Läkemedelsbehandling av depression hos vuxna och äldre

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läkemedelsbehandling av depression hos vuxna och äldre"

Transkript

1 Läkemedelsbehandling av depression hos vuxna och äldre Sammanfattning Ungefär 5 % av Sveriges befolkning lider av depression. Kännetecken på sjukdomen är bland annat nedstämdhet, avtrubbat känsloliv, skuldkänslor, minskad tanke- och koncentrationsförmåga, självunderskattning och sömnbesvär. Psykologiskt stöd är viktigt, och närstående till patienten bör engageras i behandlingen. Vid risk för självmord är det extra viktigt att läkare och anhöriga har en bra dialog med varandra. Vid lätta och medelsvåra depressioner kan psykologisk terapi vara likvärdig med läkemedelsbehandling. Det finns visst vetenskapligt stöd för att terapiformerna kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell terapi (IPT) har bättre effekt än psykodynamisk terapi. Vid lindrig och måttlig depression rekommenderas i första hand SSRIläkemedel. Vid depression hos äldre, gravida och ammande kvinnor rekommenderas SSRI-läkemedel i första hand. Vid djup depression tycks läkemedelsbehandling vara mer effektivt. Tricykliska antidepressiva läkemedel (TCA) bör i första hand användas vid svårare depressioner och vid depressioner som behandlas på sjukhus. Det finns studier som talar för att Johannesört kan ha effekt vid milda depressioner, men detta är ännu inte helt säkerställt. Elektrokonvulsiv terapi (ECT) har snabb effekt, men behöver kompletteras med läkemedelsbehandling. Läkemedelsbehandlingen kan ibland ha en aktiverande effekt innan depressionen förbättras, vilket kan öka risken för självmord i början av behandlingen. Det är viktigt med förebyggande behandling för att förhindra återfall i depression.

2 2(11) Långtidsbehandling med de flesta antidepressiva läkemedel kan medföra utsättningsbesvär om behandlingen avbryts tvärt eller dosen sänks kraftigt. De antidepressiva läkemedel som är godkända i Sverige ger inte upphov till beroende. Ungefär 5 % av Sveriges befolkning lider av depression. Undersökningar har visat att minst 25 % av alla kvinnor och 15 % av alla män någon gång under livet kommer att drabbas av en depression som kräver behandling. Det finns studier som talar för att depressioner har blivit vanligare under de senaste 50 åren, och att människor insjuknar i lägre åldrar än tidigare. Depression är en av Sveriges stora folksjukdomar. Kännetecken på sjukdomen är perioder med bland annat sjukligt sänkt stämningsläge (nedstämdhet), avtrubbat känsloliv, skuldkänslor, minskad tanke- och koncentrationsförmåga, självunderskattning och sömnbesvär. Självmordstankar är vanliga. En enskild depressionsperiod går ofta över av sig själv inom ett halvår, men det är heller inte ovanligt med längre sjukdomsperioder. För personer som har haft en depression, är risken för återfall stor. Perioderna av friskhet mellan depressionerna tenderar att bli allt kortare med tiden. Orsaker till depression Depression anses vara orsakad av både ärftliga faktorer och yttre händelser (miljöfaktorer). Man vet ännu inte säkert vilka arvsanlag och miljöfaktorer som är av störst betydelse för utveckling av sjukdomen. Det finns fortfarande mycket kvar att lära om orsakerna till varför människor drabbas av depression och hur sjukdomen utvecklas i kroppen. Man vet inte mycket om vad som händer i kroppen vid en depression. Genom kunskap om hur vissa läkemedel mot depression verkar, tror man dock att signalsubstanserna serotonin, noradrenalin och dopamin är inblandade. Depression medför en ökad risk för dödsfall, inte bara genom självmord, utan också i andra kroppsliga sjukdomar såsom till exempel hjärt-kärlsjukdomar. Depression att ställa diagnosen Många personer med depression söker läkare på grund av andra kroppsliga besvär, till exempel värk, trötthet, kraftlöshet, känselstörningar (t.ex. stickningar och domningar i huden) och magbesvär. Utifrån besvären och personens egen berättelse om sin sjukdom och dess utveckling ställer läkaren diagnosen. Det är vanligt att läkaren ställer frågor om eventuell ärftlighet för depression i familjen, social situation, tidigare och

