Perception: av vadå?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Perception: av vadå?"

Transkript

1 Perception: av vadå? Fråga 1: I vilken mån är vår uppfattning av världen en uppfattning av den riktiga (fysiska) världen? Är det blå en egenskap hos stolen eller en hos mig? Är stolen blå på riktigt eller är den endast blå för en betraktare som har förmåga till färgseende? Fråga 2: Vad är vi medvetna om när vi tittar på en stol? A. Stolen (direkt perception) B. En representation av stolen (indirekt perception)

2 Fysisk värld? Metafysisk realism- den fysiska världen existerar oberoende av oss. Denna position är inte en tes om vad det är vi ser, hör, etc. Metafysisk anti-realism världen såsom vi upplever den finns inte utanför vårt medvetande eller oberoende av vårt sätt att tänka på den.

3 Två sorters realism Naiv realism de fysiska objekten har alla de egenskaper som vi baserat på sinneserfarenhet tycker att de har. Kaffet är svart, varmt, flytande. Stolen är blå etc. Vetenskaplig realism de fysiska objekten har vissa av de egenskaper som vi uppfattar de har kallats primära egenskaper: fysisk form, massa, hastighet, storlek, etc. Andra egenskaper är beroende av vårt medvetande, såsom färg, lukt, smak, kyla, värme, etc.

4 Vems egenskaper? Galileos och Newtons fysik gör anspråk på att beskriva den fysiska världen som den är, inte bara som vi upplever den. Vissa egenskaper hos tingen verkar bero av observatören. Om vi tar på oss solglasögon tror vi inte att världen ändrar sig, men den ser annorlunda ut, mörkare och med delvis andra färger. Andra egenskaper verkar mer robusta. Även om vi släcker ljuset så kommer allting här inne ha samma form, även om färgen förändras.

5 Kan något vara både varmt och kallt samtidigt? Smaker, lukter, etc. citronens smak verkar vara beroende av någon som kan uppleva smak. Hur smakar citroner för andra organismer med upplevelser? Om vi smakar starkt först så smakar det lättkryddade mindre. Vattnet känns kallt när vi är uppvärmda och omvänt.

6 Objektiv vs subjektiv Primära egenskaper är oberoende av betraktaren: soliditet, utsträckning, form, rörelse, vila och antal. Sekundära egenskaper beror på betraktaren: färg, smak, lukt, etc. Varför denna indelning? Fenomenologiska data färgen ändras med glasögon, intrycket av kyla med ens egen temperatur etc. Vetenskapens fysiskt-materiella världsbild ett vetekorn som delas upprepade gånger skulle till sist bli osynligt men fortfarande ha de primära egenskaperna form och utsträckning oberoende av betraktaren

7 Idealism Idealism de fysiska objekten har inga av de egenskaper vi tycker att de har. Egenskaperna är beroende av våra medvetanden. Argument : 1. Ett föremåls form skiftar med synvinkel och avstånd (torn). Slutsats: form är lika beroende av betraktaren som färg. 2. Illusioner, åran som bryts i vattnet Slutsats: form är lika beroende av betraktaren som färg. 3. Vi kan inte tänka oss ett utsträckt föremål utan färg t.ex., säger Berkeley Tänk på en triangulär färglös yta. Ser du den för ditt inre? Nej, det går inte. Slutsats: eftersom form inte går att visualisera utan färg så är form lika beroende beaktaren som färg.

8 Fråga 2 2. Vad är vi medvetna om när vi tittar på en stol? Stolen själv direkt perception En representation av stolen indirekt perception

9 Ser vi världen direkt? Indirekt realism: finns något mellan världen och mig som jag tittar på. Jag ser inte direkt på världen utan på mina perceptioner av världen. Direkt realism: Vi ser världen direkt inte något mentalt mellanled. Obs! Förenlig med både naiv och vetenskaplig realism.

