Salstentamen Språk, kultur och kommunikation TE03
|
|
- Tobias Sundström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barn, kultur och kommunikation- i ett förskoledidaktiskt perspektiv 30 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Salstentamen Språk, kultur och kommunikation TE03 11FK31 Borås och Varberg (salstentamen) TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: 09:00-11:00 Hjälpmedel: Godkännes Lexikon för studenter med annat förstaspråk än svenska Godkännes ej Litteratur Föreläsningsmaterial/anteckningar Lösa blad Totalt antal poäng på tentamen: 3 hp För att få respektive betyg krävs: Se tentamensuppgift Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, till detta tillkommer upp till 5 arbetsdagar för administration. Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Lycka till! Ansvarig lärare:
2 TE03 Salstentamen Språk, kultur och kommunikation 11FK31 Maxpoäng för uppgiften är 50 poäng Betyg VG: poäng (minimumgräns ca 85 % av maxpoäng) Betyg G: poäng (minimumgräns ca 65% maxpoäng) 2
3 1. Spegelneuron är - Nervceller i hjärnan - En liten beståndsdel i örat - Ett musikaliskt fenomen - En viktig beståndsdel i rim 2. Att ha en theory of mind innebär att. - Individen har en god språkförståelse - Individen kan sätta sig in en annan människas perspektiv - Individen har förutsättningar att lära sig läsa - Individen har en god förmåga att tillgodogöra sig kunskap 3. Intermodal perception.. - Handlar om hur vi kommunicerar med varandra - Handlar om känslointoning - Handlar om hur de olika sinnessystemen interagerar - Handlar om identifikation 4. Barninriktat tal. - Innebär att barn alltid får tala först i en konversation - Innebär att barn talar med varandra, utan vuxna närvarande - Innebär att man spelar trumma samtidigt som man kommunicerar med barn - Innebär att man använder ett förenklat tal i kommunikation med barn 5. Akustisk perception innebär - Att man lyssnar till gitarrspel - Att man har en medveten ljudförståelse - Att man spelar munspel - Att man lyssnar noga på vad någon annan har att säga 6. Semantik innebär - Förståelse för hur man använder språket - Kunskap om meningsbyggnad/syntax - Kunskap om ords betydelse, ordförståelse (språkförståelse) - Kunskap om stavelsekonstruktioner och böjningar 7. Protokonversation innebär - Barnet använder ordliknande yttranden i interaktion med vårdnadshavare innan första orden uppträder - Ett låtsassamtal mellan 3-4 åriga barn - Samtal mellan två eller flera barn - Samtal mellan förälder - förskolelärare barn (t ex portfolioarbete) 8. Irene Johansson har utvecklat ett program för.. - Träning av små barn (tidig kommunikationsutveckling) - Träning av barn med Down syndrom - Träning av barn med autismspektrumtillstånd 1
4 9. Träning i att använda musikinstrument i förskoleåldernrocas område är viktigt för.. - Hörseln - Talproduktionen - Minnesförmågan - Initiativförmågan 10. Wernickes area är viktigt för - Musikuppfattning - Muskelstyrka - Språkförståelse - Minnesförmåga 11. Amusi innebär. - Svårigheter med muskelfunktion - Avsaknad av musikalisk uppfattnings och uttrycksförmåga - Svårt att uppfatta andras känslor - Svårigheter med språklig medvetenhet 12. Intersubjektivitet innebär.. - Att man kan ha olika uppfattning om saker - Att man har ett ömsesidigt samspel - Att man har två subjekt i en sats - Att människan föds med en språkförmåga 13. Prosodi handlar om - En melodislinga som liknar tal - Tidiga kommunikationsmönster - Hur ljuden bildar ord - Melodin i talet 14. Barn kan höra skillnad på språkljud vid - 12 mån ålder - 18 mån ålder - 8 mån ålder - 14 mån ålder 15. Stavelsejoller uppträder vid - 12 mån ålder - 5 mån ålder - 8 mån ålder - 4 mån ålder 16. Barnets första ord uppträder vanligtvis vid mån mån mån mån 2
