Patientarbetsbok. Let s talk. Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patientarbetsbok. Let s talk. Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas"

Transkript

1 Patientarbetsbok Let s talk Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas

2 2

3 Innehåll Sida 4 Sida 6 Sida 8 Sida 10 Sida 12 Sida 14 Sida 16 Sida 18 Sida 20 Sida 22 Sida 26 Sida 28 Sida 29 Sida 46 Sida 47 Introduktion Vem drabbas av depression? Depression är en medicinsk sjukdom som kan komma till uttryck på många olika sätt Vad är orsaken till depression? Vad händer i hjärnan? Varför är det viktigt att behandla depression? Antidepressiva läkemedel Psykoterapi Hur ser depressionens livscykel ut? Egenvård Prata med din familj och vänner Behandlingsplan Stämningslägesdagbok Tålamod Referenser 3

4 Bli hjälpt av att skriva ner dina tankar Att hitta allmän information om depression är inte svårt. Det svåra är att hitta vad som är nyckeln till just din depression. Den här boken kan hjälpa dig att förstå utlösande faktorer till dina symptom och hjälpa dig att finna lösningar till hur du kan må bättre. Använd den för att reflektera över hur din depression påverkar ditt liv och hur du kan hitta den rätta vägen ut ur den. Anteckna, skriv ner dina tankar och ta med dig boken till ditt nästa möte med läkaren. Var ärlig och öppen i din dialog. Detta gör att din läkare kan ge dig det stöd och den behandling som du behöver. Att ta sig ut ur en depression kan vara svårt och plågsamt. Varför känner jag mig deprimerad? Kan det botas? Kommer jag någonsin att bli mig själv igen? Att samarbeta med din läkare är viktigt för att du ska kunna börja må bra igen. Genom att förklara hur du mår hjälper du din läkare att förstå hur depressionen påverkar dig. Tillsammans kan ni hitta de rätta svaren. 4

5 Jag kommer att vara till hjälp under de kommande sidorna. Tillsammans kommer vi att omvandla allmän information till personlig information och försöka hitta en väg ut ur din depression. Varje gång du ser en penna kan du anteckna dina tankar och frågor. Detta kan hjälpa dig att få en bättre insikt i din depression och det kan vara ett användbart verktyg för att förbättra dialogen med din läkare. Ställ frågor. I detta avsnitt finns det plats för dig att anteckna frågor till din läkare. Ta dem med dig till ditt nästa möte. Att veta varför och hur man tacklar depression kan hjälpa. 5

6 Vem drabbas av depression? Ibland kanske det känns som att du är den enda som lider av depression, men så är det inte. Alla kan drabbas och det är många som gör det. Människor av olika kön, ålder, etnicitet och utbildning kan drabbas av depression. 1 Upp till 1 av 4 kvinnor och upp till 1 av 9 män kan drabbas av depression någon gång under sin livstid. 1 Det gör jag också Jag lider av depression Jag lider av depression Jag med 6

7 Har du vänner eller familjemedlemmar som varit deprimerade? Frågor till din läkare: 7

8 Känslomässiga symptom: Fysiska symptom: Hur har ditt arbetsliv påverkats?: Hur har ditt sociala liv påverkats?: Hur har ditt familjeliv/arbetsuppgifter i hemmet påverkats?: Försök beskriva hur du mår. Har du upplevt ledsamhet, energibrist, viktförändring, etc.? Frågor till din läkare: 8

9 Depression är en medicinsk sjukdom som kan komma till uttryck på många olika sätt 2 Inga depressioner är identiska och varje väg till att börja må bra igen skiljer sig åt. Många tror att depression enbart påverkar våra känslor, men det stämmer inte. Faktum är att du kan uppleva ett brett spektrum av olika symptom. Du kan uppleva ett fåtal eller flera av dessa symptom och du kan ibland märka symptom som utmattning eller värk redan före uppkomsten av symptom som normalt förknippas med depression, såsom ledsamhet och förlorat intresse. Ditt arbetsliv Brist på energi Svårt att koncentrera sig Minnesproblem Ditt sociala liv Isolerar dig Din kropp Trötthet Sömnproblem Smärta och värk Viktförändringar Ditt familjeliv Irritation Otålighet Dina känslor Ledsamhet Förlorat intresse Skuldkänslor Hopplöshet 9

10 Har du nyligen upplevt händelser i ditt liv som orsakat mycket stress? Beskriv dem här. Har du någonsin klandrat dig själv eller andra för att du drabbats av depression? Frågor till din läkare: 10