10 Argument för indirekt realism Vi verkar ofta tycka oss se sådant som inte finns vad är det då vi ser? Illusionsargumentet: vi ser ibland egenskaper hos objekt som de inte verkar ha i verkligheten. En åra ser böjd ut om man stoppar ner den i vatten. Perspektivargumentet: ett mynt från sett snett uppifrån ser annorlunda ut än ett sett rakt uppifrån men myntets form ändras inte. Hallucinationsargumentet:: någon med fylledille ser gröna ormar kräla på talriken. Felperception: i mörkret kan vi se en stubbe som en person

11 Argumentet Och om det är så när vi ser fel då är det väl alltid så? Eller är det så att när man ser rätt ser man det verkliga objektet och när man ser fel ser man något annat.

12 Direkt realism igen Viktig distinktion i modern kognitionsteori: Representationen som förmedlare av ett innehåll och själva innehållet Med andra ord, en representation och det den handlar om Exempel: En bild på en viss katt handlar om eller representerar den katten Ordet katt används för att säga saker om katter. bilden eller ordet får inte förväxlas med innehållet de förmedlar. En kattrepresentation behöver inte ens likna en katt.

13 Viktig poäng! Om perceptioner är representationer av verkligheten såsom vi faktiskt upplever den så betyder det inte att de i sig själva (perceptionerna) måste likna det de handlar om. Ett hjärntillstånd som representerar en katt liknar inte en katt på något självklart sätt

14 Direkt realism och felseende Direkt realism betyder inte att det inte finns representationer bara att det inte är dem vi ser. Vi ser med dem, men vi tittar inte på dem med en slags inre gubbe (homunculus). En direkt realist kan förklara felseende på ungefär samma sätt. Objekten för perceptuellt medvetande är innehållet. Innehållet behöver inte finnas på riktigt. En representation kan vara av något som inte finns, som en enhörning. Det är onekligen oklart hur ett fysiskt ting som ett hjärntillstånd kan handla om något som inte finns, men det är lika mycket ett problem för den indirekta realisten.

15 Vilken teori är riktig? Homunculusproblemet: Den indirekta realismen säger att när jag ser t.ex. en röd tomat så ser jag direkt en tomatrepresentation och blir därigenom indirekt medveten om tomaten. Frågan är om man måste anta någon som *tittar* på tomatrepresentationen en liten gubbe i huvudet på den som ser tomaten. I så fall kan man fråga sig om denna lilla gubbe måste ha en inre representation av det den *ser*, dvs. tomatrepresentationen, osv. Den direkta realismen kan (tillsynes) undvika det här problemet genom att säga att när vi ser en tomat så har vi en representation.

16 Fördel direktrealism? Om mentala representationer (förmedlare av innehåll) av världen är neurala tillstånd så verkar det konstigt att säga att de är t.ex. röda och runda när de representerar en tomat. Det verkar tala för direkt realism. Men, när man betraktar sitt eget sinnesintryck så känns det onekligen som om det finns något påtagligt som man är medveten om och det gäller även när man hallucinerar eller ser en visuell illusion. Vad är man då medveten om ett objekt? Direktrealisten måste säga att vi är medvetna om innehållet även om det inte finns.

17 Om debatten inom perceptionspsykologi Kort om empirism kontra ekologisk optik. Empirism. Perceptioner är teoretiska konstruktioner av verkligheten Byggs upp steg för steg från enkla representationer till komplexa Vad har hjärnan för information att utgå ifrån när den konstruerar en representation av verkligheten? Ljus på näthinnan, ljudvågor på trumhinnan, etc. ögats nerver skickar signaler som bearbetas i vissa delar av hjärnan. Den information som registreras på sinnesorganens yttre receptorer inte i sig själv verkar räcka för att representera de objekt vi ser, hör etc.

18 Empiristisk perceptionsteori Konstruktionen byggs upp på ungefär samma sätt som vi konstruerar vetenskapliga hypoteser om verkligheten Vi mäter och observerar fenomen och formulerar hypoteser om bakomliggande orsaker. Gravitation, energi, eller atomer är inget vi kan observera direkt. Vi antar att elektroner finns för att kunna förklara sådant vi kan observera. Det medvetna synintrycket är en omedveten hypotes om vad som händer på näthinnan.

