Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av bipolär sjukdom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av bipolär sjukdom"

Transkript

1 Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av bipolär sjukdom

2 INNEHÅLL Bipolär sjukdom 5 Orsaker 13 Behandling 17 Biverkningar 25 Vägen till att må bättre 29 DEN HÄR BROSCHYREN vänder sig till dig som har eller känner någon som fått diagnosen bipolär sjukdom. De följande sidorna ger dig information om sjukdomen och hur den behandlas som även anhöriga kan ha nytta av att lära sig mer om. När du har läst den här broschyren kanske du har frågor som inte tagits upp eller som du själv inte tänkt på tidigare. Skriv ner dem på anteckningssidan i slutet och ta upp dem med din läkare eller kontaktperson. LYCka till! Mina sidor 33 Föreningen Balans Föreningen Balans har medverkat med synpunkter vid produktionen av denna broschyr. 3

3 BIpOLär sjukdom Bipolär sjukdom påverkar många av de funktioner som styrs av hjärnan, t ex stämningsläge, livsenergi, initiativförmåga, sömn, tal, tankar, bedömningsförmåga och beteende. 4

4 Vad är BIpOLär sjukdom? symtom VId MaNI Bipolär sjukdom, ibland även kallad manodepressiv sjukdom, är ett tillstånd i hjärnan som orsakar stora skiftningar i stämningsläge, livsenergi och beteende. Ett exempel på beteende som påverkas är den sociala förmågan. Sjukdomen kännetecknas av perioder då man är uppåt och nedåt. Dessa episoder kallas mani respektive depression. Sjukdomen börjar ganska tidigt i livet, i puberteten eller i tidig vuxenålder och är i regel livslång. alla nedanstående symtom kan förekomma vid bipolär sjukdom. Graden av symtom kan emellertid skifta. alla symtom behöver inte heller förekomma just hos dig. Känslor känslan av att vara ovanligt hög eller uppe i varv känslan av att vara extremt lättirriterad eller arg Överdriven känsla av att man är en extremt viktig person, stark och storslagen TanKar tankarna är flyktiga eller ovanligt snabba, fler tankar än vanligt finns i huvudet Svårigheter med koncentrationen, man blir lätt distraherad BeTeende Ökad livsenergi och ökad initiativförmåga, många bollar i luften Forcerat och snabbt tal Ökat sexuellt intresse och/eller ökad sexuell aktivitet Minskat sömnbehov, man sover mindre, sömnrubbningar kan förekomma tendens att utföra impulsiva och oansvariga aktiviteter utan att oroa sig för konsekvenserna (t ex att spendera alltför mycket pengar, engagera sig i farliga sexuella aktiviteter, köra bil hänsynslöst, hamna i slagsmål) 6 7

5 symtom VId depression Vad INNEBär det att Ha BIpOLär sjukdom? alla nedanstående symtom kan förekomma vid bipolär sjukdom. Graden av symtom kan emellertid skifta. alla symtom behöver inte heller förekomma just hos dig. Känslor En känsla av sorg, man känner sig nere eller deppad och förlorar intresset för saker man vanligtvis gillar En känsla av hopplöshet, negativ inställning En överdriven känsla av att vara värdelös känslor av skuld, hjälplöshet eller av att vara förkrossad TanKar t änkandet går långsamt, känslan av att ha färre tankar i huvudet än vanligt Man har svårt att koncentrera sig, svårt att minnas saker och har svårt att ta beslut BeTeende Minskad livsenergi och minskad initiativförmåga, trötthet, känsla av att allting går trögt Man talar mindre och långsammare Förlorat sexuellt intresse Man sover för mycket eller dåligt tankar på döden, självmord eller försök till självmord Förloppet vid bipolär sjukdom är mycket individuellt. Vissa personer drabbas endast av få episoder och fungerar däremellan relativt normalt. andra har mer täta episoder och kan även uppleva symtom (korta maniska eller depressiva) mellan episoderna. Bipolär sjukdom kan också utmärkas av tillstånden nedan. Hypomani Hypomani kännetecknas av milda till måttliga maniska symtom som varar i minst fyra dagar, men är oftast inte så svåra att det dagliga livet påverkas allvarligt 1. tillståndet kan utvecklas till en allvarlig mani eller växla om till en depression. BlandTillsTånd Blandtillstånd innebär att maniska och depressiva symtom förekommer samtidigt. Vanligt förekommande är upprördhet, sömnsvårigheter, aptitförändringar och självmordstankar. Förändrad verklighetsuppfattning Förändrad verklighetsuppfattning är ett så kallat psykossymtom och kan ibland förekomma samtidigt som maniska symtom, blandtillstånd eller depressiva symtom. Hallucinationer (man hör eller ser något som inte finns) och illusioner (mycket egendomliga tankar som andra inte kan föreställa sig) kan tillstöta. Dessa försvinner när manin eller depressionen upphör. Referens: 1. american Psychiatric association (2002). Mini D iv. Diagnostiska kriterier enligt DSM iv tr. Danderyd: Pilgrim Press. 8 9

