Kognitiv psykologi. Kognition / Perception. Perceptionsprocessen I. Kognitiv psykologi. Perceptionspsykologi. Från intryck till mening

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kognitiv psykologi. Kognition / Perception. Perceptionsprocessen I. Kognitiv psykologi. Perceptionspsykologi. Från intryck till mening"

Transkript

1 Kognitiv psykologi Perception: Hur vi varseblir och ger mening åt våra sinnesintryck Anders Jansson Kognition / Perception Kognitiv psykologi Läran om människans kunskapsprocesser: hur människan inhämtar, representerar, behandlar och använder information Perceptionspsykologi Läran om varseblivningsprocesserna: hur stimuli från omvärlden uppfattas, organiseras och ges mening Perceptionsprocessen I Från intryck till mening Sinnesreceptorer tar emot stimulus Receptorerna gör om informationen till nervimpulser (transduktion) Egenskaper hos varje stimulus analyseras av särskilda detektorer och översätts till neurala representationer Den neurala representationerna jämförs med tidigare information/kunskap Igenkänning eller tolkning sker i en matchningsprocess 1

2 Perceptionsprocessen II Varseblivning (eng. sensation) Första delen av processen handlar om hur vi upptäcker/registrerar/urskiljer information från omgivningen som är av intresse för oss (lågnivå-perception) Perception Andra delen av processen handlar om hur vi tolkar och ger mening åt det vi ser, hör mm. (högnivå-perception) Varseblivningsprocesser Inom psykofysiken studerar man sambanden mellan de fysiska egenskaperna hos stimuli och de olika sinnesorganens förmåga att uppfatta dessa egenskaper Även subliminal stimulering har tilldragit sig stort intresse eftersom det handlar om förmågan att värja sig mot manipulering av vårt omedvetna Tröskelvärden Inom psykofysiken har man kunnat fastställa absoluta tröskelvärden för varje sinne Signaldetektionsmatriser används för att avgöra hur bra människor är på att uppfatta stimuli/signaler Förmågan att uppfatta stimulus varierar både inom och mellan personer Människor använder beslutskriterier som varierar beroende på situation och omgivning 2

3 Signaldetektionsmatris Deltagarens svar JA NEJ Närvarande Träff Miss Stimulus Frånvarande Falskt alarm Korrekt nekande Weber-fraktioner Minsta noterbara skillnad mellan två stimuli (relativa tröskelvärden) varierar mellan olika sinnen Sådana relativa tröskelvärden kallas Weber-fraktioner En Weber-fraktion är direkt proportionell mot storleken på det stimulus som man jämför med, och konstant för varje sinne Adaptation När stimuli är oförändrade över tid sker en viss anpassning hos sinnesorganen genom en avtagande känslighet för dessa stimuli Detta kallas också för habituering Adaptationen frigör kapacitet för att upptäcka nya signaler som man annars kanske skulle missa 3

4 Visuell perception Lågnivå-perception i form av fysiska egenskaper, t.ex. Storlek och djup Ljushet och kontrast Färgseende Högnivå-perception i form av kompletta perceptioner Tolkningar Illusioner Gestalter Erbjudanden Synsinnets fysiologi Ögat tar emot ljus (elektromagnetisk energi) som mäts i nanometer (nm) Människan uppfattar våglängder på mellan 400 och 700 nm Ljuset projiceras på den ljuskänsliga näthinnan i bakre delen av ögat Två typer av fotoreceptorer på näthinnan tappar och stavar transformerar ljuset till nervimpulser (transduktion) och skickar olika former av energi till hjärnan På näthinnan dessutom: X-celler för mönsterigenkänning Y-celler för rörelseupptäckt Fotoreceptorer Tappar (eng. cones) Mindre ljuskänsliga Tre typer för olika våglängd av ljus Möjliggör färgseende Viktiga för synskärpan Koncentrerade till centrum av näthinnan Stavar (eng. rods) Mycket ljuskänsliga Uppfattar rörelser Styr perifera seendet Ansvarar för bländningseffekter Spridda över olika delar av näthinnan 4

5 Ljushet Klarhet, mäts i luminans Kontrast = relationen mellan luminansen hos objektet-luminansen hos bakgrunden Synskärpa, men även flimmer, ökar med luminansen Färgseendets fysiologi Färgtonen Våglängden hos ljuset (nm), färgskalan Intensiteten Ljusstyrka från vitt till svart Mättnadsgraden Variation från klara till mättade färger Teorier om färgperception 1 Young-Helmholtz Trichromatic Theory Tre typer av färgreceptorer på näthinnan som är mest känsliga för våglängder med antingen blått, grönt eller rött ljus Syncentrum kombinerar nervimpulserna och återskapar färgen som fanns hos det distala objektet Om alla typer av färgreceptorer stimuleras lika mycket uppstår en klar vit färg Teorin förklarar denna additiva färgeffekt 5

