Perception och Språkutveckling. Kognitiv utveckling. Perception. Upptäcka världen. Metod. Förnimmelse till Varseblivning (Sensation to Perception)

Transkript

1 Kognitiv utveckling Perception och Språkutveckling Perception Tolkning av sinnesintryck Aktivt process Urvalsprocess Föreställningar och begrepp Bottom-up <-> top-down process Förnimmelse till Varseblivning (Sensation to Perception) 1. Stimulus möter sensorisk receptor 2. Receptor översätter stimulus egenskaper till nervimpulser (Transduktion) 3. Särdragsdetektorer analyserar stimulus särdrag 4. Stimulus särdrag rekonstrueras till neurala representationer 5. Neurala representationer jämföras med tidigare sparad information i hjärnan (minne) 6. Matchningsprocessen resulterar i igenkänning och tolkning av stimulus Upptäcka världen Tabula rasa (Locke) Allt finns (Descarte, Kant) Upptäcka egenskapar, mönster och drag (Gibson) Berika och tolka intryck (Piaget) Innehålls-fria inference procedurer Innehålls-rika inference procedurer Metod Preferensteknik Tillvänjningsmetoden (Habituering) Sugfrekvens Skriktid Biologiska makörer Hjärtfrekvens Kortisol 1

2 Lär sig att se Nyfödda ser färg Problem med rött vs gult / blått vs grönt Söka sig till konturer i synfältet Vid 2 månader ser alla färg Nu även identifiera tingen Vid 4/5 månader ser nyanser av färg Ansikten Språk Först intresse för konturer 8 v: Intresse för ögon, mun och läppar 3 m: Skiljer mellan mammans och andra ansikten Kanske redan efter 2 dagar 3 m: Skiljer 2 obekanta ansikten Föredra attraktiva, dvs matematisk genomsnitt. Symetrisk och regelbunden 3 m: Skiljer mellan känslor i ansiktsuttryck hos mamman 6 m: Bra minne för ansikten 1 år: Mammans ansikte som referens för farliga saker 2

3 Diskurs, pragmatik: exempel Barnet är sött Barnet är sött Barnet är sött Barn et är sött /b/ /a/ /rn/ /e/ /t/ /ä/ /r/ /s/ /ö/ /tt/ Språkinlärning Förstärkningsprincip (Skinner) Mekanism för språkinlärning Language acquisition device (Chomsky) Kritisk period Stödsystem för språkinlärning Language acquisition support system (Brunner) Redskap för tänkande Språkutveckling Kategorier Begrepp Prototyper Enkla idéer Överextensioner Underextensioner Perceptuella drag Funktionell likhet Konventionalitet Kontrasprincip 1-3 m: Vet skillnad mellan språkljud och annat ljud 4-5 m: Joller, i svar till andras vokalisering 7-11 m: Joller med ljud bara som finns i omgivning 12 m: Första igenkännbara ord m: Fler ord, ord uttrycker även fraser m: Första enkla meningar 2-4 år: Meningar längre än 2 ord, språk för imaginära objekt och idéer 4-5 år: Lär sig grammatiska regler för hela meningar Det är en wug. Sinnesintryck Tolkas Barn lär sig hitta Leta efter mening Mönster i språk är komplexa Barn hittar de i rätt miljö Det här är två Wugen gådde hem Allt de tänker är logiskt utifrån deras perspektiv 3

4 Upptäcka världen Kognitiv utveckling Tabula rasa (Locke) Allt finns (Descarte, Kant) Upptäcka egenskapar, mönster och drag (Gibson) Berika och tolka intryck (Piaget) Innehålls-fria inference procedurer Innehålls-rika inference procedurer Tidig kognitiv utveckling Väl förberedda att samspela och utforska omvärlden! (avancerade från början) Individer redan från början! Hand i hand med motorisk utveckling Inter-modal perception: troligen medfött Konstruktionistisk syn Aktiv process att lära sig om världen Barn drivs av nyfikenhet Piaget ( ) individ utforskar saker och ting Vygotskij ( ) Kunskap skapas socialt Ref: Hwang, 1999; Bee & Boyd, 2002 Piagets antaganden Kognition utvecklas i en serie diskreta stadier, men bakomliggande funktioner är kontinuerliga 1. Strukturer (representationer/scheman) 2. Inre drivkraft (barn är primärt ansvariga för egen utveckling) 3. Konstruktiv process (baserad på erfarenheter) 4. Oföränderliga funktioner (organisation och adaption) 5. Balans/jämnvikt (bibehålla de kognitiva strukturerna i balans) 1. Strukturer (scheman) Representationer av verkligheten (dvs. den varaktiga kunskapsbas genom vilken barn förstår sin omvärld) Erfarenheter tolkas och förstås genom strukturer (kallas även scheman, mentala representationer osv.) Kognition utvecklas genom förfining och förändring av mentala strukturer 4

5 2. Inre drivkraft Barn är i grunden aktiva och tar initiativ, de väntar inte på att bli stimulerade Strukturer är i grunden också aktiva och måste användas för att stärkas, befästas och utvecklas. De är mest aktiva när de är nyförvärvade. (Ex. vill inte sluta leka tittut) Motivationen är inbyggd och belöning är överflödig Barn är primärt ansvariga för sin egen utveckling Lärare ge möjligheter att upptäcka kunskap 3. Konstruktiv process Det finns ingen objektiv verklighet. Verkligheten är en konstruktion baserad på tidigare erfarenheter. Vår nuvarande erfarenhet påverkar hur (och vilken) ny information som ska förvärvas. Att veta är en aktiv konstruktiv process en interaktion mellan individen och omgivningen. Barn vid olika åldrar konstruerar olika verkligheter. 4. Oföränderliga funktioner Alla varelser har oföränderliga funktioner som styr biologiska processer som t.ex. reproduktion, ätande, matsmältning och cirkulation. Piaget föreslog två oföränderliga funktioner för intelligens: Organisation en benägenhet att organisera erfarenheter i systematiska helheter. Strukturer är organiserade i högreordningens system Adaption organismens tendens att anpassa sina strukturer (sitt intellekt) till omgivningen. Assimilation = införliva i befintliga scheman Ackomodation = anpassa befintliga scheman 5. Balans/jämnvikt Equilibrium syftar till organismens strävan att bibehålla de kognitiva strukturerna i balans. Information som inte passar in i befintliga scheman skapar obalans (drivkraft), Vid assimilation ignoreras information som inte passar in (balans återfas). Genom ackomodation modifieras dessa och nya stabilare kognitiva strukturer uppstår (balans återfås). Piagets fyra stadier Sensorimotor: ~ 0-2 år Föroperationellt: ~ 2-7 år Konkreta operationer: ~ 7-11 år Formella operationer: ~ år Intelligens är begränsat till egna handlingar. Från reflexer till början av symbolisk förståelse. Symbolisk intelligens via språk & fantasier. Mentalt representera och jämföra objekt. Intuitiv & egocentrisk. Symbolisk och logisk. Mindre egocentrisk. Begränsning: konkreta fenomen och egna erfarenheter. Testa hypoteser. Abstrakt tänkande. Iaktta egna tankeprocesser. 5

6 Vygotskij Högre mentala funktion Kulturen lär en ett rätt sätt att tänka Redskap för tänkande Språk Kulturella artefakter Vygotskij Dialogiskt samarbete Proximal utvecklingszon Stödstrukturer Utveckling beror på och kommer efter undervisning och inlärning Privata tal Ur Rogoff (1990) 6