Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom"

Transkript

1 Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom

2 INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går behandlingen ut på? Hur länge dröjer det innan man känner sig bättre? Behandling 13 Biverkningar 19 Vägen till att må bättre 23 Mina sidor 30 Frågorna kan vara många DEN HÄR BROSCHYREN vänder sig till dig som har en psykossjukdom eller känner någon som fått den diagnosen. Här hittar du information om sjukdomarna och hur de behandlas. Förhoppningsvis finner du svaren på de flesta av dina frågor. Som närstående kan du ha nytta av att läsa den för att lättare förstå och kunna bemöta den som är drabbad. När du har läst den här broschyren kanske du fortfarande har frågor som du inte fått besvarade. Skriv ner dem på anteckningssidorna i slutet av broschyren och ta upp dem med din läkare eller kontaktperson. 3

3 PSYKOS SCHIZOFRENI Psykossymtom förekommer vid flera psykiska och kroppsliga sjukdomar. Psykossjukdom är ett samlingsnamn för ett flertal olika psykiska störningar som kan vara allt från kortvariga till livslånga. En av de långvariga är schizofreni. 4

4 Vad är PSYKOSSJUKDOM? OLIKA typer av symtom En psykos kan beskrivas som ett allvarligt psykiskt tillstånd då man upplever verkligheten på ett annat sätt än andra. Eftersom hjärnan är platsen för alla våra tankar, känslor, minnen och erfarenheter får sjukdomen ofta stora konsekvenser. Hjärnans komplexitet gör att sjukdomen kan uppvisa en mycket varierad bild. Schizofreni hör till de psykotiska sjukdomarna, vilket innebär att personen tidvis uppfattar sig själv och sin omvärld på ett sätt som ter sig obegripligt för omvärlden. En obalans i hjärnans signalsystem gör att människor med schizofreni upplever sinnesintryck (från t ex syn, hörsel eller känsel) som inte kommer från omvärlden. Eftersom vi är vana att lita på våra sinnen blir upplevelsen verklig för den drabbade. Konfronterad med en oförstående omgivning och belastad av en ibland hotfull inre värld drar man sig ofta tillbaka till ensamhet och isolering. Ungefär en på hundra drabbas av schizofreni, vilket gör den vanligare än t ex Parkinsons sjukdom. Det går inte att bota sjukdomen, men forskningen gör hela tiden nya framsteg och behandlingsmöjligheterna förbättras. Med rätt behandling, stöd och hjälp kan man lindra symtomen och göra det möjligt att leva ett fungerande liv med god livskvalitet. Symtomen vid psykossjukdom kan främst delas upp i s k positiva, negativa och kognitiva symtom. De positiva anses bero på en överstimulering av hjärnan och de negativa symtomen på en hämning av hjärnans funktion. Positiva symtom Positiva symtom betyder inte att de är bra utan att de är upplevelser utöver dem som en frisk människa upplever. Nya egenskaper har tillkommit som inte finns hos friska människor. Det kan vara hallucinationer och vanföreställningar, dvs upplevelser som inte är verklighetsförankrade. De här symtomen kan uppfattas som skrämmande, t ex känslan av att vara förföljd. Ett annat symtom kan vara tankestörning. Hjärnan kan då kännas överfull av tankar eller man kan uppleva att ens tankar styrs av någon annan. De egna sinnesintrycken upplevs som sann verklighet, som mardrömmar på riktigt. Man känner sig inte alltid sjuk men kan däremot känna sig ensam med sina upplevelser och oförstådd av omgivningen. Negativa symtom Negativa symtom betyder att den drabbade förlorar egenskaper som han/hon tidigare har haft, t ex öppenhet, lättsamhet och förmåga att tänka klart. De nya sinnesintrycken kan störa i vardagliga sysslor och göra det svårt att klara tidigare enkla saker som att planera sin dag, åka till jobbet, etc. De negativa symtomen kan även innebära en påverkan på sociala, känslomässiga och intellektuella funktioner, ibland även inlärda färdigheter. 6 7