6 Teorier om färgperception 2 Hering s Opponent-Process Theory De tre typerna av färgreceptorer ansvarar alla för två olika våglängder (rött-grönt, blått-gult, samt svart-vitt) Teorin förklarar färgeftereffekter Knoblauch Dual-Process Theory Denna teori är idag en kombination av de ursprungliga teorierna och förklarar olika delar av färgperceptionsprocessen Mönsterdetektorer Hubel and Wiesel s Feature Detection Theory Mönsterdetektorer som reagerar selektivt på stimuli med särskilda egenskaper Idag vet man att det finns nervceller som har som sin enda funktion att reagera på en viss egenskap hos ett stimulus Interaktionsdesign 1 Exempel på hur kunskap i psykologi används inom MDI Kunskap om de fysiologiska grunderna för perception av stimuli har i hög grad påverkat utvecklingen av bildskärmar, men även 3D- och VR-miljöer Färgkodning ska användas endast som redundant förstärkning Standardiserade rekommendationer föreskriver hur färger bör kombineras 6

7 Exempel på gränssnitt Nyare processgrafik Äldre processgrafik Gestaltlagarna Gestaltpsykologerna identifierade två viktiga principer för hur våra intryck organiseras och ges mening Principen om figur-bakgrund separation Gäller såväl syn som hörsel De fyra Gestaltlagarna Likhet Närhet Fulländning (naturligt slut) Kontinuitet Interaktionsdesign 2 Gestaltlagarna kan med lätthet användas vid design av t.ex. webbgränssnitt Att gruppera objekt efter närhet eller likhet (form) Att sträva efter ett naturligt slut eller kontinuitet Figur-bakgrund separation att skapa tydlig skillnad mellan objekt och bakgrund 7

8 Uppmärksamhet Vår perception är selektiv Uppmärksamheten har en viktig roll vid tolkning av intryck Uppmärksamheten styrs i sin tur av både medfödda biologiska faktorer och tidigare erfarenheter (förväntningar) Uppmärksamheten kan vara både fördelad-fokuserad, samt medvetenomedveten Två typer av stimuli Distala stimuli Objektet i verkligheten, i full storlek Det vi är intresserade av Proximala stimuli En optisk image på näthinnan Det vi egentligen kan se Storlek och djup Synintrycket registreras upp och ner på näthinnan Storleken på synintrycket ger en synvinkel Synvinkeln mäts i synvinkelgrader (bågminuter) Om synvinkeln är tillräckligt stor för att vi ska uppfatta ett objekt = Synskärpa Synvinkeln ensam räcker ej för att avgöra storlek på, samt distans till, ett objekt Ändå uppfattar vi samma objekt, på olika avstånd, som lika stort i båda fallen = Lagen om storlekskonstans 8

9 Storlekskonstans Synvinkelgrader räcker ej Annan information kompletterar Olika perceptionsteorier ger olika tolkningar och förklaringar Top-down processing Konstruktivister förklarar vår perception med hjälp av cues Bottom-up processing Ekologiska perceptionsteorier förklarar vår perception med hjälp av invariants Perceptionsteorier Konstruktivism Aktiv process som tillvaratar tidigare kunskap Betonar perception som en del av vår kognition Representativiteten är dålig hos de uppgifter som används i experimenten Ekologisk perception Aktiv process som betonar upptäckt av information i ljuset Betonar perception som en del av vår biologi Teoretiska begrepp som är svåra att använda i praktiken Top-down processing Konstruktivisterna hävdar att våra synintryck matchas mot tidigare kunskap genom en process som liknar hypotestestning Att känna igen något innebär att vi har ett perceptuellt schema för just detta objekt, en slags mental image Sådana scheman innehåller mönster som vi sedan jämför med intryck vi får 9

10 När förväntningar styr Exemplet med nedskjutningen av det iranska passagerarplanet visar att.. Stress; Förväntningar; Antaganden; Motivation; Emotionella tillstånd;.styr våra tolkningar av synintrycken Djupseende via cues Monokulärt djupseende Ljus och skuggor Linearitet Relativ position Höjd i horisontellt plan Textur Klarhet Relativ storlek Rörelseparallax Binokulärt djupseende Den binokulära dispariteten är kanske allra viktigast för djupseendet Konvergens, information via feedback från ögonmusklerna Bottom-up processing Den ekologiska skolan hävdar att informationen från omgivningen uppfattas via direkt inhämtning Det finns färdiga mönster att upptäcka Vi kan lära oss att se egenskaper i dessa mönster, utan att dessa behöver reduceras till cues Information i vår omgivning innehåller erbjudanden om handling (affordances) 10

