Emotioner: aversion, belöning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Emotioner: aversion, belöning"

Transkript

1 Emotioner: aversion, belöning Emotion, känsloupplevelse, men mer än den medvetna känslan Innehåller ett element av värdering av företeelser Styr våra beslut och våra handlingar Viktigt för individens och släktets (artens) överlevnad och utveckling Johan Wessberg HT-14 Det limbiska systemet, amygdala Olika typer av emotioner Primära (universella): t.ex. lycklig, fruktan, oro, ilska, förvåning Sekundära (sociala): t.ex. skuldkänsla, avund, blygsel + Bakgrundsemotioner (basala): t.ex. lugn, spänd, allmänt välbefinnande (signaler från kroppen) Komponenter i emotioner 1. Medveten känsloupplevelse 2. Handling eller handlingsberedskap (eng. äv motivation ) 3. Reaktioner i autonoma nervsystemet, hormonella system 4. Beteendesignaler (mimik, gester, sätt att tala, kroppsspråk) 5. Minnesfunktioner styr vårt handlande i framtiden 1

2 Amygdala Amygdala: - viktig för bl.a. oro, rädsla, fruktan, skräck, emotionell värdering av sinnesintryck - många typer av signaler går till amygdala: - low road direkt från sinnesorganen (via thalamus) - high road från hjärnan (sinneskortex, men även andra delar, skrämmande tankar ) Joseph LeDoux 2

3 Många olika effekter i hjärnan och kroppen vid aktivering av amygdala - signaler till kortex (vi känner oss rädda) - aktivering av hjärnans vakenhets-system (höjd uppmärksamhet, handlingsberedskap) A = Amygdala - direkta muskelreaktioner ( freezing, startle reaction ) - aktivering av autonoma nervsystemet (puls, blodtryck) - aktivering av hormonella system (binjuren: adrenalin, cortisol) Aktivering av amygdala är obehaglig, leder till undvikande, styr planering, beslut och handlingar. (fear conditioning) = Bestraffningssystem (withdrawal system), 3

4 Motsats: belöningssystem = Approach system, positiv förstärkare Själv-stimulering av hjärnan genom inopererarde elektroder när djuret (patienten) trycker på en knapp -> trycker hur mycket som helst. Ffa ventral tegmental area (VTA) i hjärnstammen, skickar dopamin bl.a. till nucl. accumbens (äv. drogberoende) + pannlobens kortex (m.fl. ställen i hjärnan) Att vilja ha något ( wanting ) eller att tycka om något ( liking ) verkar styras av delvis olika system i hjärnan. Del av Nucleus Accumbens ( skalet ) särskilt viktigt för att tycka om något, t.ex. god lukt, smak. Aktivering av bestraffnings och belöningssystem styr beteendet = operationell (eller instrumentell) betingning. 4

5 Den medvetna upplevelsen beror både på direkta signaler till hjärnan och på vad som händer i kroppen Antonio Damasio 5

6 Beteendesignaler, t.ex. mimik 1. Ansiktets muskler kan styras viljemässigt på samma sätt som andra muskler (primär motorkortex) 2. Emotionell mimik styrs dessutom direkt från andra kortexareor, ffa gyrus cinguli (överst) 3. Detta område kan också styra t.ex. gester, kroppsspråk via motorkortex Den emotionella styrningen är delvis omedveten och styrs alltså inte av viljan. Bilden visar exempel på hur leenden är assymetriska (man är ofta emotionellt aningen vänster-ansiktad ) 6

7 Emotionella och deklarativa minnen 1. Amygdala lagrar emotionella minnen, minne av känslan som utlöstes och av det som direkt gav upphov till känslan. Delvis omedvetet, man känner känslan men har svårt att beskriva 2. Hippocampus lagrar deklarativa minnen, vad? när? hur? mer exakta och detaljerade minnen av omständigheterna kring det som hände, medvetet, man kan berätta Deklarativa minnen kan också leda till aktivering av Amygdala: Man känner obehag när man känner igen omständigheter som ledde till rädsla (jfr. tandvårdsrädsla) (= contextual conditioning) 7