5 Vem drabbas av PSYKOSSJUKDOM och varför? KOGNITIVA SYMTOM Även dessa symtom har med hjärnans funktion att göra. Man kan ha svårt att koncentrera sig och det kan ta längre tid att komma igång. Själva tankeprocessen kan kännas tyngre och uthålligheten är mindre. Minnet kan upplevas som sämre och s k exekutiva funktioner, som planerings- och problemlösningsförmåga, kan vara nedsatta. Till detta hör att man kan uppleva en ökad stresskänslighet. Att man blir lättare trött kan bero på svårigheter med att hantera och tolka intryck. Oväsentliga intryck kan vara svåra att sålla bort och istället kan de bli som ett störande brus som är tröttande. Psykossjukdom debuterar oftast i unga år. Hos män märks den vanligen tidigare, mellan års ålder, och hos kvinnor oftast mellan 25 och 30 år. Orsakerna är inte helt klarlagda, men troligen samverkar flera riskfaktorer som skiljer från person till person. Vissa individer anses ha ökad risk pga större psykisk sårbarhet där ärftlighet är av betydelse. Stress, hög belastning, sömnbrist, livskriser och droger är exempel på utlösande faktorer för en psykos. Andra orsaker skulle kunna vara infektioner under fosterstadiet som påverkat fostrets känsliga hjärna eller en svår förlossning som orsakat barnet syrebrist. En person som drabbas av psykossjukdom kan bli fri från sina symtom, men oftast krävs livslång behandling för kontroll av sjukdomen. 8 9

6 Vad beror sjukdomen på? Vad innebär det att ha EN PSYKOSSJUKDOM? Exakt vad som orsakar en psykos vet man inte idag. Ändå råder det en stor enighet om att det vid en psykos har uppstått en obalans i hjärnans signalsystem mellan olika kemiska ämnen (s k signalsubstanser eller transmittorsubstanser), så att signalerna är för starka eller för svaga. Det ämne som anses spela störst roll är dopamin, men även andra viktiga signalsubstanser kan ha betydelse. Syftet med läkemedelsbehandling är att återställa den normala balansen, för att lindra eller helt bli av med symtomen. Den som har en psykossjukdom kan uppvisa en mycket varierande symtombild. Psykoserna kan vara allt från allvarliga svåra tillstånd till kortvariga lättare episoder. Oftast är sjukdomen livslång. Obehandlad kan den medföra stora svårigheter i det vardagliga livet. Behandlingen blir oerhört viktig. Sjukdomen kan påverka förmågan att fungera normalt i samhället. Den kan t ex yttra sig som svårigheter att umgås med andra eller en vilja att hålla sig för sig själv. Ibland tycker man eller säger saker som andra kan ha svårt att förstå. Det kan även vara besvärligt att hålla ordning på ekonomi och annan planering. Stresskänsligheten kan ge problem när det sker större förändringar i omgivningen. Det kan vara svårt att själv uppfatta sina symtom, vilket gör att man saknar sjukdomsinsikt. Ändå uttrycker många att de upplever att de inte riktigt känner igen sig själva. Den som drabbas kan ibland uppleva skrämmande saker som inte andra upplever. Dröm och verklighet kan flyta ihop och hallucinationer (sinnesintryck som inte kommer från omvärlden) är vanliga. En del hör röster som inte andra hör eller känner dofter som inte andra känner. Man kan känna sig förföljd och tro sig vara en annan individ ibland en betydelsefull person. Det kan ibland vara svårt för omgivningen att påverka eller komma överens med en drabbad person. Sjukdomen kan därför leda till att personen drar sig undan, om han eller hon inte får hjälp

7 Hur ser prognosen ut? Psykossjukdom kan ännu inte botas, men cirka ¼ blir symtomfria. För de övriga kan symtomen behandlas och sjukdomen och dess konsekvenser lindras. Att behandla sjukdomen är viktigt för att kunna leva ett självständigt liv och för den drabbades livskvalitet. Behandlingen är ett lagarbete där både patient och närstående är viktiga, liksom behandlande läkare och andra stödpersoner inom psykiatrin. Det är viktigt att alla inblandade lär känna sjukdomen, för att vara observanta och kunna stödja vid eventuella förändringar, eller bidra till att den drabbade får hjälp. Behandling Du och din läkare lägger tillsammans upp en behandlingsplan för dig. Det bästa är sedan att ni har en öppen och ärlig dialog kring dina frågor och om du inte mår bra. 12