6 typer av BIpOLär sjukdom sjukdomar som kan förekomma samtidigt som BIpOLär sjukdom Bipolär i Bipolär i kännetecknas av återkommande maniska och depressiva episoder samt fullskaliga maniska perioder. Bipolär ii Bipolär ii kännetecknas av episoder av depression och hypomani, utan fullskaliga maniska episoder. andra tillstånd kan förekomma samtidigt som bipolär sjukdom, t ex: sjukdomar på grund av alkohol och drogmissbruk, ångestsjukdomar (inklusive tvångssjukdomar), liksom personlighets och beteendestörningar. Vissa av dessa tillstånd kan ibland svara på samma behandling som ges vid bipolär sjukdom, andra kan kräva speciell behandling. rapid cycling Rapid cycling (snabba cykler) innebär att man får fyra eller fler maniska, hypomana eller depressiva episoder inom ett år. Vissa personer kan även uppleva ett flertal episoder inom en och samma vecka, eller till och med under samma dag. Rapid cycling kan förekomma hos patienter med såväl bipolär i som bipolär ii sjukdom

7 OrsakEr Tillsammans med din läkare eller annan vårdgivare är det bra om du lär dig identifiera de utlösande faktorer som kan vara unika just för dig. 12

8 VEM drabbas av BIpOLär sjukdom OcH Varför? utlösande faktorer VId BIpOLär sjukdom Orsakerna till bipolär sjukdom är fortfarande inte helt klarlagda. Man vet att sjukdomen inte beror på upplevelser i barndomen, dåligt föräldraskap eller personliga svagheter. Vi vet också att genetiska faktorer har betydelse. Små förändringar i flera geners uttryck gör att vissa nervceller i hjärnan inte fungerar som de ska. Därmed uppstår en obalans i de kemiska substanser som sköter kommunikationen mellan hjärncellerna. Nästan två tredjedelar av dem som drabbas har bipolär sjukdom i släkten. Om en förälder har sjukdomen är risken att den går i arv ganska liten, bara 5 %. Siffran stiger dock om även andra släktingar bär på anlagen och når upp till 30 % om båda föräldrarna är sjuka. 2 Vissa faktorer kan ibland aktivera en episod vid bipolär sjukdom. till dessa brukar man räkna: stressande händelser, t ex att få sparken från arbetet, genomgå en skilsmässa eller svår sjukdom större positiv händelse i livet, t ex giftermål eller befordran årstidsväxlingar behandling av depression med antidepressiv medicin (kan möjligen aktivera övergång till en manisk episod) brist på sömn eller avbruten sömn nyttjande av alkohol eller missbruk av narkotika eller andra psykoaktiva substanser Episoder kan också förekomma utan identifierbara utlösande faktorer. Referens: 2. Berretini WH, Ferrado tn, Goldin LR et al. Chromosone 18 DNa markers and manic depressive illness: evidence for a susceptibility gene. Proc Natl acad Sci USa 1994;91:

9 BEHaNdLINg Läkemedel, psykosocial behandling och olika livsstilsförändringar är viktiga delar i behandlingen av bipolär sjukdom. 16

10 Varför är BEHaNdLINg under LÅNg tid så VIktIg? LäkEMEdEL är NödVäNdIga för framgångsrik BEHaNdLINg av BIpOLär sjukdom Bipolär sjukdom kan inte botas, men sjukdomen kan behandlas på olika sätt genom att lindra symtom och motverka återfall. Vilken behandling läkaren väljer beror bland annat på vilken form av bipolär sjukdom det rör sig om, hur allvarlig den är och om man har andra sjukdomar. Målet är att man ska må bra genom att depressionen eller manin behandlas, framtida episoder mildras eller minskas i frekvens och att man får hjälp med att acceptera och hantera sin sjukdom. Det finns en mängd läkemedel mot bipolär sjukdom. Många behöver en kombination av olika preparat för att mildra de depressiva symtomen, kontrollera de maniska symtomen och förhindra svängningarna däremellan. Den som har bipolär sjukdom behöver ta läkemedel för att mildra, minska eller inte återfå sina symtom. Psykosocial behandling (tex psykoedukation/kognitiv beteendeterapi, familje behandling och stöd i arbetssituationen) och enkla förändringar i livsstilen kan också vara viktiga delar av behandlingen. Om sjukdomen inte behandlas kan symtomen förvärras eller återkomma. Risken är även att sjukdomen förvärras med tiden och att livskvaliteten försämras. Med fortlöpande välanpassad behandling kan även en person med bipolär sjukdom leva ett friskt och produktivt liv. Vilken typ av läkemedel din läkare förskriver beror på dina symtom. Eftersom bipolär sjukdom är ett livslångt tillstånd är det nästan alltid nödvändigt med långtidsbehandling. Du och din läkare kommer att diskutera vilken medicinering som är effektivast för dig