5 17. Pantaleo menar att... - Barn använder språk för att tänka själva - Barn använder språk för att tänka kollektivt - Barn kan förmedla sina tankar till vuxna bättre än de kan till andra barn - Barn använder språk när de leker 18. Kajsa ger tomten paketet = Tomten ger Kajsa paketet? är ett exempel på - pragmatisk medvetenhet - morfologisk medvetenhet - semantisk medvetenhet - fonologisk medvetenhet 19. Ordet dyader innebär. - Att det blivit ett missförstånd - Att man talar inför en grupp - Kommunikation mellan nervceller i hjärnan - Samspel mellan ett litet barn och en vuxen 20. Att hjärnan är plastisk innebär - Att den kan utvecklas - Att den är oföränderlig - Att den mognar långsamt - Att den mognar snabbt 21. Hjärnan har - 2 lober - 3 lober - 4 lober - 5 lober 22. Språkljud uppfattas bättre av - höger öra - vänster öra - båda öronen tillsammans synintryck tillsammans med ljud 23. Synintryck i hjärnan bearbetas i - Pannloben - Hypothalamus - Nackloben - Hjärnstammen 24. Det område i hjärnan som utvecklas sist är - nackloben - frontalloben (pannloben) - hörselcentrum - lillhjärnan 3
6 25. När man rimmar på sol - kjol tränar man. - Syntax - Fonologi - Morfologi - Semantik 26. När man övar sammansatta ord tränar man - Fonologi - Morfologi - Pragmatik - Semantik 27. Vilka språkliga förmågor främjas av vitsar? - Fonologisk medvetenhet - Semantisk medvetenhet - Morfologisk medvetenhet - Pragmatisk medvetenhet 28. Verser med ord som slutar på samma orddelar (t ex -ack, - is) gör barnen medvetna om - Ordens betydelse - Pragmatik - Kontext - Morfem 29. Barn med svag munmotorik kan ha nytta av - Att prata mycket - Att träna med sug/blåsövningar - Att öva grovmotorik - Att bli medvetna om sin munmotorik 30. Vilka språkliga förmågor främjas av språklekar som att väsas om en orm? - Semantisk medvetenhet - Pragmatisk medvetenhet och retorisk kompetens - Syntaktisk medvetenhet - Fonologisk medvetenhet/uttal 31. Barn med Down syndrom kan ha nytta av - Träning enligt TEACCH - modellen - Auditiv stimulans och träning med rytm och prosodi - Vestibulär stimulans - Proprioceptisk feed-back 32. Med icke verbal kommunikation menas - Djurs kommunikation - Kroppsspråk, gester, tonfall, ansiktsmimik - Enbart mailkorrespondens - Kommunikation utan verb 4
7 33. För att kunna lära sig läsa behöver man förutom fonologisk-morfologisk förmåga och ordförråd också framför allt - Minnesförmåga samt repetitionsförmåga - Planeringsförmåga - God tidsuppfattning - God förmåga till organisation 34. I relation till språklig medvetenhet behöver barnet lära sig att segmentera. Det kan innebära. - Att lära sig att återberätta - Att lära sig att prata om det viktigaste - Att lära sig att särskilja mellan olika ljud - Att barnet har god förmåga att använda rytm och melodi 35. I Läsvaneundersökningar har man sett att barn - Börjat läsa mer - Börjat läsa mindre - Läser lika mycket som tidigare - Läser annan litteratur än tidigare 36. I relation till läsning har man noterat - Skillnader i relation till genus - Skillnader mellan landsbygd och storstad - Sociokulturella skillnader - Skillnader i relation till föräldrarnas ålder 37. När kan vi börja med bokläsning för barn? - Inte före 3 års ålder - Inte före 2 års ålder - Så tidigt som möjligt, gärna vid 6 mån ålder - Mellan 1-2 års ålder 38. Barnet kan tidigast peka ut och benämna föremål i böcker vid mån mån - Efter ordförrådsspurten - Vid 2-3 års ålder 39. Med språklekar avses exempelvis - Ramsor - Sagoläsning - Främmande språk - Flerspråkighet 5