11 Djupseende via invarianter Rörelse innehåller komplex information, invarianter, som är mönster på näthinnan som uppstår till följd av kontinuerlig stimulering Sådana mönster uppfattas i sin helhet, utan att brytas ned i enskilda cues Rörelse behövs för att man ska kunna studera perception under naturliga förhållanden, illusioner är onaturliga Time-to-contact (T=tau) är exempel på en högre ordningens variabel som är möjlig att uppfatta utan att den behöver analyseras T = tau En högre ordningens variabel som synsinnet använder utan vidare bearbetning T = 1/(rate of expansion of object s retinal image) Tid till kontakt med ett föremål är detsamma som information möjlig att direkt uppfatta av synsinnet Mönsterigenkänning Template-teorier: inkommande stimuli matchas mot miniatyrkopior av tidigare erfarna mönster Feature-teorier: stimuli består av olika karaktärer och mönstrets karaktärer analyseras av psyket Kognitiv neurovetenskap har idag tagit över mycket av teoribildningen 11

12 Objektigenkänning Marr s teori om inre representationer Steg 1: Primal sketch En tvådimensionell beskrivning som använder ljusintensitet, konturer mm. Steg 2: 2½-D sketch En beskrivning av djup och orientering av synliga ytor; skuggor, textur, rörelse mm. Steg 3: 3-D modell Objektens form och position i ett perspektiv som är oberoende av betraktaren Hörselsinnets fysiologi Örat tar emot ljudvågor (mekanisk energi) i form av frekvens och amplitud Frekvensen av ljudvågor mäts i hertz (Hz) och utgör tonskalan från låga toner (ca.20 Hz) till höga toner (ca Hz) Amplituden hos ljudvågorna mäts i decibel (db) vilket visar styrkan på ljudet Små ben, membran och vätskefyllda hålrum transformerar ljudvågorna till nervimpulser Hårceller fungerar som ljudreceptorer Två teorier om hörseln Frequency theory Nervimpulserna som skickas till hjärnans hörselcentrum matchar frekvensen hos ljudvågorna (låga frekvenser) Place theory Det speciella ställe i örat där vätskan som mest böjer hårcellerna fungerar som ledtråd för vilken frekvens som uppfattas (höga frekvenser) Teorierna är starka i var sin del av frekvensbandet 12

13 Att lokalisera ljudet För att lokalisera varifrån ljudet kommer behöver vi båda öronen Skillnaden i hur fort ljudet träffar respektive öra används av hörselsinnet för att snabbt räkna ut ljudkällans exakta position 13

14 14

15 15

Kognitiv psykologi. Kognition / Perception. Perceptionsprocessen I. Kognitiv psykologi. Perceptionspsykologi. Från intryck till mening

Kognitiv psykologi. Kognition / Perception. Perceptionsprocessen I. Kognitiv psykologi. Perceptionspsykologi. Från intryck till mening Kognitiv psykologi Perception: Hur vi varseblir och ger mening åt våra sinnesintryck Anders Jansson Kognition / Perception Kognitiv psykologi Läran om människans kunskapsprocesser: hur människan inhämtar,

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition / Perception. Kognitiv psykologi. Perceptionspsykologi. Informationsteknologi. Informationsteknologi

Kognitiv psykologi. Kognition / Perception. Kognitiv psykologi. Perceptionspsykologi. Informationsteknologi. Informationsteknologi Kognitiv psykologi Från sinnesintryck till tanke Anders Jansson I många datorstödda arbetssituationer blir man hårt utsatt blir belastade och reagerar med stress Vi är till viss del fortfarande samma gamla

Läs mer

Neural bas för kognition

Neural bas för kognition Kommunikation Neural bas för kognition stimulerande, retande inhiberande, förhindrande depolarisation vid tillräckligt mycket retning blir hela neuronen för en stund positivt laddad, då har en SPIKE uppnåtts

Läs mer

Tentamen 1 Perception (T3)

Tentamen 1 Perception (T3) Namn: KAROLINSKA INSTITUTET OPTIKERUTBILDNINGEN Institut för Klinisk Vetenskap Enheten för Optometri Tentamen Perception (T) Tisdag 9/-0 Max poäng: xxp Tentamen utan litteratur. Ämnesområde G-nivå fråga:

Läs mer

Kognitionspsykologi (forts) Bottom-up och Top-down Signal-Detection Theory

Kognitionspsykologi (forts) Bottom-up och Top-down Signal-Detection Theory Kognitionspsykologi (forts) Bottom-up och Top-down Signal-Detection Theory Bottom up och Top down Bottom up Stimulusdriven Datadriven Det lilla till det stora Top down Begreppsdriven Det stora till det

Läs mer

PERCEPTION. 9 december 2010. Åke Hellström hellst@psychology.su.se

PERCEPTION. 9 december 2010. Åke Hellström hellst@psychology.su.se PERCEPTION 9 december 2010 Åke Hellström hellst@psychology.su.se 1 Perception = Varseblivning Genom perceptionen blir vi medvetna om (blir varse, varseblir) vad som händer och får information om det. Vår

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Färgtyper. Färg. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning. Administration. Index

Färgtyper. Färg. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning. Administration. Index Med skrivaren får du möjlighet att kommunicera med färg. drar till sig uppmärksamhet, ger ett attraktivt intryck och förhöjer värdet på det material eller den information som du skrivit ut. Om du använder

