Språkets roll i alla ämnen. Några förutsättningar

Transkript

1 Språkets roll i alla ämnen Några förutsättningar

2 Literacy modeller autonom Betonar tekniska sidan: Vad innebär det att läsa och skriva? ideologisk Betonar helheten: Vilka sociala, kulturella, ekonomiska, religiösa osv sammanhang ingår literacy i?

3 Texten som del av sammanhang text literacy event samhällets krav

4 Textskapande: en sammansatt förmåga Knäcka koden Skapa texter Läsa, genrer Genrer, modaliteter Genrer, modaliteter Gener, modaliteter Använda texter Kritiskt granska texter

5 Textarbete som kommunikativa kedjor läsa Skriva & ljudsätta drama & bild

6 Val av litteratur: texter som Inte blundar för olikheter Hjälper oss ifrågasätta & undersöka olika attityder Får oss förstå oss själva

7 Janks förändringsmodell (s 57) ringa in analysera förändra ( skriva om

8 Det multimodala klassrummet Språklig Logisk-matematisk Spatial, rumslig Kroppslig Musikalisk Interpersonell Existentiell

9 Lgy 11/Lgr 11 Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Undervisningen får inte entonigt betona den en eller den andra kunskapsformen.

10 Arbetssätt som gynnar tänkandet Komplexa och verklighetslika problem Känslor (leder till transfer överföring av kunskap mellan olika fält) Lagom stora utmaningar Många sinnen samtidigt Elever lär på unika sätt Lärandet är socialt

11 Tänkande i läroplanen Analysförmåga (kunna beskriva orsaker och konsekvenser) Kommunikativ förmåga (kunna samtala, diskutera, motivera etc) Metakognitiv förmåga (välja mellan strategier, tolka, värdera osv) Förmåga att hantera information (söka, samla information, avgöra källors trovärdighet) Begreppslig förmåga (förstå innebörden av begrepp, använda dem i olika samanhang)

12 Begrepp i lärarens professionella verktygslåda lika intelligenser Kreativitet Möjlighet till inkubation Modaliteter Transfer

13 lika nivåer i lärandet Interpersonell nivå mellan olika aktörer Intrapersonell nivå inom individen Proximal utvecklingszon vad du kan tillsammans med mer kunnig individ Multipel proximal utvecklingszon deltagarnas proximala utvecklingszoner överlappar varandra

14 Läraren har ett särskilt undervisningsansvar Ämnesansvar Aktivitetsansvar Relationsansvar Resultatansvar

15 Balans mellan trygghet och utmaning I lärgemenskapen skapas en balans mellan trygghet och utmaning, Konflikterna ska finnas på det intellektuella området, så att eleverna utmanas att göra bruk av sin proximala utmaningszon. (Pihlblad, 2013)

16 Vem har kontroll i klassrummet? Lärarstyrd ordning, osäkerhet Elevernas självkontroll svag Lärarstyrd Auktoritär lärare Elevernas självkontroll ansvar

17 Rutiner i klassrummet (Ritchhart, 2002) Material och miljö Gruppindelning, utdelning av papper Samspel Lärande

18 Tankerutiner (Harvard Project Zero: Visible thinking, 2012) Brainstorming (kollektiv idékläckning) Utforskarrundan (granskning av olika perspektiv) Laterala tänkandet (finna många olika sätt att se på problemet)

19 Att ge strukturer nödvändig info önskvärt N Ö värsta farhåga V S ståndpunkt nu

20 Dialogen som läromedel Typ av dialog Konversation Undersökning Debatt Instruktion Syfte Samverkan, alla åsikter accepteras Hitta svar på specifik fråga lika åsikter ställs mot varandra (syftet ej finna gemensamma lösningar) Läraren utövar scaffolding när instruktionen är bra. Lotsning när den är mindre bra.

21 Skapande/utforskande kunskaper färdigheter lärarroller Ämneskunskaper Lärarroll: didakt Problemlösning, Analys osv Lärarroll: coach Skapande aktiviteter Lärarroll: Kunnig medmänniska

22 Lärarroll olika frågor coachande frågor Nuläge Hur går det? På vilket sätt har du arbetat? Målsättning Hur långt vill du själv nå? Vilken arbetsinsats är du beredd att lägga ner? Hjälpbehov Vilken hjälp behöver du för att komma vidare? Av vem blir du bäst hjälpt? Åtgärder Hur kommer du nu att gå vidare? I vilken ordning? Vill du höra mina förslag till fortsättning?

23 Ämnets generativa & centrala begrepp Vardagliga begrepp Minnen, kopplade till situation För att i skolan bygga upp dessa begrepp krävs studiebesök osv Eleven behöver se, känna, lukta osv Vardagliga begrepp = bundet tal (talspråkskultur) Ger en begränsad möjlighet att uttrycka mer avancerat tankeinnehåll

24 forts Vetenskapliga begrepp bundet språk Distanserat från den konkreta världen Ger en utvecklad språklig kod Denna kod kan användas till att generalisera och analysera kunskap Eleverna måste få tillgång till ämnets vetenskapliga begrepp

25 Begreppsbaserad undervisning kan delas in i tre kategorier se mönster, generalisera Använder sina sinnen för att få egna upplevelser som läggs till tidigare erfarenheter förstå symboler, röra sig mellan konkret och abstrakt Här lär sig också eleven att sammanfatta och sätta sig in i andras perspektiv ta till sig nya begrepp Här övar sig eleven att medvetet utveckla sin omvärldsuppfattning

26 Ett generativt urval av kunskap Dvs kunskapen bör generera mönster som kan tillämpas på fler områden inom ämnet. Kunskapen bör få eleverna att se samband och ge dem en överblick av ämnet.

27 Exempel på generativa frågor Hur förändrades människors bild av världen när de fick tillgång till kartor? Vilka problem löser vi med hjälp av kartan?

28 frågor Vilka vetenskapliga begrepp är viktiga i ditt ämne? Vilka generativa frågor skulle du ställa?