Depression Neurobiologiska och fenomenologiska aspekter

Transkript

1 Depression Neurobiologiska och fenomenologiska aspekter Göteborg 12 mars 2016 Christina Bader-Johansson MSc, MSc

2 2 deprimere (lat.)= trycka ner Global burden of disease Major depression 1.plats (1997) Depression generellt 3. pl (2000) Global disability burden Depression generellt 2.pl (2010)

3 3 Hur uppstår depression? Teorier Förlust av nära relationer, risk att förlora anknytningspersoner privat, och i arbetet, liksom kränkning, olösta konflikter, överbelastning (Bauer 2005) Attributionsteorin (lat. attribuere= tillskriva, tillmäta) (Rotter 1966) Inlärd hjälplöshet modell (Seligmann 1964, 1975)

4 4 Hur uppstår depression? Teorier Kognitiv beteendeteoretisk modell, inlärningsteori (Beck 1975) Genetiska faktorer om föräldrar/syskon = 30% högre risk (Hegerl 2005) Trauma (van der Kolk 1996, Levin 1997, 2010 m.fl.m.fl)

5 5 Stressteorin Rädsla - perifera och centrala noradreneerga systemet redan inkopplat (höjd beredskap) CRH ACTH Cortisol mätbart i blodet Biologisk markör hos depressiva människor

6 6 Klassiska transmittorer Acetylchollin Nor-adrenalin Serotonin Monoamin-teorin (klassisk förklaring till depression) Dopamin Glutamat Glycerin Gammaaminobutteracid/ GABA

7 7 Biopsykosocial störningsmodell Skyddsfaktorer Riskfaktorer

8 8 Biopsykosocial störningsmodell Depression Skyddsfaktorer tillräcklig näring i barnaàr trygg anknytning Riskfaktorer fattigdom, svält otrygg anknytning förmàga att söka hjälp konflikter mln föräldrarna +++ bra självförtroende bra konfliktlösningsförmàga sport/fysisk aktivitet làg social status ensamhet, isolering sexuellt vàld/ övergrepp fysiskt vàld

9 9 Minor depression lätt till medelsvår depression Major depression svår depression Ca hälften av dem som insjuknar i minor depression får mestadels ytterligare en depressiv episod efter 2-5 år (Bauer 2005) Efter den tredje depressiva episoden finns ingen «yttre faktor» som kan ha satt igång depression. Den har blivit «biologiskt konditionerad» i hjärnan (Bauer 2005)

10 10 Kroniskt depressiva människor (Caspar et al 2005) har en volymreduktion i hippocampus och amygdala (MRT- undersökning) och strukturella förändringar i frontostriatala strukturer tillföra Ketamin (verkar i Hippocampus och prefrontala cortex)

11 11 Primärprevention Sekundärprevention Hur kan vi som Fysioterapeuter, Kroppspsykoterapeuter, Psykoterapeuter medverka till att en major depression inte uppstår??

12 12 Stabilisera Konfrontera i lagom dos Stödja Utmana i lagom dos Bekräfta Reflektera. i lagom dos Se nya möjligheter Välja i lagom dos Ta emot sätta gränser i lagom dos Ja Nej

13 13 Utmaning risk - hot Biologisk signal (sinnesinformation) Amygdala (Glutamat= kommunikationsneurotransmittor) >- Locus coeruleus (Noradrenalin) >>> Sympatikus aktiveras (höjd puls, ökad blodcirkulation, snabbare andning, ökad energiberedskap musklerna) - Binjuremärgen (Adrenalin) (höjd puls, ökad blodcirkulation, snabbare andning, ökad energiberedskap musklerna) Situationen tillfredsställande löst!!! Positiv stress Ökad kompetens

14 14 Risk hot Situationen inte löst HPA-axeln aktiveras (Hypothalamus, Pituitary gland, Adrenal gland) Amygdala (Glutamat sprids i hjärnan) - Hypothalamus (CRH, Corticotropin Releasing Hormone -- Hypofysen (ACTH, adenokortikotropt hormon via blodbanan till- - Binjurebarken (cortisol) Fysiologisk stressreaktion, en normal fysiologisk anpassning som gàr över Eller den fortsätter att vara aktiv och övergàr i en kronisk stressreaktion eller i ett utmattningssyndrom (de senare föregàs av nàgon form av trauma eller konditionering) Negativ stressreaktion över tid

15 15 «Det är inte hur man har det utan hur man tar det..»