Läs mer

Människans förmåga kognition. Fö5. Kursinnehåll. Kognition och e-hälsa. ETIF20 E-hälsa. MEN kanske extra viktigt om man riktar sig till en

Människans förmåga kognition. Fö5. Kursinnehåll. Kognition och e-hälsa. ETIF20 E-hälsa. MEN kanske extra viktigt om man riktar sig till en Termen kognition kommer från det latinska ordet cognitare (att tänka) Kognitionsvetenskapochkognitivpsykologi syftar till att beskriva och förstå hur tänkande går till. Kognition och e-hälsa Att ta hänsyn

Läs mer

Visuell perception och synsinnets neurofysiologi

Visuell perception och synsinnets neurofysiologi Visuell perception och synsinnets neurofysiologi The spectrum of electromagnetic energy Mål redogöra för hur våra sinnesorgan och vår hjärna tolkar omvärlden i psykologiskt meningsfulla enheter och olika

Läs mer

Perception och Språkutveckling. Kognitiv utveckling. Perception. Upptäcka världen. Metod. Förnimmelse till Varseblivning (Sensation to Perception)

Perception och Språkutveckling. Kognitiv utveckling. Perception. Upptäcka världen. Metod. Förnimmelse till Varseblivning (Sensation to Perception) Kognitiv utveckling Perception och Språkutveckling Perception Tolkning av sinnesintryck Aktivt process Urvalsprocess Föreställningar och begrepp Bottom-up top-down process Förnimmelse till Varseblivning

Läs mer

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter Perception Pär Nyström www.babylab.se Upplägg Syn / Hörsel / Lukt / Smak / Känsel Från sensation till perception till kognition Summering Sensorik och perception Olika slags perception När ett sinnesorgan

Läs mer

MÄNNISKAN OCH LJUSET

MÄNNISKAN OCH LJUSET MÄNNISKAN OCH LJUSET Inom fysiken definierar man ljus som en elektromagnetisk strålning inom ett våglängdsområde som ögat är känsligt för. Det är alltså elektromagnetisk strålning som ger bilder på ögats

Läs mer

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN VISUELLA FÖRHÅLLANDEN Hur man uppfattar ljuset i ett rum kan beskrivas med sju begrepp som kännetecknar de delar av synintrycken som man kan iaktta och beskriva ljusnivå, ljusfördelning, skuggor, bländning,

Läs mer

Färger, RGB-er och riktiga bilder

Färger, RGB-er och riktiga bilder Färger, RGB-er och riktiga bilder Färger Färger baseras på ögats färgseende Men tolkas av hjärnan Färgseendet Ljuset är en del av ett elektromagnetiskt spektrum Vi tar det visuella spectret och böjer till

Läs mer

2003-09-04. Psykologi del 1 Christina von Dorrien Vice President Interaction Design & Usability. Perception. Psykologi - delar

2003-09-04. Psykologi del 1 Christina von Dorrien Vice President Interaction Design & Usability. Perception. Psykologi - delar Psykologi del 1 Christina von Dorrien Vice President Interaction Design & Usability Föreläsning 4/9 2003 Preece: Kap.3 Carmen Systems AB Psykologi delar Perception Perceptionspsykologi hur vi varseblir

Läs mer

Kognition crash course

Kognition crash course Kognition crash course Termen kognition kommer från det latinska ordet cognitare (att tänka) Kognitionsvetenskap och kognitiv psykologi syftar till att beskriva och förstå hur tänkande går till. Människans

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

Perception: av vadå?

Perception: av vadå? Perception: av vadå? Fråga 1: I vilken mån är vår uppfattning av världen en uppfattning av den riktiga (fysiska) världen? Är det blå en egenskap hos stolen eller en hos mig? Är stolen blå på riktigt eller

Läs mer

Visuell perception. Sidan 1. Översikt. Sammanfattning av förra föreläsningen. Kognitiv arkitektur. Visuella systemet: översikt.

Visuell perception. Sidan 1. Översikt. Sammanfattning av förra föreläsningen. Kognitiv arkitektur. Visuella systemet: översikt. Översikt Visuell perception Visuella systemets övergripande arkitektur Informationsbearbetningsstegen Första steg: visuella sensoriska minnet Begränsad kapacitet, tidsspann Visuell bearbetning Särdag Mer

Läs mer

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24 Kognitiv utveckling Pär Nyström www.babylab.se Studier med barn, fördelar Ordning av kognitiva processer Mindre försöksledareffekter Bra fysiologiska förutsättningar Kan testa sånt som är omöjligt på vuxna

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi TNMK31 Användbarhet HIIA20 Användbarhet med kognitiv psykologi Begreppet kognition syftar på processerna som gör att vi kan inhämta kunskaper: hur vi tar emot information från omgivningen hur hjärnan bearbetar