19 Gibson Det ekologiska perspektivet Perceptionen är direkt i den meningen att hjärnan inte omedvetet drar slutsatser om verkligheten baserad på information från sinnesreceptorer. Vi upplever direkt världen som den är för oss som aktiva handlande varelser att leva i. Vi ser att glassen är kall, eller att isen är bräcklig. För det behövs inget teoretiserande, ingen konstruktion.

20 Gärdenfors Ett evolutionsteoretiskt perspektiv Vad är en perception? Hur skiljer den sig från tankar, föreställningar och känslor? Sensationer Perceptioner Föreställningar: frikopplade representationer

21 Sensationer Det som känns såsom färger, kittlingar, smaker, ljud, etc. Har som biologisk funktion att tala om vad som händer just nu med organismen så att den kan agera adekvat, t.ex. fly eller äta. En värdering av vad som händer. Sensationer tillhör subjektet. De signalerar vad som händer med mig, hur det känns för mig, hur saker ter sig för mig. Sensationer finns i kroppen. Sensationer är modalitetsspecifika, d.v.s. olika för olika sinnesmodaliteter. Sensationer är i nutid. Flagging the present.

22 Perceptioner Perceptioner är konstruktioner/ modeller av verkligheten. Hur konstrueras modellerna Bygger på den information som sensationer bär på + ytterligare information. Var kommer informationen från? Modellerna testas mot erfarenhet funkar modellen för att förutsäga, planera etc. Information lagras i minnet, dvs., modeller som fungerat bevaras.

23 Vad är den evolutionära nyttan med konstruktiv perception Varför ska vi har en hjärna som hittar på saker som inte finns? Räcker det inte med det som finns ute i världen? Sensationerna är fattiga på information, räcker inte, ser inte baksidor, ser inte betydelser direkt. Att det där är en stol är något man måste lära sig, det kan man inte se direkt. Ju mindre och svagare sensationer desto större utrymme för tolkning. Om man stänger ute synintrycken, börjar man hallucinera. Sensationer uppstod före perceptioner i evolutionen. Varför? Sensationer jag. Perceptioner - omvärlden. Hur det känns för mig. Hur världen är.

24 Konstruktion behövs för objektskonstans Objektskonstans finns världen när vi blundar? Vi beter oss i alla fall som om den gjorde det. Objektkonstans djur har också den förmågan. En katt, musen försvinner ur sikte. Mina katter, sitter och väntar på att sorken ska dyka upp ur sitt hål i gräsmattan igen. Koordinera sensationer från olika sinnen. För att skapa användbara representationer av objekt. Förstå att det är samma sak som låter och ser ut. Det kräver representationsförmåga vilket kräver att sensationer tolkas.

25 Konstruktion behövs för att tänka på det som inte är här och nu Liknelsen med stridsgeneralen. Flyttar trupper på en karta, fattar beslut inte på grundval av direkt info om världen, utan genom att använda en representation. Simulatorn frikopplas från de sensoriska och motoriska systemen. Arbetar med representationer av verkligheten (karta). Kopplade frikopplade Kopplade representationer perception står för något som trots allt är närvarande Frikopplad - individen kan använda den oberoende av vad som är närvarande. En frikopplad representation behöver inte ens ha en motsvarighet i verkligheten.

26 Vilken typ av teori enligt det ovan är detta? Representationer. Indirekt. Uppfattar man världen som den är? Nej Är det världen man uppfattar Någon sorts realism evolutionsteoretiskt perspektiv Är sensationerna en del av perceptionerna? Bra fråga De finns åtminstone med som informationsbärare att testa perceptionsmodeller mot sensoriska data

27 Gärdenfors evolutionära hypotes En biologisk evolution från enkla organismer vars enda informationsprocess består i att agera på sensationer som signalerar kroppsliga tillstånd beroende på tillstånd i världen, såsom värme, kyla etc. till organismer med kognitiva kapaciteter att simulera en värld av den typ som de befinner sig i. Det ger dem förmågan att tänka på saker som inte är här och nu och därmed att planera för framtiden. Detta kan antas ha haft överlevnadsvärde.