11 Psykologiska faktorer Biologiska faktorer Sociala faktorer Vad är orsaken till depression? Många personer med depression frågar sig varför just jag?. Faktum är att depression är ett komplext tillstånd med många samverkande, bakomliggande faktorer. Det handlar t.ex. om biologiska, psykologiska och sociala faktorer som alla samverkar till att orsaka depression och det finns inget entydigt svar på frågan. 3 En sak vet man - det är inte ditt fel. 11

12 Vad händer i hjärnan? Även om ingen kan ge ett exakt svar på vad som orsakar depression, vet man att personer med depression har en obalans av vissa kemiska ämnen i hjärnan som kallas neurotransmittorer. 4 Dessa är kemiska ämnen som transporterar meddelanden mellan hjärnceller. 5 Synaps i hjärnan Synaps i hjärnan Människor utan depression Människor med depression 12

13 Frågor till din läkare: Har du någonsin reflekterat över att depression också är en biologisk sjukdom? Hur påverkar denna kunskap dina tankar om din depression? 13

14 Försök beskriva hur depressionen påverkar ditt liv. Vad kunde du göra innan din depression som du saknar att inte kunna göra nu? Vad vill du kunna göra när du blir bättre? Frågor till din läkare: 14

15 Varför är det viktigt att behandla depression? Depression behöver behandlas så att du kan börja leva ditt liv igen. Ju tidigare du hittar rätt behandling desto mer sannolikt är det att du kommer att må bättre och fortsätter att må bra. 6 15

16 Hur fungerar antidepressiva läkemedel? Då inga depressioner är identiska finns det också ett antal olika sätt att behandla dem. Det kan finnas ett samband mellan de olika kemiska ämnena i hjärnan som kallas neurotransmittorer och depressionssymptom. 7 Därför finns det olika typer av antidepressiva läkemedel. Var och en av dem fungerar lite olika, fast vad de har gemensamt är att de fungerar genom att öka nivåerna av olika neurotransmittorer, som t.ex. serotonin, noradrenalin och dopamin, i hjärnan. 8 Att hitta rätt medicin eller kombination av mediciner kan ta lite tid. 9 Vissa kan behöva göra flera justeringar för att kunna optimera behandlingen med avseende på effekt och/eller tolerabilitet. 10 Synaps i hjärnan Synaps i hjärnan Patienter med depression kan ha låga nivåer av neurotransmittorer som transporterar meddelanden mellan hjärncellerna. 5 Antidepressiva läkemedel fungerar genom att öka nivåerna av olika neurotransmittorer i hjärnan. 8 16

17 Symptom som kan förknippas med låga nivåer av neurotransmittorerna serotonin och noradrenalin Serotonin Noradrenalin Förändringar i vikt/aptit 12,14 Irritabilitet 12 Självmordstankar 12 Aggression 12,13 Nedsatt sexlust 13,14 Nedstämdhet Ångest 11 Sömnproblem Fysisk smärta och värk 13,14 Uppfattningsförmåga 13,14 Inlärningsförmåga 13,14 Intresse 11 Energi 11,12 Koncentration 15 Motivation 14 Vakenhet 12,13 Vaksamhet 12 17

18 Hur har din medicin fungerat hittills? Har du upplevt några biverkningar som har påverkat din livskvalitet om ja, vilka? Vad tror du om att komplettera medicinering med psykoterapi? Frågor till din läkare: 18

19 Behöver du psykoterapi? Att hitta rätt behandling kan ta lite tid, så ge inte upp. Psykoterapi har visat sig vara effektivt vid behandling av depression. 3 Psykoterapi är ett av två behandlingsalternativ, där det andra är behandling med antidepressiv medicin, vid behandling av lätt till måttligt uttalad depression. 3 Olika typer av psykoterapier omfattar kognitiv beteendeterapi, psykodynamisk terapi och interpersonell terapi. 19

20 Hur ser depressionens livscykel ut? 16 Depression kan vara svårt för andra att förstå och behandlingens längd kan variera. Kom därför ihåg att även om du känner dig bättre är det viktigt att du fortsätter att ta hand om dig själv och fortsätter med din behandling så länge din läkare säger att du behöver för att förhindra återfall eller återinsjuknanden. 10 Depressionens livscykel God hälsa Början på återhämtning Fortsatt behandling Återhämtning Behandlingssvar Depressionen förvärras Återfall Återfall Besök din läkare Besök din läkare Depressionssymptomen förvärras Behandlingen inleds. Att börja må bra igen Att vara sig själv igen Att ha varit sig själv igen under sex månader 20