Läs mer

Våglängder. Synliga spektrat mellan 390 och 770 nm

Våglängder. Synliga spektrat mellan 390 och 770 nm Våglängder Synliga spektrat mellan 390 och 770 nm Vad ÄR färg? Aspekter som påverkar färguppfattning Fysikaliska Kemiska Fysiologiska Psykologiska färgen beroende av applikation enhet färgdefekter intensitetsskillnader

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi TNMK31 Användbarhet TNMK23 - Användargränssnitt Begreppet kognition syftar på processerna som gör att vi kan inhämta kunskaper: hur vi tar emot information från omgivningen hur hjärnan bearbetar och lagrar

Läs mer

ÖGATS ANATOMI 2012-02-15. Sinnesorgan: öga. Åderhinnan (Choroidea. Senhinnan (Sclera) Ytterst PUPILLEN. Regnbågshinnan Iris

ÖGATS ANATOMI 2012-02-15. Sinnesorgan: öga. Åderhinnan (Choroidea. Senhinnan (Sclera) Ytterst PUPILLEN. Regnbågshinnan Iris ÖGATS ANATOMI Sinnesorgan: öga Anatomi och fysiologi, SJSB14 Ewa Grönlund, Lunds universitet Bild 5.24 Människokroppen, Sand, 2006 Senhinnan (Sclera) Ytterst Seg En del av denna syns som ögonvitan. Fäste

Läs mer

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p Linköpings Universitet Jour: 9-10 Institutionen för beteendevetenskap Ulrik Olofsson 0702646392 Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p 070120, kl 08.00-12.00 Namn; Personnummer;

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet 2014-09-08 Översikt Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Föreläsning 5 Integrationsutmaningen Vad är kognitionsvetenskap? Kort bakgrund/historik Representation och bearbetning av information Vetenskapliga

Läs mer

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet.

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. HÖRSELN Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet. 1. Vad är allt ljud som vi hör? 2. När hörs ljudvågorna? I en radio, stereo eller en teve är det högtalarna som

Läs mer

KÄNSELSINNET, 2-PUNKTSTRÖSKELN Material Nålar Linjal Penna

KÄNSELSINNET, 2-PUNKTSTRÖSKELN Material Nålar Linjal Penna Eva Mattsson den 31 augusti 2007 SINNESFYSIOLOGI KÄNSELSINNET, 2-PUNKTSTRÖSKELN Material Nålar Linjal Penna Tag en nål och sätt spetsen mot fingertoppen. Tag den andra nålen och sätt även den mot fingertoppen

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

Selektiv uppmärksamhet. Klassiska teorier. Sidan 1. Översikt. Vad är uppmärksamhet? Människan har ansetts ha. Filtrering. Vad är uppmärksamhet?

Selektiv uppmärksamhet. Klassiska teorier. Sidan 1. Översikt. Vad är uppmärksamhet? Människan har ansetts ha. Filtrering. Vad är uppmärksamhet? Översikt Selektiv uppmärksamhet Vad är uppmärksamhet? Vardagsdefinition På vilket sätt märks den i psykologiska experiment? Dess roll i mänsklig informationsbearbetning Äldre synsätt Moderna teorier Samverkan

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

Åtskillnadströskel (difference treshold), minsta upptäckbara skillnad mellan två retningar.

Åtskillnadströskel (difference treshold), minsta upptäckbara skillnad mellan två retningar. KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för psykologi Knut Sturidsson, leg psykolog, med lic. Nyckelbegrepp ur kapitel 5 i Myers Psychology (engelska ordet inom parentes)

Läs mer

Vad händer idag? Diskussion kring artiklar, introduktion Perception Övning metaforer och perception <1>

Vad händer idag? Diskussion kring artiklar, introduktion Perception Övning metaforer och perception <1> Vad händer idag? Diskussion kring artiklar, introduktion Perception Övning metaforer och perception Perception Vad är perception? Hur fungerar det? Vad ger det för möjligheter och begränsningar vid

Läs mer

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1 Telefonjour: Ulrik Olofsson, 09-10, 0702-646392 Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1 Kognitiv psykologi Skrivningsdatum 061102 Skrivtid 08-12 Inga hjälpmedel Skriv namn och personnummer överst på varje

Läs mer

Vad skall fungera för att vi skall se? Ögat Synnerven Bakre synbanan Syncentrum Associativa bansystem. Bakre synbanan

Vad skall fungera för att vi skall se? Ögat Synnerven Bakre synbanan Syncentrum Associativa bansystem. Bakre synbanan Synfunktion hos prematura barn Vad skall fungera för att vi skall se? Optiskt organ med hornhinna och lins som bryter ljuset Ögat Synnerven Bakre synbanan Syncentrum Associativa bansystem Eva Larsson Institutionen

Läs mer

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen

Läs mer

Visuella System och Ögonrörelser - Visuella systemets fysiologi - Ögonrörelser och kognition -Experimentell metod

Visuella System och Ögonrörelser - Visuella systemets fysiologi - Ögonrörelser och kognition -Experimentell metod Visuella System och Ögonrörelser - Visuella systemets fysiologi - Ögonrörelser och kognition -Experimentell metod Hjärnan Bakom Visuell Perception Ljuset passerar genom lins, glaskropp och den optiska