8 40. Musik och rytm påverkar språkutvecklingen framför allt genom att - Träna pragmatisk förståelse - Träna intonation - Träna semantik - Träna ordförråd 41. Fingerlekar är ett språkligt inslag i förskolan som - Började användas på 1960-talet - Började användas på 1800 talet - Nyligen har införts i förskolans metodik - Som idag anses överflödigt 42. Den upprepning av ord som förekommer i många ramsor är - Ett stadium i barns utveckling - Något som inte tillför språkutvecklingen något - Medför ökad medvetenhet om ords början och slut och gör orden tydliga för barnet - Beror på bristande fantasi hos barnet och pedagogen 43. Den teoretiska utgångspunkten i Pantaleos artikel är - En behavioristisk kunskapssyn - En sociokulturell kunskapssyn - En nativistisk kunskapssyn - En empirisk kunskapssyn 44. Interthinking innebär att - Deltagare i en grupp utbyter tankar - Individerna tänker tyst för sig själva - En grupp lyssnar på en mer kunnig person - En individuell reflektion 45. Litteraturprofilverksamheten i Mölndal syftade bland annat till att - Bibliotekarierna skulle diplomeras - Förskolelärarna skulle diplomeras - Förskolorna skulle diplomeras - Både bibliotekarier och förskolelärare och förskola diplomeras 46. Även föräldrar involveras i Litteraturprofilverksamheten och dessa - Informeras om lämplig respektive olämplig litteratur för barn - Föräldrar får varje år kunskaper om läsningens betydelse för barn vid någon sammankomst på förskolan - Föräldrarna uppmanas att låna böcker till barnen varje vecka - Föräldrarna får information om bibliotekets öppettider 6
9 47. Bibliotekslagen (1996) fastslog betydelsen av att - 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. - 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt att barn och ungdomar lämnar tillbaka böcker på utsatt tid. - 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt att barn och ungdomar får tillgång till dataspel. - 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt att barn och ungdomar får tillgång till böcker för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. 48. För att en förskola skall kunna kallas litteraturförskola krävs - Att de har en bokbuss som kommer varje dag - Att den har diplomerats - Att förskollärarna läser böcker med inlevelse - Att man har som målsättning att läsa böcker med barnen 49. Förskollärarna inom litteraturprojektet i Mölndal - Ansåg att bibliotekarierna inte engagerade sig i samarbetet - Upplevde en kunskapsutveckling i personalgruppen - Hann inte kontakta bibliotekarierna för att utveckla samarbetet - Tyckte att samarbetet med biblioteket inte behövde utvecklas 50. Barnen i litteraturprojektet i Mölndal - Tyckte att man läste för mycket böcker på förskolorna - Kunde resonera om litteratur - Lärde sig att sitta stilla och tysta vid högläsning - Fick lyssna på böcker som de inte tyckte om 7
30 högskolepoäng. Barnet, kultur och kommunikation i ett förskoledidaktiskt perspektiv. Salstentamen Språk, kultur och kommunikation TE06.
Barnet, kultur och kommunikation i ett förskoledidaktiskt perspektiv 30 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen Språk, kultur och kommunikation Ladokkod: TE06 Tentamen ges för: 11FB00h16 Borås och Värnamo
Läs mer30 högskolepoäng. Barnet, kultur och kommunikation i ett förskoledidaktiskt perspektiv. Salstentamen Språk, kultur och kommunikation TE03.