Realism och anti-realism och andra problem

Realism och anti-realism och andra problem Realism och anti-realism och andra problem Vetenskap och verkligheten Vetenskapen bör beskriva verkligheten. Men vad är verkligheten? Är det vi tycker oss se av verkligheten verkligen vad verkligheten

Läs mer

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: (1) Dispositionell en desire är en disposition att handla på ett visst sätt i vissa omständigheter.

Läs mer

Del I. Inledning. Utkast

Del I. Inledning. Utkast Del I Inledning 1 Innehåll I Inledning 1 1 Vad är Fysik? 3 1.1 Objekt och Rörelse............................... 3 1.2 Kan du förutsäga (komplettera) rörelser?................... 6 2 1 Vad är Fysik? Till

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:

Läs mer

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem motivationsargumentet respektive representationsargumentet. HUME HANDOUT 1 A. Humes tes i II.iii.3: Konflikter mellan förnuftet och passionerna är omöjliga. Annorlunda uttryckt: en passion kan inte vara oförnuftig (eller förnuftig). Han erbjuder två argument för

Läs mer

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening?

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening? Det är trivialt att en desire i dispositionell mening alltid måste finnas med i varje handlingsförklaring, eftersom vad som helst som motiverar handling är en disposition att handla i vissa omständigheter.

Läs mer

Perception och Språkutveckling. Kognitiv utveckling. Perception. Upptäcka världen. Metod. Förnimmelse till Varseblivning (Sensation to Perception)

Perception och Språkutveckling. Kognitiv utveckling. Perception. Upptäcka världen. Metod. Förnimmelse till Varseblivning (Sensation to Perception) Kognitiv utveckling Perception och Språkutveckling Perception Tolkning av sinnesintryck Aktivt process Urvalsprocess Föreställningar och begrepp Bottom-up top-down process Förnimmelse till Varseblivning

Läs mer

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september 2016 Hjärnan får via alla sinnen mottaga en konstant ström av stimuli, både från omvärlden och inifrån

Läs mer

Perception och kunskap

Perception och kunskap BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Perception och kunskap Empirisk Grundad på sinneserfarenhet Direkta iakttagelser av företeelser och händelser i verkligheten

Läs mer

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan 3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Föreläsning den 4 maj 2017 Leg psykolog Hörselhabiliteringen, Rosenlunds sjukhus Vad krävs för att vi ska kunna uppleva och lära oss något?

Läs mer

Av: Kalle och Victoria

Av: Kalle och Victoria åra sinnen Av: Kalle och Victoria Hörseln Vi hör ljud genom ljudvågor. I en radio, tv, mobiler eller t.ex. Stereo är det högtalaren som gör ljudvågorna. Hos oss människor är det stämbanden som gör ljudvågorna.

Läs mer

Neural bas för kognition

Neural bas för kognition Kommunikation Neural bas för kognition stimulerande, retande inhiberande, förhindrande depolarisation vid tillräckligt mycket retning blir hela neuronen för en stund positivt laddad, då har en SPIKE uppnåtts

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2

Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2 Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2 Föreläsningsanteckningar 21 december 2012 Behaviorism (t.ex. Gilbert Ryle 1949 eller Ludwig Wittgenstein 1953) Mentala tillstånd är beteendedispositioner. -

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

KVALIABASERADE INVÄNDNINGAR MOT MATERIALISM

KVALIABASERADE INVÄNDNINGAR MOT MATERIALISM KVALIABASERADE INVÄNDNINGAR MOT MATERIALISM Ned Block: Troubles With Functionalism 1978 Teorier om medvetandet kan göra sig skyldiga till två typer av fel: de kan karakterisera m. på ett sätt som tillskriver

Läs mer

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter Perception Pär Nyström www.babylab.se Upplägg Syn / Hörsel / Lukt / Smak / Känsel Från sensation till perception till kognition Summering Sensorik och perception Olika slags perception När ett sinnesorgan