Läs mer

Föreläsning 7: Kognition & perception

Föreläsning 7: Kognition & perception Föreläsning 7: Kognition & perception FSR: 3, 4 Att läsa: Kapitel 2-3 i Rogers et al.: Interaction design Översikt Vad är kognition, perception? Vad har kognition och perception med interaktionsdesign

Läs mer

ALLT DU VELAT VETA OM LUKT (MEN VARIT FÖR BLYG FÖR ATT FRÅGA)

ALLT DU VELAT VETA OM LUKT (MEN VARIT FÖR BLYG FÖR ATT FRÅGA) ALLT DU VELAT VETA OM LUKT (MEN VARIT FÖR BLYG FÖR ATT FRÅGA) Johan Lundström, PhD Sektionen för psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet The Monell Center & University

Läs mer

Människan och Tekniken. Fö 3 Människan och tekniken. Perception. Visuell perception

Människan och Tekniken. Fö 3 Människan och tekniken. Perception. Visuell perception Fö 3 Människan och tekniken Fö1 om Användbarhet och svårigheter med det. PACT som ett ramverk för att beskriva problemet. Fö 2 om metoder för att genomföra PACT-analys, dvs användarstudie och ev. analys

Läs mer

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger.

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Människans öga är känsligt för rött, grönt och blått ljus och det är kombinationer

Läs mer

Interaktionsteknik. Föreläsning 6, Kognition perception. Översikt. Vad händer i medvetandet?

Interaktionsteknik. Föreläsning 6, Kognition perception. Översikt. Vad händer i medvetandet? Föreläsning 6: Kognition och perception Rogers et al. Kapitel 3 Översikt Vad är kognition? Vad är användare bra och dåliga på? Exempel på hur kognition kopplas till interaktionsdesign Kognition och perception

Läs mer

Föreläsning 6: Kognition och perception. Rogers et al. Kapitel 3

Föreläsning 6: Kognition och perception. Rogers et al. Kapitel 3 Föreläsning 6: Kognition och perception Rogers et al. Kapitel 3 Översikt Vad är kognition? Vad är användare bra och dåliga på? Exempel på hur kognition kopplas till interaktionsdesign 120420 Kognition

Läs mer

Ljus- och Mörkerseende

Ljus- och Mörkerseende Ljus- och Mörkerseende Camilla Johansson Nathalie Nordgren Gamze Eken Nova Ogmaia Frida Heijel Hanna Samuelsson Maria Bengtsson Innehållsförteckning 5. Inledning s 3 5.1 Anatomi s 4 5.2 Fysiologi s 4-5

Läs mer

Introduktion till Perceptionspsykologi

Introduktion till Perceptionspsykologi Experimentell psykologi (15hp) Experimentell psykologi (15hp) Tre moment m1: Perception och uppmärksamhet (5hp) m2: Emotion och motivation (5hp) m3: Experimentell metod och grundläggande statistik (5hp)

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Varför ljud och hörsel?

Varför ljud och hörsel? Ljud & Hörsel Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen Varför

Läs mer

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september 2016 Hjärnan får via alla sinnen mottaga en konstant ström av stimuli, både från omvärlden och inifrån

Läs mer

Sensation Receptor Information

Sensation Receptor Information Introduktion till Perceptionspsykologi Mål redogöra för hur våra sinnesorgan och vår hjärna tolkar omvärlden i psykologiskt meningsfulla enheter och olika teorier omkring detta 1 Introduktion till Perceptionspsykologi

Läs mer

Kognition. Kognition, interaktion och användare. Överblick - kognition. Data-information-kunskap. Nivåer av kognition. Dä ä bar å åk.

Kognition. Kognition, interaktion och användare. Överblick - kognition. Data-information-kunskap. Nivåer av kognition. Dä ä bar å åk. Kognition Kognition, interaktion och användare Henrik Artman Tänkande Mentala funktioner för att tolka information genom sinnena Kognitiva funktioner Perception Minne och uppmärksamhet Problemlösning och

Läs mer

Föreläsning 7: Kognition & perception

Föreläsning 7: Kognition & perception Föreläsning 7: Kognition & perception FSR: 3, 4 Att läsa: Kapitel 2-3 i Rogers et al.: Interaction design Översikt Att kunna om perception och kognition Konceptuella modeller Metaforer Paradigm, teorier,

Läs mer

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

Vad är kognition? Kognition relation till förväntningar. Kognition, interaktion och användare. Översikt. Kognition

Vad är kognition? Kognition relation till förväntningar. Kognition, interaktion och användare. Översikt. Kognition Kognition, interaktion och användare Henrik Artman KTH CSC Kognition relation till förväntningar Hur konsumenter tänker Bra gränssnitt genom att förstå hur användare tänker Nya perspektiv Användbara system

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2 Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?