3 3(11) nuvarande sjukdomar, missbruk och självmordstankar. Även frågor om medicinering, vad gäller effekt och biverkningar, är viktiga att utreda. För att en person ska sägas ha en egentlig depression krävs att sjukdomsbilden uppfyller vissa kriterier. Vid egentlig depression, det vill säga en fullt utvecklad depression, ska minst fem av nedanstående sjukdomstecken (symtom) ha förekommit under samma tvåveckorsperiod. Och minst ett av symtomen nedstämdhet eller minskat intresse eller glädje måste finnas med. 1. Nedstämdhet 2. Klart minskat intresse eller minskad glädje 3. Betydande viktnedgång 4. Sömnstörning 5. Uppskruvat eller hämmat rörelsemönster 6. Svaghetskänsla eller brist på energi 7. Känslor av värdelöshet, eller överdrivna eller obefogade skuldkänslor 8. Minskad tanke- och koncentrationsförmåga 9. Återkommande tankar på döden eller självmordstankar För att personen ska sägas ha en depression krävs dessutom att symtomen orsakar lidande eller försämrad funktion på arbetet, socialt eller i andra viktiga sammanhang. Andra tillstånd som kan ge depressionsliknande symtom är krisreaktioner, sorg, anpassningsstörningar, ångestsjukdom och andra psykiska sjukdomar. Det finns kroppsliga sjukdomar som kan ligga bakom sjukdomsbilden. Sådana sjukdomar är till exempel cancersjukdomar, blodbrist (anemi), diabetes, sjukdomar i sköldkörteln och bisköldkörteln. Även läkemedel kan ligga bakom symtomen, och därför ställer läkaren frågor om medicinering. Behandling av depression Alla patienter med depression ska naturligtvis bemötas med förståelse och empati, och få möjlighet att tala om sin livssituation, känslor och upplevelser. Patienten ska få information om sjukdomen och vilka behandlingsalternativ som finns. Psykologiskt stöd är viktigt och om det är möjligt så bör närstående till patienten engageras i behandlingen.

4 4(11) Vid risk för självmord är det extra viktigt att läkare och anhöriga (eller andra närstående) har en bra dialog med varandra. Vid lättare nedstämdhet saknas vetenskapliga bevis för att behandling med läkemedel, psykoterapi eller andra behandlingsformer, ger bättre effekt än enbart psykologiskt stöd. Målet med behandling av depression är att patienten ska bli frisk. Att bli frisk innebär inte endast att bli av med symtomen, utan även att återfå arbetsförmåga och social funktion. Ett lika viktigt mål är att förebygga återfall i sjukdomen. De flesta patienter med depression behandlas i primärvården (av husläkare på vårdcentral, eller motsvarande). Men det finns en del patientgrupper som bör behandlas i samarbete med specialist i psykiatri. Sådana grupper är: patienter med bipolärt syndrom ("manodepressivitet" perioder av omväxlande depression och upprymdhet, mani) patienter som inte blir hjälpta av antidepressiv behandling patienter som inte tål läkemedelsbehandlingen på grund av biverkningar, eller som saknar motivation att genomgå behandling Andra fall där specialistvård kan behövas är exempelvis vid graviditetsdepression, depression efter förlossning (post partum), drogmissbruk och schizofreni. När det finns risk för självmord, svåra psykotiska symtom (vanföreställningar), matvägran eller kraftig viktnedgång, komplicerande kroppslig sjukdom och dåligt socialt nätverk, kan patienten behöva läggas in på sjukhus för behandling. Val av behandling Vilken behandlingsform som skall väljas avgörs av depressionens svårighetsgrad och hur den yttrar sig. Vid lätt och måttlig depression finns ingen tydlig skillnad i effekt mellan psykologisk terapi och läkemedelsbehandling. Vid djup depression tycks läkemedelsbehandling vara mer effektivt. Det finns inget vetenskapligt stöd för den vanliga uppfattningen att alla depressioner som är utlösta av yttre händelser (till exempel sorg, krisreaktioner) enbart bör behandlas med psykologisk terapi. Läkemedelsbehandling tycks även i sådana fall kunna ha effekt mot depressionen. För att följa och utvärdera effekten av behandlingen kan läkaren använda sig av särskilda skalor och formulär, som patienten och läkaren fyller i under behandlingens gång.

