Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

Transkript

1 Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

2 Vem är jag? Johan Sandahl Samhällskunskapslärare på Globala gymnasiet i Stockholm. Lärarutbildare på Stockholms universitet. Att ta sig an världen Lärare diskuterar innehåll och mål i samhällskunskapsämnet (Karlstad University Press, 2011)

3 Problembilden Hur kan vi beskriva innehållet i e1 ämne som samhällskunskap? (Liten och spre:g forskning) Vilket språk ska vi använda för a1 prata om innehållet? (Inget gemensamt språkbruk) Vad ska kunskaperna användas :ll? (Kunskap i sig, demokra:fostran?)

4 Samhällskunskap Kom till efter andra världskriget. Tidigare en del av historia. Finns som ämne i Skandinavien, Tyskland. Särställning i Sverige. Har både kunskapsinnehåll och ett fostransinnehåll. (Läroplan och kursplan) Hur ska vi beskriva det?

5 Samhällskunskapens kärna? Vad är då samhällskunskapens kärna? Vad är hjärtat av ämnet? Summan av samhällskunskapsämnena? (Nationalekonomi, statsvetenskap, Kultgeografi, sociologi) Centralt innehåll/moment: Statsskick, internationella relationer, ekonomi etcetera? Ett fostransuppdrag? Skapa demokratiska individer genom samtal? Några speciella färdigheter, förmågor och kunskaper som gör att man är kunnig i ämnet? (Vad vi kallar analysera, reflektera etc.)

6 Lärande som utgångspunkt Som lärare måste vi kunna besvara frågan: Hur lär sig elever?

7 Elevers lärande 1. Elever kommer till skolan med vardagsföreställningar om hur världen fungerar. Om inte läraren är medveten om detta och använder det i sin undervisning finns det en risk att de nya kunskaperna inte ändrar deras grundläggande föreställningar. 2. För att utveckla sin kompetens i ett kunskapsområde måste eleverna: a) Ha grundläggande sakkunskaper b) Förstå fakta och idéer i ett begreppsligt sammanhang c) Kunna organisera sina kunskaper så att de kan hämta kunskaper de redan har och underlätta användningen av dessa 3. Elevernas lärande underlättas med ett metakognitivt arbetssätt, det vill säga att de blir medvetna om hur de själva tänker kring sitt lärande. Donovan & Bransford (2005)

8 Forskningsintresset Hur organiserar vi elevers lärande så att de får grundläggande kunskaper samtidigt som hjälper dem att organisera sitt lärande i ett speciellt ämne? Finns det ett sätt att fånga in de kunskaper, färdigheter och förmågor som eleverna behöver för att ta sig an ett ämne?

9 Samhällsvetenskapliga sak- och tankebegrepp Sakbegrepp (första ordningens kunskaper) Alla de termer och begrepp som ämnet innehåller. Konkreta exempel: globalisering, inflation, penningpolitik, demokrati, diktatur, kvalificerad majoritet etc. Kopplade till universitetsdisciplinerna. Tankebegrepp (andra ordningens begrepp) De kunskaper, förmågor och färdigheter som eleverna behöver för att organisera, analysera och kritiskt granska olika frågor i ämnet. Inte knutna till ett visst ämnesområde.

10 Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Fem begrepp som hjälper eleverna att tänka samhällskunskap

11 Fem samhällsvetenskapliga tankebegrepp 1. Samhällsvetenskapligt perspektivtagande Att kunna ta olika ideologiska/politiska perspektiv i samhällsfrågor. Att se, känna, tänka och förstå världen från en annan persons synvinkel." - Att förstå hur perspektiven uppkommer." - Kunna identifiera perspektiv i utsagor." - Förstå att perspektiven får effekter på" slutsatser/förklaringsmodeller." - Användas för självreflektion över sina egna" perspektiv."

12 Fem samhällsvetenskapliga tankebegrepp Samhällsvetenskapligt perspek2vtagande - exempel Förstå varför en fråga kan besvaras på olika sätt och att det rätta svaret inte alltid finns: Om samhällsvetenskapen har rätt är det ofta trivialiteter. Som att Nordkorea ligger i Asien. Det intressanta är att ha fel, men på ett intressant sätt som kan diskuteras. Kan bero på ideologiska utgångspunkter (varför drabbades USA av en finanskris?) Kan bero på kulturella/geografiska utgångspunkter (Människor i andra länder har andra behov). Lära sig känna igen olika perspektiv i utsagor (tidningar etc.). Lära sig att förstå att frågor kan besvaras utifrån olika perspektiv (vrida och vända på frågorna). Att ens egna perspektiv är färgade av ideologi, kulturella och geografiska faktorer (självreflektion). LÄRAREN VIKTIG FÖR ATT UTMANA ELEVERNA I KLASSRUMMET!

13 Fem samhällsvetenskapliga tankebegrepp 2. Samhällsvetenskaplig kausalitet Genom en kausal analysmodell strukturera kunskaperna i en samhällsfråga." Att organisera i olika kategorier (till exempel politiska, ekonomiska, sociala orsaker och konsekvenser för individer, grupper och samhällen, kort och långsiktiga konsekvenser, åtgärder riktade mot orsakerna eller konsekvenserna)." 3. Samhällsvetenskaplig slutledning Att arbeta med analysmodellen för att kunna dra slutsatser kring en samhällsfråga. Att lära sig arbeta med kritiska frågeställningar till ett begränsat material och dra slutsatser av sina fynd. Förstå osäkerheten i slutsatserna."

14 Fem samhällsvetenskapliga tankebegrepp Samhällsvetenskaplig kausalitet och slutledning - exempel Poli:ska, sociala, ekonomiska orsaker. Riktar sig åtgärderna mot orsakerna eller konsekvenserna? Konsekvenser för individ, grupp, samhälle. Kort- och långsik:gt.

15 Samhällsvetenskapliga tankebegrepp 4. Samhällsvetenskapliga belägg Finna belägg för sina slutsatser. Att skilja på vad man tycker, tror och vet. Att ha ett kritiskt förhållningssätt till källor." 5. Samhällsvetenskaplig abstraktion Att kunna förstå och använda abstrakta begrepp och teorier för att skapa en förståelse för komplexa samhällsfrågor."

16 Fem samhällsvetenskapliga tankebegrepp Samhällsvetenskapliga belägg - exempel Lära sig hur samhällsvetare arbetar för att belägga sina slutsatser. Att vetenskapen innehåller en stor portion osäkerhet. Skilja mellan vad man kan veta, vad man tycker och vad man tror. Olika källors trovärdighet (tendens det viktigaste källkritiska kriteriet som samhällsvetare arbetar med). Samhällsvetenskaplig abstrak2on - exempel Arbeta med olika samhällsvetenskapliga begrepp, modeller och teorier för att skapa en fördjupad förståelse av olika konkreta frågeställningar. Kan vara utvecklingsteorier, globaliseringsteori, modeller i internationella relationer, genusteori, socialt kapital etc.

17 Lärarnas mål med undervisningen Kunskap om samhället (orientering) Intresse för politiska frågor Ifrågasättande, tolerans, självreflektion, ödmjukhet (fostran) Tankebegreppen används för att uppfylla dessa mål. Det är inte ett allmänt ifrågasättande utan utifrån en samhällsvetenskaplig utgångspunkt. Om samhällskunskapen bara är till för att diskutera vad är då skillnaden mot deras samtal på ett café med sina kompisar?

18 Didaktikens varför demokratiuppdraget? Om eleverna efter en kurs kan se: - att det finns olika perspektiv på frågorna - kan skilja på tyckande och vetande - se brister i slutledningar har vi då inte bidragit till att skapa medborgare som är mer toleranta och kritiska? Vad kan vi, utöver det, göra i klassrummet under 80 undervisningstimmar?

19 Diskussion Tankebegrepp - Vilka första ordningens begrepp ser ni i det centrala innehållet? Vilka av dessa kan ämnet inte vara utan? - Ett sätt att hitta andra ordningens begrepp är att tvätta ämnet från allt faktainnehåll? Vad blir kvar då? Hur kan vi som lärare ha nytta av tankebegreppen i planering och bedömning i ämnet?