8 Emotioner styr vårt framtida handlande, beslut - Emotionella minnen i amygdala gör att vi direkt undviker det som utlöser obehag (jfr. fear conditioning) - Minnen av omständigheterna i hippocampus kan också påverka vårt handlande (jfr. contextual conditioning) Det som påminner om något obehagligt utöser obehag och ger undvikande. (Hippocampus kan även ha motsatt effekt, kan t.ex. motverka reaktioner utlösta från amygdala.) -Troligen liknande mekanismer för det som känns bra (jfr. belöningssystem / approach) - Emotionella signaler från limbisk kortex, t.ex. delar av pannloben ovanför ögonen (=orbitala och mediala frontalloben) påverkar de beslut vi gör. Detta är delvis omedvetet eller svårt att beskriva i ord ( gut feeling, intuition??) (A. Damasio) Skada på sådan emotionell kortex ger svagare emotionella reaktioner samt problem att ta hänsyn till emotionella minnen och emotionella signaler i vardagslivet, ex. Phineas Gage

9 Hormonella mekanismer och minnesfunktioner: corticosteroider (cortisol) - Amygdala och hippocampus har motsatt effekt på produktion av stresshormonet cortisol Cortisol kan ha motsatt effekt på amygdala och hippocampus (dvs.: vid kraftig stress kan det bli svårt att lagra deklarativa minnen, medan det blir starka emotionella minnen) PVN: Paraverebrala kärnan i hypothalamus PIT: Hypofysen (= pituitary) ADRENAL CORTEX = binjurebarken CORT: Cortisol 9

Kapitel 3 Motivationella, emotionella och kognitiva processer på olika nivåer i hjärnan

Kapitel 3 Motivationella, emotionella och kognitiva processer på olika nivåer i hjärnan Kapitel 3 Motivationella, emotionella och kognitiva processer på olika nivåer i hjärnan 1 I hjärnan möts information från yttervärlden och från den biologiska organismen Information från yttervärlden,

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. 1 KOD: Kurskod: PM1609 Kursnamn: Biologisk psykologi Provmoment: Kognitiv neurovetenskap, 9 hp Ansvarig lärare: Stefan Hansen Tentamensdatum: 15 juni 2013 Tillåtna hjälpmedel: Inga ***************************************************************************

Läs mer

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Cannabis och hjärnans belöningssystem Stockholm 12 oktober 2012 Cannabis och hjärnans belöningssystem Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukFon Fll hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet

Läs mer

Depression Neurobiologiska och fenomenologiska aspekter

Depression Neurobiologiska och fenomenologiska aspekter Depression Neurobiologiska och fenomenologiska aspekter Göteborg 12 mars 2016 Christina Bader-Johansson MSc, MSc 2 deprimere (lat.)= trycka ner Global burden of disease Major depression 1.plats (1997)

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och

Läs mer

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Fakta om cannabis - belöningssystemet NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan

Läs mer

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap Neurovetenskap Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap Hjärnans evolution Hjärnstammen Mellanhjärnan Limbiska systemet Stora hjärnan (Cerebrum) Lilla hjärnan (Cerebellum) Cortex? Hjärnans

Läs mer

Andning. Varför andningsträning? Copyright Tomas Waldegren 2013 1

Andning. Varför andningsträning? Copyright Tomas Waldegren 2013 1 Andning Varför andningsträning? Copyright Tomas Waldegren 2013 1 Den mest basala funk7onen Syre in Koldioxid ut Copyright Tomas Waldegren 2 Vad är störd andningsfunk7on? 1) En grund, o7llräcklig andning

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se

Läs mer

Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet

Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet Med. Dr. maria.ellgren@farmbio.uu.se Upplägg 1. Introduktion till hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet 3. Cannabis påverkan p påp hjärnan och belöningssystemet

Läs mer

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor 1 Emotioner en viktig del i våra upplevelser De finns alltid närvarande i våra liv de färgar och skapar mening i vår tillvaro och våra relationer. Ibland är

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Omtentamen: tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2008-12-03, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Disposition introduktion i mindfulness

Disposition introduktion i mindfulness Disposition introduktion i mindfulness Samhället NU och DÅ Stressfysiologi Kognitiva filter Vad händer i hjärnan Mindfulness verkningsmekanismer Forskning På gång Att träna mindfulness Här&Nu Jägar och

Läs mer

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi TRYGGHET & RÄDSLA - så funkar vi Cecilia Duberg Leg. Psykolog Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro Cecilia.Duberg@orebroll.se 019-602 36 07 INRE DIALOG KRAVBILD BIOLOGI TRYGGHET