5 5(11) Behandling med antidepressiva läkemedel Antidepressiva läkemedel påverkar signalsystemen i hjärnan på olika sätt. Vissa läkemedel verkar på signalering förmedlad av signalsubstanserna serotonin eller noradrenalin i hjärnan, andra påverkar båda, och en del även signalsubstanserna acetylkolin och dopamin. Valet av läkemedel ska anpassas till patientens individuella förutsättningar depressionens karaktär och vilka biverkningar som patienten kan tänkas vara mer eller mindre känslig för. Till exempel kan en patient som lider av sömnsvårigheter få ett läkemedel som har viss lugnande/sövande effekt. Även dosen av läkemedlet ska anpassas individuellt. Det är viktigt att patienten och närstående får information om läkemedlets effekter och biverkningar. Läkemedelsbehandlingen kan ibland ha en aktiverande effekt innan depressionen förbättras, vilket kan öka risken för självmord i början av behandlingen. Läkemedlen kan också ge märkbara biverkningar innan den antidepressiva effekten hunnit träda i kraft. Det kan sänka patientens motivation till att fortsätta behandlingen. En påtaglig förbättring ses inte förrän efter två till fyra veckor, och ibland först efter fyra till åtta veckor. Full effekt av den antidepressiva behandlingen nås ofta inte förrän efter två till tre månader. Om patienten inte är återställd efter två till tre månader, bör läkaren ompröva valet av läkemedel och dosering. Äldre patienter förbättras i allmänhet långsammare än yngre. Om läkemedlet inte ger önskad effekt brukar man i första hand prova med att höja dosen, och i andra hand byta till ett läkemedel som verkar på annat sätt. För patienter som inte blir hjälpta av behandling med endast ett läkemedel kan det ibland bli aktuellt med kombinationsbehandling med två läkemedel. Psykologisk terapi kan användas som tillägg till läkemedelsbehandling, när enbart läkemedelsbehandlingen inte ger effekt. Vid lätta och medelsvåra depressioner kan effekten av psykologisk terapi vara likvärdig med effekten av läkemedel.

6 6(11) Godkända antidepressiva läkemedel Grupp och verkningssätt Läkemedelsnamn (aktiva substanser) Tricykliska antidepressiva (TCA) Ökar halterna av serotonin och noradrenalin. Påverkar i viss grad effekter av signalsubstanserna acetylkolin och dopamin. amitriptylin imipramin klomipramin lofepramin maprotilin nortriptylin trimipramin Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) Ökar enbart halten av serotonin. citalopram escitalopram fluoxetin fluvoxamin paroxetin sertralin Selektiv noradrenalinåterupptagshämning (NRI) Ökar enbart halten av noradrenalin. reboxetin Kombinerad noradrenalin- och serotoninåterupptagshämning (SNRI) Ökar halterna av både serotonin och noradrenalin. venlafaxin Ökar frisättning av noradrenalin. mirtazapin mianserin Hämning av enzymet monoaminooxidas typ A Hämmar enzym som bryter ned signalsubstanserna serotonin, noradrenalin och dopamin. Leder till ökade halter av signalsubstanserna. moklobemid SSRI står för Serotonine Selective Reuptake Inhibitor, i svensk översättning selektiv serotonin-återupptagshämmare. Vid lindrig och måttlig depression rekommenderas i första hand SSRI-läkemedel.