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Perception och kunskap

Perception och kunskap BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Perception och kunskap Empirisk Grundad på sinneserfarenhet Direkta iakttagelser av företeelser och händelser i verkligheten

Läs mer

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24 Kognitiv utveckling Pär Nyström www.babylab.se Studier med barn, fördelar Ordning av kognitiva processer Mindre försöksledareffekter Bra fysiologiska förutsättningar Kan testa sånt som är omöjligt på vuxna

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

0. Meta-etik Grunderna

0. Meta-etik Grunderna Vad är meta-etik? Vilka typer av frågor försöker man besvara inom metaetiken? 1. Semantiska. T. ex.: Vad betyder moraliska utsagor? 2. Metafysiska/ontologiska. T. ex.: Finns det moraliska fakta? 3. Kunskapsteoretiska.

Läs mer

Kognition. Kognition, interaktion och användare. Överblick - kognition. Data-information-kunskap. Nivåer av kognition. Dä ä bar å åk.

Kognition. Kognition, interaktion och användare. Överblick - kognition. Data-information-kunskap. Nivåer av kognition. Dä ä bar å åk. Kognition Kognition, interaktion och användare Henrik Artman Tänkande Mentala funktioner för att tolka information genom sinnena Kognitiva funktioner Perception Minne och uppmärksamhet Problemlösning och

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

Fysik Kunskapens användning

Fysik Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner

Läs mer

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1 Telefonjour: Ulrik Olofsson, 09-10, 0702-646392 Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1 Kognitiv psykologi Skrivningsdatum 061102 Skrivtid 08-12 Inga hjälpmedel Skriv namn och personnummer överst på varje

Läs mer

Neurovetenskap 30/08/2013. Kognitiv neurovetenskap. Lober. Olika färg, olika vävnadsstruktur. Hjärnbarken

Neurovetenskap 30/08/2013. Kognitiv neurovetenskap. Lober. Olika färg, olika vävnadsstruktur. Hjärnbarken 729G01 Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs: Kognitiv neurovetenskap och kognitiv modellering Rita Kovordanyi, Institutionen för datavetenskap (IDA) rita.kovordanyi@liu.se Kognitiv neurovetenskap Baseras

Läs mer

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Lokal planering i NO fsk - 2 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Natur Människa Känna igen och benämna några vanligt förekommande växter och djur i närmiljön Få en inblick i det ekologiska systemet,

Läs mer

Moore s bevis för yttervärldens existens. Helge Malmgren Göteborgs Universitet

Moore s bevis för yttervärldens existens. Helge Malmgren Göteborgs Universitet Moore s bevis för yttervärldens existens Helge Malmgren Göteborgs Universitet Disposition! Kants problem och skandalen för filosofin! Begreppet yttervärld hos Moore och Kant! Moore s bevis, som han ser

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Argument för dualism: Introspektion. Argument för fysikalism: The argument from nomological danglers

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Argument för dualism: Introspektion. Argument för fysikalism: The argument from nomological danglers Slide 1 Argument för fysikalism: The argument from nomological danglers Dualisten: det finns ett kontingent samband mellan smärta och Sambandet uppvisar regelbundenheter. Hur kan man förklara sambandet?

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB Kommunikation En aptitretare från VisVires AB Inledning Vi använder ofta ganska slarvigt begreppet kommunikation, vi säger t.ex. ofta att ett beslut skall kommuniceras ut i organisationen och sedan skickar

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

Det Fysiska, Det Mentala och Det Medvetna

Det Fysiska, Det Mentala och Det Medvetna Det Fysiska, Det Mentala och Det Medvetna Föreläsningsanteckningar 19 december René Descartes 1596-1650 För att kunna förstå Descartes bidrag till medvetandefilosofin måste man hålla isär ett antal av

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

NATURORIENTERANDE ÄMNEN NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Moralfilosofi. Föreläsning 8 Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande

Läs mer

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik. LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera

Läs mer

natur och miljö Syfte

natur och miljö Syfte Natur och miljö Kurskod: SGRNAT7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Att veta hur företeelser i omvärlden hänger samman är

