Psykosomatik och klinik i ett barnperspektiv Borgholm

Transkript

1 Psykosomatik och klinik i ett barnperspektiv Borgholm Gösta Alfvén Överläkare, docent, specialist barn och smärta Karolinska Universitetssjukhuset

2

3 Vår kropp och själ är ett. Men som i all vetenskap så behöver vi studera delarna för att förstå helheten. Vår kropp är enkel att beskriva, ögon, öron, muskler, armar, ben, inälvor med mera. Att vi har en själ är de flesta av oss överens om. Men att beskriva den är svårare. Själen är ett metafysiskt begrepp som ingriper emotioner, känslor, tankar, medvetande och minnen. Konkret blir det först då vi studera de neurobiologiska korrelaten till dessa fenomen, det vill säga stukturer i hjärnans olika delar. Vi kan avläsa och leva oss in i en annan människa utan ingående anatomiska och fysiologiska kunskaper. Flickan på bilden här tycker nog att det är lite spännande att den store konstnären vill avbilda henne med vattenkanna och blomma i handen. Men lite konstigt är det och lite stel blir man av att stå stilla så här och bli iakttagen. Och lite tråkigt är det, det vore roligare att få springa bort och leka. Men hon känner sig ganska trygg, verkar inte ha ont och har hälsans röda färg på kinderna. Men för att på ett djupare plan förstå vad som händer i henne så behöver vi kunskap om kropp och nervsystem. Vi behöver också ett biologiskt perspektiv för vår förståelse. Grunden för biologisk förståelse, anser de flesta idag, är det evolutionära perspektivet, att livet på jorden har utvecklats från enklare biologiska varelser med ämnesomsättning och förmåga till reproduktion.

4 Echerichia Coli

5 En mus

6 Bonoboer i närkontakt Psykosomatik

7

8 Barnpsykosomatik

9 Kroppens betydelse för det som sker i hjärnan Antonio Damasio skriver om kroppsemotioner: Dit räknas trötthet, energi, upprymdhet, spänning och obehag..

10 Kroppens betydelse för det som sker i hjärnan A.D.Craig har beskrivit vårt interoceptiva nervsystem som reglerar det som Damasio kallar för kroppsemotioner: Smärta är en del av interoceptionen. Smärta och annan interoception som trötthet och spänning behandlas på många olika nivåer i nervsystemet och är en integrerad del av emotioner, förstånd och beslutsfattande. Amygdala, insula, frontalbark och cingulum deltar i denna process.

11 Psykosomatik Interoception smärta

12 Studie över muskelspänning 42 barn 7-15 år Semistrukturerad intervju, test-retestad 38 barn angav att de ibland kände sig spända 32 barn kunde närmre beskriva denna känsla Dessa 32 barn kunde också beskriva var i kroppen de kände spänning: mage, ben, armar, huvud Alfvén 2003

13 Psykosomatik Emotioner och stress regleras i centrala delar i hjärnan

14 Medvetandet regleras i samspel mellan hjärnbark och talamus Gerald Edelman Psykosomatik

15 Då central nervsystemet är så dominerande är lätt att glömma bort att det i första hand är till för kroppen och inte tvärtom. Om vi inte svarar på törst eller hunger under en längre tid så dör vi. Smärta och trötthet är påträngande och nästan tvingande. Men rädsla eller ilska kan få oss att övervinna smärta och trötthet och tankar och vårt medvetandes kan få oss att stå ut med hunger och törst en tid.

16 Själen och kroppen påverkar varandra cirkulärt Psyke Soma

17 Det är svårt definiera vad psyket är. Det är komplext och kan aldrig till fullo beskrivas. Psyket består av ord, tankar, känslor, minnen, bilder, musik, emotioner, mm. Det är lättare att definiera vad kroppen är.

18 Ett enkelt sätt, kanske förenklat, men praktiskt och handfast är följande Psyke Emotionella system Soma Psykosomatik

19

20 Stress och emotioner som rädsla och ilska är viktiga för den psykosomatiska reaktionen.

21 Idag kan vi definiera stress och emotioner med utgångspunkt från vår kunskap om de neurobiologiska skeenden som äger rum.

22 Den psykosomatiska processen kan indelas i Den låga vägen: den från talamus inkommande informationen styrs direkt till amygdala. Den höga vägen: informationen går via neocortex. Den inre vägen: aktivering av minnen, tankar, och skeenden i cingulum. Somatopsykiska vägen, från kroppen.

23 Barn ritar sin stress. 29 barn deltog. Lindström/Kindwall2004

24 Stress och tankar stress är dåligt därför att man glömmer bort saker och blir virrig och så man måste gå snabbt, måste hinna, skynda, skynda, skynda får svårt att koncentrera sig, det blir rörigt och snurrigt, tänker på för mycket på en gång glömmer saker som sagts, glömmer vad man håller på Lindström & Kindblom 2004

25 Stress och känslor allt blir så mörkt det känns jobbigt, nervöst, bråttom, pirrigt, hetsigt, jäktigt, humöret ändras, man blir ledsen och deppad, man blir argare, mer trotsig, lättretlig, sur och irriterad, man blir konstig - mysko -, man känner sig lat, trött, känner sig liten, får ensamhetskänslor, en känsla av att vara bortglömd, känner sig hotad, kluven och splittrad, får dåligt självförtroende, Lindström & Kindblom2004

26 Stress och kroppen allmänt spänningstillstånd i kroppen och musklerna, (som varierar från en sensation, eller upplevelse, av obehag till smärta), skakningar, påverkan (obehag eller smärta) i mage, huvud, bröst, hals och käke, rygg, nacke och axlar, ben och armar, händer och fötter snabbare puls och hjärtklappning, svettningar och kallsvettningar, trötthet, kontrollförlust, fumlighet och förvirring, illamående, snabbare andning och andningssvårigheter, tyngdkänsla och hörselnedsättning. Lindström & Kindwall 2004

27 Det kan finnas ett samband mellan livshändelser och psykologiska skeenden och kroppsliga symtom

28 Psykosomatiska symtom

29 Nationell svensk studie n = 2647; ålder år För många prov: Huvudvärk 1 gng/v O.R. 1,58*** Magont 1 gng/v O.R. 2,05** Mobbing, flera typer: Huvudvärk 1 gng/v O.R. 2,71*** Magont 1 gng/v O.R. 3,43*** Huvdvärk och magont 1 gng/v O.R. 3,84*** Hjern A,, Alfvén G,. Östberg V, Acta Paediatrica 2007

30 Stressen idag i Sverige beror på psykosociala faktorer: livsstil, hemförhållande, dagis/skola ensamhet mobbing prestationskrav, inre och yttre psykologiska och sociala problem

31 Stress är livsnödvändig Positiv stress (stimulans) Negativ stress akut och kronisk Negativ stress har med förlust av kontroll, rädsla och uppgivande att göra. Obehaglig.

32 Muskelstress

33 Studie över muskelspänning 42 barn 7-15 år Semistrukturerad intervju, test-retestad 38 barn angav att de ibland kände sig spända 32 barn kunde närmre beskriva denna känsla Dessa 32 barn kunde också beskriva var i kroppen de kände spänning: mage, ben, armar, huvud

34 Forts. studie över muskelspänning 14 av dessa 42 barn beskrev smärta på platsen för upplevd spänning. Händelser som utlöste smärta: då jag känner stress, då jag förlorar i fotboll, då jag längtar hem, då jag blir arg, då jag ska få spruta, då jag blir rädd, då jag är arg, då jag är rädd, då jag tävlar, då jag möter nya människor osv

35 6-årig flicka med återkommande psykosomatiska buksmärtor sedan sex månader.

36 10-årig flicka ritar sin psykosomatiska smärta

37 Typisk lokalisation för tender points TP

38 Kristina 10 år Söker på barnläkarmottagningen pga Kraftiga återkommande magsmärtor Huvudvärk Nedsatt aptit Lättare diarréer och förstoppning

39 forts. Kristina 10 år Tidigare frisk. Har börjat i ny skola. Ont i magen i skolan, bråkig klass, kamratkonflikter. Utredning: inget kroppsligt fel. Mönster av muskelspänningar. Ont hela hösten. Genomgripande förändring i klassen. Bra.

40 Diagnostiska kriterier för återkommande psykosomatiska smärtor Återkommande påtagligt ont i minst 3 månader, minst 3 gånger. organisk orsak utesluten samt minst sex av sju av nedan definierade kriterier uppfyllda:

41 1. Debut av långdragen negativ stress vid tiden för debut av smärtorna. 2. Smärtor parallellt med långdragen negativ stress. 3. Bättre/besvärsfri parallellt med minskad/upphörd långdragen negativ stress. 4. Akut stress leder till akuta smärtor 5. Flertalet tillfällen av smärtor relaterade till stress. 6. Barnet följt under minst ett år. 7. Föräldrar/barn och behandlande läkare överens om diagnosen.

42 Livshändelser hos 42 barn vid debut av återkommande psykosomatiska magsmärtor Börja skolan Börja förskola Mobbing Föräldrars skilsmässa Konflikt med klasskamrat Skolsvårigheter/ADHD 11 barn 3 barn 9 barn 7 barn 2 barn 3 barn G.A.03

43 forts. livshändelser hos 42 barn vid debut återkommande psykosomatiska magsmärtor Syskonsvartsjuka Mamma börjat arbeta Narkotikaproblem mor Sexuellt övergrepp Far mördad Hissfobi 2 barn 1 barn 1 barn 1 barn 1 barn 1 barn G.A.03

44 NU VAR DET SLUT