Barnet, kultur och kommunikation i ett förskoledidaktiskt perspektiv 30 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen Språk, kultur och kommunikation Ladokkod: TE03 Tentamen ges för: 11FK31h16 Borås och Varberg
Läs merBarn, kultur och kommunikation i ett förskoleperspektiv,
Barn, kultur och kommunikation i ett förskoleperspektiv, 3 högskolepoäng Språkstimulans Tentamen ges för: Förskollärarstudenter i Borås och Varberg, ht 15, 11FK31 Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015 12
Läs merAllmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng
Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng Språkutveckling, flerspråkighet, estetik Ladokkod: 11FK10:3 HT11 UVK 1 Tentamen ges för: Förskollärarstudenter, Grund/FI, Grund F 3, Grund 4 6 Tentamenskod: Tentamensdatum:
Läs merInstitutionen för pedagogik. Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:
Barnet och förskolan - förskoledidaktiska aspekter Provmoment: Salstentamen 3 Ladokkod:11FK20 VT-12 Tentamen ges för: Institutionen för pedagogik 30 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-22
Läs merAllmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng
Allmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng Språkutveckling, flerspråkighet, digital publicering Ladokkod: Borås V 12 11FK10, Borås V 12 Svensvand 117910 Tentamen ges för: Förskollärarstudenter, Grund 4
Läs merProvmoment: Salstentamen Ladokkod: Tentamen ges för: BOK HT 11 (salstentamen nr 5) TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:
Barnet och kulturen Provmoment: Salstentamen Ladokkod: Tentamen ges för: BOK HT 11 (salstentamen nr 5) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-05-03 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Godkännes Lexikon
Läs merProvmoment: Salstentamen Ladokkod: Tentamen ges för: BOK HT 11 (salstentamen nr 4) TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:
Barnet och kulturen Provmoment: Salstentamen Ladokkod: Tentamen ges för: BOK HT 11 (salstentamen nr 4) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2011-03-15 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Godkännes Lexikon
Läs merRättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:
Förskoledidaktiska aspekter Provmoment: Tillfälle 1. Lek 3HP Ladokkod: 11FK20 Tentamen ges för: Borås och Varberg 30 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2017 02-23 Tid: 9.00 12.00 Hjälpmedel: Inga
Läs merBehöver du mer skrivyta får du be om anteckningspapper eller använda baksidan på pappren.
11F321 Provmoment: 15 högskolepoäng Salstentamen Grundläggande Läs- och skrivutveckling, nr 1 för kurs vt-17 i Borås och Varberg Ladokkod: Tentamen ges för: Grundläggande svenska för förskoleklass och
Läs merBarnet i förskolan förskoledidaktiska aspekter Provmoment: TE 01 Enskild skriftlig tentamen Ladokkod:11FK20 Tentamen ges för: VT-12.
Barnet i förskolan förskoledidaktiska aspekter Provmoment: TE 01 Enskild skriftlig tentamen Ladokkod:11FK20 Tentamen ges för: VT-12 30 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-05-28 Tid: 09.00-12.00
Läs merAnsvarig lärare: Jörgen Larsson Mariann Bourghardt Telefonnummer:
11F320 15 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen svenska, nr 1 Ladokkod: Tentamen ges för: Grundläggande svenska och matematik i förskoleklass och årskurs 1-3 TentamensKod: Tentamensdatum: 8 mars 2012
Läs merAllmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng
Allmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng Språkutveckling, flerspråkighet, digital publicering Ladokkod: Borås V 12 11FK10, Borås V 12 Svensvand 117910 Tentamen ges för: Förskollärarstudenter, Grund 4
Läs merHANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA
HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...
Läs merI Ur och Skur Lysmasken Verksamhetsplan 2019
I Ur och Skur Lysmasken Med läroplanen i sikte i Ur och Skur Senast uppdaterad 2018-12-06 Språk MÅL Alla barn ska få möjlighet att uttrycka sig och bli lyssnade på utifrån sina förutsättningar. Vi vill
Läs merUtvecklingsområ de Språ k HT 18-VT 19
Utvecklingsområ de Språ k HT 18-VT 19 Nulägesanalys Vi har valt språk som ett utvecklingsområde, då språket är en viktig del i allt lärande. Det finns många fler uttrycksformer än det verbala språket såsom
Läs merSpråkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen!
Språkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen! Catarina Sjöberg Leg. Logoped Halmstad Ulrika Thorbjörnsson Barnbibliotekarie Halmstad Prata mest med de som pratat minst! Steg för steg putta och locka
Läs merVälkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015
Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder
Läs merDagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift
Språkstörning Dagens program Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: Språk, lärande och
Läs merUtvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och
Läs merÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN
1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla
Läs merSammanfattning och analys av kartläggning språklig miljö i förskolan 2012.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-10-23 INGRID LÖÖW Sammanfattning och analys av kartläggning språklig miljö i förskolan 2012. Bakgrund Förskolenämnden tog i samband med internbudgeten 2012 ett beslut
Läs merOrange Centrals Förskola
Orange Orange Centrals Förskola Vi som arbetar på Orange heter Ulrica, Sara, Lisbeth och Hafije. Telefonnumret till avdelningen är 044-13 49 62. Arbetslaget består av två förskollärare, två barnskötare.
Läs merUtvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö
Läs merLÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation
LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4
Läs merArbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet
Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019 Avdelning Månskenet Välkommen till Månskenet Förskolan ska sträva efter att främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Verksamheten
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merBERÄTTA, LÄS & SAMTALA BOKSTART, KULTURRÅDET, UMEÅ 23 MAJ 2018 BARBRO BRUCE
LYSSNA, BERÄTTA, LÄS & SAMTALA BOKSTART, KULTURRÅDET, UMEÅ 23 MAJ 2018 BARBRO BRUCE BARN BEMÄSTRAR & UTVECKLAR SPRÅK I SAMVARO, SAMSPEL OCH SAMTAL 8 June 2018 barbro.bruce@hkr.se 2 SPRÅKUTVECKLING ÄR INTE
Läs merArbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret
Arbetsplan för förskolan Slottet Läsåret 2018-2019 Förskolans arbete utgår från följande lagar och styrdokument: Skollagen(2010:800) Läroplanen för förskola Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande
Läs merSvenska med didaktisk inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I
Svenska med didaktisk inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I 3,5 högskolepoäng Provmoment: Språkkunskap TE01 Ladokkod: C46S20 vt-18: Språkkunskap: Det svenska språksystemet Tentamen ges för:
Läs merForskningsmetoder i offentlig förvaltning
Forskningsmetoder i offentlig förvaltning Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen (B) 21FO1C Administratörprogrammet 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-09-30 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel:
Läs merCSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A. Tillfälle 4) 11SV20 vt-17 (LASEAht16)
Svenska med didaktisk inriktning för ämneslärare i grundskolans årskurs 7-9 4,0 högskolepoäng Provmoment: Språkkunskap A Ladokkod: CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A Tentamen ges
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merSpråkutvecklingsprogram
Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas
Läs merPedagogisk beskrivning- förskolebarn
Pedagogisk beskrivning- förskolebarn Barnets namn: Barnets personnummer: Formuläret ifyllt av: Förskola: Telefonnummer till förskola: Datum: Beskriv barnet utifrån följande aspekter. Det som är angivet
Läs merFörskola 1-5år Mål Riktlinjer
Förskola 1-5år Mål Förskolan ska sträva efter: Att ge barnet ett rikt och välfungerande språk Att barnen kan lyssna på sagor, återberätta, skapa egna berättelser, dramatisera och beskriva bilder Att öva
Läs merDisposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar
Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt
Läs merVERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015
VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga
Läs merOm AKK och modersmål. Kommunikation och språk
Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska
Läs merBarn med behov av särskilt stöd... 16
Målsättning Innehållsförteckning Verksamhetens innehåll och pedagogiska mål... 3 Normer och värden... 3 Barns utveckling och lärande... 5 Barnens inflytande... 7 Förskola och hem... 9... 15 Barn med behov
Läs merArbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006
Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet
Läs merBaggetorps förskolas vision för språk och kommunikation
2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin
Läs merSpråkplan modersmålsstöd. Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö
Språkplan modersmålsstöd Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö 2015/2016 Introduktion En stark grund i barnets modersmål har stor betydelse i utvecklingen av barnets identitet, självförtroende, normer,
Läs merTillsammans. Tillsammans. ser och förstår vi mer och blir mer ödmjuka. Och kan lättare förstå hur förvirrande det vi säger kan vara för föräldrar
1 2 MÖTEN MELLAN PROFESSIONER SAMVERKAN OCH SAMSYN UTIFRÅN EXEMPLET SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTREDNINGAR SPSM seminarieserie 1 och 15 oktober 2015 Barbro Bruce Leg. logoped, universitetslektor Högskolan i
Läs merSpråkande förskoleklass. en bro mellan tal & skrift
Språkande förskoleklass en bro mellan tal & skrift 13.00-14.00: föreläsning 14.00-14.30: fika 14.30-15.15: tvärgrupper 15.15-15.30: återsamling 15.30-16.00: arbetslag Språkande förskoleklass ordverket.blogspot.se
Läs merSalstentamen Juridik 1hp. Kryssa för det påstående som är korrekt. Endast ett rätt svar per fråga. Totalt 24 frågor.