Läs mer

Kapitel 4 Emotionell reglering

Kapitel 4 Emotionell reglering Kapitel 4 Emotionell reglering 1 Vad är emotionell reglering? Spontant väckta emotionella responser kräver oftast en modifiering för att främja anpassning till den aktuella situationen såväl som till mer

Läs mer

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys Inlärningsteori Hur gör man en beteendeanalys Världssyn, sammanhang, regler, normer, antaganden, attityder Ryggsäck/inlärningshistoria Agerar och reagerar utifrån din historia Verbalt beteende Perception

Läs mer

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Sidor inom parentes läses kursivt Introduktion neuropsykologi Kap.1. The Development of Neuropsychology

Läs mer

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom?

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Oscar Cidon Sporrong Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi HT 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning,

Läs mer

Akut och långvarig smärta (EB)

Akut och långvarig smärta (EB) Akut och långvarig smärta (EB) Smärta är en subjektiv och individuell upplevelse där smärtan kan uttryckas på ett flertal olika sätt. Nociception är benämningen för aktivitet i smärtsystemet och nervfibrer

Läs mer

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA Innehåll FÖRORD NÄR DU VAKNAR FOKUSERA OMSORG

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october Fysisk aktivitet som smärtmodulering Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october Tom Arild Torstensen,B.Sc.,PT., M.Sc., specialist in manipulative therapy. Ph.D student, Karolinska

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet ger jag riktlinjer

Läs mer

Effektiv hypnos i vården Nils Norrsell

Effektiv hypnos i vården Nils Norrsell Effektiv hypnos i vården Nils Norrsell 1959 Hypnoskompendium 1960 Använde hypnos i barntandvård 1971 Jerry Halker demonstrerade hypnos 1972 Psykologistudier. Artikel i Tandl.tidn. 1973 Treårsutbildning

Läs mer

EMOTION. Armita Golkar Doktorand

EMOTION. Armita Golkar Doktorand EMOTION Armita Golkar Doktorand Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Emotionell inlärning Fallet rädsla. Arne Öhman Psykologprogrammet, KI Emotion,

Emotionell inlärning Fallet rädsla. Arne Öhman Psykologprogrammet, KI Emotion, Emotionell inlärning Fallet rädsla Arne Öhman Psykologprogrammet, KI Emotion, 2011-12-06 En fallstudie av traumarelaterad amnesi Fallstudie (1) En ung kvinna, kallad CM, hittas i ett jogginspår av en annan

Läs mer

Centralstimulantiapåverkan

Centralstimulantiapåverkan Centralstimulerande medel innefattar kokain, syntetiska centralstimulantia som t.ex. amfetamin & ecstasy samt katdroger. Dessa preparat kännetecknas av att de ökar den psykiska energin och aktiviteten

Läs mer

år kropp och den nya tidens justeringar

år kropp och den nya tidens justeringar år kropp och den nya tidens justeringar V Det har under lång tid funnits skrifter om den nya tiden och meningen bakom. Vi är en varelse i ett komplext system som påveraks på ett eller annat sätt av dessa

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Missbruk och Beroende Ur ett neurovetenskapligt perspektiv

Missbruk och Beroende Ur ett neurovetenskapligt perspektiv Missbruk och Beroende Ur ett neurovetenskapligt perspektiv Seminarium Hälsa för brukare Malmö 171110 Brukarföreningarna i Stockholm och Skåne Dr Johan Kakko, MD PhD Överläkare MUV, Psykiatriska Kliniken,

Läs mer

Peter Währborg: Stress och den nya ohälsan. Natur och kultur. 2009.

Peter Währborg: Stress och den nya ohälsan. Natur och kultur. 2009. FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Stress Dick Delbro Ht-11 Peter Währborg: Stress och den nya ohälsan. Natur

Läs mer

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet Mini-Betula Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula utgår från Betulastudien Betulastudien -

Läs mer

Erfarenheter Tester. Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala

Erfarenheter Tester. Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala Erfarenheter Tester Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala Bakgrundsinformation till utvecklingsarbete Ämne är inte det viktiga Utbildningssteg kunskap Lärdom av

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Psykosomatik och klinik i ett barnperspektiv Borgholm 08-09-01