21 Frågor till din läkare: Var i grafen skulle du anse att du befinner dig just nu? Har du någonsin tänkt att du vill avbryta behandlingen? Om ja, varför? 21

22 Egenvård Det är svårt att leva i skuggan av en depression. Som tur är finns det många saker du kan göra för att må bättre. En hälsosam kost kan ge dig den energi du behöver för att möta dagen Att gå på en promenad i parken eller en lätt cykeltur är en bra start Att få in en normal sömnrutin kan hjälpa dig att må bättre 22

23 Samarbeta med din läkare Även om du kanske känner dig vilsen finns det ett antal små saker som du kan göra. Depression är ett tillstånd där det verkligen är viktigt att samarbeta med sin läkare eller annan sjukvårdspersonal. Att vara ärlig och öppen om hur du känner dig kommer att hjälpa din läkare att förstå mer om ditt tillstånd. Ta hand om dig själv och registrera ditt stämningsläge i den här boken eller i den mobila appen Let s talk. Håll ett öga på dig själv Om du bättre lär känna dina symptom, genom att registrera ditt stämningsläge, är det lättare att känna igen mönster och hitta kopplingar mellan dina känslor och tankar å ena sidan, och specifika händelser i ditt liv å den andra. I den mobila appen och den här boken kan du hitta användbara råd och hjälpmedel för att ta hand om dig själv medan du är deprimerad. Försök aktivt att eliminera några av de saker som gör att du känner dig nedstämd och sök dig istället till fler av de upplevelser som gör att du känner dig glad. 23

24 Sömn, kost och motion Att vara mer aktiv 17, äta hälsosamt 18 och försöka förbättra sovvanorna 3 kan hjälpa dig på din väg mot att må bra igen. Motion Att vara mer aktiv och motionera kan hjälpa dig att må bättre. Oroa dig inte för om du känner att gå till ett gym är för mycket för dig just nu, det finns nämligen många andra sätt att bli mer aktiv på. Att gå en promenad i parken eller en lätt cykeltur är en bra start. Sömn Vissa tycker att det är svårt att sova när de är deprimerade och andra börjar sova på oregelbundna tider under dagen. Att få in en normal sömnrutin kan hjälpa dig att må bättre. Om du kämpar med att kunna koppla av, prova att gå till sängs tidigare än vanligt och om du helt enkelt inte kan "stänga av", försök att inte titta på klockan. Stig istället upp och koppla av någon annanstans i huset tills du känner dig trött nog för att sova. Att stanna kvar i sängen in på eftermiddagen kommer dessutom inte att hjälpa dig på din väg mot att må bra igen eftersom du istället under resten av dagen kanske kommer att känna dig trött och inte orka göra det du behöver. Kost Att äta hälsosamt är också viktigt eftersom din kost kan hjälpa dig att må bättre. En kost baserad på kolhydrater (t.ex. ris och potatis) med gott om frukt och grönsaker samt vissa proteinrika livsmedel (t.ex. kött, fisk och linser) är bra för din hälsa och kan ge dig den energi som du behöver för att möta dagen. 24

25 Hur tar du hand om dig själv? Har du funderat på saker som du kan göra för att få dig själv att må bättre? Vilka? Frågor till din läkare: 25

26 Prata med din familj och vänner Familj och vänner kan vara resurser som en del av behandlingen. Berätta för dem om hur du mår och prata om vad depression är. Ta med en vän eller en familjemedlem till ditt nästa läkarbesök. 26

27 Frågor till din läkare: Vem kan du nå ut till och få stöd från? 27

28 Behandlingsplan Mina mål Att anteckna dina mål kan hjälpa dig att sätta ord på vad det är du önskar och hjälpa dig att behålla fokus. Använd följande sidor och skriv ner även små mål, som t.ex. att gå en promenad varje dag. Anteckna också hur du kommer att uppnå dina mål och hur du ska belöna dig själv efteråt. Gå till Apple App Store / Google Play Store om du vill ladda ner Let s talk. 28

29 Skriv ner det som gjorde dig glad idag och behåll dina anteckningar. En annan dag, när världen verkar sakna mening, kanske de kan hjälpa dig att må bättre. Stämningslägesdagbok Registrera hur du mår Om du kan känna igen mönster och hitta kopplingar mellan dina känslor och tankar kan det bidra till att stärka din självkännedom och ge dig möjlighet att aktivt kunna eliminera en del av de saker som gör att du känner dig nedstämd. Använd följande sidor för att hålla koll på ditt stämningsläge och din behandlingsplan. Hämta den mobila appen Let s talk till din smartphone om du digitalt vill registrera hur du mår. 29