16 Neuromodulatorer spec. talrika i limbiska systemet Noradrenalin utsöndras fr locus coeruleus o lat formatio reticularis, höjer arousal och ökar ospecifik uppmärksamhet Serotonin fr Raphnekärnan i hjärnstammen och den största andelen fr tarmarna, har en dämpande och lugnande inverkan Dopamin fr nucleus accumbens o ventrala tegmentum, har en motiverande och belönande funktion Acethylcholin förmedlar màlinriktad fokuserad upmärksamhet, viktigt inflytande över inlärning och minne och över neuromuskulära förbindelser

17 17

18 18 Rädsla Äckel Ilska Glädje Sorg

19 19 Use it-or-loose-it-regeln 10 miljarder nervceller i hjärnan Varje nervcell kan koppla sig till synapser!!! (Damasio 1994) Otroligt stora möjligheter att bygga nya och reparera gamla nätverk under hela livet!

20 20 Autonoma NS som en skärningspunkt/ interface mellan psykologi, biologi och beteende (Bauer 2005, Siegel 1999, Cozolino 2006, Porges 2011) Att känna sig trygg, aktivera den sociala hjärnan

21 Lekfullt socialt beteende Christina Bader-Johansson MSc, MSc,

22 Christina Bader-Johansson MSc, MSc,

23 Christina Bader-Johansson MSc, MSc,

24 Autonoma NS som en skärningspunkt /interface mellan psykologi, biologi och beteende (Bauer 2005, Siegel 1999, Cozolino 2006, Rüegg 2010, Porges 2011) Att känna sig trygg, aktivera det sociala engagemang-systemet le, lyssna, se i ögonen, tala mjukt och i en jämn rytm, musklernas spänning är optimalt anpassade till uppgiften, kan släppa muskelaktiveringen, kan utföra en rörelse làngsamt utan att bli rädd/sjunka ihop Christina Bader-Johansson MSc, MSc,

25 25 Hypervigilans/ Rädsla omedveten neuroception fràn ANS. Arousal, Startle reaction, Fight and Flight reaction

26 26 Chock reaktion. Total immobilisering, freeze eller t.o.m. shut down (extrem vakenhet, men hypoton muskulatur pga extrem rädsla, hjärtslagen blir svagare)

27 Autonoma NS som en skärningspunkt /interface mellan psykologi, biologi och beteende (Bauer 2005, Siegel 1999, Cozolino 2006, Rüegg 2010, Porges 2011) Att känna sig trygg, aktivera det sociala engagemangsystemet le, lyssna, se i ögonen, tala mjukt och i en jämn rytm, musklernas spänning är optimalt anpassade till uppgiften, kan släppa muskelaktiveringen, kan utföra en rörelse làngsamt utan att bli rädd/sjunka ihop Hypervigilans/ Rädsla omedveten neuroception fràn ANS. Arousal, Startle reaction, Fight and Flight reaction Chock reaktion. Total immobilisering, freeze eller t.o.m. shut down (extrem vakenhet, men hypoton muskulatur pga extrem rädsla, hjärtslagen blir svagare) Christina Bader-Johansson MSc, MSc,

28 Självreglering istället för dissociation Kroppspsykoterapeuten/FT agerar som en empatisk förmedlare *..för att medvetandegöra förnimmelser - stabilisiering *..för att reglera intensiteten i medvetenheten Window of tolerance *..för att smälta /ta in och containa/hålla psykiska insikter genom att lära ut kroppsmedvetande Christina Bader-Johansson MSc, MSc,

29 29 Mindfulness / Andning och grundning Att möta sin rädsla Att öppna sitt hjärta i kontakt med djupandning Att öppna sig för andra människor Ökar osjälviskhet och medkänsla Mathieu Ricard, Dalai Lama, Richard Davidson, Tania Singer, Jon Kabat-Zin

30 Research in psychotherapy has shown: (Fäh und Fischer 1998, Grawe 2001, Hubble et al 2001) Psychotherapy in general shows effect, which means, it s better than the placebo-effect or time itself The different psychotherapy methods work in different ways and conclude similar results Certain factors are essential for the result of psychotherapeutical treatment: the quality of the therapeutical relationship the therapeteutical working alliance treatment of central issues, esp. conflicts in personal relations Christina Bader-Johansson MSc, MSc, info@koerperundsyche.ch

31 31 Salutogenes, kroppspsykoterapi och depression En kvalitativ studie om att stärka livsfrämjande krafter hos den depressive klienten Masterthese, Zentrum für Psychosoziale Medizin Donau-Universität, Krems, Österreich 2006 Christina Bader-Johansson

32 32 Arbetets frågeställningar KPT s föreställning om hur de gestaltar den terapeutiska relationen utifrån sina egna föreställningar om vad hälsa är Vilka KPT iska metoder de anser särskilt värdefulla i arbetet med den depressive klienten Hur KPT känner igen när en klient är pà väg att tillfriskna

33 33 Metod Teoretisk sampling av de skriftliga svaren tills mättnad föreligger för att fà fram kategorier och sedan idealtyper av svar vilka kunde sägas vara representativa för den här gruppens klienter hos de personer som intervjuats och som kan vara tillämpbara även för en större kategori depressiva människor

34 34 Anknytning och terapeutisk relation Hands-on/ off metoder för att facilitera regression och tidig anknytning pà ett hälsosammare sätt Tillit till den inre automatiska «pulsationen» Reorganisering av affektmotoriska schemata, RIG s som skydd mot rädsla och stressorer Känslor har ett kroppsligt uttryck att hitta en väg ut ur smärtsam split off/fragmentering/ dissociation av upplevelser

35 35 Mindfulness Som prevention mot stressorer ökad medvetenhet och förfinande av kroppsliga signaler utan att värdera och bedöma dem Med tiden hitta ord för att beskriva medvetenheten

36 36 Kontakt med sorg möjliggör en hälsosam och kreativ aggressionskraft Facilitering av djupandning och djup gråt fràn mellangärdet. Grounding och ögonkontakt Att hålla/containa starka känslor med hög laddning utan klyvning/splitting Att öppna för en vitaliserande kraft hälsosam aggression möjliggör för klienten att sätta gränser

37 37 Självreglering och rytm Kroppsliga rytmer snabb/långsam andning, hjärtslagen, rörelse/tänjning Rytm i relationer - vara ensam/vara tillsammans Rytm i känslor vara ledsen, irriterad, rädd, arg, lycklig, kärleksfull, känna sexuell lust Sociala rytmer lugn, att «bara vara» vs. aktivitet och sport Tidsmässiga rytmer dag/natt, vakenhet/sömn

38 38 Exempel pà en depressiv klient salutogenetisk behandlingsfilosofi enligt idealtyperna N.P 34-arig lyckligt gift tvàbarnsmor, fysioterapeut, tvà döttrar L. 2.5 àr och G. 5 mànader. Fullkomligt utmattad, klarar inte av barnen, skriker àt dem, gràter själv, har sömnstörningar, ont överallt i kroppen, spec. nacke och korsrygg, inget hjälper omgivningen kräver att hon ska söka hjälp Teman som hon själv presenterar: * övermàttligt irriterad pà barnen, ffa äldsta dottern L 2.5 àr * har inte sörjt mamma (mamman dog i hjärntumör för ett àr sedan) * sex fungerar inte * glädjelöshet, ingen lust eller kraft till nàgonting * skuldkänslor mot alla, kan inte hjälpa alla andra som förut * är mycket fördömande mot andra

39 39 Attachment/ Anknytning Osäker anknytning till modern. N. är storasyster och den starka, den som förstàtt o hjälpt andra. I början ifràgasättande av terapins effekt, känner inget när hon andas (andas högcostalt), ingen kontakt ventrala kroppen. Grundkänslor: bara ilska, inte sorg, glädje eller rädsla

40 40 Mindfullness Onödigt, det kan jag ju ändà (kroppen i fixerad startle-reaktion, extremlordoser cervical o lumbal, vävnaden mkt styv, full av knutor) --- känns skönt, jag märker att jag andas djupare att det öppnar sig i mellangärdet och att käken fortfarande är spänd

41 41 Sorg öppnar upp för sund, kreativ aggressionskraft Efter 3 mànaders behandling kan hon gràta utan att kollabera i hjärt-trakten, börjar jobba med sund aggressionskraft i fötterna-benen i kontakt med andningen i sittande - alltid öppna ögon när vi arbetar med hälsosam aggression. Ögonen är glänsande igen. Gränser

42 42 Självreglering och Rytm Ingen -- tar pauser, har sagt upp alla externa uppdrag, inbegriper mannen o svärmodern mer i uppfostran. Har kontakt m. sorg, ilska, glädje. Ingen smärta längre. Sover bättre

43