Perception och kunskap

Transkript

1 BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Perception och kunskap

2 Empirisk Grundad på sinneserfarenhet Direkta iakttagelser av företeelser och händelser i verkligheten ute på fältet eller i laboratoriet Indirekta slutledningar på basis av tidigare sinneserfarenhet. EX vattnet kommer att börja koka vid 100 grader Icke-empirisk (rationell) Grundad på förnuftet Principer eller lagar för tänkandet (t.ex. logik, matematik), begrepp 7+5=12 Ungkarlar är ogifta. Nisse är ogift. Alltså är Nisse en ungkarl.

3

4 Sinnesorganens receptorer reagerar på retningar och via nervimpulser skickar signaler som informerar nervsystemet om förändringar i den yttre eller inre miljön. syn hörsel känsel lukt smak Informationen bearbetas och skickas vidare till hjärnan för tolkning.

5 eller om vi har fler sinnen Det vestibulära sinnet, balanssinnet förnimmelse av position plus acceleration Proprioception förnimmelse av var de egna kroppsdelarna befinner sig Termoception förnimmelse av värme/kyla Nocioception, smärtsinnet

6 Verklighetskonstruktion Det är naturligt att vi tänker oss att vår typiskt mänskliga omvärldsuppfattning via sinnena är den riktiga. I själva verket är den ju bara en av många möjliga konstruktioner av det som finns därute

7 Men den funkar för oss

8

9 Förmågan att direkt uppfatta & att känna av förändringar i elektriska fält

10

11 Ekolod orienteringsförmåga genom varseblivning av reflekterat ljud

12

13 Ormens sinnesmodaliteter är inte samordnade. Det ena sinnet vet inte vad det andra gör.

14 Vilken av linjerna A, B och C är lika lång som linjen i den vänstra rutan?

15 Studenter fick besvara frågan i grupper (4 eller fler per grupp). Alla deltagare i gruppen utom 1 försöksperson var tillsagda att ge felaktiga svar. Mer än 1/3 av försökspersonerna höll med majoriteten! *I kontrollgruppen gav endast 1/35 felaktiga svar.

16 Förändrad perception och verklighetsuppfattning? Konflikträdsla? Önskan att vara som alla andra?

17 Vad ser du?

18

19 1) Tvetydiga bilder framkallar en perceptuell växling mellan två olika tolkningar ( anka, hare )

20 2. Förvrängande geometriskt-optiska illusioner kan framkallas när vi bedömer ett objekts storlek med utgångspunkt i bakgrunden

21 eller på basis av den omedelbara kontexten.

22 3. Paradoxala illusioner t.ex. Oscar Reutersvärds omöjliga figurer

23 Vad ser du? Rorschach

24 Tendensen att söka/skapa mening Igenkännbara mönster Sammanhållande helheter

25 Hur pålitlig är varseblivningen?! Felkällor Optiska illusioner Oro och förväntningar kan få oss att uppleva sådant som inte finns, t.ex. mörkerrädsla och intensiva önskningar. Hägringar i öknen pga varm luft som dallrar Hallucinationer pga sjukdom, stress, droger Bortsortering Signaler som vi faktiskt tar emot filtreras bort Vi är t.ex. inte medvetna om fläktbruset i ett hus (men märker omedelbart om det tystnar). Vi tänker sällan på att kläderna rör vid vår hud, men skulle märka den mycket lättare beröringen från en fluga.

26 Ibland ser man det man vill se

27 Perceptionskedjan Yttre signal som når sinnesorganet AV VAD? HUR TER DET SIG? Mental händelse som äger rum när nervsystemet hanterar retningen Övertygelse om ett faktum, som uppstår till följd av upplevelsen VAD INNEBÄR DET?

28 Hur direkt är en direkt observation? Informationen om ett materiellt objekt (t.ex. en katt) som iakttas finns först i de fotoner som reflekteras av objektet i riktning mot ögat. Denna information genomgår en lång rad av transformationer innan den resulterar i en medveten upplevelse. Varje transformation kan filtrera, förändra och fylla ut informationen. Se på katten!