Läs mer

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor 1 Emotioner en viktig del i våra upplevelser De finns alltid närvarande i våra liv de färgar och skapar mening i vår tillvaro och våra relationer. Ibland är

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Fysik Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: - använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som energi, teknik, miljö

Läs mer

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Fysik Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna till några vanliga energikällor och deras påverkan på miljön kunna redogöra för vattnets

Läs mer

Från boken "Som en parkbänk för själen" -

Från boken Som en parkbänk för själen - En öppen himmel Som människor har vi både djupa behov och ytliga önskningar. Vi är fria att tänka, känna och välja. När vi gör kloka val är kropp och själ i balans, när vi inte lyssnar inåt drar själen

Läs mer

Den Speciella Relativitetsteorin DEL I

Den Speciella Relativitetsteorin DEL I Den Speciella Relativitetsteorin DEL I Elektronens Tvilling Den unge patentverksarbetaren År 1905 publicerar en ung patentverksarbetare tre artiklar som revolutionerar fysiken. En av dessa artiklar är

Läs mer

Varför behövs E n e r g i s k y d d?

Varför behövs E n e r g i s k y d d? Må Bra skolan Varför behövs E n e r g i s k y d d? Skydd Februari har kommit till oss. Stressen från julen har lagt sig. Vintern börjar gå mot sitt slut och känslan av att ljuset snart kommer tillbaka

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition / Perception. Perceptionsprocessen I. Kognitiv psykologi. Perceptionspsykologi. Från intryck till mening

Kognitiv psykologi. Kognition / Perception. Perceptionsprocessen I. Kognitiv psykologi. Perceptionspsykologi. Från intryck till mening Kognitiv psykologi Perception: Hur vi varseblir och ger mening åt våra sinnesintryck Anders Jansson Kognition / Perception Kognitiv psykologi Läran om människans kunskapsprocesser: hur människan inhämtar,

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition / Perception. Kognitiv psykologi. Perceptionspsykologi. Informationsteknologi. Informationsteknologi

Kognitiv psykologi. Kognition / Perception. Kognitiv psykologi. Perceptionspsykologi. Informationsteknologi. Informationsteknologi Kognitiv psykologi Från sinnesintryck till tanke Anders Jansson I många datorstödda arbetssituationer blir man hårt utsatt blir belastade och reagerar med stress Vi är till viss del fortfarande samma gamla

Läs mer

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi Värdeontologi Föreläsning 7 Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om verkligheten hur verkligheten är beskaffad Ontologi kan sägas vara läran om det

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Förmågor och Kunskapskrav

Förmågor och Kunskapskrav Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition / Perception. Perceptionsprocessen I. Kognitiv psykologi. Perceptionspsykologi. Från intryck till mening

Kognitiv psykologi. Kognition / Perception. Perceptionsprocessen I. Kognitiv psykologi. Perceptionspsykologi. Från intryck till mening Kognitiv psykologi Perception: Hur vi varseblir och ger mening åt våra sinnesintryck Anders Jansson Kognition / Perception Kognitiv psykologi Läran om människans kunskapsprocesser: hur människan inhämtar,

Läs mer

Mentala Representationer och Mentalt Innehåll

Mentala Representationer och Mentalt Innehåll Mentala Representationer och Mentalt Innehåll Föreläsningsanteckningar 8 januari Representationer En grundläggande egenskap hos människan är att hon omger sig med representationer; hastighetsmätare, termometrar,

Läs mer

Kemi Kunskapens användning

Kemi Kunskapens användning Delmål Delmål Kemi Kunskapens användning 2010-06-14 utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor,

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för

Läs mer

När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?.