11FK10 Borås 11F310, 117910, 11GF10, 114610 Borås Utbildningsvetenskaplig kärna, UVK 1.2 Provmoment: Salstentamen Juridik 1hp. Ladokkod: Tentamen ges för: 11FK10, 11F310, 117910, 11GF10, 114610 TentamensKod:
Läs merArbetsplan läsåret 2012-2013
Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.
Läs merSpråksvårigheter och flerspråkighet
Språksvårigheter och flerspråkighet Språktrappan - språkets uppbyggnad digitala verktyg som stöd för språkutveckling i förskolan Specialpedagogik i förskolan 1 okt 2015 Johanna Kristensson Leg logoped
Läs merBlästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor
Arbetsplan för Blästad förskolor 2015-2016 Värdegrund och uppdrag Jämställdhet, trygghet och lek - grunden i all pedagogisk verksamhet Vi arbetar med jämställdhet och för att alla barn i vår förskola skall
Läs merSPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET
SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET Fortbildningssatsning för lärare i förskoleklass läsåret 2011-12 Margaretha Bengtsson och Fredrik Lund Språkutvecklare i Varbergs kommun Fortbildningssatsning
Läs merSpråkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning
Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning Logopeder AnnaKarin Larsson & Eva Sandberg Central Barnhälsovård i Göteborg & Södra Bohuslän, Västra Götalandsregionen Innehåll DEL I Varför screena?
Läs merPragmatisk och narrativ utveckling
Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!
Läs merSpråkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg. Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica
Språkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica Program 17:30-18:15 Språkstörning i skolåldern Logoped Maria Tsangari
Läs merSAMSPEL OCH KOMMUNIKATION
SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION Innehåll: Hur påverkas kommunikationsförmågan vid autism? Hur kan vi hjälpa? Diskussioner i smågrupper - Fråga när ni vill! HUR PÅVERKAS KOMMUNIKATIONEN VID AUTISM? Alla barn
Läs merKvalitetsredovisning förskola 2017
Kvalitetsredovisning förskola 2017 NÄCKROSEN 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Solna stads vision och övergripande mål... 3 Aktiviteter utifrån nämndmålen... 3 2 Sammanfattning Vi har uppnått
Läs merOmtentamen Språk i förskolan, den 14 april 2012
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Språk i förskolan Omtentamen Språk i förskolan, den 14 april 2012 Instruktioner: Skriv ditt kodnummer på alla papper (i det högra hötnet) Svaren
Läs merHögläsningens betydelse för barns språkutveckling
Högläsningens betydelse för barns språkutveckling Caroline Skogh & Jessica Åsberg Handledare: Daniel Pettersson Examinator: Peter Gill Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Pedagogik Examensarbete
Läs merspecialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet
www.sprakenshus.se https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4- specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer
Läs merNannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter
Nannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter Denna kunskapsbank om talsvårigheter är till för våra barnvakter och kunder som vill ha mer information. Samtlig information är skrivna av experter på området, hämtade
Läs merKvalitetssammanfattning Sallerup
Kvalitetssammanfattning Sallerup Språkutveckling Yngre barn: Vi har barn som är nyfikna och har en vilja att titta i böcker och vill att en vuxen ska läsa böcker. Vi ser att barn har ett intresse för sitt
Läs mer2015 ARBETSPLAN & MÅL
2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Björkdungens förskola Läsåret 2015/2016 2(6) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Analysen visade ett behov av ett fortsatt
Läs merKäppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret
Käppala förskola Arbetsplan 2016-2017 Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Välkommen till Käppala förskola! Vi ger barnen möjlighet att upptäcka och utveckla sin fantasi och kreativitet genom
Läs merFB/NAUTILUS. Föräldramöte 9 september 2015
FB/NAUTILUS Föräldramöte 9 september 2015 FÖRSKOLEKLASSENS UPPDRAG 2 skollagen Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda de för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå
Läs merLokal arbetsplan la sa r 2014/15
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merSpråkstörning Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin
Språkstörning 2017-11-23 Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin Vad är språk? Kommunikation Tänkande Identitet Kultur Hur ser ditt eget språkhus ut? Skollagen kapitel 3, 5: Om det [...]