29 Den direkta vägen är lång Ljuset passerar ett mellanliggande medium, till exempel luft som innehåller partiklar som kan påverka fotoner. Ljuset bryts i ögats lins med bättre eller sämre fokusering på näthinnan som följd. Ljuset träffar näthinnan och fotonernas energi utlöser kemiska förändringar i en kvarts miljard stavar och tappar. Olika typer av nervkopplingar framför näthinnan gör en preliminär bearbetning av informationen i stavar och tappar och omvandlar den till en elektrisk potential. Elektriska impulser leds vidare genom synnerven, som har en miljon parallella nervtrådar. Informationen passerar genom den laterala knäkroppen i thalamus.

30 och så vidare Där samordnas den med andra sinnen. Den når sedan det primära syncentrum i bakre hjärnbarken, där bland annat mönsterigenkänning sker. Den fortsätter sedan längs olika nervbanor till andra områden där ytterligare analyser och överföring till minnet sker. Olika bearbetningar syntetiseras till den medvetna upplevelsen.

31 tolkningar

32 MINNET En fjärde länk i kedjan retning upplevelse tolkning Likheter med perception: Uppmärksamheten kan riktas åt ett visst håll Önskningar och kunskaper påverkar vad som fastnar i minnet Ointressanta minnen kan filtreras bort Hjärnan kan under vissa omständigheter själv skapa eller förändra minnen

33 Långtidsminnet över tid Det förbleknar och förlorar i detaljrikedom Förändringen av minnesbilderna är en aktiv process I denna framhävs gradvis det typiska Avvikande detaljer kan lätt försvinna Nya detaljer som är förväntade kan tilläggas (t.ex. uniformsmössan på en polis) Minnesbilderna blir alltmer schablonartade

34 Tolkning Minne Minnen struktureras i meningsfulla helheter. Perception Tolkning består i att inkommande sinnesintryck matchas mot sådant man tidigare upplevt Tolkning handlar om att känna igen lagrade schablonbilder Det räcker att några nyckelelement identifieras

35 Stapelmodellen av tolkning en liknelse Långtidsminnets schablonbilder ligger staplade på varandra. Signalen från sinnesorganen kommer in uppifrån och söker sig igenom traven tills den stöter på en schablon som stämmer tillräckligt bra med signalen. Då tolkas signalen i enlighet med den schablonen.

36 Stapelmodellen den ordning i vilken schablonerna ligger hur höga krav man ställer för att överensstämmelsen skall betraktas som tillräckligt bra Det som är välbekant och vanligt ligger högre upp i stapeln än det som är säreget och ovanligt. Kraven bestäms bl.a. av individens kunskap och intresse.

37 Flexibilitet i stapeln Ordningen i stapeln är inte given en gång för alla. Det som plötsligt blir aktuellt, t.ex. på grund av uppmärksamhet i media, flyttas högre upp i stapeln och kommer därför att uppmärksammas lättare. Önskningar och förväntningar. En riktigt spänd förväntan innebär att en sak läggs allra överst i stapeln, och då kan vad som helst utlösa den förväntade tolkningen som när man söker efter sin älskades ansikte i en folkmassa

38

39 Det klassiska kunskapsbegreppet Kunskap = sanna trosföreställningar går tillbaka till Platon 1) Övertygelsevillkoret 2) Sanningsvillkoret

40 Det klassiska kunskapsbegreppet Empirisk kunskap Jag vet att månens yta är 38 miljoner km 2 Jag är övertygad om att månens yta är 38 miljoner km 2 Det är sant att månens yta är 38 miljoner km 2 Icke-empirisk kunskap Jag vet att 7+5=12 Jag är övertygad om att 7+5=12 Det är sant att 7+5=12

41 Sanning 3 teorier Korrespondensteorin Ett sant påstående korresponderar med/motsvarar ett faktum Koherensteorin Ett sant påstående passar in i ett sammanhängande (motsägelsefritt etc) system av påståenden Den pragmatiska teorin Ett sant påstående fungerar vid praktisk användning eller tillämpning Motto: Truth is what works!