När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?. Övning för att koncentrera sig på andningen Att koncentrera sig på andningen erbjuder ett sätt att stänga av tillståndet för automatstyrningen och att återgå och leva i nuet. Eftersom övningen är kort

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 7

Moralfilosofi. Föreläsning 7 Moralfilosofi Föreläsning 7 Värdeontologi Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om hur verkligheten är beskaffad Ontologi generellt kan sägas vara läran

Läs mer

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska

Läs mer

Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3

Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3 Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka förmågor som undervisningen

Läs mer

Yoga som pragmatisk filosofi

Yoga som pragmatisk filosofi 1 Yoga som pragmatisk filosofi Föreläsning av Shri Shyam Sundar Goswami (I.1) Betydelsen av Yoga har hittills inte mött så mycket förståelse i västvärlden. Yoga har sin filosofiska bakgrund, men mycket

Läs mer

FRÅN MASSA TILL TYNGD

FRÅN MASSA TILL TYNGD FRÅN MASSA TILL TYNGD Inledning När vi till vardags pratar om vad något väger använder vi orden vikt och tyngd på likartat sätt. Tyngd associerar vi med tung och söker vi på ordet tyngd i en synonymordbok

Läs mer

En formell affär DET HÄR ÄR JU INTE BARA EN FRÅGA OM TYCKE OCH SMAK

En formell affär DET HÄR ÄR JU INTE BARA EN FRÅGA OM TYCKE OCH SMAK En formell affär DET HÄR ÄR JU INTE BARA EN FRÅGA OM TYCKE OCH SMAK Vad ingår i att fälla ett smakomdöme? Att uppfatta något som vackert eller fult? På vilka grunder fälls sådana omdömen? Och med vilka

Läs mer

Vad ingår i att fälla ett smakomdöme? Att uppfatta något som vackert eller fult? På vilka grunder fälls sådana omdömen? Och med vilka anspråk?

Vad ingår i att fälla ett smakomdöme? Att uppfatta något som vackert eller fult? På vilka grunder fälls sådana omdömen? Och med vilka anspråk? En formell affär Vad ingår i att fälla ett smakomdöme? Att uppfatta något som vackert eller fult? På vilka grunder fälls sådana omdömen? Och med vilka anspråk? DET HÄR ÄR JU INTE BARA EN FRÅGA OM TYCKE

Läs mer

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap

Läs mer

Förslag den 25 september Fysik

Förslag den 25 september Fysik Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden

Läs mer

VISUALISERING LÄRARHANDLEDNING ÅRSKURS 5

VISUALISERING LÄRARHANDLEDNING ÅRSKURS 5 VISUALISERING LÄRARHANDLEDNING ÅRSKURS 5 Först av allt vill vi passa på att hälsa dig välkommen till oss här på Visualiseringscenter C. Vi är glada över att kunna ta emot er här på plats, för att få ge

Läs mer

Med blicken på bilden

Med blicken på bilden Med blicken på bilden om vad vi ser och varför Sammanställning av föredraget för Sveriges Konstföreningar Grafikens Hus, 29 maj 2010 Christel Copp Om bildskapande Människan har i alla tider sökt olika

Läs mer

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande

Läs mer

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Fil.dr Annika Elm Fristorp annika.elm_fristorp@hh.se Föreläsningens innehåll Den lärande människan Professionellt lärande Multimodalt

Läs mer

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

8. Moralpsykologi. Några klargöranden: 8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till

Läs mer

Dialogen: mer än individ och språk

Dialogen: mer än individ och språk Bokslutsföreläsning IV Dialogen: mer än individ och språk Per Linell & Jan Anward 12.5. 2011 Dialogiska teorier Meta-teori om människors meningsskapande som betonar: den andres roll interaktioner omvärlden,

Läs mer

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p Linköpings Universitet Jour: 9-10 Institutionen för beteendevetenskap Ulrik Olofsson 0702646392 Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p 070120, kl 08.00-12.00 Namn; Personnummer;

Läs mer

Vad ingår i att fälla ett smakomdöme? Att uppfatta något som vackert eller fult? På vilka grunder fälls sådana omdömen? Och med vilka anspråk?