Läs merInskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar
Inskolning Mål: Barnet skall introduceras på avdelningen för att lära känna lokaler, barn och personal. Barnet visas runt på avdelningen. Barnet får bekanta sig med de andra barnen och personal. De gamla
Läs merSJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Läs merFamiljedaghem. En bra start i livet!
Familjedaghem En bra start i livet! I Göteborg stad finns det kommunalt anställda dagbarnvårdare i samtliga tio stadsdelar. Familjedaghemmen är en del av pedagogisk omsorg. Den är ett kompletterande alternativ
Läs merVälkomna på uppföljnings- och inspirationsträff. mars -18
Välkomna på uppföljnings- och inspirationsträff mars -18 Syfte: säkerställa god kvalitet i våra kapprumsbibliotek Dagordning: Uppstart: bakgrund + utvärdering Syfte med kapprumsbibliotek Aktiv läsning
Läs merEn bra start i liv e t!
F A M I L J E D A G H E M En bra start i liv e t! Familjedaghem En bra start i livet! Familjedaghemmen är ett alternativ till förskola och fritidshem. Vi riktar oss till barn mellan 1 och 12 år och är
Läs merPedagogisk kartläggning för barn i förskolan
Pedagogisk kartläggning för barn i förskolan Till er som använder materialet pedagogisk kartläggning Detta dokument är avsett för förskolan och innehåller tre delar: Pedagogisk kartläggning Lathund Arbetsgång
Läs merAtt främja alla barns språkutveckling genom samverkan.
Att främja alla barns språkutveckling genom samverkan. Catarina Sjöberg Leg logoped http://logopedcatarina.se Kontakta mig gärna vid frågor e-mail: info@logopedcatarina.se Telefon: 0708-707570 Läs mer
Läs merTUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010
TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN. Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.
Läs merSpråkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun
Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Ett försök till helhetsgrepp för ökad måluppfyllelse i alla ämnen Annika Mindedal, språkutvecklare Läroplaner + Få syn på språket FÖRSKOLA FÖRSKOLEKLASS
Läs merSekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos. Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk
www.sprakenshus.se Definitioner Primär språkstörning innebär att barnets språkutveckling inte är den för åldern förväntade men barnet är inom normalgränserna när det gäller kognitiv, socio-emotionell och
Läs merLokal målplan Svenska Skolan i Wien och Lönnerberga der Bilingualer Kindergarten
Svenska Skolan i Wien Scheibelreitergasse 15 AT-1190 Wien Tel... +43-(0)1-320 79 80 E-Mail... svenskaskolan@svenskaskolan.at Website... www.svenskaskolan.at ZVR-Zahl 972744415 Wien 10 september 2018 Lokal
Läs merSvenska språket i högre utbildning; en introduktion Provmoment: Språkstruktur Ladokkod:TE11 Tentamen ges för: 15 högskolepoäng.