7 7(11) Patienter som får besvärliga biverkningar av SSRI kan istället pröva något av läkemedlen mirtazapin eller mianserin. Tricykliska antidepressiva läkemedel (TCA) är en annan läkemedelsgrupp, som minskar återupptaget av både serotonin och noradrenalin. TCA bör i första hand användas vid svårare depressioner och vid depressioner som behandlas på sjukhus. TCA kan också användas om patienten tidigare har haft en depression, och då fått bra effekt av ett TCA-läkemedel. Det finns studier som talar för att Johannesört kan ha effekt vid milda depressioner, men detta är ännu inte helt säkerställt. Biverkningar SSRI-läkemedel ger generellt sett färre och mildare biverkningar än de äldre läkemedlen, som till exempel tricykliska antidepressiva (TCA). Behandling med SSRI eller SNRI kan inledningsvis ge biverkningar såsom huvudvärk och magbesvär. Biverkningarna går normalt sett oftast över vid fortsatt behandling. Andra biverkningar som kan kvarstå under behandlingen är bland annat svettningar, darrighet och sexuella besvär (nedsatt sexlust och svårigheter att uppnå orgasm). Nyligen har urininkontinens och svårigheter att kissa uppmärksammats som biverkningar av SSRI. För mer information om vilka biverkningar ett läkemedel kan ge, se information i bipacksedeln. Även information om vilka läkemedel som inte bör kombineras (interaktioner) och vilka sjukdomstillstånd som gör att särskild försiktighet bör iakttas vid behandling med antidepressiva läkemedel, finns att läsa i bipacksedeln. Behandling av ångest och sömnlöshet vid depression Ångest och sömnbesvär är vanliga problem vid depressioner. I början av behandlingen kan därför ibland ångestdämpande läkemedel eller sömnmedel användas. Besvären försvinner vanligen allteftersom depressionsbehandlingen ger effekt. Underhållsbehandling En obehandlad depressionsepisod varar ofta sex månader eller längre. Efter att personen har blivit frisk med hjälp av läkemedel, bör behandlingen fortsätta med samma dos av läkemedlet i minst sex månader efter det att depressionen gått tillbaka, annars finns det stor risk för återfall. Om behandlingen fortsätter ett år minskar risken för återfall ytterligare.

8 8(11) Efter sex till tolv månaders behandling minskas doseringen av läkemedlet, förutsatt att personen inte längre har några besvär. Om de depressiva besvären återkommer så höjs medicineringen till full dos igen i några månader, varefter ett nytt försök görs att sätta ut läkemedlet. Vid begynnande återfall bör depressionsbehandling återupptas omedelbart. Man bör då välja full dos av läkemedlet som personen tidigare har blivit hjälpt av. De flesta som drabbats av en depression får ytterligare perioder av sjukdomen. Det är därför vanligt med långtidsbehandling med läkemedel i förebyggande syfte. Anledningar till att långtidsmedicinera med antidepressiva läkemedel är exempelvis: sent insjuknande i depression (äldre än 60 år) tidigt insjuknande (yngre än 20 år) täta återfall snabba insjuknanden allvarliga depressionsperioder Val av läkemedel och dosering för att förebygga nya depressionsepisoder är samma som vid behandling av pågående depression. I vissa fall kan behandlingen bli livslång. Psykologisk terapi Man har inte kunnat fastslå skillnader i effekt mellan olika typer av psykologisk behandling. Det finns visst vetenskapligt stöd för att terapiformerna kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell terapi (IPT) har bättre effekt än psykodynamisk terapi. Vid lätta och medelsvåra depressioner kan effekten av psykologisk terapi vara likvärdig med effekten av läkemedel. Vid djupa depressioner bör psykologisk terapi kombineras med läkemedelsbehandling. Elektrokonvulsiv behandling (ECT) Elektrokonvulsiv behandling går ut på att elektriskt stimulera hjärnan. Inför behandlingen sövs patienten och ges muskelavslappande medel för att undvika muskelkramper. ECT har snabbare effekt än läkemedelsbehandling.

9 9(11) Vid djupa depressioner får nästan 90 % av patienterna lindring av ECTbehandling. Vissa minnesstörningar kan uppstå efter behandlingen, men omfattar mycket sällan annat än minnen av händelser direkt i anslutning till behandlingsperioden. Efter ECT-behandling måste man oftast fortsätta medicinering med antidepressiva läkemedel för att undvika att depressionen återkommer. ECT kan användas när patienten behöver en snabb förbättring när den långsamma effekten av antidepressiva läkemedel kan innebära en risk för patientens hälsa. Sådana tillfällen är till exempel vid djupa depressioner eller allvarlig självmordsrisk. ECT kan också användas som depressionsbehandling om läkemedel ger alltför besvärliga biverkningar, om andra sjukdomar gör det svårt att välja ett lämpligt antidepressivt läkemedel, vid depression efter förlossning, samt för patienter i hög ålder. Ljusbehandling Ljusbehandling vid depression har ännu inte visat någon effekt som skiljer sig från placebo (sockerpiller). Experimentella behandlingar Transkraniell magnetisk stimulering (TMS) och vagusnervstimulering (VNS) saknar ännu tillräcklig vetenskaplig grund, och används inte i vanlig sjukvård. Depression vid annan kroppslig sjukdom En depression kan vara en följd av annan kroppslig sjukdom. Det finns även läkemedel som kan ge depressiva besvär som biverkningar. SSRI-läkemedel är vanligen förstahandsval även vid samtidig kroppslig sjukdom. Depression hos äldre Det är vanligt med depressiva besvär hos gamla människor. Förekomsten har uppskattats till cirka 15 % av befolkningen över 65 år. Hos äldre som lider av andra kroppsliga sjukdomar är förekomsten av depressioner dubbelt så hög. Depressioner hos äldre är ofta mer långdragna, med mindre tydliga symtom än hos yngre personer. Det kan därför vara svårare för läkaren att fastställa att en äldre person lider av en depression. Äldre deprimerade lider ofta av sömnproblem och har ofta känslor av hopplöshet, ångest eller oro. Det är även vanligt med hypokondri (oro för att drabbas av svår sjukdom).