Vad ingår i att fälla ett smakomdöme? Att uppfatta något som vackert eller fult? På vilka grunder fälls sådana omdömen? Och med vilka anspråk? En formell affär Vad ingår i att fälla ett smakomdöme? Att uppfatta något som vackert eller fult? På vilka grunder fälls sådana omdömen? Och med vilka anspråk? DET HÄR ÄR JU INTE BARA EN FRÅGA OM TYCKE

Läs mer

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE Ahmad Sudirman CAD, CAM och CNC Teknik Utbildning med kvalitet (3CTEQ) STOCKHOLM, 9 januari 2014 1 VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET

Läs mer

1 Den Speciella Relativitetsteorin

1 Den Speciella Relativitetsteorin 1 Den Speciella Relativitetsteorin Den speciella relativitetsteorin är en fysikalisk teori om lades fram av Albert Einstein år 1905. Denna teori beskriver framför allt hur utfallen (dvs resultaten) från

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

5 Relationer mellan individens utvecklingsnivå, olika verktyg och användning av olika produkter

5 Relationer mellan individens utvecklingsnivå, olika verktyg och användning av olika produkter 5 Relationer mellan individens utvecklingsnivå, olika verktyg och användning av olika produkter Individens utvecklingsnivå har stor betydelse för hur han beter sig med, undersöker eller använder ett verktyg.

Läs mer

Selektiv uppmärksamhet. Klassiska teorier. Sidan 1. Översikt. Vad är uppmärksamhet? Människan har ansetts ha. Filtrering. Vad är uppmärksamhet?

Selektiv uppmärksamhet. Klassiska teorier. Sidan 1. Översikt. Vad är uppmärksamhet? Människan har ansetts ha. Filtrering. Vad är uppmärksamhet? Översikt Selektiv uppmärksamhet Vad är uppmärksamhet? Vardagsdefinition På vilket sätt märks den i psykologiska experiment? Dess roll i mänsklig informationsbearbetning Äldre synsätt Moderna teorier Samverkan

Läs mer

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar Inskolning Mål: Barnet skall introduceras på avdelningen för att lära känna lokaler, barn och personal. Barnet visas runt på avdelningen. Barnet får bekanta sig med de andra barnen och personal. De gamla

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 6

Moralfilosofi. Föreläsning 6 Moralfilosofi Föreläsning 6 Den öppna frågans argument Argument mot naturalismen Det går i korthet ut på att visa att en värdeterm (såsom rätt, fel, bör, etc.) inte kan ha samma mening som någon icke-värdeterm

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

Kognition crash course

Kognition crash course Kognition crash course Termen kognition kommer från det latinska ordet cognitare (att tänka) Kognitionsvetenskap och kognitiv psykologi syftar till att beskriva och förstå hur tänkande går till. Människans

Läs mer

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att: PP för arbetsområde: Ljud & Ljus Ur kursplanen för ämnet fysik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att: diskutera, granska och ta ställning i frågor som handlar om ljud och buller planera

Läs mer

ANPASSNINGAR FACIT A. ANIMATIONEN. Frågor: Vilket djur var det? Vad finns det för likheter mellan oss och fiskarna?

ANPASSNINGAR FACIT A. ANIMATIONEN. Frågor: Vilket djur var det? Vad finns det för likheter mellan oss och fiskarna? A. ANIMATIONEN Vilket sorts djur är vår äldsta släkting som flyttade upp på land? Frågor: Vilket djur var det? Vad finns det för likheter mellan oss och fiskarna? Vissa tidiga fiskar hade fenor med ett

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det 2. Svart låda Hur gör man Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det Skåpet: Det enda vi kan se är ljus. Vi kan inte se hundar, bilar, bollar eller

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

SMD084 lp människa/datorinteraktion. Del II Programmeringens matematiska grunder. Del I - Lektionsplanering. Del II Lektionsplanering

SMD084 lp människa/datorinteraktion. Del II Programmeringens matematiska grunder. Del I - Lektionsplanering. Del II Lektionsplanering SMD084 lp 3 2003 Del I Introduktion till människa/datorinteraktion Del II Programmeringens matematiska grunder Del I Introduktion till människa/datorinteraktion Inlämningsuppgifter: Användarperspektiv:

Läs mer