8 BEHANDLING Läkemedel är nödvändiga Läkemedel förbättrar möjligheten att du skall kunna tillgodogöra dig andra behandlingsinsatser. Läkemedlen hjälper till att balansera nivåerna av kemiska ämnen i hjärnan vilket gör att du kommer att känna dig bättre, fungera bättre och kunna tänka klarare. Ibland kan det ta tid innan den positiva effekten av medicinen märks. Det är därför viktigt att ha tålamod och fortsätta medicinera enligt din läkares ordination. En tid efter insatt medicinsk behandling kommer du och dina nära märka att de symtom du haft minskar eller, i bästa fall, försvinner helt. Ofta märker omgivningen det tydligare än du, men det är bra om du själv gör anteckningar över hur du mår. Dem tar du sedan med och utvärderar tillsammans med din läkare vid nästa besök. Till behandlingen hör också sociala och pedagogiska träningsprogram där du får lära dig mer om din sjukdom. Ju mer du och dina närstående vet, desto bättre. De läkemedel som utgör basen i din behandling kallas antipsykotika. Det finns flera preparat som har en väl dokumenterad effekt för behandling av psykossjukdom, både i den akuta fasen och som underhållsbehandling. Ibland behövs det mer än ett läkemedel för bästa kontroll av symtomen. För att läkemedlen skall vara effektiva måste de alltid tas i förskriven dos och dagligen även när du känner dig bra! Din läkare kommer tillsammans med dig att skräddarsy en medicinering som ger bästa effekt med minsta möjliga biverkningar. En medicin som passar för en annan person behöver inte passa dig. Full effekt av medicinen kommer oftast efter några veckor och sedan kan man se en fortgående förbättring i upp till två år. Läkemedlen är även till stor hjälp för att förhindra återfall i sjukdomen. Tänk på att tala om för din läkare om du använder andra läkemedel, naturläkemedel eller receptfria preparat

9 Tre steg för välbefinnande Steg 1 Läkemedel används för att ta bort eller minska plågsamma symtom. Ett läkemedel, eller en kombination av olika läkemedel, måste i de flesta fall tas varje dag för att behandlingen skall vara effektiv och hjälpa dig att fungera bättre. Observera att du ska fortsätta ta medicinen även när du mår bättre. Tänk att det är tack vare medicinen du mår bra. Tala med din läkare eller annan vårdgivare om fördelar och nackdelar med de mediciner du tar. Steg 2 För att lära dig att handskas med dina symtom och de situationer som kan utlösa en försämring kan det vara till stor hjälp att ha någon att prata med. Rådgivning kan ges av psykiater, psykolog, sjuksköterska med speciell psykiatrisk kompetens eller kurator. En del väljer även att gå med i en patientgrupp eller patientförening som också kan erbjuda tillfällen att delta i olika samtalsgrupper. Steg 3 I kombination med den medicinska behandlingen kan hälsosamma vanor och en balanserad livsstil förbättra symtomen. Försök att sova på nätterna och vara uppe på dagarna Minimera bruket av alkohol Försök att äta regelbundna måltider och välj mat som håller din vikt stabil Utöva någon form av fysisk aktivitet regelbundet För ett så regelbundet dagligt liv som möjligt Håll kontinuerlig kontakt med familj och vänner Be om hjälp av dina stödpersoner inom psykiatrin om du känner stress, oro eller rastlöshet. De kan lära dig att hantera stressen så att du mår bättre. Framför allt, försök tänka positivt bara det kan göra att det känns lättare

10 Biverkningar Berätta för din läkare om de biverkningar du upplever. Tillsammans kan ni säkert hitta lösningar för hur biverkningarna kan lindras eller undvikas. 18

11 Tala med din läkare Biverkningar går att åtgärda Biverkningar är en vanlig orsak till att man vill sluta ta sin medicin. Då är det viktigt att alltid först kontakta sin läkare. Många gånger kan ett byte av medicin eller en sänkning av dosen göra att biverkningarna försvinner. Läkaren eftersträvar lägsta effektiva dos. Kom ihåg att det ibland tar ett tag för kroppen att anpassa sig till behandlingen. Biverkningarna minskar ofta efter en tid. Behandling med antipsykotiska läkemedel kan orsaka olika biverkningar. I svåra fall kan biverkningarna leda till att man slutar ta sin medicin. Det är därför viktigt att du tillsammans med din läkare får prova dig fram till den medicinering som har bäst effekt med så få biverkningar som möjligt. De moderna läkemedel som används idag har i regel färre och mindre allvarliga biverkningar. Vanliga biverkningar är: trötthet muntorrhet synrubbning stelhet påverkan på aptiten viktökning Medicinen kan påverka musklerna vilket gör att man kan känna sig stel, få darrningar och göra rörelserna klumpiga och även ofrivilliga. Den kan också ge upphov till rastlöshet och svårigheter att stå still. Även sexuella biverkningar kan förekomma. Om du upplever att du får för mycket eller för lite läkemedel är det viktigt att du diskuterar detta med din läkare