Psykosomatik och klinik i ett barnperspektiv Borgholm 08-09-01 Psykosomatik och klinik i ett barnperspektiv Borgholm 08-09-01 Gösta Alfvén Överläkare, docent, specialist barn och smärta Karolinska Universitetssjukhuset Vår kropp och själ är ett. Men som i all vetenskap

Läs mer

2013-03-20. Nervsystemet 2. Innehåll. Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encephalon Ryggmärgen medulla spinalis

2013-03-20. Nervsystemet 2. Innehåll. Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encephalon Ryggmärgen medulla spinalis Nervsystemet 2 SJSD11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Det centrala nervsystemet (hjärna och ryggmärg) Skallbenet och ryggkotorna Hjärnans och ryggmärgens hinnor (meninger)

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika

Läs mer

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. Tentamensresultaten anslås med hjälp av kodnummer.

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. Tentamensresultaten anslås med hjälp av kodnummer. KOD: Kurskod: PC2129 Kursnamn: Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap Provmoment: Ansvarig lärare: Hans Samuelsson Tentamensdatum: 2012-03-21 Tillåtna hjälpmedel: Inga OBS! Detta är en anonym tenta.

Läs mer

Den beslutsfattande hjärnan i en lärandeprocess. Ett arbete av Linnéa Palme, mars- 2017

Den beslutsfattande hjärnan i en lärandeprocess. Ett arbete av Linnéa Palme, mars- 2017 Den beslutsfattande hjärnan i en lärandeprocess Ett arbete av Linnéa Palme, mars- 2017 Abstrakt Kan det vara så att den beslutsfattande hjärnan är något som vi kan påverka själva, om vi blir medvetna om

Läs mer

VÅLDTÄKT. Lotti Helström

VÅLDTÄKT. Lotti Helström VÅLDTÄKT Öppnade 7 oktober 2005 Hela SLL Hela vård-kedjan Dygnet runt 20 mars 2013 2 2005 2012 4500 nya = 51 / månad 232 3840 91 4323 14730 av vilka 24% < 18 år 24 000 återbesök av vilka - 15 000 till

Läs mer

Neuropsykologi, med inriktning på cannabis. Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne

Neuropsykologi, med inriktning på cannabis. Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Neuropsykologi, med inriktning på cannabis Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Hjärnan- ett nätverk Tonårshjärnans känslighet för cannabis Cannabis

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. KOD: Kurskod: PC2129 Kursnamn: Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp Provmoment: Skriftlig tentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson Tentamensdatum: 2013 06 04 Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng:

Läs mer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser

Läs mer

! Välkomna! Well-being, Wellness & Wisdom! Jonas!Nordström,!PhD,!MSc! www.minskadinstress.se! jonas@minskadinstress.se! Tel:!072A001!67!66!

! Välkomna! Well-being, Wellness & Wisdom! Jonas!Nordström,!PhD,!MSc! www.minskadinstress.se! jonas@minskadinstress.se! Tel:!072A001!67!66! Välkomna Well-being, Wellness & Wisdom JonasNordström,PhD,MSc www.minskadinstress.se jonas@minskadinstress.se Tel:072A0016766 ModerTeresas MissionariesofCharity Althoughthisintensecommunitylife meansthatwehaveli1leactual

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa. Hjärnan Hjärnan, encephalon, väger hos en vuxen individ omkring 1200-1400 gram och den utgör c:a 2 % av kroppens vikt. Storleken varierar mellan kön och person men detta har inget med intelligensen att

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130, Kursnamn: Neurovetenskap-Neuropsykologi, 15hp Provmoment: Tentamen del 1, Omtentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2010-11-24 Tillåtna hjälpmedel: Inga

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna? Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2 Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?

Läs mer

Helhetshälsa - stress

Helhetshälsa - stress Helhetshälsa - stress . Stress Stress är ett väldigt komplext, svårt och viktigt begrepp. Det är lika mycket medicin och lärkarvetenskap som psykologi, filosofi, religion och ledarskap. Det här kapitlet

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

Stressfysiologi, 2011-11-09

Stressfysiologi, 2011-11-09 Stressfysiologi, 2011-11-09 Anna-Karin Lennartsson Doktorand, Göteborgs universitet och Institutet för stressmedicin Att mäta stress Arbetsmiljöfaktorer Exponering Upplevelse Fysiologi Utfall Sjukdom Symtom

Läs mer

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE WWW.LINKEDIN.COM/IN/JOHANYDREN/ Agenda God grund för bra kommunikation Tekniker för att återföra samtal till konstruktiv

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Peter Währborg: Stress och den nya ohälsan. Natur och kultur. 2009.