30 exempel Mina mål Månad Mars Mina mål är: Gå på familjemiddag Gå på en promenad Hur jag kommer att uppnå mina mål: Ringa min bror Be min vän att hämta mig Hur jag kommer att belöna mig själv efteråt: Slappna av och titta på en film på bio 30

31 exempel Mitt stämningsläge Hur jag känner mig känslomässigt Markera den ruta som bäst beskriver hur du känner dig just nu 19 Som mig själv, inte dålig alls Nästan som mig själv Lite dålig Måttligt dålig Definitivt dålig Mycket dålig Extremt dålig Dag Registrera vad som hänt Positiv händelse: Gick på en promenad Dag Negativ händelse: 12 Sov inte särskilt bra 1 Dag 31

32 Mina mål Månad Mina mål är: Hur jag kommer att uppnå mina mål: Hur jag kommer att belöna mig själv efteråt: 32

33 Mitt stämningsläge Hur jag känner mig känslomässigt Markera den ruta som bäst beskriver hur du känner dig just nu 19 Som mig själv, inte dålig alls Nästan som mig själv Lite dålig Måttligt dålig Definitivt dålig Mycket dålig Extremt dålig Dag Registrera vad som hänt Positiv händelse: Dag Negativ händelse: Dag 33

34 Mina mål Månad Mina mål är: Hur jag kommer att uppnå mina mål: Hur jag kommer att belöna mig själv efteråt: 34

35 Mitt stämningsläge Hur jag känner mig känslomässigt Markera den ruta som bäst beskriver hur du känner dig just nu 19 Som mig själv, inte dålig alls Nästan som mig själv Lite dålig Måttligt dålig Definitivt dålig Mycket dålig Extremt dålig Dag Registrera vad som hänt Positiv händelse: Dag Negativ händelse: Dag 35

36 Mina mål Månad Mina mål är: Hur jag kommer att uppnå mina mål: Hur jag kommer att belöna mig själv efteråt: 36

37 Mitt stämningsläge Hur jag känner mig känslomässigt Markera den ruta som bäst beskriver hur du känner dig just nu 19 Som mig själv, inte dålig alls Nästan som mig själv Lite dålig Måttligt dålig Definitivt dålig Mycket dålig Extremt dålig Dag Registrera vad som hänt Positiv händelse: Dag Negativ händelse: Dag 37

38 Mina mål Månad Mina mål är: Hur jag kommer att uppnå mina mål: Hur jag kommer att belöna mig själv efteråt: 38

39 Mitt stämningsläge Hur jag känner mig känslomässigt Markera den ruta som bäst beskriver hur du känner dig just nu 19 Som mig själv, inte dålig alls Nästan som mig själv Lite dålig Måttligt dålig Definitivt dålig Mycket dålig Extremt dålig Dag Registrera vad som hänt Positiv händelse: Dag Negativ händelse: Dag 39

40 Mina mål Månad Mina mål är: Hur jag kommer att uppnå mina mål: Hur jag kommer att belöna mig själv efteråt: 40

41 Mitt stämningsläge Hur jag känner mig känslomässigt Markera den ruta som bäst beskriver hur du känner dig just nu 19 Som mig själv, inte dålig alls Nästan som mig själv Lite dålig Måttligt dålig Definitivt dålig Mycket dålig Extremt dålig Dag Registrera vad som hänt Positiv händelse: Dag Negativ händelse: Dag 41

42 Mina mål Månad Mina mål är: Hur jag kommer att uppnå mina mål: Hur jag kommer att belöna mig själv efteråt: 42

43 Mitt stämningsläge Hur jag känner mig känslomässigt Markera den ruta som bäst beskriver hur du känner dig just nu 19 Som mig själv, inte dålig alls Nästan som mig själv Lite dålig Måttligt dålig Definitivt dålig Mycket dålig Extremt dålig Dag Registrera vad som hänt Positiv händelse: Dag Negativ händelse: Dag 43

44 44 Din väg kan vara längre än du vill att den ska vara, fast med lite hjälp, livsstilsförändringar och rätt behandling kan du börja må bra igen.