10 10(11) För äldre rekommenderas i första hand ett SSRI-läkemedel. Eftersom äldre ofta använder andra läkemedel är det viktigt att välja ett antidepressivt läkemedel som växelverkar (interagerar) så lite som möjligt med andra läkemedel. Mirtazapin och mianserin kan prövas om behandling med SSRI inte fungerar tillfredsställande, eller om man vill få en lugnande och/eller aptitstimulerande effekt av behandlingen. Venlafaxin kan prövas då SSRI inte har givit tillräcklig effekt. Tricykliska antidepressiva bör undvikas, eftersom de kan ha negativ effekt på tanke- och koncentrationsförmågan. Elektrokonvulsiv behandling (ECT, se ovan) kan användas vid allvarliga eller svårbehandlade depressioner. Äldre kan få en snabbt övergående förvirringsperiod efter ECT-behandling. Äldre deprimerade tillfrisknar långsammare än yngre personer. Behandlingen bör fortlöpande utvärderas av läkare och patient. Långtidsbehandling i förebyggande syfte kan vara nödvändigt, särskilt vid långvarig depression eller samtidig hjärnskada. Depression vid graviditet, efter förlossning och under amning Upp till en femtedel av alla gravida kvinnor drabbas av en depression under graviditeten. De allvarliga följderna av att inte behandla depressionen hos en gravid kvinna måste vägas mot eventuella läkemedelseffekter på fostret. Behandling med antidepressiva läkemedel under graviditet har inte visats öka risken för missbildningar hos barnet. Det vetenskapliga underlaget är dock begränsat för många nya läkemedel. Bland SSRI-läkemedlen är fluoxetin bäst dokumenterat. Om kvinnan behandlas under den senare delen av graviditeten kan det nyfödda barnet få kortvariga och övergående besvär, som till exempel skrikighet och sömnbesvär. Eftersom besvären är övergående rekommenderas inte att modern slutar medicinera inför förlossningen, eftersom risken för återfall då ökar. Risken för att drabbas av en depression efter förlossningen (post partum) är större för kvinnor som tidigare har varit deprimerade. Upp till en femtedel av samtliga nyförlösta kvinnor kan få en post partum-depression. De positiva effekterna som amning har, på både mor och barn, bedöms i allmänhet vara större än den lilla risk som finns för att barnet ska påverkas av medicineringen. SSRI-läkemedel rekommenderas då i första hand. Av SSRI-läkemedlen är det paroxetin och sertralin som passerar över i minst mängd till modersmjölken.

11 11(11) Utsättningsproblem Långtidsbehandling med de flesta antidepressiva läkemedel kan medföra utsättningsbesvär om behandlingen avbryts tvärt eller dosen sänks kraftigt. Man måste därför minska doseringen av läkemedlet långsamt. Utsättningen ska anpassas till hur patienten reagerar, och pågå i flera veckor. Det kan ibland ta lång tid innan man kan sluta med den allra lägsta läkemedelsdosen. Vanliga besvär när man avslutar medicineringen är yrsel, huvudvärk, krypningar i kroppen och allmän sjukdomskänsla. Det är ovanligt med svåra och/eller långvariga besvär. Risken för utsättningsbesvär tycks vara mindre med vissa läkemedel, till exempel fluoxetin. Viktigt! Utsättningsbesvär innebär inte att antidepressiva läkemedel är beroendeframkallande. De antidepressiva läkemedel som är godkända i Sverige ger inte upphov till beroende.