Läs mer

FÄRG. Färg. SPD Exempel FÄRG. Stavar och Tappar. Ögats receptorer. Sasan Gooran (HT 2003) En blåaktig färg

FÄRG. Färg. SPD Exempel FÄRG. Stavar och Tappar. Ögats receptorer. Sasan Gooran (HT 2003) En blåaktig färg FÄRG Färg Sasan Gooran (HT 2003) Det mänskliga ögat kan uppfatta ljus, elektromagnetiska strålningar, med vågländer mellan 380 till 780 nm. Ett exempel: Spectral Power Distribution (SPD). Se nästa bild.

Läs mer

Kognition, interaktion och användare. Översikt. Kognition. Henrik Artman. Introduktion till kognitionsvetenskap

Kognition, interaktion och användare. Översikt. Kognition. Henrik Artman. Introduktion till kognitionsvetenskap Kognition relation till förväntningar Kognition, interaktion och användare Henrik Artman Tillämpad beteendevetenskap inom MDI Nya perspektiv, ta fram problem man ej sett. Mötet mellan användarvänlighet

Läs mer

Perception och kunskap

Perception och kunskap BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Perception och kunskap Empirisk Grundad på sinneserfarenhet Direkta iakttagelser av företeelser och händelser i verkligheten

Läs mer

Hur går det till när vi ser och förstår vad vi ser?

Hur går det till när vi ser och förstår vad vi ser? Hur går det till när vi ser och förstår vad vi ser? Fungerar ögonen och hjärnan tillsammans på samma vis som en kamera så att den bild vi ser av världen är en kopia av den riktiga världen? Eller liknar

Läs mer

Kristina Sargénius Landahl Specialistarbetsterapeut

Kristina Sargénius Landahl Specialistarbetsterapeut Kristina Sargénius Landahl Specialistarbetsterapeut 2015-11-09 Nedsatt primär visuell förmåga Nedsatt ackommodation Nedsatt vergens Synfältsbortfall Nedsatt visuell skärpa Nedsatt spatial kontrastsensitivitet

Läs mer

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Vad skall vi gå igenom under denna period? Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen

Läs mer

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal

Läs mer

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi Ljusets vågnatur Ljus är elektromagnetiska vågor som rör sig framåt. När vi ritar strålar så

Läs mer

Videosignalen. Blockdiagram över AD omvandling (analogt till digitalt)

Videosignalen. Blockdiagram över AD omvandling (analogt till digitalt) Videosignalen Analog/digital Även om vi idag övergår till digital teknik när vi ska insamla, bearbeta och spara videomaterial, så är dock vår omvärld analog. Det innebär att vi i videokameran och TV monitorn

Läs mer

Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss?

Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss? Förra föreläsningen Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss? Beräkningsmässig kognitiv neurovetenskap Simulering av modeller kan ge insikt i mänskligt tänkande Kognitiva fenomen Simulering beräkningsprinciper

Läs mer

Handledning laboration 1

Handledning laboration 1 : Fysik 2 för tekniskt/naturvetenskapligt basår Handledning laboration 1 VT 2017 Laboration 1 Förberedelseuppgifter 1. För en våg med frekvens f och våglängd λ kan utbredningshastigheten skrivas: 2. Färgen

Läs mer

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription Tillägg i schemat 21/9 slutar 16.00 ist f 15.00 5/10 slutar 16.00 ist f 15.00 Idag talkommunikationskedjan ljudvågor, enkla och sammansatta vågrörelser frekvens och amplitud ljudtryck, decibel källa-filter-modellen

Läs mer

Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning?

Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning? Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning? Strålning Elektromagnetiska spektrumet Synlig strålning IR UV Våglängdsområden 100-280nm UV-C 280-315nm UV-B 315-400nm UV-A 400-780nm 780-1400nm 1400-3000nm

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Linköpings universitet 1

Linköpings universitet 1 Vad är kognitionsvetenskap? Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Föreläsning 7 Tvärvetenskap Delvetenskaper, metoder Integrationsutmaningen Kognitionsvetenskap är ett tvärvetenskapligt kunskaps- och

Läs mer

Perception och kunskap

Perception och kunskap BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Perception och kunskap Empirisk Grundad på sinneserfarenhet Direkta iakttagelser av företeelser och händelser i verkligheten

Läs mer

Ljuset påverkar människan på tre sätt:

Ljuset påverkar människan på tre sätt: Vad är ljus? Ljus är elektromagnetisk strålning inom ett våglängdsområde som ögat är känsligt för. Ljuset uppfattas först då det träffar en yta som återkastar vissa våglängder av strålningen. Men, vi kan

Läs mer

Structuring Two Dimensional Space

Structuring Two Dimensional Space Structuring Two Dimensional Space Structuring Two Dimensional Space Vi tar in mönster mestadels som tvådimensionella plan utan djup. Dessa tvådimensionella mönster är viktiga av två anledningar; 1. De