45 45

46 Tålamod Oavsett om din depression är lätt eller svår, är tålamod ett viktigt verktyg på vägen till att må bra igen. Börja med att lära dig om vad depression är. Kunskap kan hjälpa dig att veta vad du ska göra. Prata med din familj och vänner. 46

47 Referenser 1. American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders DSM-IV-TR Fourth Edition (Text Revision). Washington, DC. 2000: American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders DSM-IV-TR Fourth Edition (Text Revision). Washington, DC. 2000: Depression in adults. The treatment and management of depression in adults. NICE clinical guideline Stahl Stephen M, Depression and Bipolar Disorder - Stahl s Essential Psychopharmacology Third Edition, Cambridge University Press, 2008: Purves D et al. Neuroscience Third Edition, Sinauer Associates, 2004: Lucki I. Biol Psychiatry 1998;44: Frazer A. J Clin Psych 2001;62(Suppl 12): Ressler KJ & Nemeroff CB. Depression and Anxiety 2000;12(Suppl 1): Kupfer DJ. J Clin Psychiatry. 1991;52(suppl): Dunn AL et al. Am J Prev Med. 2005;28(1): Sanhueza C et al. J Hum Nutr Diet. 2013;26(1): Guy W. ECDEU Assessment Manual for Psychopharmacology. US Dept Health, Education, and Welfare publication (ADM) Rockville, Md: National Institute of Mental Health;1976: Ciudad et al. J Clin Psychiatry. 2012;73(2): Stahl Stephen M, Depression and Bipolar Disorder - Stahl s Essential Psychopharmacology Third Edition, Cambridge University Press, 2008: Stahl Stephen M, Depression and Bipolar Disorder - Stahl s Essential Psychopharmacology Third Edition, Cambridge University Press, 2008: American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders DSM-IV-TR Fourth Edition (Text Revision). Washington, DC. 2000: Taylor D, Paton C, & Kapur S. The Maudsley Prescribing Guidelines in Psychiatry, 11th Ed. John Wiley & Sons, Ltd, Chichester, UK, Stahl SM. Stahl s Essential Psychopharmacology: Depression and Bipolar Disorder 3rd ed. Cambridge, UK; Cambridge University Press 2008: Briley et al. Neuropsychiatr Dis Treat.2010;6:

48 SECYM00475 Eli Lilly Sweden AB Box 721, Solna Tel:

Let s talk. Diskussionsunderlag om var depression kommer ifrån och hur den kan behandlas

Let s talk. Diskussionsunderlag om var depression kommer ifrån och hur den kan behandlas Let s talk Diskussionsunderlag om var depression kommer ifrån och hur den kan behandlas Let s talk Varför Let s talk? Eftersom obesvarade frågor kan förhindra framgångsrik behandling Uttryck vad du känner

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Varför grubblar deprimerade?

Varför grubblar deprimerade? Livsstilsförändringar vid en depression I texten nedan beskrivs sex olika punkter som har antidepressiv effekt. Dessa handlar om att individen själv utan hjälp från mediciner eller psykoterapi kan förändra

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Vad är depression och vad är nedstämdhet?

Vad är depression och vad är nedstämdhet? Vad är depression och vad är nedstämdhet? Lars Jacobsson Professor emeritus i psykiatri Institutionen för klinisk vetenskap Målningen som avbildas i Figur 1 gjordes 1903 av Hugo Simberg, som var en finlandssvensk

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här Allmänt om adaptogener Sammanfattning Adaptogener Rotary, Skurup, 2007 Läs mer om adaptogener klicka här Kontaktinfo Tack Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu. Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Rosenrot Adaptogenen som hjälper kroppen att anpassa sig till stress resultatet blir ökad ork, skärpa och lust.

Rosenrot Adaptogenen som hjälper kroppen att anpassa sig till stress resultatet blir ökad ork, skärpa och lust. Rosenrot Adaptogenen som hjälper kroppen att anpassa sig till stress resultatet blir ökad ork, skärpa och lust. Medicinsk information 1 Rosenrot Ger energi, lugn och tålamod Flera studier under de senaste

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den. ENKÄT A (UPPFÖLJNING) EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID SJUKDOM I PROSTATA FÖR MÄN SOM DELTAR I FORSKNINGSPROJEKTET SAMS Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

Den som spar han har!