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

Depression. 26 september 2013

Depression. 26 september 2013 Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett 1.12.2014, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

Depression. Helena Eriksson. Handledare Annica Claesson

Depression. Helena Eriksson. Handledare Annica Claesson Depression V i m m e r b y f o l k h ö g s k o l a A d m i n i s t r a t i o n i v å r d e n V å r t e r m i n e n 2 0 1 3 Helena Eriksson Handledare Annica Claesson Sammanfattning Anledningen till den

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Depression. Lilly Schwieler

Depression. Lilly Schwieler Depression Lilly Schwieler Vad är depression? Affektiva syndrom / Förstämningssyndrom - Mood disorders Unipolär sjukdom Bipolär sjukdom - manodepressivitet Symtom Depression Huvudsymtom: Nedstämdhet Intresseförlust

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN ESCITALOPRAM ORION 5 MG, 10 MG, 15 MG OCH 20 MG FILMDRAGERADE OCH MUNSÖNDERFALLANDE TABLETTER

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN ESCITALOPRAM ORION 5 MG, 10 MG, 15 MG OCH 20 MG FILMDRAGERADE OCH MUNSÖNDERFALLANDE TABLETTER OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN ESCITALOPRAM ORION 5 MG, 10 MG, 15 MG OCH 20 MG FILMDRAGERADE OCH MUNSÖNDERFALLANDE TABLETTER ORION CORPORATION DATUM: 25.2.2016, VERSION 2 VI.2 Delområden

Läs mer

Bakom masken lurar paniken

Bakom masken lurar paniken Bakom masken lurar paniken Paniksyndrom Information till patienter och anhöriga Människor med paniksyndrom döljer ofta en stark rädsla för nya panikattacker, för att vara allvarligt sjuka, hålla på att

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Uppdatering i praktisk psykiatri

Uppdatering i praktisk psykiatri Uppdatering i praktisk psykiatri Läkemedelskommittén Halland Halmstad 090515 Behandling av ångest och depressioner Nationella riktlinjer i praktiken Johan Sandelin Chöl Vuxenpsykiatrin i norra Halland

Läs mer

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem

Läs mer

Farmakoterapi vid unipolär depression hos vuxna och äldre - Behandlingsrekommendation

Farmakoterapi vid unipolär depression hos vuxna och äldre - Behandlingsrekommendation Farmakoterapi vid unipolär depression hos vuxna och äldre - Behandlingsrekommendation Inledning Den 27-28 januari 2004 hölls en workshop om läkemedelsbehandling av unipolär depression (återkommande depressionsperioder

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient Att skapa sig en tydlig förståelse Initialfas Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Diagnostisering Sammanlänka depressionen till ett interpersonellt sammanhang Interpersonell

Läs mer

nligt en svensk studie drabbas nästan var fjärde man och var tredje kvinna någon gång under livet av en depression.

nligt en svensk studie drabbas nästan var fjärde man och var tredje kvinna någon gång under livet av en depression. Kunskapsakuten/ Var tjugonde svensk lider av depression just nu. E nligt en svensk studie drabbas nästan var fjärde man och var tredje kvinna någon gång under livet av en depression. science photo library

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-145266 Fastställandedatum: 2016-02-03 Upprättare: Annica C Olofsson Axner Giltigt t.o.m.: 2017-02-03 Fastställare: Karin Huisman Psykisk sjukdom under

Läs mer

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Patientinformation Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Hur yttrar sig en psykos?...6 Schizofreni och psykotisk sjukdom

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid. Depression - förstämningssyndrom En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid. Depression kännetecknas av utdragen nedstämdhet, trötthet, förlorat intresse och engagemang för dagliga aktiviteter

Läs mer

Behandling av sömnsvårigheter

Behandling av sömnsvårigheter Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression

Läs mer

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med

Läs mer

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information

Läs mer

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16 HTA-enheten CAMTÖ 2015-06-16 Behandling av depression hos äldre SBU-rapport nr 2015-233 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/depression_aldre_2015.pdf Kort sammanfattning av rapporten Depression

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

Behandling av depression

Behandling av depression Behandling av depression Våra rekommendationer Terapigrupp Psykiatri Pouya Movahed Diagnos ställs med hjälp av: Diagnos Klinisk bedömning och Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV eller V Ett av dessa två

Läs mer

SBU Behanding av depression hos äldre 2015:

SBU Behanding av depression hos äldre 2015: Pollev.com/orebro Svår depression hos äldre Axel Nordenskjöld Överläkare Affektiva mottagningen, Örebro Medicine Doktor, Örebro Universitet Bitr. registerhållare, Kvalitetsregister ECT SBU Behanding av

Läs mer

Ett påklistrat leende kan dölja symtomen

Ett påklistrat leende kan dölja symtomen Ett påklistrat leende kan dölja symtomen Depression Information till patienter och anhöriga Tycker dina vänner att du borde rycka upp dig? Försöker du hålla skenet uppe, trots att du känner dig nedstämd,

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Duloxetin Stada 20 mg enterokapsel, hård Duloxetin Stada 40 mg enterokapsel, hård Duloxetin Stada 30 mg enterokapsel, hård Duloxetin Stada 60 mg enterokapsel, hård Version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING

Läs mer

Vad är Paniksyndrom? Christian Rück Med dr, specialist i psykiatri INFORMATION TILL PATIENTER OCH ANHÖRIGA OM PANIKSYNDROM

Vad är Paniksyndrom? Christian Rück Med dr, specialist i psykiatri INFORMATION TILL PATIENTER OCH ANHÖRIGA OM PANIKSYNDROM INFORMATION TILL PATIENTER OCH ANHÖRIGA OM PANIKSYNDROM H. Lundbeck AB CNS-företaget Box 23, 250 53 Helsingborg Telefon 042-25 43 00 www.lundbeck.se 1 PANIKATTACK.indd 1-2 CIP.41.2007 Vad är Paniksyndrom?

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

TERAPIGRUPP PSYKIATRI REKMÄSSAN 9 & 10 mars 2011 SYMPOSIUM kl 11.00-12.00

TERAPIGRUPP PSYKIATRI REKMÄSSAN 9 & 10 mars 2011 SYMPOSIUM kl 11.00-12.00 TERAPIGRUPP PSYKIATRI REKMÄSSAN 9 & 10 mars 2011 SYMPOSIUM kl 11.00-12.00 SOCIALSTYRELSEN: Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom mediciner, KBT eller båda? AGENDA Nationella riktlinjer

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Initiering, underhållsbehandling och utsättning

Initiering, underhållsbehandling och utsättning Initiering, underhållsbehandling och utsättning Klassiska ångeststörningar, vilket SSRI? 1. Fluoxetin 10 40 mg/d 1. Flest studier evidens A 2. Måttlig effektstorlek låga doser? 2. Sertralin: flexibel dos

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl 1 Egentlig depressionsepisod Minst 5 symtom under 2 veckor Symtom 1 eller 2 krävs

Läs mer

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT) Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Adaptogener. September 2007

Adaptogener. September 2007 Adaptogener September 2007 Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter med Röd gerimax Blå gerimax 3 Adaptogener Adaptogener har psykostimulerande och prestationshöjande

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Behandling av depressionssjukdomar En systematisk litteraturöversikt. SBUs sammanfattning och slutsatser

Behandling av depressionssjukdomar En systematisk litteraturöversikt. SBUs sammanfattning och slutsatser Behandling av depressionssjukdomar En systematisk litteraturöversikt. SBUs sammanfattning och slutsatser Sammanfattat SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) har utvärderat det vetenskapliga

Läs mer

Cipramil 10 mg, 20 mg och 30 mg tabletter

Cipramil 10 mg, 20 mg och 30 mg tabletter 16 juni 2005 Cipramil Lundbeck Filmdragerad tablett 20 mg ovala, vita, skårade märkta C och N symmetriskt vid skåran Antidepressivum, selektiv 5-HT-återupptagshämmare Aktiv substans Citalopramhydrobromid

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Aripiprazol Stada. 16.7.2015, Version 1.7 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Aripiprazol Stada. 16.7.2015, Version 1.7 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Aripiprazol Stada 16.7.2015, Version 1.7 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Aripiprazol Stada 5 mg tabletter Aripiprazol Stada 10 mg tabletter

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (8) Datum 2010-04-12 Vår beteckning FÖRETAG Eli Lilly Sweden AB Box 721 169 27 Solna SAKEN Initiativärende BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att läkemedlet Cymbalta från

Läs mer

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar Förstämningssyndrom Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar ü Är en grupp av psykiska störningar som utmärks av en ändring i det dominerande stämningsläget som varar under en viss period ü Det förändrade