12 Vägen till att må bättre Att följa din behandlingsplan är det viktigaste du kan göra för att må bra. 22

13 GÅ PÅ regelbundna BESÖK Följ din behandlingsplan Din kroppsliga hälsa är viktig. Din läkare och andra vårdgivare kommer regelbundet att stämma av hur du mår och hur du reagerar på medicineringen. Läkaren bedömer vid besöket om några kroppsliga undersökningar, som t ex provtagning eller EKG, behöver göras. Efter en tids behandling är det vanligt att man börjar känna sig bättre och man kan vilja göra ett försök att avsluta behandlingen. Det ska du aldrig göra på eget bevåg, eftersom du då lätt kan få ett återfall i sjukdomen. Man vet att återfall i sjukdomen försämrar långtidsprognosen. KOM IHÅG du känner dig frisk tack vare medicinen. Ändra aldrig på din medicinering eller dosering på egen hand. Du och din läkare ska alltid tillsammans komma överens om eventuella förändringar i din medicinering. De flesta psykiatriker har lång erfarenhet av behandling med dessa läkemedel och lägger upp din behandling för ditt bästa

14 LÄR KÄNNA DINA TIDIGA TECKEN Om du glömt att ta en tablett Som patient kan man ha svårt att själv känna om man är på väg att försämras i sin sjukdom. De närstående blir viktiga för att upptäcka när en försämring inträder. Det bästa är att ha en nära dialog med behandlande läkare för att i tid kunna få behandlingen justerad, om det behövs. Det är en stor hjälp om du, tillsammans med någon som känner dig, skriver ner en lista på de tidiga tecken som just du har vid försämring och återfall i sjukdomen. Återfallssymtom brukar oftast vara samma symtom som du upplevt tidigare. Det kan vara svårt att känna igen signalerna på egen hand. Fråga någon du litar på, någon i familjen eller annan närstående, som kan hjälpa dig att upptäcka symtomen. Det är bra att då och då gå igenom listan för att kolla om det finns några tidiga tecken. Om ni noterar tecken som tyder på återfall, meddela din läkare omedelbart. Om du glömt eller missat att ta en tablett ska du inte ta en dubbel dos nästa gång utan bara fortsätta med nästa normala dos. Annars finns risk för överdosering. Ta hand om dig Lägg dig i tid och sov de timmar du behöver varje natt (oftast minst 8 tim) Minimera alkoholanvändningen Ät regelbundna och bra måltider ha koll på vikten Följ dina dagliga rutiner Motionera regelbundet Behåll kontakten med familj och vänner Be om hjälp av din behandlare om sätt att minska stressen 26 27

15 Det finns andra som du Den som mår dåligt p g a en psykotisk sjukdom känner sig ofta ensam om sina problem. Som drabbad är du dock långt ifrån ensam. Bara i Sverige finns personer i liknande situation. Här är ett litet urval av hemsidor på vilka du kan få hjälp att öka din kunskap om sjukdomen och få kontakt med andra att dela dina erfarenheter med. Du kan också få goda råd kring hur du ska agera i dina kontakter med sjukvården. Även om det inte finns en patientförening exakt där du bor, kan du få tips om var du hittar närmaste organisation. MINA SIDOR Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykotiska tillstånd. Nationella Hjälplinjen erbjuder rådgivning via jourtelefonsamtal för personer i psykisk kris samt deras anhöriga. 28

16 Kontaktpersoner MINA MEDICINER 1. Min behandlande läkare: tel: Min kontaktsjuksköterska: tel: Övriga kontaktpersoner:... tel: tel: tel: tel: tel: tel: tel: tel:... Läkemedel Dosering 30 31

17 MINA TIDIGA TECKEN Hur mår jag? Här skriver du ner just dina tidiga tecken på försämring så att du och dina närstående kan vara observanta på just dem, om de skulle smyga sig på.... På följande sidor kan du fylla i hur du upplever livet och vardagen när du påbörjat din behandling. Kanske märker du skillnad på humöret och hur vardagssysslorna fungerar eller någon annan effekt av din medicin? Oavsett vilket, är det bra att regelbundet göra en liten anteckning för att lättare komma ihåg vad du vill ta upp nästa gång du träffar din läkare

18 Hur mår jag?

19 Hur mår jag? checklista Jag har upplevt Svårighetsgrad detta nyligen (på en skala 1 till 4) Minskad energi Checklistan är utformad för att hjälpa dig när du talar med din läkare om dina läkemedel. Om du drabbas av något av dessa besvär markerar du med ett kryss på den aktuella raden. Beskriv sedan hur besvärligt du tycker att det är genom att rangordna på skalan 1 till 4, där 4 är värst. Långsammare tankeförmåga Nedstämdhet Trötthet Koncentrationsstörning Overkliga upplevelser milda måttliga allvarliga mycket allvarliga Illamående Muntorrhet Visa checklistan vid ditt nästa besök. Sluta inte ta din medicin utan att först tala med din läkare! Sjukdomssymtomen riskerar annars komma tillbaka. Minskat sexuellt intresse Sexuella problem Stelhet Rastlöshet Skakningar eller andra rörelseproblem Viktökning Påverkan på aptiten Diarré Förstoppning 36 37

20 Anteckningar/Frågor... 38

21 Vad menas med psykossjukdom? Vem drabbas och varför? Vad går behandlingen ut på och hur länge dröjer det innan man känner sig bättre? Den här broschyren vänder sig till dig som har eller känner någon som fått en psykossjukdom. Här hittar du allmän information om sjukdomen och vad man bör tänka på i samband med medicinering och övrig behandling. AstraZeneca Nordic Södertälje Sverige Tel +46 (0) CNS 11.XXXXXS

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av bipolär sjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av bipolär sjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av bipolär sjukdom INNEHÅLL Bipolär sjukdom 5 Orsaker 13 Behandling 17 Biverkningar 25 Vägen till

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Patientinformation Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Hur yttrar sig en psykos?...6 Schizofreni och psykotisk sjukdom

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta

Läs mer

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Bakom masken lurar paniken

Bakom masken lurar paniken Bakom masken lurar paniken Paniksyndrom Information till patienter och anhöriga Människor med paniksyndrom döljer ofta en stark rädsla för nya panikattacker, för att vara allvarligt sjuka, hålla på att

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Mina mediciner. Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren.

Mina mediciner. Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren. Mina mediciner Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren. Mina mediciner Namn på medicinen Morgon Kväll Övrigt (utseende, med/utan mat etc) Egna anteckningar: Mina kontakter på sjukhuset:

Läs mer

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Aripiprazole Accord (aripiprazol) Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret

Läs mer

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin)

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 150 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Egentligen är demenssjukdom ett samlings - begrepp för

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Källa: Schizofreniförbundet (Sverige) Schizofreni & psykos. Orsak. Vad beror schizofreni på?

Källa: Schizofreniförbundet (Sverige) Schizofreni & psykos. Orsak. Vad beror schizofreni på? Källa: Schizofreniförbundet (Sverige) Schizofreni & psykos Orsak I en befolkning på 100 000 personer insjuknar 15-20 personer varje år i en psykos. Ungefär hälften av dessa utvecklar schizofreni. Risken

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse När man varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka olika reaktioner man kan förvänta sig och som

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Vanliga frågor (FAQ) Broschyr

Vanliga frågor (FAQ) Broschyr ABILIFY (aripiprazol) SJUKVÅRDSPERSONAL Vanliga frågor (FAQ) Broschyr ABILIFY (aripiprazol) är indicerat för behandling i upp till 12 veckor av måttlig till svår manisk episod vid bipolär sjukdom typ 1

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

BasUt föreläsning Mikael Nilsson 6 tillfällen under mars och april 2010.

BasUt föreläsning Mikael Nilsson 6 tillfällen under mars och april 2010. BasUt föreläsning Mikael Nilsson 6 tillfällen under mars och april 2010. Avdelningschef vid avdelning 23 i Varberg. Har arbetat inom psykiatrin i många år. Kom in i psykiatrin genom en kamrat i ungdomen

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Cannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund

Cannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund Cannabis och dubbeldiagnoser Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund Hur ska man närma sig detta problem? Cannabis som orsak till psykiska sjukdomar? Cannabis som självmedicinering vid psykiska sjukdomar?

Läs mer

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland Mål på regeringsnivå 2011-2014 3. God och säker läkemedelsbehandling för äldre Läkemedelsbehandling

Läs mer

Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt.

Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Till dig som behandlas med VIKTIGT Den här informationen vänder sig till patienter som fått PLENADREN förskrivet på recept.

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Patientinformation Aricept (donepezil)

Patientinformation Aricept (donepezil) Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers

Läs mer

Patientinformation Aricept (donepezil)

Patientinformation Aricept (donepezil) Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid) Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Din läkare har ordinerat dig Topimax som förebyggande behandling av din migrän

Din läkare har ordinerat dig Topimax som förebyggande behandling av din migrän Din läkare har ordinerat dig Topimax som förebyggande behandling av din migrän Behandling av migrän Det finns två typer av läkemedel mot migrän: anfallskuperande behandling som stoppar/lindrar anfallen

Läs mer

Om psykiska sjukdomar

Om psykiska sjukdomar Om psykiska sjukdomar Psykiska sjukdomar gör så att sättet att tänka och känna förändras och man upplever saker annorlunda än när man mår bra. Den som blir sjuk förändras i sitt sätt att vara. Man kan

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Example - not for use

Example - not for use Frågeformulär om livskvalitet vid sköldkörtelsjukdomar -ThyPROse- Detta frågeformulär handlar om hur det har påverkat dig att ha en sköldkörtelsjukdom. Besvara varje fråga genom att sätta kryss vid det

Läs mer

Äldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på

Läs mer

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.

Läs mer

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans Mitt namn : Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans För den som vårdas på grund av cancer är det mycket att hålla reda på, ta till sig och försöka förstå. Vilken cancerform är det?

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod: Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv Michael Andresen överläkare, spec-läkare allmänpsykiatri övergripande studierektor psykiatri michael.andresen@orebroll.se Begreppet psykos används ofta felaktigt som synonym för schizofreni två stora grupper:

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Aripiprazole ratiopharm. Broschyr till patienter/närstående Utfärdad den 03/2016

Aripiprazole ratiopharm. Broschyr till patienter/närstående Utfärdad den 03/2016 Aripiprazole ratiopharm Broschyr till patienter/närstående Utfärdad den 03/2016 Innehåll 1. Inledning s. 4 2. Vad innebär en behandling med Aripiprazole ratiopharm? s.5 3. Vad kan jag förvänta mig av behandlingen?_

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner? Fråga doktorn om dina läkemedel

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner? Fråga doktorn om dina läkemedel Fråga doktorn om dina läkemedel Här är några tips på frågor som du kan ställa till din läkare om du får en ny medicin. Fråga också om du känner av symtom som yrsel och bristande balans när du tar vissa

Läs mer

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

Xeplion (paliperidonpalmitat) din hjälp för en positiv vardag. Patientinformation om behandling med Xeplion

Xeplion (paliperidonpalmitat) din hjälp för en positiv vardag. Patientinformation om behandling med Xeplion Xeplion (paliperidonpalmitat) din hjälp för en positiv vardag Patientinformation om behandling med Xeplion Under perioderna mellan dina behandlingar kan du använda din frihet att fokusera på det goda i

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 REAKTIONER Akut reaktion Under den första tiden efter en allvarlig händelse har många en känsla av overklighet. Det som inträffat känns ofattbart. Vanligt

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Information om. Reminyl (galantamin)

Information om. Reminyl (galantamin) Information om Reminyl (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 140 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Ungefär hälften har Alzheimers sjukdom. Denna sjukdom drabbar i de

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

Ungdomsbok Maria får en psykos

Ungdomsbok Maria får en psykos Ungdomsbok Maria får en psykos Text och Illustrationer: Elisabet Alphonce Maria är 19 år och läser på folkhögskola. Hon går allmän linje. Hon bor i ett rum på skolans internat. Studierna är intensiva och

Läs mer

Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat är ett

Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat är ett Information om din behandling med Concerta Läkemedelsbehandling vid ADHD Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Komplettering av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande

Läs mer