Peter Währborg: Stress och den nya ohälsan. Natur och kultur. 2009. FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Stress Dick Delbro Ht-13 Peter Währborg: Stress och den nya ohälsan. Natur

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Emotionell inlärning. En fallstudie av traumarelaterad amnesi. Fallstudie (2) Fallstudie (1) Arne Öhman Psykologprogrammet, KI Emotion, 2009-12-09

Emotionell inlärning. En fallstudie av traumarelaterad amnesi. Fallstudie (2) Fallstudie (1) Arne Öhman Psykologprogrammet, KI Emotion, 2009-12-09 Emotionell inlärning En fallstudie av traumarelaterad amnesi Arne Öhman Psykologprogrammet, KI Emotion, 2009-12-09 Fallstudie (1) En ung kvinna, kallad CM, hittas i ett jogginspår av en annan joggare,

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Ett första steg i att påminna dig om att andas optimalt är att lägga märke till hur du andas.

Ett första steg i att påminna dig om att andas optimalt är att lägga märke till hur du andas. Favoritmeditationer Här hittar några andningsövningar, två föremålsmeditationer och två visualiseringmeditationer. Prova dig fram till vilken den eller de som passar dig bäst. När du mediterar till dessa

Läs mer

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Nervsystemet : en snabb, kortverkande och noggrann effekt överordnad funktion (styr hormonsystemet) elektrokemiska signaler

Läs mer

Hjärnans belöningssystem

Hjärnans belöningssystem Hjärnans belöningssystem - övergången till beroende Maria Östman Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, vårterminen 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala

Läs mer

2016-02-15 BARNS SMÄRTMINNE HUR SKA MAN VACCINERA BARN? EVIDENSBASERADE METODER KAN MINSKA SMÄRTA OCH STRESS AUTONOMA NERVSYSTEMET

2016-02-15 BARNS SMÄRTMINNE HUR SKA MAN VACCINERA BARN? EVIDENSBASERADE METODER KAN MINSKA SMÄRTA OCH STRESS AUTONOMA NERVSYSTEMET BARNS SMÄRTMINNE HUR SKA MAN VACCINERA BARN? EVIDENSBASERADE METODER KAN MINSKA SMÄRTA OCH STRESS Omskurna pojkar & vaccinationer (Taddio et al., 1995) Ex-prematurer skattade smärtan på bilder av provtagning

Läs mer

Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi. Stress. Dick Delbro Ht-15

Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi. Stress. Dick Delbro Ht-15 FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Stress Dick Delbro Ht-15 Varför mår vi så dåligt. när vi har det så bra??

Läs mer

Ilska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd

Ilska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd För att kunna förstå din ilska och aggressioner behöver du bli medveten om styrkan i ilska och när det är tid för dig att ta kontroll över din känsla och lära dig att styra dig själv i stället för att

Läs mer

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth

Läs mer

Placebo och självläkning som

Placebo och självläkning som Placebo och självläkning som friskfaktorer 2011-03-23 Docent Mats Lekander, Stressforskningsinstitutet och Osher centrum för integrativ medicin, Karolinska Institutet Innehåll 1. Exempel på placeboeffekter

Läs mer

Kapitel 2 De basala emotionerna

Kapitel 2 De basala emotionerna Kapitel 2 De basala emotionerna 1 Tomkins teori Vi föds med ett antal olika biologiskt förprogrammerade basaffekter. Affekter kan jämföras den fylogenetiskt äldsta hjärnregionens handlingstänkande, d.v.s.

Läs mer

Anhörigskap & stress, och hur mår du? Anhörigsamordnare Margaretha Hartzell

Anhörigskap & stress, och hur mår du? Anhörigsamordnare Margaretha Hartzell Anhörigskap & stress, och hur mår du? Anhörigsamordnare Margaretha Hartzell Hur mår du? Känslor och tankar? Medberonde Stress Vad kan jag göra själv? Stämmer detta/funderar du på detta? Lars Björklund

Läs mer

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar: Kroppsspråk och tal Introduktion I detta avsnitt kommer du lära dig ett par grundläggande saker för kontakt med andra människor. I kontakt med andra använder vi både ord och kroppsspråk. Du kommer att

Läs mer

Cannabis och hjärnan - Varför är det vik7gt a9 hindra unga a9 röka cannabis?