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Depression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås 14 02 06. Per Allard. docent, överläkare

Depression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås 14 02 06. Per Allard. docent, överläkare Depression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås 14 02 06 Per Allard docent, överläkare Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet och Äldrepsykiatriska enheten,

Läs mer

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall 1 Läkemedel Några tankar om läkemedel, om den specifika och den ospecifika effekten, om att pröva ett läkemedel, om biverkningar och om utprovningen av rätt dos. Matts Engvall Specialist i allmänmedicin

Läs mer

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin)

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 150 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Egentligen är demenssjukdom ett samlings - begrepp för

Läs mer

Genomgången av läkemedel mot depression

Genomgången av läkemedel mot depression DEPRESSION Genomgången av läkemedel mot depression En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare Anders Wessling Hälsoekonom Joakim Ramsberg Därför gör TLV läkemedelsgenomgångar Det här är en sammanfattning

Läs mer

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling Affektiva mottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 070116 Behandling av bipolär sjukdom Alla patienter med bipolär sjukdom skall rekommenderas att så

Läs mer

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Neuroleptika Risperidon (1kr/4 mg tabl) Olanzapin (1kr/10 mg tabl) Clozapin (5kr/100mg tabl) Abilify/Aripiprazol (45kr/10mg tabl) Concerta

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren

Bipacksedel: Information till användaren Bipacksedel: Information till användaren Anafranil 10 mg dragerade tabletter Anafranil 25 mg dragerade tabletter Anafranil Retard 75 mg depottabletter klomipraminhydroklorid Läs noga igenom denna bipacksedel

Läs mer

50 min om: SUICID- SUICIDRISKBEDÖMNING- DEPRESSION

50 min om: SUICID- SUICIDRISKBEDÖMNING- DEPRESSION SUICID- SUICIDRISKBEDÖMNING- DEPRESSION Norrländska läkemedelsdagarna 2017. Hans Ericson Psykiater Sundsvall 50 min om: Suicidriskbedömning Riskgrupper Om de Nationella riktlinjerna vid depression Depression

Läs mer

Du har säkert många frågor och funderingar. Används elbehandling (ECT) fortfarande? Är det en säker metod och hur kan ström hjälpa mot depression?

Du har säkert många frågor och funderingar. Används elbehandling (ECT) fortfarande? Är det en säker metod och hur kan ström hjälpa mot depression? ECT en introduktion till elbehandling Av Martin Hultén Chefsöverläkare Psykiatriska kliniken Trelleborg H. Lundbeck AB och AB Om du läser detta står du förmodligen inför ett beslut att själv ta emot elbehandling

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat är ett

Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat är ett Information om din behandling med Concerta Läkemedelsbehandling vid ADHD Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat

Läs mer

Den här broschyren har du fått via din behandlande läkare. Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept)

Den här broschyren har du fått via din behandlande läkare. Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept) Den här broschyren har du fått via din behandlande läkare. Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept) Innehållsförteckning Om ORENCIA 3 Din behandling 7 Användbara delar

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Alla ID.nr Handlingsprogram depression Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: /Agneta Rosling,

Läs mer

EXEMPEL PÅ BEHANDLINGAR SOM HAR VISATS KUNNA HJÄLPA

EXEMPEL PÅ BEHANDLINGAR SOM HAR VISATS KUNNA HJÄLPA INNEHÅLL Sidan INLEDNING 4 ÅNGEST 5 BEHANDLINGAR 16 PSYKOTERAPI 18 EXEMPEL PÅ BEHANDLINGAR SOM HAR VISATS KUNNA HJÄLPA 31 MIN EGEN ROLL OCH ANDRAS 33 SÅ FICK JÖRGEN HJÄLP 38 INLEDNING den här broschyren

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt.

Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Till dig som behandlas med VIKTIGT Den här informationen vänder sig till patienter som fått PLENADREN förskrivet på recept.

Läs mer

ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL. Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker:

ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL. Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker: ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker: - nedsatt leverfunktion - nedsatt njurfunktion - sviktande hjärnfunktion Ökad risk för bieffekter läkemedels inducerade skador

Läs mer

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT SÅ FUNGERAR DIN BEHANDLING MED VELCADE VELCADE används för behandling av benmärgscancer (multipelt myelom) hos patienter som fått minst två tidigare behandlingar

Läs mer