11 LäkEMEdEL LINdrar symtomen psykosocial BEHaNdLINg Läkemedlen hjälper till att balansera nivåerna av vissa kemiska substanser i hjärnan vilket gör att du kommer att känna dig bättre, fungera bättre och tänka klarare. Du kommer snart att märka en lindring av dina symtom. Läkemedlen är även till stor hjälp för att förhindra framtida episoder. För att läkemedlen ska vara effektiva måste de dock alltid tas i förskriven dos och dagligen även när du känner dig bra! tänk också på att tala om för din läkare eller annan vårdgivare om du använder andra läkemedel eller naturläkemedel, även receptfria preparat. Utöver läkemedel och kunskap om sin sjukdom, behöver många även någon form av psykosocial behandling 3. kognitiv beteendeterapi (kbt) är en forskningsbaserad terapiform med fokus på individens tankar, reaktioner och handlingsmönster. terapin inriktas på att förändra mindre funktionella uppfattningar, tankemönster och beteenden. inom kbt förekommer både individuell behandling och gruppbehandling där flera patienter deltar samtidigt. kbt har visat sig effektivt vid många av de symtom man upplever vid bipolär sjukdom, t ex depression, stress, ångest, social fobi, tvångstankar och självskadebeteende. Behandlingen som utformas individuellt, kombineras vanligtvis med medicinering. Referens: teser om bipolär sjukdom, Svenska Sällskapet för Bipolär sjukdom

12 tre steg för VäLBEfINNaNdE steg 1 Läkemedel måste användas för att symtomen ska kunna kontrolleras, minskas eller försvinna. Ett läkemedel eller en kombination av olika läkemedel måste i de flesta fall tas dagligen för att behandlingen ska hjälpa dig att må bättre. Läkemedlen måste därmed även tas när du känner dig bra! Upprätthåll en öppen och ärlig dialog med din läkare eller annan vårdgivare om de fördelar och nackdelar du upplever med den medicinska behandlingen. steg 2 För att lära dig att handskas med dina symtom och de situationer som kan utlösa en episod kan det vara till stor hjälp att ha någon att prata med, både anhöriga, nära vänner och specialister. Rådgivning kan ges av psykiater, psykolog, sjuksköterska med speciell psykiatrisk kompetens eller kurator. steg 3 i kombination med den medicinska behandlingen kan hälsosamma vanor och en balanserad livsstil förbättra symtomen. Se till att få tillräckligt med vila och sömn Minimera bruket av alkohol Försök att äta en välbalanserad kost Utöva någon form av fysisk aktivitet regelbundet För ett så regelbundet dagligt liv som möjligt Håll kontakt med familj och vänner Utveckla olika tekniker för att hantera stress (t ex med hjälp av kbt, meditation och avslappningsövningar) Många väljer även att gå med i en patientgrupp eller patientförening som också kan erbjuda tillfällen att delta i olika samtalsgrupper, utbildningar och seminarier. andra patienters erfarenheter kan hjälpa dig att förstå dig själv, att leva i nuet och att hantera känslor och relationer

13 BIVErkNINgar Berätta för din läkare om de biverkningar som du upplever. Tillsammans kan ni med säkerhet hitta lösningar för hur biverkningarna kan minimeras eller undvikas. 24

14 BIVErkNINgar går att Åtgärda tala MEd din LäkarE alla läkemedel kan orsaka olika biverkningar. i svåra fall kan biverkningarna leda till att man slutar ta sin medicin. Det är därför viktigt att man tillsammans med sin läkare får prova sig fram till den medicinering som har bäst effekt med så lite biverkningar som möjligt. De moderna läkemedel som används idag har i regel färre och mindre allvarliga biverkningar. Berätta alltid för din läkare vilka biverkningar du upplever. Din läkare kan hjälpa dig att minimera biverkningarna genom att justera doseringen eller genom att byta till ett annat läkemedel. Sluta inte med medicineringen utan att först tala med din läkare. Om du avbryter behandlingen är risken stor att dina symtom kommer tillbaka eller att du får en ny episod av mani eller depression. De vanligaste biverkningarna av de läkemedel som används vid bipolär sjukdom är: Viktuppgång Förändringar i blodsockernivåer illamående eller diarré Stelhet eller rastlöshet Skakningar och andra rörelseproblem Minskat sexuellt intresse trötthet Håravfall Muntorrhet Förstoppning Hudutslag Dubbelseende, dimsyn kom ihåg att det ibland tar ett tag för kroppen att anpassa sig till behandlingen, biverkningarna minskar ofta efter en tid

15 VägEN till att MÅ BättrE Att följa din behandlingsplan är det viktigaste du kan göra för att fortsätta må bra. 28

16 träffa din LäkarE OcH/ELLEr annan VÅrdgIVarE regelbundet följ din BEHaNdLINgspLaN Din läkare och andra vårdgivare kommer regelbundet att stämma av hur du mår och hur du svarar på medicineringen. Periodvis kommer din läkare även att kontrollera vikt, blodsocker, blodtryck, koncentrationen av läkemedel i blodet, kolesterol och fettnivåer, njur och/ eller leverfunktionen och nivåerna av olika hormoner, tex sköldkörteloch sexualhormoner. allt beroende på vilket eller vilka läkemedel du behandlas med. ta dina läkemedel varje dag även då du känner dig bra! Det är det absolut bästa sättet att hålla sjukdomen under kontroll. Om du slutar med behandlingen kan det innebära att symtomen återkommer och kanske ökar i svårighetsgrad. Om du känner av signaler som tyder på återfall, meddela din läkare omedelbart. Återfallssymtom brukar oftast vara samma symtom som du upplevt tidigare. Det kan dock vara svårt att känna igen signalerna på egen hand. Fråga någon du litar på, någon i familjen, annan anhörig eller vän, som kan hjälpa dig att kontrollera symtomen och identifiera tecken på återfall. ta HaNd OM dig Försök att: ha regelbundna tider sova ordentligt minimera alkoholanvändningen äta välbalanserat följa dina dagliga rutiner röra på dig regelbundet behålla kontakterna med familj och vänner hitta metoder för att minska stressen 30 31

17 det finns andra som du Som drabbad av bipolär sjukdom är du långt ifrån ensam. 3 5 % av Sveriges vuxna befolkning har diagnosen och mörkertalet är stort 4. Här hittar du adressen till Föreningen Balans, en patient och intresseförening där du kan få hjälp att öka din kunskap om sjukdomen och få kontakt med andra att dela dina erfarenheter med. Du kan också få goda råd kring hur du ska agera i dina kontakter med sjukvården. Även om det inte finns någon avdelning där du bor, kan du få tips om var du hittar närmaste lokalförening. MINa sidor Referens: 4. Hirschfeld RM et al. J Clin Psychiatry 2003;64(1):

18 kontaktpersoner MINa MEdIcINEr 1. Min behandlande läkare: tel: Min kontaktsjuksköterska: tel: Övriga kontaktpersoner:... tel: tel: tel: tel: tel: tel: tel: tel:... Läkemedel Dosering 34 35

19 MINa tidiga tecken Hur MÅr jag? Här skriver du ner just dina tidiga tecken på försämring så att du och dina närstående kan vara observanta på just dem, om de skulle smyga sig på.... På följande sidor kan du fylla i hur du upplever livet och vardagen när du påbörjat din behandling. kanske märker du skillnad på humöret och hur vardagssysslorna fungerar eller någon annan effekt av din medicin? Oavsett vilket, är det bra att regelbundet göra en liten anteckning för att lättare komma ihåg vad du vill ta upp nästa gång du träffar din läkare

20 Hur MÅr jag?

21 Hur MÅr jag? checklista Jag har upplevt Svårighetsgrad detta nyligen (på en skala 1 till 4) Minskad energi Checklistan är utformad för att hjälpa dig när du talar med din läkare om dina läkemedel. Om du drabbas av något av dessa besvär markerar du med ett kryss på den aktuella raden. Beskriv sedan hur besvärligt du tycker att det är genom att rangordna på skalan 1 till 4, där 4 är värst. Långsammare tankeförmåga Nedstämdhet Trötthet Koncentrationsstörning Overkliga upplevelser milda måttliga allvarliga mycket allvarliga Illamående Muntorrhet Visa checklistan vid ditt nästa besök. Sluta inte ta din medicin utan att först tala med din läkare! Sjukdomssymtomen riskerar annars att komma tillbaka. Minskat sexuellt intresse Sexuella problem Stelhet Rastlöshet Skakningar eller andra rörelseproblem Viktökning Påverkan på aptiten Diarré Förstoppning 40 41