Svenska språket i högre utbildning; en introduktion Provmoment: Språkstruktur Ladokkod:TE11 Tentamen ges för: C0IA00 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-10-10 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel:
Läs merKvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp
Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30
Läs mer1,5 högskolepoäng. Kunskaper i och om språket i ett didaktiskt perspektiv Provmoment:
Kunskaper i och om språket i ett didaktiskt perspektiv Provmoment: Svenskämnets didaktik B Ladokkod: C2SV20, TEN 6 Tentamen ges för: Första gången 1,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 19 april
Läs merBornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen
Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet
Läs merLOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15
LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust
Läs merTUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010
TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN: Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.
Läs merNeurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap
Neurovetenskap Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap Hjärnans evolution Hjärnstammen Mellanhjärnan Limbiska systemet Stora hjärnan (Cerebrum) Lilla hjärnan (Cerebellum) Cortex? Hjärnans
Läs merLek- och lärandeorienterad pedagogik förskolan. Ingrid Pramling Samuelsson Göteborgs universitet
Lek- och lärandeorienterad pedagogik förskolan Ingrid Pramling Samuelsson Göteborgs universitet Alla primater leker Bråk och jaga lekar, testar och prövar Men är lek naturligt hos barn? Ja, till viss del
Läs merSkrivmaterial och eventuella språklexikon
Projektteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Projektteknik Tentamen TT141B 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-01-09 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Skrivmaterial och eventuella
Läs merSYST14h, Systemvetarutbildningen. Tentamensdatum: Tid: Tentamenstiden är tre timmar, 09:00 12:00. för betyget VG krävs minst 53 poäng
Systemarkitekturer Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TE01 / TEN1 21SA1C ADAEK14h, Dataekonomutbildningen SYST14h, Systemvetarutbildningen 7,5 högskolepoäng TentamensKod: (Ifylles av student) Tentamensdatum:
Läs merVälkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan
Välkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan Innehållet i utbildningen Förläst Del 1 Språk - vad är egentligen språk och hur hänger det ihop med Kapprumsbibliotek? Aktiv läsning -
Läs merForskningsmetoder i offentlig förvaltning
Forskningsmetoder i offentlig förvaltning Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen (B) 21FO1C Administratörprogrammet 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-09-22 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel:
Läs merSaxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN. Läsåret 2014/2015
Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN Läsåret 2014/2015 Skolbibliotekets funktion Skolbibliotek ska utgöra pedagogiska informations- och kunskapscentra där mediebeståndet kompletterar skolans läromedel och där
Läs merBOKRESAN. för barn mellan 0-6 år
BOKRESAN för barn mellan 0-6 år Högläsning - ett stöd för barnets språkutveckling Gemenskap Att läsa högt för sitt barn är att dela en stund av gemenskap, värme och närhet. Under högläsningen får barnet
Läs merVi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.
Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade
Läs mer2013-05-02 Anette Hellström Sidan 1 av 10
Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande Anette Hellström Sidan 1 av 10 Diariekod: Barn- och ungdomsnämnden Uppföljning av språkscreening från 2011-2012 Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret
Läs merLäs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16
Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16 Vilka är vi? Helena Ahlgren Leg. logoped Kärnhuset helena.ahlgren@halmstad.se Ulrika Thorbjörnsson Barnbibliotekarie Stadsbiblioteket
Läs merLäs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg
Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja
Läs merTisdag den 27 september 2016
Tisdag den 27 september 2016 Att arbeta i projekt Det vi gör idag hänger samman med det vi gjorde i går och kommer att påverka det vi ska göra i morgon Vad är projektarbete? Ett utforskande arbetssätt
Läs merTentamen B1AMO1 Administratörsprogrammet HT2014
Marknad och Politik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen B1AMO1 Administratörsprogrammet HT2014 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 23-05-2016 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Totalt
Läs merLOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Stockens förskola ALINGSÅS
LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 Stockens förskola ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Stockens förskola är en liten förskola med två avdelningar som öppnade i mitten på april 2008. Den ligger i en
Läs merRUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013
RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Långtäppans förskola Avdelning Skrållan Övergripande I arbetslaget finns det tre personal fördelat på 2,75 % tjänst. Det är två förskollärare
Läs mer