Cannabis och hjärnan - Varför är det vik7gt a9 hindra unga a9 röka cannabis? 013-0-07 Konferens om cannabis Sundsvall 7 februari 013 Upplägg Cannabis och hjärnan - Varför är det vik7gt a9 hindra unga a9 röka cannabis? 1. Introduk7on 7ll hjärnan. Beroende och belöningssystemet 3.

Läs mer

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING (Detta är en utskrift från PsykosyntesForums hemsida, web-adress: http://psykosyntesforum.se/svensk/tjanster_omprogrammering.htm) Kognitiv skript-terapi På PsykosyntesForum använder vi en specifik metodologi

Läs mer

ALLT DU VELAT VETA OM LUKT (MEN VARIT FÖR BLYG FÖR ATT FRÅGA)

ALLT DU VELAT VETA OM LUKT (MEN VARIT FÖR BLYG FÖR ATT FRÅGA) ALLT DU VELAT VETA OM LUKT (MEN VARIT FÖR BLYG FÖR ATT FRÅGA) Johan Lundström, PhD Sektionen för psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet The Monell Center & University

Läs mer

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det

Läs mer

*************************************************************************** Studentens namn: Studentens personnummer:

*************************************************************************** Studentens namn: Studentens personnummer: 1 KOD: Kurskod: PM 1609 Kursnamn: Biologisk psykologi Provmoment: Kognitiv neurovetenskap, 9 hp Ansvarig lärare: Stefan Hansen Tentamensdatum: 20 mars 2014 Tillåtna hjälpmedel: Inga ***************************************************************************

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Grundläggande mekanismer för belöning och beroende

Grundläggande mekanismer för belöning och beroende Grundläggande mekanismer för belöning och beroende Lotta Arborelius, docent Sektionen för psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet Absint av Edgar Degas Varför har vi ett

Läs mer

Om en annan symbol dyker upp, då är det dags att ta reda på innebörden och ta till dig insikten men att vänta en tid med att agera.

Om en annan symbol dyker upp, då är det dags att ta reda på innebörden och ta till dig insikten men att vänta en tid med att agera. BIM Introduktionsprogram 6 steg till att ta reda på vad du vill och hur du kommer dit. 1. Ta reda på vad du vill 2. Följ universums tecken 3. Ta dig själv och det du gör på allvar 4. Gör en ceremoni 5.

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Skapa minnen av framtiden. Henrik Svensson

Skapa minnen av framtiden. Henrik Svensson Skapa minnen av framtiden Henrik Svensson Skapa minnen av framtiden Mental träning är en enkel teknik där du kan ändra dina tankar om dig själv och dina förmågor. Det är ett systematiskt och disciplinerat

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet.

Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet. Nervsystemet Nervsystemet Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en enhet.

Läs mer

Belöningssystemet! Dopamin. FC! NAcc! VTA! FC: Frontal cortex! NAcc: Nucleus accumbens! VTA: Ventral tegmental area!

Belöningssystemet! Dopamin. FC! NAcc! VTA! FC: Frontal cortex! NAcc: Nucleus accumbens! VTA: Ventral tegmental area! Belöningssystemet! FC! NAcc! VTA! Dopamin FC: Frontal cortex! NAcc: Nucleus accumbens! VTA: Ventral tegmental area! Tack &ll Dr Luke Clark Droger och belöningssystemet! FC! NAcc! VTA! Amfetamin Kokain

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Smärtcentrums undervisningsprogram Läkardelen Birgitta Nilsson överläkare smärtrehab Vad är smärta? En obehaglig och emotionell upplevelse till

Läs mer

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Var vänlig respektera att detta material är copyright skyddat, får endast användas i undervisningssyfte. Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Jenny Häggkvist, Med. Dr

Läs mer

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna HT 08 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet LvE PTSD orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grav kränkning

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

InlednIng Användning

InlednIng Användning Fakta och övningar Sid 2 Inledning Ni har fått ta del av Muskler, magi & magkänsla - en föreställning om kroppen och våra föreställningar om den. Syftet har från vår sida varit att skapa en engagerande

Läs mer