Läs mer

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud Planering NO 8B, Vecka 6 2016 Ögat/Örat/Ljus/Ljud Centralt innehåll Fysik Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Perception = Varseblivning PERCEPTION. Kontrastförstärkning. Psykofysik. Sinnesförnimmelser och perception. 9 december 2010

Perception = Varseblivning PERCEPTION. Kontrastförstärkning. Psykofysik. Sinnesförnimmelser och perception. 9 december 2010 Perception = Varseblivning PERCEPTION 9 december 2010 Åke Hellström hellst@psychology.su.se Genom perceptionen blir vi medvetna om (blir varse, varseblir) vad som händer och får information om det. Vår

Läs mer

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Fil.dr Annika Elm Fristorp annika.elm_fristorp@hh.se Föreläsningens innehåll Den lärande människan Professionellt lärande Multimodalt

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det 2. Svart låda Hur gör man Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det Skåpet: Det enda vi kan se är ljus. Vi kan inte se hundar, bilar, bollar eller

Läs mer

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska

Läs mer

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Nystagmus går det att träna bort?

Nystagmus går det att träna bort? Att ha en hög synskärpa kräver att man har en god bildstabilisering på näthinnan Bildrörelsen på näthinnan: Nystagmus går det att träna bort? storlek < 0.5 grader hastighet < 5 grader/sek Om nystagmus

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

I Rymden finns ingen luft. Varför kan man inte höra några ljud där?

I Rymden finns ingen luft. Varför kan man inte höra några ljud där? Ljud Vad är ljud? Luften består av små atomer som sitter ihop och bildar molekyler. När vi hör ljud är det luftens molekyler som har satts i rörelse. Sådana rörelser kallar vi ljudvågor. De sprids och

Läs mer

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra: Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande

Läs mer

Laboration 1 Fysik

Laboration 1 Fysik Laboration 1 Fysik 2 2015 : Fysik 2 för tekniskt/naturvetenskapligt basår Laboration 1 Förberedelseuppgifter 1. För en våg med frekvens f och våglängd λ kan utbredningshastigheten skrivas: 2. Färgen på

Läs mer

ARBETSRAPPORT. Olika faktorer som påverkar studier i en skogsmaskinsimulator FRÅN SKOGFORSK NR 627 2006

ARBETSRAPPORT. Olika faktorer som påverkar studier i en skogsmaskinsimulator FRÅN SKOGFORSK NR 627 2006 ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 627 2006 Olika faktorer som påverkar studier i en skogsmaskinsimulator en litteraturstudie Björn Löfgren, Skogforsk & Kjell Olsson, Linköpings Tekniska Högskola Uppsala

Läs mer

VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL?

VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? Ljud och hörsel VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen VARFÖR

Läs mer

Grundläggande signalbehandling

Grundläggande signalbehandling Beskrivning av en enkel signal Sinussignal (Alla andra typer av signaler och ljud kan skapas genom att sätta samman sinussignaler med olika frekvens, Amplitud och fasvridning) Periodtid T y t U Amplitud

Läs mer

Kan ett synintryck upphäva en ljudillusion?

Kan ett synintryck upphäva en ljudillusion? Högskolan Dalarna Institutionen för Kultur och Media Ljudproduktion C 20p 10p Ht 2006 C-uppsats Kan ett synintryck upphäva en ljudillusion? En undersökning av oktavillusionen kopplad till visuella stimuli

Läs mer

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret 3. Ljus 3.1 Det elektromagnetiska spektret Synligt ljus är elektromagnetisk vågrörelse. Det följer samma regler som vi tidigare gått igenom för mekanisk vågrörelse; reflexion, brytning, totalreflexion

Läs mer

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young

Läs mer

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Föreläsning den 4 maj 2017 Leg psykolog Hörselhabiliteringen, Rosenlunds sjukhus Vad krävs för att vi ska kunna uppleva och lära oss något?

Läs mer

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att: PP för arbetsområde: Ljud & Ljus Ur kursplanen för ämnet fysik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att: diskutera, granska och ta ställning i frågor som handlar om ljud och buller planera

Läs mer

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16 Perception (bearbetning och tolkning) Sinnesintrycken måste bearbetas, tolkas och integreras för att kunna användas (sensorisk integration-kognition):

Läs mer

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder Kognitiv psykologi Vetenskapliga grunder och metoder Anders Jansson Vad är psykologi? The scientific study of behavior and the mind Observerbara handlingar och reaktioner Icke observerbara handlingar och

Läs mer

ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception

ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION Barbro Ivars-Àroch Överläkare BUP Umeå/ Umeå Universitet Perception! Den grundläggande funktion genom vilken vi människor håller oss informerade om vår omgivning.!

Läs mer

Färglära. En värld av färger så fungerar det! Distansskolan 1

Färglära. En värld av färger så fungerar det! Distansskolan 1 Färglära En värld av färger så fungerar det! Distansskolan 1 Färglära Egentligen existerar inte färg på det sätt vi vanligen tror. Färger existerar bara i vår tankevärld. Ljus träffar andra objekt och

Läs mer