Den som spar han har! Syns inte bilderna? Klicka här... Den som spar han har! Vilken konstig sommar det blev! Många har besviket kommit tillbaka till jobb och skola från en blöt och kall semester. Vi får minnas allt det positiva

Läs mer

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykologi II 30 högskolepoäng VT 2015 Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI 7,5 högskolepoäng Version 150526 Inledning Delkursen skall enligt kursplanen

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Depression. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås

Depression. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås Depression Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Aarøe, Rolf Vinn över din depression: en självhjälpsbok. 2006, 274 s. Addis, Michael E Ta makten

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Återhämtning - en introduktion

Återhämtning - en introduktion - en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se

Läs mer

Målplanering för hälsa Exempel 1:1

Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Jag har nu goda, regelbundna rutiner för sömn och känner mig utvilad. Sover dåligt, är ofta trött och irriterad, orkar inte med allt som tidigare (trädgård, städning,

Läs mer

Behandling av depression

Behandling av depression Behandling av Kan man inte bara få vara deprimerad? 45 Hur vanligt är? Många återinsjuknar! Punktprev. Livstidsprev. Svår män 2-4 % 20 % 11 % kvinnor 5-9 % 45 % 20 % (Lundbystudien, Hagnell o a 1990) 75

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm Vid behandling av migrän Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i förpackningen. Observera att gravida och barn under 18 år inte

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

Patientinformation. Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän

Patientinformation. Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän Patientinformation Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i förpackningen. Observera att gravida och barn

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ kurator, neuropediatriska avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus dianal@ourmail.se Stress Uppstår vid obalans mellan krav och förmåga

Läs mer

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

bl e n de d t r e at m e n t

bl e n de d t r e at m e n t presenterar bl e n de d t r e at m e n t Fem texter om psykoterapi med smartphone-stöd Av: Niklas Laninge i n n e h å l l 3. Vad är blended treatment? 6. Blended treatment ett fält som växer 10. Hoas resa

Läs mer

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångestsyndrom-Anxiety Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Ett påklistrat leende kan dölja symtomen

Ett påklistrat leende kan dölja symtomen Ett påklistrat leende kan dölja symtomen Depression Information till patienter och anhöriga Tycker dina vänner att du borde rycka upp dig? Försöker du hålla skenet uppe, trots att du känner dig nedstämd,

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av bipolär sjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av bipolär sjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av bipolär sjukdom INNEHÅLL Bipolär sjukdom 5 Orsaker 13 Behandling 17 Biverkningar 25 Vägen till

Läs mer

Patientinformation om MINIRIN

Patientinformation om MINIRIN Patientinformation om MINIRIN Vid behandling av nattliga kissningar UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Du har ordinerats behandling med läkemedlet MINIRIN (desmopressin) mot nocturi nattliga kissningar. Innan Du

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Fysisk aktivitet och nya vanor kan ibland vara lika bra eller bättre än läkemedel.

Fysisk aktivitet och nya vanor kan ibland vara lika bra eller bättre än läkemedel. Må bra utan piller! 2 Nu häller vi livsstilsförändringar i pillerburkarna Fysisk aktivitet och nya vanor kan ibland vara lika bra eller bättre än läkemedel. 3 Rörelse är bästa pillret 4 Fysisk aktivitet

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Anna Persson, legitimerad psykolog, BCS Åsa Magnusson, överläkare, BCS, Med.dr, adjunkt, KI Specifik

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Anmärkning 1 Effekt över tid: Strattera jämfört med Metylfenidat

Anmärkning 1 Effekt över tid: Strattera jämfört med Metylfenidat www.lilly.se Eli Lilly Sweden AB Gustav III:s boulevard 42 Box 721, SE-169 27 Solna Tel +46 (0)8 737 88 00 Fax +46 (0)8 618 21 50 Solna 2014-01-22 Angående anmärkning från IGM, initiativärende Dnr W1469/13

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett 1.12.2014, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Hur gör kroppen energi?

Hur gör kroppen energi? Hur gör kroppen energi? Sköldkörteln Sköldkörteln Vad gör sköldkörtelhormoner? Storlek, antal, hastighet! Sköldkörtelhormonerna påverkar hela kroppen Muskler Ögon Lungor Hjärna Immunförsvar Hjärta Njurar

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

The Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) Hjärtcentrum Thoraxkliniken Norrlandsuniversitets sjukhus

The Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) Hjärtcentrum Thoraxkliniken Norrlandsuniversitets sjukhus The Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) Helena Claesson Lingehall Nina Smulter Hjärtcentrum Thoraxkliniken Norrlandsuniversitets sjukhus Delirium Diagnoskriterier enligt DSM-IV-TR Grumlat medvetande

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer