Är depression vanligt? Vad är en depression?

Transkript

1

2

3 Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig nedstämd och tyckt att det mesta varit trögt och tungt den senaste tiden. Kanske har Du rent av misstänkt att Du haft en depression men trott att den skulle gå över med tiden?

4 Är depression vanligt? Depression är vanligare än man tror. Man har funnit att ca 40% av alla kvinnor och ca 20% av alla män riskerar att någon gång under livet drabbas av en depression, av en sådan svårighetsgrad att man behöver professionell hjälp. Det här betyder att ganska många i befolkningen är deprimerade, någonstans mellan 3 och 5%. Alla får dock inte den behandling de skulle behöva. Vad är en depression? Det är naturligt att reagera med sorg och nedstämdhet i olika skeden i livet. Det kan vara en reaktion på en förlust av något slag eller det kan vara en reaktion på en situation man inte klarar av. Att reagera på det här sättet fyller sannolikt en funktion. En depression innebär att stämningsläget är sänkt på ett onaturligt sätt. Vid djupa depressioner är det oftast ingen svårighet att förstå vad det rör sig om, men vid lättare former är det svårare att dra en skarp gräns mellan vad som är normal nedstämdhet och depression. Depression är kanske en störning i en mekanism som vi människor har för att reagera på och handskas med förluster och vissa typer av yttre påfrestningar. I normala fall blir inte reaktionen så stark eller så långvarig. Reaktionen löses upp av sig själv. Men ibland släpper inte reaktionen, den kanske t o m djupnar. Reaktionen har övergått i en depression. Hos vissa människor kan kanske den här reaktionen starta av sig själv liksom ett alarm kan utlösas utan synbarlig orsak. Sannolikt är det många faktorer i en komplicerad samverkan som bidrar till att

5 man blir deprimerad ärftlig benägenhet, som gör att larmet lättare kan utlösas, liksom både tidigare och aktuella psykologiska och sociala faktorer. Vilka symtom får man vid depression? Centrala symtom vid depression är nedstämdhet och ett minskat intresse för olika aktiviteter. Det sistnämnda kan innebära att man har tappat lusten till det mesta. Ingenting känns roligt längre och man varken kan eller orkar ta sig för något. Andra vanliga symtom är känsla av svaghet och brist på energi, minskad koncentrationsförmåga, ångest och oro, upplevelse av värdelöshet eller skuld och sömnsvårigheter. Det kan ibland vara svårt att somna på kvällen men ibland kan sömnbesvären innebära att man sover oroligt under natten och vaknar tidigt på morgonen. Den ångest och oro man känner som deprimerad kan ibland bli mycket stark och upplevas som värst om morgnar och förmiddagar för att lätta senare under dagen. Nedstämdheten och oförmågan kan ibland vara förenad med en känsla av hopplöshet och livsleda. Kroppsliga symtom kan också förekomma som t ex trötthet, huvudvärk, muskelspänning, förstoppning, minskad aptit och nedsatt sexuell lust. De depressiva symtomen är inte alltid så tydliga och man kan känna sig mera som kroppsligt sjuk. Ibland finns en upplevelse av att man inte riktigt känner igen sig själv. Symtomen varierar från person till person men också beroende på depressionens djup. Det är vanligare att man drabbas av depression höst och vår och hos vissa med återkommande besvär kan depressionerna ha ett tydligt årstidsbundet mönster.

6 Behandling botar de allra flesta Sedan många år tillbaka finns det speciella läkemedel med mycket god effekt på depressioner. Det betyder att det finns hjälp att få, även om man i sitt deprimerade tillstånd inte alltid tror så. Efter många år av forskning tror man att det är vissa signalsubstanssystem i hjärnan som kan vara störda vid depression. Ett sådant signalsubstanssystem är det sk serotoninsystemet och utvecklingen av nya antidepressiva läkemedel har bl a inriktat sig på att ta fram medel med en specifik och normaliserande effekt på funktionen i detta system. Dessa läkemedel saknar i stort sett effekt på andra signalsubstanssystem och på så sätt minskar uppkomsten av onödiga biverkningar. Zoloft och andra så kallade selektiva serotoninåterupptagshämmare, (andra vanliga SSRI-preparat är Seroxat, Cipramil och Fontex), verkar selektivt på serotoninsystemet och kan liksom andra liknande mediciner ge vissa biverkningar som vanligen är milda och övergående. Risken för biverkningar minskas med lägre doser. Vanligast är illamående, magbesvär och sexuella funktionsstörningar. Illamåendet försvinner oftast inom någon vecka medan de sexuella funktionsstörningarna kan kvarstå under längre tid. När man blir ordinerad ett antidepressivt läkemedel är det viktigt att man följer sin läkares ordinationer och råd. Den antidepressiva effekten kommer inte omedelbart, utan gradvis, och det tar någon eller några veckor innan man känner förbättringen komma. Eventuella biverkningar brukar däremot komma omedelbart efter det att man påbörjat behandlingen. Ibland är den dos man ordinerats inte tillräcklig och då kan den behöva ökas, något som man enbart

7 skall göra i samråd med sin läkare. Eftersom det tar tid innan den antidepressiva effekten kommer är det viktigt att man inte ökar dosen för tidigt. Vid besvärande biverkningar kan dosen också behöva justeras. Behandlingen av en depression bör pågå under minst 6 månader. Om man haft upprepade depressioner kan behandlingen behöva pågå under längre tid. Antidepressiva läkemedel är inte beroendeframkallande. Användande av ett antidepressivt läkemedel står inte heller i någon motsatsställning till samtalsterapi, utan tvärtom, olika behandlingssätt kan utgöra komplement till varandra. När man i samråd med sin läkare avslutar behandlingen med ett antidepressivt läkemedel, kan det vara lämpligt att minska dosen gradvis.

8 Den här lilla foldern har tagits fram av Pfizer AB i samarbete med överläkare Björn Mårtensson, Karolinska Sjukhuset. Box 501, Täby, tel , fax , För mer information om depression och ångest S-98-ZOL-034