. Han eller hon har rätt att få kvalificerad hjälp för att utveckla sin kommunikation så mycket som möjligt och under mycket lång tid. Den som har behov av alternativ och kompletterande kommunikation skall få tillgång till denna och till personal som har goda kunskaper inom alternativ och kompletterande kommunikation (metodik mm.). Personal och anhöriga till personer med kommunikationshandikapp har rätt till god och kontinuerlig utbildning och handledning. Kommunikationsträning bör omfatta olika slag av kommunikationsvägar, både att förstärka naturliga, kroppsnära uttryckssätt och att utveckla specifika kommunikationsvägar utifrån individens behov och förutsättningar. För god kommunikationsutveckling bör hänsyn tagas till olika delar i kommunikation: brukaren (tal språk - kommunikation, motorik mm.), redskapen (symboler, hjälpmedel, verktyg mm.) och omgivningen (kunskap, färdigheter, attityder, miljö, kommunikationstillfällen mm.) med tyngdpunkt på omgivningens roll. AKK-teamet, Team Munkhättan,
Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr
Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,
Läs merRåd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter
Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.
Läs merPresentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget
Presentation Helena Hörkeby Leg. Logoped Kommunikationsenheten och IdéTorget Kommunikationsenheten Enhet inom Handikapp & Habilitering Länscenter Barn och ungdomar upp till 18 år Med flerfunktionshinder
Läs merAKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning
AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges
Läs merVa V d a d ä r ä r A K A K K? K?
Vad är AKK? Vad är AKK? AKK är en förkortning av Alternativ och Kompletterande Kommunikation. AKK är hela den BRO av insatser som behövs för att ersätta eller komplettera ett bristande tal/språk i kommunikationen
Läs merAll utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket.
All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket. Vad är Teckenspråk Tecken Som Stöd (TSS) Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK)
Läs merNu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?
Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1 Nu börjar vi! Jag heter (persontecken?) Jag är mamma/pappa till (persontecken?) Välkomna! Kursledare
Läs merAKK & IKT Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten
AKK & IKT Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten En likvärdig utbildning för alla Tillsammans gör vi det möjligt Alla elever har rätt till en optimal lärsituation utifrån sina egna förutsättningar.
Läs merKommunicera hur svårt kan det vara?
Kommunicera hur svårt kan det vara? Anna Drevsson Karolina Nilsson leg. logopeder Logopedbolaget Jönköping AB Uppdrag Personlig assistans ska göra det möjligt för alla, oavsett funktionsförmåga, att leva
Läs merPå väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö!
På väg mot en kommunikativ habiliteringsmiljö! Kommunikationskarnevalen 5 juni 2012 Anna Fäldt leg. Logoped (anna.faldt@lul.se ) Helena Tegler leg. Logoped (helena.tegler@lul.se) Vi kommer presentera:
Läs merEn kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!
1.10.2013 En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter! Mångprofessionell social- och hälsovård - resursförstärkande arbetssätt 1.10 Resursförstärkande barndom Två termer: Barn med talsvårigheter
Läs merKommunikation vid Huntingtons sjukdom
Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Amanda Nyberg, leg.logoped Vad är kommunikation? http://www.youtube.com/watch?v=z3u0udlh974 DART Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Alternativ och kompletterande
Läs merKommunikation vid Huntingtons sjukdom
Kommunikation vid Huntingtons sjukdom Amanda Nyberg, leg.logoped Vad är kommunikation? http://www.youtube.com/watch?v=z3u0udlh974 DART Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU Alternativ och kompletterande
Läs merKommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017
Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling om autism Stort
Läs merVälkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum
Välkommen till TAKK för Språket hösten 2014 MiM Kunskapscentrum Ett flerspråkigt perspektiv på AKK Samarbetet mellan skolan och hemmet Luz Solano, 2014 Varför AKK på modersmålet? Modersmålet är viktigt
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merKOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö
KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö Ett projekt i samverkan mellan särskolor i Göteborg DART kommunikations och dataresurscenter Frölunda Data? Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten
Läs merDiskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola
Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola Barnet/eleven, språket och pedagogiken KAPITEL 1 1. Pratar vi om språkstörning på vår förskola/skola? Hur förstår vi det begreppet/den diagnosen?
Läs merTallbo särskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Tallbo särskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: grundsärskola, gymnasiesärskola och fritidshem Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merKommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor
Social kommunikation Föreläsning av susanne jessen Utbildningscenter Autism Vad betyder kommunikation för livskvalitet i vardagen? Alla människor har behov av att påverka sina livsvillkor utifrån sina
Läs merHar alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation
Har alla något att berätta? med fokus på alternativ Gunilla Thunberg DART västra Sveriges soch dataresurscenter för funktionshindrade Gunilla Thunberg Leg logoped Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor
Läs merSpecialpedagogik 1, 100 poäng
Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande
Läs merDaglig verksamhet med kommunikativ inriktning. Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk
Daglig verksamhet med kommunikativ inriktning Kommunikationskarnevalen 26 Maj 2011 Mats Lundberg och Linda Björk Målsättning med föreläsningen Beskriva vårt arbete i Växjö Ge Er idéer för ett bra arbetssätt
Läs merVälkomna till kurs om Kommunikations- och kognitionshjälpmedel
Välkomna till kurs om Kommunikations- och kognitionshjälpmedel Hjälpmedelskonsulent Camilla Håkansson Leg logoped Pernilla Lundberg Team Kommunikation och Kognition Camilla Håkansson Hjälpmedelskonsulent,
Läs merAtt jag inte kan prata betyder inte att jag inte har något att säga Alternativa kommunikationssätt för personer med tal- och språksvårigheter
Att jag inte kan prata betyder inte att jag inte har något att säga Alternativa kommunikationssätt för personer med tal- och språksvårigheter Anna Nyman Leg. logoped, doktorand Personer med tal- och språksvårigheter
Läs merRedo att lära bokmärke
AIDE MEMOIR Redo att lära bokmärke Känner jag till varje elevs individuella utbildningsbehov? Inkluderar jag? VÄLKOMNANDE Välkomnar jag varje elev? Välkomnar jag varje elev på samma sätt? Har jag välkomstritualer?
Läs merHur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?
Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Gunilla Thunberg & Britt Cleasson DART kommunikationscenter Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gunilla Logoped & Fil Dr Förälder till Alfred
Läs merSAMSPEL OCH KOMMUNIKATION
SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION Innehåll: Hur påverkas kommunikationsförmågan vid autism? Hur kan vi hjälpa? Diskussioner i smågrupper - Fråga när ni vill! HUR PÅVERKAS KOMMUNIKATIONEN VID AUTISM? Alla barn
Läs merVälkomna till kurs om Kommunikations- och kognitionshjälpmedel
Välkomna till kurs om Kommunikations- och kognitionshjälpmedel Hjälpmedelskonsulent Camilla Håkansson Leg logoped Pernilla Lundberg 10:00 Fika 12:00 Testa och prova Team Kommunikation och Kognition Camilla
Läs merHANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA
HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...
Läs merCarina Svensson, Hjälpmedelskonsulent Pernilla Lundberg, Leg Logoped
Carina Svensson, Hjälpmedelskonsulent Pernilla Lundberg, Leg Logoped Team Kommunikation och Kognition Stefan Frisk - Ingenjör Carina Svensson Hjälpmedelskonsulent, arbetsterapeut Pernilla Lundberg Logoped
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merVälkomna till Personalutbildningen Fler-TAKK. k u l t u r f ö r e n i n g
Välkomna till Personalutbildningen Fler-TAKK Kunskapsområden som samverkar i ett flerspråkigt perspektiv Juridiskt/ styrdokument Pedagogiskt/ utbildning Språkligt/ medicinskt Flerspråkigt AKK Socialt/
Läs merOm intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)
Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! TILLFÄLLE 1 TILLFÄLLE 2 TILLFÄLLE 3 Information om diagnosen Hur kan vi stötta barn
Läs merBritt Claesson. Kommunikation TAKK
Kommunikation TAKK 1!"#!$"% 2 Britt Claesson Förskollärare sedan 1982 Förskollärare, dagbarnvårdare, personlig assistent, lärare på särskola Talpedagog på habiliteringen 1991-2007 AKK-pedagog vid DART
Läs merAspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se
Aspeflo om Autism ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se Grundläggande områden Meningsfulla aktiviteter Att fylla tiden med aktiviteter som är meningsfulla, begripliga, användbara Kommunikation Att förstå andras
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merStämmer Stämmer delvis Stämmer inte x
Skolkollen nr 10 Särskilt stöd, rätt utbildning Stämmer Stämmer vis Stämmer x INSATSER För att uppmärksamma elever i behov av stöd lyfter varje arbetslag i elevhälsan de elever som riskerar att nå målen.
Läs merOm AKK och modersmål. Kommunikation och språk
Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska
Läs merProgram för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka
Våren 2016 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar
Läs merSkolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;
1 (16) Dnr 2017:953 Bilaga 1 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 2 kap. 12 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning
Läs merUTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ
UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ Sammanställt av Andreas Jonsson 2007 10 24 BAKGRUND Denna utvärdering initierades av i samarbete med hörselpedagog Anders Mossberg
Läs merOm kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom
Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Ulrika Ferm Leg logoped, Fil Dr DART Kommunikations- och datarresurscenter för personer med funktionshinder, Regionhab, DSBUS Inst.
Läs merStockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd
StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK är ett kompletterande stöd till habiliteringens basverksamhet. Vi arbetar med information, utbildning och konsultation inom kommunikativt
Läs merCentralt innehåll. I årskurs 1 3
75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merAlternativ Kompletterande Kommunikation AKK
LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 (25) 2015-09-15 Alternativ Kompletterande Kommunikation AKK En förstudie av alternativ kompletterande kommunikation inom stöd och omsorg i Luleå kommun Peter Hedström Durhan Projektledare
Läs merJenny Wilder. Universitetslektor i specialpedagogik MDH, Möjliggörare/forskare Nka
Grundstenar för kommunikation och samspel Jenny Wilder Universitetslektor i specialpedagogik MDH, Möjliggörare/forskare Nka Grundstenar för kommunikation och hur samspel ger möjlighet till delaktighet
Läs merAktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK. Redskap och metoder. ä ö ä. ö ä å å
Ulrika Ferm, Aktuell forskning inom omrdet flersprkighet, funktionsnedsättning, AKK Lite forskning om flersprkighet, AKK, utveckling och inlärning Mnga svrigheter känner vi igen som typiska för omrdet
Läs merRiksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27)
Stockholm 28 augusti 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27) Riksföreningen
Läs merTecken som stöd för tal, TSS
Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att
Läs merSmå rum och tydliga gränser för att vara trygg
Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Erbjudande omgivning för sinnesstimulering Tillgänglig miljö för att kunna välja och själv vara aktiv Aktiva miljöer för rörelse och beröring Markerade
Läs merVälkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015
Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder
Läs merFRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010
1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor
Läs merProgram för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka
Hösten 2015 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar
Läs merRegionala Mötesdagar Kommunikation och Engagemang hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Jenny Wilder Möjliggörare/Forskare
Regionala Mötesdagar 2012 Kommunikation och Engagemang hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning Jenny Wilder Möjliggörare/Forskare Uppdraget Uppdragets syfte är att utveckla ett nationellt kunskapsstöd
Läs merUtmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning
Dagens innehåll Utmaning Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Aktivitetsplan- mer i detalj. Starkt önskemål om en ökad integrering
Läs merVälkommen till temadag om utvecklingsstörning
Välkommen till temadag om utvecklingsstörning Lena Sorcini Leg. psykolog Marina af Schultén Leg. Psykolog Dagens program 9.30 Presentation, förväntningar 10.00 Teoripass om utvecklingsstörning 11.30 Lunch
Läs merKVALITETSREDOVISNING
Träningsskolan 2009-06-11 KVALITETSREDOVISNING Kommunikation Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar träningsskolan har utvecklat sin förmåga att kommunicera genom språk, symboler, tecken eller signaler.
Läs merSpecialpedagogik 2. 100 p Kurskod: SPCSPEO2
Specialpedagogik 2. 100 p Kurskod: SPCSPEO2 Välkommen till studier i kursen Specialpedagogik 2. Kurslitteratur: Vi hänvisar till Specialpedagogik 1. Irene Larsson, gleerups Referenslitteratur: Specialpedagogik
Läs merTallbo särskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Tallbo särskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: grundsärskola, gymnasiesärskola och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merArbetsplan Träningsskolan
Arbetsplan Träningsskolan 2015-2016 Allas lika värde, olika och lika bra! MEDBORGARE Kunskapsnämndens mål 2015 Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv,
Läs merRamkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn
Ramkursplan 2013-06-19 ALL 2013/743 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk för syskon
Läs merUtveckling och klinisk prövning av en AKK modell inom Vuxenhabilitering
Handikappförvaltningen Rapport 2007 : 1 FoU Utveckling och klinisk prövning av en AKK modell inom Vuxenhabilitering Ett projekt om att möta frågeställningar om alternativ och kompletterande kommunikation
Läs merLivsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk
Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk Målsättning med föreläsningen Beskriva vårt arbete i Växjö
Läs merHabiliteringen Halland
Habiliteringen Halland 12 01 02 Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn och ungdomar som har kontakt med Habiliteringen samt till deras familjer. Aktiviteterna
Läs merHabiliteringen Halland
Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn och ungdomar som har kontakt med Habiliteringen samt till deras familjer. Aktiviteterna utgår
Läs merTips på AKK-appar. Jag tycker om dig! Appar med symboler, text och ljud för personer som behöver AKK-stöd för uttryck och förståelse
Tips på AKK-appar Jag tycker om dig! Appar med symboler, text och ljud för personer som behöver AKK-stöd för uttryck och förståelse Januari 2019 Innehåll Innehåll... 2 Vad är AKK och vad är AKK-appar?...
Läs merStoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd
StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK - Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK tillhör Habilitering & Hälsa och är ett komplement till habiliteringens
Läs merTips på AKK-appar. Jag tycker om dig! Appar med symboler, text och ljud för personer som behöver AKK-stöd för uttryck och förståelse
Tips på AKK-appar Jag tycker om dig! Appar med symboler, text och ljud för personer som behöver AKK-stöd för uttryck och förståelse Oktober 2019 Innehåll Innehåll... 2 Vad är AKK och vad är AKK-appar?...
Läs merArbetsplan läsåret 15/16. Almby/Brickebacken grundsärskola 1-9
Arbetsplan läsåret 15/16 Almby/Brickebacken grundsärskola 1-9 Innehåll Almby/Brickebacken arbetsplan... 3 Syfte Bakgrund Kvalitétsarbete... 4 Prioriterade områden... 5 Arbetsmiljö Fritidsverksamheten Kompetensutveckling...7
Läs merProgram för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka
Våren 2013 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar
Läs merKOMPASS Kommunikationspass datorverktyg, handledning och utvärdering
KOMPASS Kommunikationspass datorverktyg, handledning och utvärdering Projektrapport SÖK & DART Introduktion Barn och vuxna med grava kommunikationssvårigheter tillhör en sårbar grupp, speciellt vid tillfällen
Läs merRätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017
Rätten till kommunikation Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017 Gunilla Thunberg Leg logoped Fil Dr Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, avhandling
Läs merFrågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010)
1 (17) Dnr 40-2010:119 Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010) 2 (17) Huvudmannen 1.1 Förvaltningschef (eller motsvarande) m.fl. Inledning Hur uppfattar ni att det fungerar
Läs merTankar om språkundervisning
in Lingua Nr 1, 1983.. 1 Tankar om språkundervisning Jens Allwood, Inst. för lingvistik, Göteborg universitet Om man funderar över undervisning inom något visst område, är det naturligt att ta sin utgångspunkt
Läs merIdéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud
Idéhäfte VocaFlexibel Bärbar och tålig samtalsapparat med bra ljud Version januari 2011 Innehåll Att tala med en talapparat... 3 Kom ihåg... 3 VocaFlexibel är en samtalsapparat!... 3 Varför är VocaFlexibel
Läs merRamkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)
Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål
Läs merVår 2015. Program. för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Haninge
Vår 2015 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta
Läs merHabiliteringens kurskatalog Våren 2019
Habiliteringens kurskatalog Våren 2019 Innehållsförteckning 1. Information om Cerebral Pares 2. Toa-mat-sömn (Karlskrona) 3. AKKtiv grundkurs KomIgång - föräldrautbildning i kommunikation 4. Vad händer
Läs merFörskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015/16 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merMo Gård Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Mo Gård Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolans individuella program Läsår: 2018/2019 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merSmultronbackens förskola arbetsplan 2015-2016
Smultronbackens förskola Förskolechef: Patricia Lea-Myhrberg Datum 2015-08-21 Sidan 1(7) Smultronbackens förskola arbetsplan 2015-2016 MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för
Läs merVi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.
Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade
Läs merSPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
en B Skolinspektionen Beski; Avesta kommun kommun@avesta.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Blåkullens förskola, Avesta kommun Beslut 1 (4) Inledning Skolinspektionen
Läs merKursplan för utbildning i svenska för invandrare
Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper
Läs merSpecialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Vi arbetar för en lärmiljö som ger bästa möjliga förutsättningar för alla, oavsett funktionsförmåga. Det gör vi genom att ge specialpedagogiskt stöd erbjuda undervisning
Läs merAlternativ och kompletterande kommunikation, AKK
EXAMENSARBETE Våren 2010 Lärarutbildningen Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK Författare Ann-Sofie Pettersson Maria Tagesson Handledare Ann-Elise Persson www.hkr.se Pettersson, Ann-Sofie.
Läs merGRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr Nacka, Tel
GRUPPER och informationstillfällen HÖSTEN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 www.habilitering.se 1(18) Grupper för person som har en
Läs merHabiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland
Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn, ungdomar och vuxna som har kontakt
Läs merAPL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng
Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,
Läs merTILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!
TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA! HUR SKAPAR VI TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER UTIFRÅN ALLA BARNS OLIKHETER? 8 mars 2019 Catarina Björk Specialpedagog FÖRMIDDAGENS INNEHÅLL Presentation Tillgänglig förskola- vad
Läs merVårt uppdrag SFS 2011:130
Vårt uppdrag Specialpedagogiska skolmyndigheten ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet
Läs merEXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram
EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån
Läs merDen kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan
Den kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan 2017/2018 Bakgrund Elevhälsan ska medverka till att stärka skolans förebyggande och hälsofrämjande arbete och därigenom stödja elevens utveckling mot
Läs merKommunikation.
Kommunikation 1 Kommunikation Jag vill ha Vad ska hända nu? 2 Kommunikation > Jag vill ha Jag mår inte bra! Jag har en fråga Vad ska hända nu? Vill du se en sak? Jag förstår inte Tjena! Jag är rädd Jag
Läs merHabiliteringen i Blekinge
Habiliteringen i Blekinge Hösten 2015 Program Utbildning Grupper 1 AKKtiv KomHem-fördjupningskurs i kommunikation Målgrupp: Föräldrar till barn i åldern 0-12 år, som har kommunikationssvårigheter och där
Läs merHabiliteringen i Blekinge. Kurskatalog
Habiliteringen i Blekinge Kurskatalog Hösten 2019 Innehållsförteckning Föreläsningar 1. Information om Intellektuell funktionsnedsättning 2. Information om Autism 3. Toa-mat-sömn 4. Kommunikation, lek
Läs merPRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter
PRAGMA Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter Britt Claesson, Maria Olsson och Anna Carlstrand DART, Göteborg Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus
Läs mer