Den beslutsfattande hjärnan i en lärandeprocess. Ett arbete av Linnéa Palme, mars- 2017

Transkript

1 Den beslutsfattande hjärnan i en lärandeprocess Ett arbete av Linnéa Palme, mars- 2017

2 Abstrakt Kan det vara så att den beslutsfattande hjärnan är något som vi kan påverka själva, om vi blir medvetna om dess processer, kan vi styra vår förmåga till inlärning själva? Vilka faktorer styr vår inlärning och är beslutsfattande en del av detta? Om vi är duktiga på att fatta beslut kan vi då fatta beslut att lära oss saker på ett nytt sätt? Har vi en fri vilja att fatta våra egna beslut eller beror allt på pruning och synapseliminering (Hugo Lagekrantz) och barnets utveckling under 25 år i den mänskliga hjärnan och frontallobens neurogenes. Eller som Kai Kalla tar upp i sin föreläsning in search of consciousness att How and Why är viktiga för förståelsen för det medvetna i västerländsk traditionell vetenskap. Måste vi bli medvetna om hur och varför hjärnan orsakar sinnena och sedan känna in vår kunskap på nytt? Att reaction time och cognitive controll time är viktiga för vår förståelse av oss själva. Inledning En kvinna står framför mig och ritar på en whiteboard, hon ritar upp ordning och försöker finna en struktur för vårt arbete, vi studerar vid ett universitet, Arbets -och organisationspsykologi. Denna kvinna borde kunna allt kan tyckas då hon varit VD för ett stort internationellt företag under många år. Men hon verkar drivas av människans naturliga instinkt till kunskap, till lärande, till lärandeprocessen. Vi har en bok som vi skall utgå från och jag undrar där hon skriver, om hon gör det av vana, av professionalism eller om hon läst materialet och applicerar det medan hon skriver, på ett nytt sätt för sig själv. Jag analyserar min egen läroprocess, vilket jag ofta gör, jag medvetandegör ofta för mig själv, hur jag lär mig. Tidigare hade jag medvetet beslutat att lägga all gammal kunskap bakom mig, att jag skulle gå in vid varje läroprocess, tom. För att min gamla kunskap ej skulle överskugga min nya kunskap. Att på så sätt skulle jag lära mig mera. Kanske är detta en del av en kreativ hjärna och inte en inlärningsprocess. Men nu vet jag att det fylls inte bara på och skrivs över utan att man kan plocka fram minne, och emotioner lite hur som helst, att man kanske till och med kan lära sig mera genom att använda sina tidigare erfarenheter även i tankarna, inte bara som ett inlärt beteende. Utan att minnena (Maria Lindau) lagras sida vid sida i Hippocampus. Att korttidsminnen förs

3 in och lagras i långtidsminnet och att vi kan ha oändlig kunskap i vår kropp och knopp. Lagrade motoriska rörelser liksom Semantiska minnen och Procedurminnen liksom Perceptuella minnen och Episodiska minnen, lagras i vårt arbetsminne och vårt långtidsminne och allt samsas och bidrar till den tänkande människan. Hur vi lär oss, och vad vi väljer att lära oss, bidrar till vår kunskap och inlärningsmekanism och hur vi fattar beslut till allt detta och framförallt hur vi minns och varför, kanske borde vi bara äta en kaka som Marcel Proust och låta tiden komma till oss. Nyckelord: neuroetik, Inlärning, Prefrontalcortex, beslutsfattande, Orbitofrontalcortex, Amygdalan, Basala Ganglier, Substantia nigra, Striatum, Brocas, minne, emotioner, Selfefficacy, motivation, dopamin, dendriter, neuroplasticitet, neurogenes, pruning, synapseliminering, Myelin, Gaba, Glutamat, Acetylkolin, Cytokiner, Gliaceller, Astrocytes, Pyradimalcellerna, Hippocampus, epigenitk, kognitiv kontroll, Selection-attention, uppmärksamhet, fri vilja, Den beslutsfattande hjärnan Pre-frontala cortex hjälper oss att organisera planera och fatta beslut och många av dessa beslut är drivna av, kort och långsiktiga mål och belöningar. Vi har ett mål i sikte men ingen vet med säkerhet vad som är ett mål enlig Etinne Kochlins föreläsning decision making, executive control and the prefrontal cortex, men som Baddley säger 2002 it is therefore fair to say that executive control function as a homunculus the little person in the head who does all the task that cannot be explained by the model Att kognitiv kontroll är en del av hur prefrontala cortex uppnår sina val. Hur dess funktion är sporrat av att vara med, som en del av motivationen. Att vara med och välja medvetna handlingar och val är en del av våra egna beslut. Belöningar och fria val Katinka Evers pratar i sin föreläsning The responsible brain om belöningar och fria val, att det är den del av jaget, att ha en längtan efter kontroll som en del av en försvarsmekanism. Att vara mänsklig, är att ha en fri vilja. Att kunna välja vad vi gör och säger. Vi kontrollerar våra liv genom detta. Nödvändigt för personligt ansvar som är frivilligt. Att man kan välja att handla annorlunda om man vill och fatta andra beslut om man vill, är kanske att vara en fri människa.

4 Problemet med fri vilja är att kan man kontrollera sitt eget öde, eller är det förutbestämt redan i förväg. Elektrokemiska signaler och biologiska beslutsfattande som är format som en del av evolutionens utveckling och är en del av denna fria vilja. Vår Basala Ganglia, Substantia nigra, striatum och dopaminets roll producerar och formar våra belöningar, vår motivation och våra beslut i signalerna från Amygdalan och frontalloben. Blodflöde, signalsubstanser och moraliskt tänkande Att Blodflöde och moraliskt tänkande, synaptiskt pruning och det Limbiska systemet, liksom signalsubstanser går hand i hand. Att Amygdala påverkar våra emotionella minnen vet vi, ibland försöker jag påverkar min inlärning genom att aktivera min Amygdala att jag skall tänka starkare mer emotionellt kanske se på något jag äcklas av, min Insula aktiveras eller kanske skratta parallellt så kanske det jag försöker lära mig i stunden går in djupare. Men detta är oftast något jag glömmer bort men kanske fungerar det som en tanke. Och kanske är lärandet en del av neurogenesen som sker genom livet. Nya hjärnceller bildas i delar av Prefrontala cortex och Hippocampus som är viktig för beslutsfattande, inlärning och minne och låter oss ta nya aktiva medvetna val, och skapa nya minnen av dessa val, som blir till ny kunskap i vårt medvetande. Även om neurogenesen är störst under fosterstadiet enligt (Hugos) föreläsning då nya neuroner bildas i ett konstant flöde, är det kanske redan här som vi skapar våra förutsättningar för våra medvetna val och vad vi vill lära oss, som unga, som vuxna och som en åldrad hjärna. Men vårt blodflöde och våra signalsubstanser påverkar hur kapabla vi är till dessa val, även om vi redan har förutsättningarna i vår miljö. Om vi sover för lite om vi stressar för mycket, om vi får Parkinson eller om vi joggar eller mediterar eller äter SSRI produkter och bildar nya neuroner och som i sin tur påverkar våra minnen och vår neuroplasticitet, när vi lärt oss nya saker. Blodflödet som kanske påverkas av vilken blodtyp vi har, våra arvsanlag och våran Epigenetik som slår av och på i vissa miljöer och vid stress då HPA-axelns kortisonutsöndring leder till att fatta sämre beslut eller inga alls. Att Acetylkolin, Gaba och Glutamat liksom Dopamin D1 och D3 och Magnesium och att Kalcium, Natrium, Kaliumjoner påverkar aktionspotentialernas förmåga att avfyra nervimpulser, till denna inlärda kunskap vi vill ha. Liksom hur mycket Myelin vi har runt våra Axon är av stor vikt för hur snabbt dessa signaler skall kunna sändas och hur snabba kopplingar vi skall kunna göra i vilken hastighet till våra nya minnen och nya beslut i

5 vår frontallob. Beslut som även påverkas av vår uppmärksamhet till kontroll. Myelinet som är av stor vikt för vår inlärning, vår uppmärksamhet och vårt arbetsminne, och som vid brist kan leda till MS och andra neurodegenerativa sjukdomar. Dendriterna och vår vackra Synaptiska klyfta påverkar våra beslut liksom Pyradimalcellerna som finns i vår cerebral cortex vår Hippocampus, och vår Amygdala, Gliaceller, Astrocytes och Cytokiner som läker våra beslut. Self-efficacy, kan vara av stor vikt för hur trygga vi är med att fatta våra beslut och låg ångestnivå, liksom hur mycket vi tänker på hur vi uppfattas av andra är av vikt vid många psykologiska diagnoser och kan bidra till lägre grad av beslutsfattande och motivation. Att om man lär sig prata flera språk som barn (Brocas area) och tränar på sin motoriska inlärning kanske även lite violin så kan detta bidra till att flera neuroner fortsätter skapas, även som vuxna individer. Att parallella processer och kognitivt urval sker genom Selection-attention bidrar till snabbhet och ökad motorisk kontroll som i sin tur gör oss snabbare, för att välja vilket beslut vi skall fatta, och detta gör i sin tur att snabbhet och den kognitiva kontrollen påverkar oss och våra beslut. Att inlärningen kanske pågår hela tiden, omedvetet, som parallella processer i vår redan etablerade kunskap. Att språket påverkar vårt beslutsfattande förmåga, att välja bort och inte skylla på solen som Camus främlingen då han begick ett brott. Motivation och inlärning Inlärning är en process som ständigt pågår, människan är en social varelse som verkar i sin miljö. I samband med denna kan hon utvecklas och lära sig nya saker och ta till sig ny information. Hon processar sedan denna information ensam eller kollektivt i grupp. Vi vet att vi lär oss bra i grupp och använder dessa kunskaper inom skolmiljön, då barn kollektivt motiveras till ny kunskap. Social Constructionismen är en del av detta synsätt och utan sin omgivning kan (hon) människan inte verka eller synas. Historia och gammal kunskap är nödvändig för att hon skall verka liksom möten med människor för att nya innovativa kreativa lösningar skall bildas. Beslutsfattande är något som hon bär med sig eftersom det är en del av hennes varelse, en del av hennes förnuft och känslor, ett inlärt beteende eller en neurogenetisk variant av gener och miljö. Kanske en epigenetisk nedärvd funktion, nedärvd i generationer, har hon kunnat ha förmågan att fatta beslut på samma sätt som sina anfäder och deras likar. Mina val och motiv styrs av mina handlingar och min vilja, till att lära mig mera hela tiden. Att ständigt utveckla mitt medvetande, och det är detta som gör mig till människa till en levande tänkande individ i dagens samhälle.

6 Interaktionen mellan detet och jaget styr våra handlingar och bidrar till det fria tänkandet, men egot gillar kontroll och styrs därför av lust. Lusten kan även den vara kontrollerad av vårt blodflöde och våra aktionspotentialer, hur dessa samverkar och interagerar i vårt fria tänkande är egentligen ett resultat av vår fria hjärna som är statisk med alla sina beståndsdelar som inte är lika fri att växa och krympa så som signalsubstanser flödar i en källa av liv och rörelse genom vårt blodomlopp. Referenser våren 2017 Kathinka Evers- The responsible brain Hugo Lagercrantz The making of the brain and the emergence of consciousness Maria Lindau- Dementia Kai Kaila in search of consciousness Etienne Kochlin decision making, executive control and the prefrontal cortex Stanislas Dehaene Human brain mechanism of subliminal processing and counsiuness access