Estetiska arbetsformer i teori och praktik. Tarja Häikiö

Transkript

1 Estetiska arbetsformer i teori och praktik Tarja Häikiö

2 Bildningsuppdraget Kunskapande = kunskap och skapande De fyra F:en har blivit sex F Fakta, Förståelse, Färdighet, Förtrogenhet Fantasi och Förhållningssätt tillkommer

3 Bildningsuppdraget Inlärning har ersatts av begreppet lärande Förändrad kunskapssyn Social och praktisk dimension Utesluta förmedlingspedagogik Ingrid Carlgren Bildning och kunskap

4 Konst och vetenskap SOU 1999:63. Utbildningsdepartementet: Att lära och leda; En lärarutbildning för samverkan och utveckling. Mikael Alexandersson skriver att de estetiska ämnena är en baskunskap och att degraderingen av dem utgår från en historisk tudelning mellan konst och vetenskap.

5 Konst och vetenskap Alexandersson menar att som en följd därav har de teoretiska och praktiskestetiska ämnena skilts från varandra. De teoretiska ämnena kopplas till vetande och faktabaserad kunskap medan de praktisk-estetiska kopplas till kroppslig färdighet och känslomässiga upplevelser.

6 Konst och vetenskap I dagens läroplan talas det istället om att kunskapsformerna kompletterar varandra. Konst, musik, slöjd, teater, dans är exempel på icke verbalt språk som kan bidra till att fördjupa barn och ungdomars sammantagna kommunikativa förmåga.

7 Konst och vetenskap Alexandersson menar att:...alla ämnesområden har inslag av såväl teoretiska som skapande dimensioner. och att: Fantasi och skapande utgör själva grunden för varje kreativ handling. Han skriver att alla lärare är kulturarbetare eftersom kulturen finns i skolan.

8 Kultur i skolan - uppdraget Har bestämts av regering och riksdag Utbildningsdepartementet och Kulturdepartementet fick ett gemensamt uppdrag: De verkställande organen Skolverket och Kulturrådet skulle samarbeta kring kultur i skolan-uppdraget. Arbetsgrupp tillsattes 1995

9 Kultur i skolan - uppdraget Kultur i skolan 1995 (Lgr 1980) Kultur för lust och lärande Kultur och estetik i förskola och skola 2004 och framåt. Malmö högskolas uppdrag: Den radikala estetiken

10 Kultur i skolan - uppdraget Uppdraget vilar på FN: konvention om barns rättigheter som slår fast barns rättighet till yttrandefrihet och delaktighet i konst och kulturliv, läroplanerna för förskola och skola samt de nationella kulturpolitiska målen.

11 Kultur i skolan - uppdraget Barns rätt till delaktighet och eget skapande. Tydligt elevperspektiv där barnet och eleven sätts i centrum. Möjlighet att tillägna sig specifika kunskaper som olika uttrycksformer och konstarter innehåller och få stöd och stimulans för det egna skapandet.

12 Demokratiskt deltagande Det är skolans och kulturlivets ansvar att öka elevernas möjlighet till eget skapande genom olika uttrycksformer konstarter. Eleverna måste bli delaktiga i det konstnärligt pedagogiska utvecklingsarbetet, både genom det egna utövandet och i mötet med kulturinstitutioner och det fria kulturlivet.

13 Kultur som redskap och innehåll Kulturens roll stärks i skolan Kulturpedagogiska metoder Konstnärer i skolan Konstarterna ett pedagogiskt hjälpmedel Specifika kunskap som olika uttrycksformer konstarter innehåller.

14 Estetiska läroprocesser Det är viktigt att stärka de icke-verbala uttrycksformerna då skolan traditionellt betonar de språkliga/lingvistiska och logisk/matematiska ämnena. Språkbegreppet vidgas till att även innefatta bild, drama, musik, dans, film och media mm.

15 Estetiska läroprocesser Andra språk kan också vara olika uttryck i form av estetiska eller andra experimentella aktiviteter. Det vidgade språkbegreppet innebär att många kommunikativa uttrycksformer integreras så som ordspråk, talspråk, kroppsspråk, bildspråk osv.

16 Estetiska läroprocesser Genom att eleverna får tillgång till fler språk/uttrycksformer stimuleras de att uttrycka sina tankar, idéer och känslor på nya sätt. Eleverna får redskap att uppfatta och uppleva omvärlden samtidigt som de tränas i att gestalta sin kunskap.

17 Estetiska läroprocesser Ett mångsidigt lärande befäster kunskapen utifrån fler ingångar vilket ger en stadigare grund och en bredare kompetens. Ett mångsidigt lärande ger fler upplevelser och vidgar erfarandet vilket leder till en bredare kunskapsutveckling.

18 Estetiska läroprocesser Medvetenhet Reflektionsförmåga Kritisk förmåga Analysförmåga Det egna skapandet fyller på det inre med egna upplevelser som kan fungera stärkande och som en sköld inifrån.

19 Estetiska läroprocesser Malcolm Ross (The Creative Arts 1978) I mötet mellan intryck och uttryck skapas känslointelligensen. Den känslomässiga och intellektuella bearbetningen av kunskap är likvärdiga. Dessa båda behövs för en allsidig personlighetsutveckling. De estetiska ämnena utvecklar båda.

20 Mångsidigt lärande Howard Gardners sju intelligenser: Lingvistisk (Språklig) Matematisk-logisk Musikalisk Spatial (Rumslig) Kinestetisk (Rörelse) Interpersonell (Social) Intrapersonell (Självkännedom)