22 anteckningar/frågor

23 Vad menas med bipolär sjukdom? Vem drabbas och varför? Vad går behandlingen ut på och hur länge dröjer det innan man känner sig bättre? Den här broschyren vänder sig till dig som har eller känner någon som fått diagnosen bipolär sjukdom. Här hittar du allmän information om sjukdomen och vad man bör tänka på i samband med medicinering och övrig behandling. AstraZeneca Nordic Södertälje Sverige Tel +46 (0) CNS 11.XXXXXS

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling Affektiva mottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 070116 Behandling av bipolär sjukdom Alla patienter med bipolär sjukdom skall rekommenderas att så

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Patientarbetsbok. Let s talk. Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas

Patientarbetsbok. Let s talk. Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas Patientarbetsbok Let s talk Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas 2 Innehåll Sida 4 Sida 6 Sida 8 Sida 10 Sida 12 Sida 14 Sida 16 Sida 18 Sida 20 Sida 22 Sida 26 Sida 28 Sida

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Example - not for use

Example - not for use Frågeformulär om livskvalitet vid sköldkörtelsjukdomar -ThyPROse- Detta frågeformulär handlar om hur det har påverkat dig att ha en sköldkörtelsjukdom. Besvara varje fråga genom att sätta kryss vid det

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Om psykiska sjukdomar

Om psykiska sjukdomar Om psykiska sjukdomar Psykiska sjukdomar gör så att sättet att tänka och känna förändras och man upplever saker annorlunda än när man mår bra. Den som blir sjuk förändras i sitt sätt att vara. Man kan

Läs mer

Vad är depression och vad är nedstämdhet?

Vad är depression och vad är nedstämdhet? Vad är depression och vad är nedstämdhet? Lars Jacobsson Professor emeritus i psykiatri Institutionen för klinisk vetenskap Målningen som avbildas i Figur 1 gjordes 1903 av Hugo Simberg, som var en finlandssvensk

Läs mer

Ett påklistrat leende kan dölja symtomen

Ett påklistrat leende kan dölja symtomen Ett påklistrat leende kan dölja symtomen Depression Information till patienter och anhöriga Tycker dina vänner att du borde rycka upp dig? Försöker du hålla skenet uppe, trots att du känner dig nedstämd,

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Patientinformation Aricept (donepezil)

Patientinformation Aricept (donepezil) Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta

Läs mer

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin Denna skala är avsedd att användas då det finns misstanke om att en patient med känd schizofreni parallellt lider av en

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ kurator, neuropediatriska avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus dianal@ourmail.se Stress Uppstår vid obalans mellan krav och förmåga

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink 1. We each performed separate translations of the IPQ-R into Swedish. 2. We compared our translations, discussed the differences and

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Patientinformation om MINIRIN

Patientinformation om MINIRIN Patientinformation om MINIRIN Vid behandling av nattliga kissningar UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Du har ordinerats behandling med läkemedlet MINIRIN (desmopressin) mot nocturi nattliga kissningar. Innan Du

Läs mer

Medicin vid ADD/ADHD

Medicin vid ADD/ADHD Medicin vid ADD/ADHD Om mig och mottagningen 49 år, läkare 1994 Startade 2006 hemma i källaren, kv. Aftonstjärnan 5 medarbetare 800 diagnoser 250 medicineringar Personlig erfarenhet Kvällens föreläsning

Läs mer

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Let s talk. Diskussionsunderlag om var depression kommer ifrån och hur den kan behandlas

Let s talk. Diskussionsunderlag om var depression kommer ifrån och hur den kan behandlas Let s talk Diskussionsunderlag om var depression kommer ifrån och hur den kan behandlas Let s talk Varför Let s talk? Eftersom obesvarade frågor kan förhindra framgångsrik behandling Uttryck vad du känner

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnoskännedom KUR-projektet Umeå 121113 Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd information som inte behöver formuleras Appendicit Inom

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas

Läs mer

På onkologikliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. rehabilitering. Yoga är underbart.

På onkologikliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. rehabilitering. Yoga är underbart. Yoga är underbart. Yoga och samtal gör livet Evidensbaserad forskning på cancerpatienter som fått utöva yoga eller mindfulness visar signifikanta förbättringar när det gäller stress, oro, humörstörningar,

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer